I denna del redogör vi våra slutsatser och visar vad vi kommit fram till i vår undersökning. Vi vill förtydliga hur vi uppfyllt vårt syfte samt besvarat våra frågeställningar. Därefter inleds diskussionsdelen där vi diskuterar vilka styrkor och svagheter som framkommit av studiens resultat. Avslutningsvis kommer vi föra ett resonemang kring förslag till vidare forskning av Arbetsförmedlingen.
5.1 Slutsatser
Syftet med vår uppsats var att få en djupare förståelse för arbetsförmedlares arbetssituation.
Vi anser att vårt syfte är uppfyllt då studien visar hur arbetsförmedlaren upplever sin arbetssituation, där hög arbetsbelastning, gemenskap på arbetsplatsen och rollen som arbetsförmedlare blir karaktäriserande. Nedan har vi för enkelhetens skull valt att besvara varje frågeställning var för sig.
Hur upplever arbetsförmedlaren sin arbetssituation? Varför?
Det framkommer att respondenterna upplever sin arbetssituation orimlig, till följd av att det ständigt finns nytt arbete att utföra. Känslan av att aldrig känna sig färdig upplevs frustrerande och det framkommer hur olika arbetssituationen hanteras. Egenkontrollen blir en viktig aspekt för att kunna hantera de höga arbetskraven, där det visar sig att respondenterna upplever att de har en stor möjlighet att påverka sitt arbete. Resultatet visar emellertid att egenkontrollen är begränsad till följd av att arbetsförmedlare arbetar utifrån uppdrag från regeringen och har därmed ingen påverkan hur deras uppdrag utformas. Arbetsförmedlarna arbetar till stor del under tidspress, vilket skapar stress och irritation. Under intervjuerna blir det tydligt hur olika stressen hanteras bland respondenterna, där det visar sig att samtliga haft negativa erfarenheter. I dagsläget finner vi att respondenterna är väl medvetna om sin arbetssituation och därmed hittat egna lösningar för att hantera den höga arbetsbelastningen.
Vilken betydelse har socialt stöd i deras arbete?
Det framkommer att respondenterna finner att det sociala stödet har en stor betydelse i deras arbetssituation. Till följd av den höga arbetsbelastningen får det sociala stödet en särskild mening bland arbetsförmedlarna, där stödet kompenserar för den rådande arbetssituationen och skapar en stark gemenskap på arbetsplatsen. Det enda negativa med det sociala stödet var att den stressiga arbetssituationen skapar onödig irritation mellan arbetskollegorna. Trots en hög grad av stress visar det sig att en god relation med arbetskollegor och chef är en bidragande faktor till att respondenterna arbetar kvar inom myndigheten.
38 Hur upplevs rollen som arbetsförmedlaren?
Det framkommer att respondenterna finner sin roll som arbetsförmedlare väldigt komplext, där det är svårt att veta vad som förväntas av dem i sin yrkesroll. Arbetsförmedlingens otydliga uppdrag har bidragit till att myndigheten har ett lågt förtroende bland allmänheten och det visar sig ha en större påverkan på respondenterna än vad de själva är medvetna om.
Det har utvecklats till att vissa respondenter undviker att presentera sin yrkesroll i sociala sammanhang och de har svårt att känna stolthet över sitt yrke som arbetsförmedlare.
Arbetsförmedlarna vill alla utföra ett bra arbete och ambitionen är självfallet att förmedla så många arbeten som möjligt. Det tyder på att det blir allt svårare för arbetsförmedlarna att uppnå ambitionen till följd av myndighetens strävan för att göra alla arbetsuppgifter mätbara.
Konsekvensen medför att förmedling av arbete hamnar i skuggan till följd av att deras arbetsuppgifter utökas till att bli mer administrativa och mätbara. Resultatet visar att rollen som arbetsförmedlare innefattar många olika aspekter, där det är svårt att finna rätt balansgång. En arbetsförmedlare ska både vara empatiskt men även rationell, där det blir viktigt att bry sig om andra människor samtidigt som en myndighetsperson ska följa regelverket och inte glömma bort det huvudsakliga uppdraget som arbetsförmedlare.
5.2 Diskussion
Efter undersökningen reflekterade vi över hur öppna respondenterna varit under intervjuerna och hur det bidragit till en djupare förståelse för arbetsförmedlarnas arbetssituation. Vi anser att möjligheten till att få en inblick i deras arbete har medfört en ökad respekt för yrkesrollen.
