I samtliga praktiker finns ett grundschema för pedagogernas arbete. Detta utgår från den arbetstid som pedagogerna har och som i förskoleklassen och skolan är uppdelad i tid för pedagogiskt arbete med och för elev, för gemensamma arbets-uppgifter och för individuella arbetsarbets-uppgifter.11 I förskolan är tiden uppdelad i tid för arbete i barngrupp, för planering och för arbete med föräldrar. Här är det stor skillnad mellan praktikerna. Främst framstår den mellan förskolan och sko-lan (inklusive förskoleklassen). Skillnaden beror på att förskosko-lan har ett om-sorgsansvar och har öppet 12 timmar per dag. Detta har även skolan genom att fritidsverksamheten är förlagd dit, men det berör inte skolans pedagoger, förut-om förskolläraren. Den tid sförut-om är förlagd till arbete med elever skiljer sig mel-lan praktikerna. I förskomel-lan är 34 timmar av arbetstiden förlagd i barngrupp, me-dan motsvarande tid i förskoleklassen är 31,5 timmar i veckan och grundskole-klasserna 18,3 timmar i veckan.
Arbetet med eleverna fördelas mellan pedagogerna på olika sätt. I förskolan delar man i princip på allt arbete men fördelar ansvaret för genomförandet mel-lan sig. Lärarna ansvarar då en vecka i taget för samling, vikarieanskaffning samt visst administrativt arbete. Utifrån en gemensam grovplanering planerar då den ansvarige för genomförandet denna vecka. I skolan har lärarna gjort en gemensam övergripande planering för tre år som är grunden för arbetet. Varje lärare ansvarar för genomförandet i ”sin klass” när det gäller basämnena och vid temaarbete både planerar och genomför man vissa delar tillsammans i de båda klasserna. Viss arbetsfördelning sker även inom andra ämnen. I förskoleklassen finns ingen att dela ansvaret med. Här planeras och genomförs verksamheten av förskolläraren, även om fritidspedagogen är knuten till förskoleklassen vissa timmar.
Planering av arbetet sker både kollektivt och individuellt. Tid för planering skiljer sig åt mellan praktikerna, men i alla tre finns både tid för individuell pla-nering och gemensam plapla-nering. I skolan och förskoleklassen ses arbetslaget varje vecka för planering medan det är två gånger i månaden i förskolan. I för-skolan gör man en grovplanering tillsammans i arbetslaget. Den sker en till två gånger per termin och i den planeras vilka teman som ska tas upp under termi-nen. Arbetet utvärderas kontinuerligt i arbetslaget under året. Utvärderingen sker på tre sätt. Två gånger per termin utvärderas målen för barnen, medan verksam-heten utvärderas en gång per termin. Grovplaneringen följs upp i individuell planering. Här framhåller pedagogerna att detta leder till att de kan ge sin egen personliga prägel på arbetet, vilket de ser som en fördel. Veckoarbetet
11
På skolan sammanställs arbetsuppgifter och arbetstid individuellt i ett schema för läsåret som är indelat i fyra perioder och relaterat till årsarbetstiden. Ungefär 70% av arbetstiden är riktmärke för pedagogiskt arbete med och för elev, 20% för gemensamma arbetsuppgifter och 10% för individuella arbetsuppgifter
ras därefter individuellt. När arbetslaget ska planera gemensamt förläggs det all-tid till kvällsall-tid men den individuella planeringen sker under dagall-tid. Planerings-tid finns inlagd i schemat och pedagogen går från arbetet i barngrupp denna Planerings-tid. Vissa dagar ligger denna tid i början av dagen. Att gå ifrån innebär emellanåt konflikter mellan att utföra sin egen planering och att lämna barngruppen till kvarvarande lärare.
I förskoleklassen har förskolläraren fyra timmar per vecka avsatt för plane-ring. Varannan vecka planerar hon tillsammans med lärarna i skolan. En gång i månaden deltar även fritidspedagogen. All planeringstid är schemalagd. I skolan har lärarna gjort en gemensam planering för tre år där olika moment faller in kontinuerligt. Tillsammans har lärarna också lagt ner mycket arbete på att ut-forma elevernas arbetsscheman i flera ämnen. Lärarna har avsatt tid för gemen-sam planering en eftermiddag varje vecka. Varannan vecka har de också avsatt tid för planering tillsammans med pedagogen i förskoleklassen och en gång i månaden deltar även fritidspedagogen. Utöver dessa tillfällen har lärarna avsatt tid för förberedelser och efterarbete samt kontakter med andra varje dag efter att eleverna har lämnat skolan. Ibland används denna tid individuellt och ibland gemensamt. Båda lärarna påpekar att de dessutom samtalar med varandra om arbetet dagligen, både under elevernas skoldag och före skolstart.
