4. Analys och resultat
4.2 Gemenskap på arbetsplatsen
Det andra temat vi redogör är gemenskap på arbetsplatsen. Resultatet visar att socialt stöd har stor betydelse för arbetsförmedlarna, där arbetskollegor, chef och arbetsklimat är faktorer som värdesätts högt för att hantera den höga arbetsbelastningen.
4.2.1 Stöd från kollegor
Socialt stöd upplevs som betydelsefullt av respondenterna i deras arbete och det framkom under intervjuerna att de känner en stark gemenskap till sina arbetskollegor. Det blir även tydligt att arbetskollegorna är viktiga för att klara av det dagliga arbetet. Johnson (1986) menar att socialt stöd i form av uppmuntran, respekt eller stöd från arbetskollegor eller chef medför en positiv effekt hos individen, vilket bidrar till att individen upplever en gemenskap med arbetet. Detta stämmer överens med Andreas skildring av hur viktiga hans kollegor är för honom och han menar att det är dem som får honom att orka när arbetet känns tungt. Han anser att arbetsplatsen har ett öppet klimat där alla bryr sig om varandras välmående. Waldrip, et al. (2007: 922 ff) beskriver hur stort inflytande det sociala nätverket tillsammans med det sociala stödet har och hur det påverkar de anställda. Desto mer stöd en individ har desto större välbefinnande upplever individen. Maria beskriver likt Andreas att gemenskapen mellan hennes arbetskollegor är väldigt bra och att hon trivs på sin arbetsplats.
Det är ett öppet klimat bland kollegorna man känner sig alltid bekväm i lunchrummet, det är en trygghet att komma till jobbet och inte känna att man har en klump i magen (Maria).
Trygghet anses vara en viktig faktor bland respondenterna. Maria har i sina tidigare anställningar inte haft samma positiva känsla när hon kommit till arbetet och det upplever hon idag som en enorm bonus. Arbetet som arbetsförmedlare är hennes första arbete efter att hon
28
avslutat sin universitetsutbildning och hon känner för första gången i hennes yrkesverksamma liv att hon inte är på väg någonstans. Andreas och Maria arbetar inte på samma kontor ändå har dem liknande upplevelser gällande gemenskapen med sina arbetskollegor. Andreas beskriver sin positiva syn på sina arbetskollegor.
Mår man inte bra mår man bättre när man kommer till arbetet.
Det framkommer tydligt i flera av intervjuerna att arbetsplatsen upplevs som positiv och att det är ett ställe där respondenterna trivs. Flera av respondenterna har arbetat tillsammans i flera år vilket kan vara en bidragande faktor till att arbetsplatsen kännetecknas som öppen och trivsam, där de anställda känner sig trygga med varandra. Denna uppfattning delas även av de respondenter som är relativt nyanställda inom myndigheten. Av intervjuerna framgår det att de nyanställda arbetsförmedlarna blir tilldelade en mentor under introduktionsperioden. Syftet med mentorn är att denne ska kunna bistå med både sin hjälp och sitt kunnande för att den nyanställde ska få en mjuk start i sin nya yrkesroll som arbetsförmedlare. Det skapar en trygghet hos den nyanställde att ha en erfaren person som stöttepelare, vilket är en bidragande orsak till att nyanställda har en positiv inställning till sitt arbete.
Johnsons (1986) teorier kring socialt stöd är intressanta och förklarar respondenternas känsla av gemenskap till sin arbetsplats, där de både får uppmuntran och respekt från sina arbetskollegor. Waldrip, et al. (2007:922 f) stödjer teorin genom att betona hur viktigt det sociala stödets funktion har för de anställdas relationer till varandra. Arbetsklimatet beskrivs av respondenterna som tufft och att den stressade arbetsmiljön stundtals kan skapa onödig irritation bland arbetskollegorna samtidigt som kollegornas roll har en betydelsefull funktion för hur respondenterna klarar av att genomföra vissa delar av sitt arbete. Johnson (1986) menar att individens missnöje i samband med stressade arbetssituationer kan dämpas ifall den anställde erhåller socialt stöd.
Det framgår av intervjuerna att det öppna klimatet på arbetsplatsen utgör en viktig del, där arbetskollegorna känner sig trygga med varandra och kan hjälpas åt i olika ärenden. Men resultatet visar även att den ansträngda arbetssituationen, där tidspress är en bidragande faktor, påverkar arbetsklimatet. Det har resulterat i att arbetskollegorna per automatik väljer att fråga närmaste arbetskollega om hjälp istället för att på egen hand försöka lösa problemet, vilket skapar onödig irritation mellan arbetskollegorna. Eftersom varje anställd är medveten om den ansträngda arbetssituationen är det viktigt att var och en tar eget ansvar och från början försöker hitta information på egen hand innan en arbetskollega rådfrågas.
Respondenterna är medvetna om att hade inte deras arbetssituation varit så ansträngd så hade troligtvis inte irritationen existerat. Socialt stöd är viktigt och upplevs som positivt för individer i allmänhet, vilket Waldrip, et al. (2007:920 f) fastställer och konstaterar vidare att ett utbyte av socialt stöd sker mellan en givare och mottagare. Anna förklarar i intervjun att det oftast är hon som hjälper till och stöttar sina arbetskollegor.