Vi upplever att Arbetsförmedlingens dåliga rykte till viss del beror på medias framställning och ligger till grund för samhällets låga förtroende. Till följd av att media till stor del väljer att framställa det mer negativa, istället för att ta alla aspekter i beaktning medför det konsekvenser för myndigheten. Därmed uppstår en önskan från oss att samhället borde ha ett mer kritisk förhållningssätt till medias framställning av Arbetsförmedlingen.
Slutsatserna från undersökningen förvånade inte oss, utan vi upplever att vi till viss del fick belägg för vad vi förväntade oss att upptäcka. Vi vill därmed förtydliga att våra förväntningar inte påverkade oss under genomförandet av undersökningen. Resultatet visar att arbetsförmedlaren upplever sin arbetssituation orimlig, till följd av att arbetet innehar alldeles för höga arbetskrav i förhållande till deras möjlighet att påverka sin arbetssituation. I fråga om respondenternas uppfattning gällande egenkontroll uppstod det en oenighet mellan oss. Vi anser att det till stor del kan bero på vår förförståelse, där vi tolkade respondenternas svar i relation till vår förförståelse. Det resulterade i att vi fick diskutera vad resultatet verkligen visat, vilket medförde större djup i vår undersökning. En viktig aspekt i arbetet som arbetsförmedlaren är en god relation till både chef och arbetskollegor. Det visar sig ha en betydelsefull effekt för att hantera den höga arbetsbelastningen. Vi finner det intressant att merparten av respondenterna inte har några planer på att sluta sin anställning hos myndigheten på grund av deras rådande arbetssituation, vilket vi anser kan bottna i
39
arbetsförmedlarnas starka gemenskap på arbetsplatsen. Vi finner vår tredje frågeställning mest uppseendeväckande, där vi ville få en förståelse för hur rollen som arbetsförmedlare upplevs.
Rollen som arbetsförmedlare inkluderade mycket mer än vad vi hade förväntat oss och många aspekter av deras känslor växte fram till följd av en givande dialog under intervjun. Vi hade inte förväntat oss att respondenterna skulle vara så öppna och dela med sig av sina känslor som förknippas med deras roll som arbetsförmedlare. Där det visar sig att det finns en enorm drivkraft inom myndigheten och arbetsförmedlarna gör sitt yttersta för att lyckas med sitt uppdrag. Det är den starka ambitionen bland arbetsförmedlarna som genererar ofantligt många känslor, där allt faller tillbaka på att de vill utföra ett bra arbete. Slutligen var respondenterna väldigt positiva till undersökningen, vilket vi inte helt hade förväntat oss. De poängterade hur viktigt det är att Arbetsförmedlingen granskas eftersom myndigheten finansieras av skattemedel.
Efter att vi genomfört vår undersökning har vi reflekterat över vad vi kunde gjort bättre. En svaghet som vi upptäckte ganska tidigt var vår oerfarenhet av att genomföra en kvalitativ undersökning. Oerfarenheten visade sig speciellt inledningsvis när vi skulle genomföra de första intervjuerna, där vi blev medvetna om hur svårt det var att intervjua. Gradvis växte vi in i rollen som intervjuare men vi båda anser fortfarande att det tar mer än sex intervjuer för att behärska en bra intervjuarteknik. Trots vår oerfarenhet i intervjuteknik medförde intervjuerna ett mer omfattande material än vad vi hade förväntat oss, vilket bidrog till att vi fick avgränsa oss för att kunna besvara vårt syfte samt frågeställningar. Anledningen till att vi fick ett sådant omfattande material anser vi till viss del bero på vår förförståelse, där våra olika erfarenheter från Arbetsförmedlingen medfört en bra balans mellan oss. Därmed kan vår förförståelse ses som en svaghet till följd av ett för omfattande material, men vi väljer att vända på det och se det som en styrka eftersom vår förförståelse medförde att respondenterna öppnade upp sig och att det skapades en dialog under intervjun, vilket vi ser som en enorm styrka.
5.3 Förslag på vidare forskning
Vi finner det faktum att det arbetar 12 500 arbetsförmedlare runt om i landet fascinerande och det fick oss att reflektera över deras rådande arbetssituation. Till följd av att vi fick en stor inblick i arbetsförmedlarens arbetssituation bidrog det till att vi tillhandahöll mer material än vad vi kunde använda oss av. Därmed anser vi att det finns många relevanta aspekter att undersöka hos myndigheten. Den aspekt som vi fann mest intressant var uppkomsten till myndighetens låga förtroende hos allmänheten, där vi finner det givande att få vetskap om den bakomliggande orsaken. Om det ens finns en orsak? Ifall en eller flera orsaker upptäcks, anser vi det intressant att undersöka om det finns möjlighet att bygga upp förtroendet på nytt.