Liksom i Nordängers (2002) studie framkommer att även den tid eleverna har rast används till för- och efter arbete samt telefonsamtal med föräldrar, bibliotek, eller liknande. Delar av sådant arbete utförs i förskolan när barnen är där vid viss tid på dagen då det är det färre eller inga barn är närvarande. Det händer också att det utförs när personalen själv har rast och går från barngruppen. I sko-lan är det eleverna som går ut på rast medan det i förskosko-lan är pedagogerna som har rast.
Här får några episoder från lärarnas dagboksblad illustrera:
Skolan
Under förmiddagsrasten samtal med VFU-student om innehållet på mattelektionen för så 3 som hon sett, blev mycket metodikprat och tillbakablick på vår egen skolgång. Jag var nöjd med hur lektionen blivit men kände att jag hade vissa elever som enbart skrev av och arbetade meka-niskt. Dessa får jag ge mig tid till enskilt för att få till ett lärande samtal. Ringde turistbyrån i Alingsås skulle kolla om kiosken var öppen när vi ska på skolresa så att barnen kan köpa glass. Skrev ut från infolapp från mailen om skolresan, la till information om åksjuka eller inte. Skönt att få föräldrarnas uppgift om detta eftersom så många starka tjejer bestämt hävdar att de är åksjuka och ska sitta främst i bussen. Då slipper jag argumentera om detta, också.
Under lunchrasten går jag till personalrummet och sätter mig och äter medhavd mat. Tar hand om posten och lägger läromedelsutskicken på rätt ställen. Övrig post som inte vaktmästaren vet var han ska lägg lägger han i mitt fack. Jag har sagt att det är OK, men det tar faktiskt en del tid eftersom det oftast varje dag finns något att fördela (den här tiden går inte in under någon rubrik på min ”tidsvärdering”. Jag hinner prata några ord med kollegor på personalrummet. Skolsyster är på sitt rum så jag passar på att få några ord med henne angående en elev hos mig. Det kan ibland vara svårt att få tid att prata med den elevvårdande personalen eftersom de ofta ar besök av elever/föräldrar på dagtid och sedan är de upptagna av möten t.ex. elevvårdskonfe-renser. Jag går sedan vidare till psykologen för att följa upp samtalet jag haft med syster. Jag pratar med fritidspedagogen som letar efter barn som inte kommit till lektionen. Det är dags att sätta i gång eleverna med eftermiddagens arbete. Efter ca 10 min går jag ut i hallen för att se om eleverna kommit till rätta. De ”hörde inte” ringningen. Jag går tillbaka till klassrummet med eleverna.
Även om lärarna i skolan utför mycket arbete på den tid eleverna har rast hinner de med en kopp kaffe, något förskollärarna oftast tar sig i samband med barnens frukost. Däremot är det ofta så att förskollärarna inte kan gå ifrån just den tid de har rätt till rast av olika orsaker, t.ex. oro i barngruppen, vikarier, att barn kom-mer sent eller att förälder ringer. Ofta kompenserar de detta med att gå hem tidi-gare sådana dagar de slutar sent och alla barn redan gått hem, något som skolans lärare inte gör.
Förskolan
Avbryter frukosten och lämnar bordet för att ta emot en förälder och två barn (barnen ska kän-na sig välkomkän-na trots att föräldern kommer mitt i frukosten). Föräldern vil prata om något msom vi talt om tidigare (olämplig tidpunkt – mitt i frukosten och inför barnen) Jag föreslår samtal vid en annan tidpunkt. Går till skolan på besök (skulle ha varit med på samlingen och haft rasat + utvärdering och egen planering). Kommer tillbaka till förskolan och är lite sen till veckomötet (inskolningen i förskoleklassen inkräktar alltid i den vanliga planeringen men är mycket viktig – prioriteras. Jag ska gå hem tidigare eftersom jag inte haft någon rast (fungerar eftersom det är fint väder och övrig personal haft rast)
Samtal med ”parken”. Jag tog kontakt med parkarbetaren som klippte gräset för att be om hjälp med att ta bort en stor sten. Ändrade rutiner pga skolbesök och sen frukost gjorde att star-tad lek gick före samling. Kort avstämning för arbetstider efter semestern. Gick hem tog ut komp eftersom rasten uteblev i går, utflykt.