Just nu kanske det är jag som mest hjälper men samtidigt får man ju tillbaka
“cred”.
29
Anna är en av de anställda som har arbetat längst inom myndigheten och det kan vara en av orsakerna till att hon har intagit den stöttande rollen eftersom hon har både erfarenhet och kunskap om frågor som gäller myndigheten i stort. Trots att Anna uppger att hon får uppskattning och bekräftelse från att hjälpa sina arbetskollegor, har hon ändå ett behov av att själv ventilera sina tankar och idéer och det gör hon med sin chef. Socialt stöd är som vi över hur varaktig en ny arbetskollega kommer att bli, eftersom ett ensidigt utbyte av socialt stöd enbart stjäl energi från arbetet. Trots detta framkommer det i resultatet att de respondenter som är relativt nya inom myndigheten upplever att de får god hjälp, stöttning och uppmuntran av sina arbetskollegor, vilket samtliga upplever som en enorm förmån. Under intervjun med Erik förklarar han hur viktiga arbetskollegorna är för honom, speciellt eftersom han är relativ ny inom myndigheten och behöver mycket hjälp och stöttning. Han menar att det är svårt att reda ut vissa frågor på egen hand och därför är det väldigt värdefullt för honom att ha arbetskollegor med mer kunskap och erfarenhet som han kan rådfråga. Utifrån intervjuerna med respondenterna finner vi att det sociala stödet har en stor betydelse för de anställda och att gemenskapen mellan arbetskollegor är viktigt. En av respondenterna förklarar att datasystemet de arbetar i är komplext och att det därmed blir viktigt att ha en god relation till sina arbetskollegor för att kunna be om hjälp eller rådfråga vid behov för att smidigare kunna klara av det dagliga arbetet.
Det framgår av resultatet att det sociala stödet som sker mellan arbetskollegorna kan betraktas ur två aspekter. Den första aspekten som framkom ur intervjuerna var betydelsen av att hålla en god relation med arbetskollegorna för att kunna rådfråga och få hjälp och stöttning i olika ärenden eller andra problem som kan uppkomma i det dagliga arbetet. Den andra aspekten som vi finner vara av större betydelse för respondenterna är att arbetskollegorna har en viktig roll där de tillsammans bryr sig om varandra och trivs i varandras sällskap. Det i sin tur leder till att arbetet flyter på och att det goda arbetsklimatet bidrar till en positiv effekt.
Återkommande känslor i fråga om arbetskollegorna är trygghet, ett öppet klimat och ett bra samarbete, vilket beskriver hur respondenterna värdesätter sina arbetskollegor.
4.2.2 Stöd från chef
Under intervjuerna framkommer det att chefens stöd har en stor betydelse för de anställda och respondenterna upplever att de får stöd och uppmuntran från sina chefer. Trots att samtliga inte har samma chef, så framställs det sociala stödet liknande mellan kontoren. Märkbart i resultatet är att cheferna på respektive arbetsförmedlarkontor håller sig i bakgrunden och låter sina anställda ta stort eget ansvar. Chefernas inställning medför att respondenterna upplever situationen positiv där de upplever ansvaret som en frihet samtidigt som de är medvetna om
30
att cheferna finns där ifall de skulle behövas. Erik ger exempel på hur han upplever sin relation med sin chef.
Jag har väldigt mycket eget ansvar, när jag frågar om ledighet säger han att det gör du upp med ditt arbetslag. Det funkar bra mellan mig och min chef och hans dörr är alltid öppen om det skulle vara något.
Citatet tydliggör respondenternas eget ansvar men resultatet visar även att det är nödvändigt för respondenterna att till stor del arbeta självständigt eftersom chefen inte alltid finns tillgänglig på kontoret. Trots att de har stor vana och trivs med att verkställa egna beslut, framkommer det en avsaknad hos respondenterna i chefskapet. Det betonas att det i vissa arbetssituationer skulle behövas en auktoritär chef som intog en mer framträdande roll, dels för att vara ett föredöme bland de anställda och dels för att försöka förändra den rådande arbetssituationen. Relationen mellan respondenterna och de olika cheferna är god men det uttyds att kommunikationen i vissa sammanhang är bristfällig, vilket är resultatet av att cheferna befinner sig i bakgrunden och inte alltid är fysiskt närvarande.
Tidigare har vi under hög arbetsbelastning berört upplevelsen som samtliga respondenter känner gällande de höga arbetskraven. Det framkommer hur betydelsefullt det är att ha en förstående och stöttande chef när arbetet upplevs betungande. Respondenterna är eniga om att deras chefer har stor förståelse för att deras uppdrag har expanderats och att det är tidskrävande, vilket underlättar deras arbete. Cheferna finns alltid tillgängliga på ett eller annat sätt och deras förtroende för sina anställda anses vara betydelsefullt.
Gemensamt för respondenterna är att samtliga anser att gemenskapen mellan arbetskollegor och chefer är oerhörd viktigt. Arbetet som statstjänsteman kan många gånger vara komplicerat där man både måste ta hänsyn till regelverket samt de arbetssökande. Det framgår av intervjuerna att relationen mellan de anställda och cheferna uttrycks vara god och de får själva arbeta under eget ansvar. Resultatet visar utifrån intervjuerna att det sociala stödets funktion har skapat ett ömsesidigt förtroende mellan parterna.
31