40
Litteraturförteckning
Arbetsförmedlingen. (2013): Arbetsförmedlingens återrapportering: Stärkt förtroende för Arbetsförmedlingen. Stockholm: Arbetsförmedlingen. Tillgänglig:
http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.1bb00beb13eefdbe4bc34d4/1401114607160/
St%C3%A4rkt+f%C3%B6rtroendet+f%C3%B6r+Arbetsf%C3%B6rmedlingen+-+130614.pdf (2015-04-20).
Arbetsförmedlingen. (2015): Om oss. Tillgänglig:
http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet.html (2015-03-03).
Aronsson G, Hellgren J, Isaksson K, Johansson G, Sverke M, Torbiörn I. (2012): Arbets- &
organisationspsykologi - Individ och organisation i samspel. Stockholm: Författarna och Natur & Kultur.
Corbin J & Strauss A. (2008): Basics of qualitative research: Techniques and procedures for developing grounded theory. Thousand Oaks, Californian: Sage.
Crawford E.R, LePine J.A, & Rich B.L. (2010): “Linking job demands and resources to employee engagement and burnout a theoretical extension and meta-analytic test”. Journal of Applied psychology, 95(5), 834-848.
Dahlgren L, & Starrin B. (2004): Emotioner, vardagsliv och samhälle. Lund: Wallin &
Dalholm Boktryckeri AB.
Eriksson B. (1998): Arbete i människor liv. Karlstad: Högskolan i Karlstad.
Granberg O. (2011): PAOU - Personaladministration, HRM och organisationsutveckling. Natur och Kultur: Stockholm.
Hochschild AR. (2003): The managed heart - Commercialization of human feeling. Berkeley:
University of California Press.
Johnson J V. & Hall E. (1988): “Job Strain, Work Place Social Support, and Cardiovascular Disease: A Cross-Sectional Study of a Random Sample of the Swedish Working Population”.
American journal of public health, 10 (78), 1336-1342.
Johnson J V. (1986): The impact of work social support, job demands and work control upon cardiovascular disease in Sweden. Doktorsavhandling, Psykologiska institutionen:
Stockholms universitet.
Karasek R & Theorell T. (1990): Healthy work: stress, productivity, and the reconstruction of working life. New York: Basic Books.
Kvale S & Brinkmann S. (2009): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lantz A. (2013): Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
41
Lerjestad J. (2005): Stress = Rädsla. En människa utan rädslor blir aldrig stressad. Falun:
Författaren och Ekerlids förlag.
Meisiek S. (2003): Beyond the emotional work event - social sharing of emotion in organization. Stockholm: Economic Research Institute, Stockholm School of Economics.
Närvänen A-L. (1999): När kvalitativa studier blir text. Lund: Studentlitteratur.
Patel R & Davidson B. (2011): Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Sahlén M & Eklöf M. (2013): Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen. Svenskt Näringsliv.
Sifo (2015): Media akademin. Tillgänglig:
http://medieakademien.se/wp-content/uploads/2014/03/Fbarometer2015.pdf (2015-04-10).
Theodosius C. (2006): “Recovering Emotion from Emotion Management" Sociology, 40 (5), 893-908.
Trost J. (2010): Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Van Wijhe C, Peeters M, Schaufeli W, & Van den Haut M. (2011): “Understanding
workaholism and work engagement: the role of mood and stop rules”. Career Development International, 16 (3), 254-270.
Vetenskapsrådet (2011): Forskningsetiska principer. Tillgänglig:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (hämtad 2015-03-26).
Waldrip A M, Knack J M, Jensen-Campbell L A (2007): Social support. S. 920-924. Vohs K D & Baumeister R F (red): Encyclopedia of Social Psychology [Elektronisk]. California:
Thousand Oaks: SAGE Publications. Tillgänglig:
http://eds.a.ebscohost.com/eds/ebookviewer/ebook/bmxlYmtfXzQ3NDMwNV9fQU41?sid=1 8dc1c7e-9cd2-4a12-8f77-01fe58cbfd8e@sessionmgr4004&vid=1&format=EB&rid=2 (2015-02-19).
Weman-Josefsson K & Berggren T. (2013): Psykosocial arbetsmiljö och hälsa. Lund:
Studentlitteratur AB.
Westergren A & Englund T. (2006): God arbetsmiljö. Göteborg: Tholin & Larssons förlag.
42