Gemensamma identitetskategorier

I kapitlet ovan exemplifieras en händelse där Busch rappade Diakités låt Det löser sig i TV. Denna händelse tas även upp i intervjun mellan Amiri och Diakité. Det som kan avläsas i intervjuerna jämförelsevis mellan Buschs och Diakités exempel är mängden krispunkter. Mellan Diakité och Amiri flyter samtalet på i normal samtalston, båda får prata till punkt och det är mindre krispunkter överlag. Detta kan bero på att det inte finns några konflikter i diskursen mellan Amiri och Diakité, båda är överens och ingen har behovet av att utmana maktpositioneringen, vilket inte är fallet i det tidigare exemplet mellan Amiri och Busch. Diakité säger i intervjun att han har skrivit låtar för att påverka makthavare med sitt politiska ställningstagande. Diakité reflekterar över hur artisten E-Type, Busch, och dansbandet Wizex kan sjunga hans låtar i TV utan att reflektera över textens betydelse. Exemplet från båda intervjuerna skildrar vikten av hur identitetskategorier är avgörande för hur och om man kan tala om samma ämne. Nedan visas transkriptionen från Diakité intervju.

A: Men Ebba Busch har ju också gett sig på att köra på just det låtvalet, Det löser sig, vilken version är bäst tycker du? Ebba Busch eller E-Type? D: E-Type

A: Varför då?

D: EEEhhm men (Tv) E-Type är musiker låt oss börja där så att säga. Det är kanske hög tid med att sluta spela den låten då, den kanske är färdig nu så att säga. Men jag minns också när jag såg Wizex, det här dansbandet, göra en version av Alla vill till himlen. När någonting uttrycks i musik kan någon som står väldigt politiskt ifrån plötsligt dansa till det utan att ha ett problem med att göra det. Det är därför jag ibland kan tvivla på att liksom protestmusik eller aktivistmusik egentligen har någon inverkan, för att även de man ämnar till att så att säga eeeh (Tv) kritisera, kan stå och dansa till det helt oreflekterade.

Diakité reflekterar över hur individer kan sjunga låtar som har ett politiskt ställningstagande utan att reflektera över hur det stämmer överens med deras egna åsikter. Exemplet kan kopplas till det Foucault säger om hur makt och kunskap är sammanflätad med varandra (jfr 2003:36–37). Diakité har kunskapen eftersom han är låtskrivaren och har en förståelse för textens budskap. Med hjälp av hans kunskap ser han därför sig själv som personen med högst makt inom ämnet i jämförelse med de andra nämnda som använt hans musik utan att

reflektera över budskapet. Därmed producerar Diakité makt till sig själv eftersom han förminskar individers kunskap om låttextens betydelse.

Liknande Diakités exempel om att identitetskategorier är avgörande för hur ett samtal utspelas syns även i intervjun med Blondell. I exemplet nedan får Blondell frågan hur det är att vara skådespelare och en svart person.

A: Hur har det varit och är överlag att vara skådis och en svart person (.) i Sverige?

Bl: Jag har ju oftast buntats ihop med invandrartjej eller (Tv)

mellanösterntjej, då kan jag komma in ibland vilket också är såhär helt fel eller så är det oftast Fatima-roll, såhär Fatima det är såhär-

A: // Det är det mest det är det mest lättuttalade blattenamnet för det (O) folk älskar det. Vad kan du ha fått höra på auditions och sånt om hur du ska agera och vara?

Amiri och Blondell tillhör samma identitetskategorier vad gäller etnicitet och kön vilket medför en förståelse kring frågan och ett likvärdigt maktförhållande uppstår eftersom båda parterna i samtalet är bekanta med ”Fatima-rollen” som nämns ovan. Detta är även ett exempel på när Amiri upprätthåller intersektionalitet eftersom hon kopplar ihop Blondells yrke med hennes identitetskategori, vilket hon inte gjort med någon annan intervjuperson. Möjligtvis väljer Amiri att ställa frågan hur det är att vara ”skådis och en svart person” eftersom deras etniska identitetskategorier är liknande och hon själv är medveten om hur mediebranschen ser ut som PoC. Om de däremot inte haft liknande etnisk identitetskategori

hade frågan kunnat skapa missförstånd och uppfattats som stötande för Blondell. Detta på grund av att hon som PoC enligt intersektionalitetsperspektivet är underordnad i samhället, vilket hade kunnat skapa en konflikt i diskursen. Maktförhållandet i sekvensen slutar dock likvärdigt eftersom kunskapen och åsikterna är desamma mellan Blondell och Amiri och det skapas ingen konflikt i diskursen. Å andra sidan om Blondell och Amiri inte haft samma könskategori kan det funderas över om Amiri ändå hade ställd frågan. Om Blondell varit en man hade kanske Amiri inte haft samma kännedom eller inblick i baksidan av att vara PoC i mediebranschen som just man. Nedan visas ytterligare ett exempel på att Amiri och Blondell tillhör likvärdiga identitetskategori och har gemensamma åsikter om samtalsämnet vilket tyder på att maktförhållandet är jämt.

A: Men Nanna (.) Bl: Mmm

A: Manliga egon (.) Bl: (.) Mmm

A: Det är din vardag, Bl: Haha japp

A: Det har varit din vardag i alla fall Bl: ((haha))

A: Du gjorde ju en Beckfilm där vi har både Persbrandt och Peter Haber och sådär, hur är en sån miljö? krim-killefilm?

Bl: Okej, det här var ju ändå ett tag sen så jag tror att mycket har förändras sen efter Metoo- // måste jag ändå säga

A: // Men?

Bl: Meen (.) det är ju (Tv) eh man har ju satt en slags standard där över att det här är våra huvudroller, och oavsett deras behov, vad det än är det spelar ingen roll vilket håll behovet går så ska det tillmötesgå och alla andra ska serva det, eh och så har det ju varit väldigt mycket i vår bransch.

Amiri och Blondell diskuterar ämnet ”manliga egon” och krispunkterna tystnad som uppstår när Amiri nämner manliga egon visar en gemensam förståelse kring ämnet, det behövs ingen ytterligare verbal förklaring. De tillhör båda identitetskategorin kvinnor och vet att män har dominerat mediebranschen sedan länge. Här har Amiri och Blondell likvärdigt

maktförhållande på grund av deras gemensamma förståelse och identitetskategori.

Överlag har detta avsnitt visat att samtal mellan liknande identitetskategorier är avgörande för hur samtalet flyter på, samt att mängden krispunkter minskar. Exemplen ovan berör enbart sekvenser mellan Amiri, Blondell och Diakité vilket visar att den etniska identitetskategorin är den gemensamma nämnaren under denna rubrik eftersom samtliga är PoC.