Syftet med studien var att analysera hur maktförhållanden produceras, upprätthålls eller konstrueras mellan programledare och gäst i intervjuprogrammet Kvartsamtalet.
Frågeställningarna syftar till att synliggöra vilken typ av tillskriven roll som förhandlas och ifrågasätts, samt vems makt som utmanas och hur. Vår analys visar att makt utspelas mellan kön och etnicitet. Samtliga intervjuer synliggjorde både en förhandling om maktrelationer i hur de talade om dem själva, men även hur Amiri framställde dem, utifrån deras kön- samt etniska tillhörighet. Det synliggjordes inga maktförhållanden eller förhandling av makt kring deras ålder, sociala klass eller sexualitet som enligt det intersektionella perspektivet visar på under- och överordnade grupper.
Analysen visade att de roller som var utstakade från början av intervjuerna inte var
beständiga, utan att roller och maktpositioner förhandlas och ifrågasätts under samtalets gång. Denna insikt kan kopplas ihop med det Foucault förklarar om att makt är inbäddad i varje social praktik och formas samt omformas beroende på vem som talar (Bergström, Boréus 2018:18–19). Makten i programmet skapas inte utifrån det manus som Amiri har och vilka frågor hon ställer, som vi trodde i analysens början, utan vår analys har visat att makt skapas i social interaktion beroende hur individerna talar med varandra. Maktförhållanden kan
förändras planerat eller oplanerat, i vissa fall ger Amiri frivilligt över den högsta
maktpositionen genom att idolisera och hylla gästen. I andra fall sker en oplanerad förändring i maktförhållandet som beror på att Amiri och gästen inte delar liknande åsikter eller har samma identitetskategorier. Exempelvis visar Blondells intervju få maktutövningar. Varken Amiri eller Blondell utmanar maktpositioneringarna mellan varandra. Det beror med största sannolikhet på att många av Amiris och Blondells identitetskategorier är lika. Analysen visade att maktspel syns i det fall där det finns en makt att utmana. De flesta sekvenser i analysen utspelas från Buschs och Ygemans intervjuer, det kan bero på skillnader i
identitetskategorier och åsikter mellan dem och Amiri. Det är därför Amiri ifrågasätter deras åsikter och händelser de varit med om samt försvarar sin egen åsikt. Det som dock är
intressant med Ygemans intervju är att Amiri och Ygeman har flest åtskiljande
identitetskategorier men ändå innehåller intervjun få krispunkter och få maktutövningar. Det hade varit intressant att veta om det beror på Ygemans personlighet eller om han bara är självsäker i sin roll som vit man.
Intervjuerna synliggjorde att det finns maktförhållanden mellan parterna i intervjun, men även i ett större samhälleligt perspektiv. Den samhälleliga synen och det intersektionella
perspektivet styr hur individer agerar i sammanhang oavsett kontext. Det intersektionella perspektivet är djupt inpräntat i individer och används av individen oftast utan större eftertanke. Exempelvis visar intervjuerna med Diakité och Ygeman att de upprätthåller intersektionalitet eftersom de inte behöver hävda sig för att nå högre maktpositioner på grund av deras könstillhörighet, vilket även speglas i dagens samhälle. Medan i intervjun mellan Amiri och Busch skapas en förhandling om maktpositioner sinsemellan eftersom deras gemensamma könskategori redan har en lägre utstakad position i samhället. Det vi dock kan se är att samtliga exempel från vår analys som berör den etniska kategorin visade ingen större
har liknande etnisk identitetskategori och därför synliggörs ingen förhandling om makt i intervjuerna, utan dessa förhandlingar utspelade sig mot samhället i stort.
Samtliga intervjupersoner strider mot det intersektionella perspektivet om vilka som är över- och underordnade både i samhället och i samtalet. De agerar både på ett sätt som kan
förhandla och ifrågasätta deras utstakade roller. Ett motsägande agerande utifrån normer kan både bero på att normer förändras, exempelvis att kvinnor inte längre accepterar en
underordnad position i samhället. Det kan även bero på att rörelser som exempelvis #MeToo och Black Lives Matter har förändrat samhällets medvetenhet samt synsätt på olika
identitetskategoriers ojämlikheter och maktförhållanden. En positiv konsekvens som följer av att individer ifrågasätter det intersektionella perspektivet är att det kan bidra till att normer om vilka som är över- och underordnade i samhället förändras och blir mer jämställt mellan identitetskategorierna. Att som känd person i ett TV-program med stor publik ifrågasätta perspektivet kan bidra till en snöbollseffekt, och därmed skapas ett mer jämställt samhälle utan över- och underordningar.
En intressant händelse vi reflekterat över är att Busch inte fick någon introduktion i början av hennes intervju, som resterande gäster fick. Introduktionen visade hur gästerna hade gått från en lägre till en högre position i deras liv. Detta innebär att Busch inte fick denna förhöjning i maktpositionen som de andra gästerna fick. Det kan bero på hur programledaren och
produktionen ville gestalta Busch och inte ge henne den höga maktpositionen redan från start. Det kan även grunda sig i ett personligt tyckande om vem Amiri vill ge makt, men det kan som tidigare nämnts också vara bortklippt av okänd anledning. Vi är medvetna om att vi analyserat ett klippt underhållningsprogram och att materialet kan vara framställt på ett sätt som gör programmet mer dramatiskt och underhållande. Det kan därför reflekteras över om Amiris sätt att ställa frågor är för att få en intressantare diskussion och roligare svar från gästerna. En slutsats vi även kommit fram till är att produktionsbolag har en viktig funktion i att tänka representation vid casting av intervjuprogram för att därmed visa många olika identitetskategorier. Om vi låtsas att samtliga program gästats av flera personer som är liknande identitetskategorier som exempelvis kön, etnicitet, ålder, klass och yrke hade möjligtvis inte intervjuerna blivit lika intressanta och haft lika högt underhållningsvärde.
8.1. Förslag på framtida forskning
Den här studien har analyserat ett intervjuprogram som släpptes sommaren år 2020. Förslag till framtida forskning skulle därför kunna vara att analysera ett äldre intervjuprogram för att undersöka om det finns en diskursiv förskjutning för att synliggöra hur normer och
intersektionalitet har förändrats under tid. Med bakgrund av vår studies slutdiskussion skulle det även vara intressant att undersöka ett program med samma bredd av gäster fast med en programledare som har andra identitetskategorier i jämförelse med Amiris, exempelvis Fredrik Skavlan.