I förskoleklassen dricker förskolläraren sitt kaffe under förmiddagen och tar med sig koppen bland barnen. Även om förskoleklassen idag är inrymd i skolans lo-kaler och lyder under skolan med gemensam läroplan, tycks det vara förskolans tradition som styr upplägget av arbetet.
Förskoleklassen
Biblioteksbesök med gruppen. Passade på att lämna faktura och hämta busskort hos vår kans-list. (När man hat vägarna ditåt passar man på, för min lilla planeringstid räcker dåligt till ändå)
Fritidspedagogen frågar om jag vill ta planering tidigare TÄnk, tänk!. Får du rast då? Hon tar senare, slutar 18 idag.
Tar en kopp kaffe, ska sätta mig och gå igenom ett barns arbetsbok inför utvecklingssamtal. Hämtade pojken från leken, tyvärr. (Vi skulle ha utvecklingssamtal denna dag så jag var tvung-en att bryta hans lek. Kaffet kallt. Samlar ihop allt barnet gjort till deras portfolio. De gör ett urval av allt detta till den.
Telefonen ringer (en förälder). Föräldern undrar om hon får komma till slutsamlingen, Själv-klart! Hjälper tydligen inte informerar dem om detta tidigt!
Förutom arbetet i barngrupp/klass deltar samtliga lärare i en mängd olika sam-manhang som är nödvändiga dels för utförande av vardagsarbetet i barngrupper och klasser, dels för genomförande och utveckling av verksamheten i ett vidare sammanhang. I skolan benämns dessa gemensamma och individuella arbetsupp-gifter. Vi gör ett försök här att lista de olika arbetsuppgifter lärare uppgett att de har i de aktuella praktikerna. Det är möjligt, att det här kan ingå fler arbetsupp-gifter, men dessa är de som nämnts i intervjuerna. Det handlar dels om arbets-uppgifter som gäller alla i arbetsenheten, dels om individuella arbetsarbets-uppgifter. Vissa av dessa innebär att en person fungerar som representant för arbetsenheten i något sammanhang
Tabell 9:1. Arbetsuppgifter som gäller alla i arbetslaget
Förskolan Förskoleklass Grundskolan
Personalmöte Kategorimöte Kategorimöte
Avdelningsmöte AP-träff AP-träff
grovplanering Arbetslagskonferens Arbetslagskonferens
arbetslagsmöte Friskvård Friskvård
Utvärdering (mål) Medarbetarsamtal Medarbetarsamtal Utvärdering
(verksam-het)
Arbetslagsmöte Arbetslagsmöte Föräldramöten Föräldramöten Föräldramöten Samtal med
Tabell 9:2. Individuella uppgifter
Förskolan Förskoleklass Grundskolan
Veckomöte Kvalitetsgruppen Elevvårdskonferens
Individuell träning med specifikt barn Samordna sammansätt-ning av förskoleklas-serna Arbetslagsledarmöte Samverkan förskola-förskoleklass Samverkan förskolan – förskoleklass - skolan Rastvakt Utvärdering (veckoarbe-te)
Arbete i fritidshem Bambavakt
Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal Samtal med
resursav-delning Resurs Läromedelsansvarig VFU-samtal Handledning av lärar-studerande Teateransvarig Samordnare av musik-skolans tider Kontaktperson mellan så1-3 och biblioteket Kontoansvarig Arbete i år 6
Av sammanställningen ovan framgår att lärarna i skolan deltar i en mängd mö-ten som är beslutade av andra. De deltar i dessa sammanhang som representanter för skolan eller för sin yrkeskategori. Liknande återfinns inte i samma omfatt-ning för förskolan eller förskoleklassen. Här tycks de möten pedagogerna deltar i vara mer knutna till verksamheten än till organisationen.