Generera erfarenheter från arbete med dialoger och funktionsperspektivet

Generellt om dialogerna

Dialoger kan vara ett medel för att driva förändringsarbete. De kan uppmuntra innovativt tänkande och nya lösningar. Arbetet i dialogmötena har varit processin- riktat även om det har haft ett mera konkret innehåll genom sitt syfte att uppmuntra hållbara lösningar för persontransporter. Då många av de frågor som handlar om samhällets utveckling berör aktörer inom vitt skilda områden är det centralt att representanter från dessa intressen har möjlighet att träffas och diskutera frågor som de på olika sätt är berörda av. Mötena har möjliggjort livliga diskussioner och de har resulterat i många kreativa förslag och nya infallsvinklar. Den sammantagna erfarenheten av arbetet med dialoger för persontransporter är övervägande positiv även om det i flera fall har visat sig svårt att göra syftet med dialogerna tillräckligt tydligt. Många har även framfört att det är ett trevligt sätt att jobba på.

Några skäl som framförts till att använda detta arbetssätt är: • för att generera nya idéer,

• det är intressant att möta olika synpunkter, nya infallsvinklar och kun- skap,

• det skapar delaktighet,

• dialog och delaktighet innebär en utveckling av demokratin,

• detta är ett bra sätt att förankra idéer och att åstadkomma gemensamma värdegrunder och få en diskussion kring nya projekt,

• genom dialoger kan aktörer få information om vad som planeras och hur andra aktörer ser på aktuella frågor,

• ett effektivt sätt att kommunicera olika perspektiv, • att träffa intressanta människor och knyta nya kontakter, • det är bra att blanda aktörer,

• samverkan mellan olika aktörer är en förutsättning för lyckat resultat, • det är värdefullt att få en bred diskussion om ämnet,

• med fler berörda och konkreta mål fungerar arbetet, • viktigt med möten och dialog för att nå förändringar.

Bred aktörssamverkan

Människor från olika sektorer i samhället har skilda erfarenheter och ofta olika syn på samhällets problem. När flera av samhällets intressen är representerade ökar möjligheten att tillsammans skapa ett bredare perspektiv och därmed en mera rätt- visande och mångfacetterad problembild. Därmed ökar också möjligheten att finna fungerande lösningar. De medverkande i dialogen brukar normalt inte träffas och gruppens deltagare har därmed inte etablerade relationer. Resultatet av varje möte är därmed inte förutsägbart men definitivt intressant. Det är viktigt att skapa mö- tesplatser för att möjliggöra utbyte. Det är också en fördel att olika aktörer hamnar på samma kunskapsnivå beträffande en viss fråga. Detta kan ibland vara en förut- sättning för att kunna fortsätta diskussioner på ett meningsfullt sätt och för att finna lösningar som kan tillmötesgå olika intressen.

Om det är bäst med grupper med bredare eller smalare representation beror på den aktuella situationen. När en bred fråga som exempelvis livsstilsfrågor ska be- handlas eller i tidiga skeden av processer kan det vara fördelaktigt att arbeta i en dialog med bred aktörssamverkan. I andra fall, exempelvis när problemet redan är definierat och avgränsat, är det troligtvis mera framgångsrikt att arbeta med en mera homogen grupp där färre intressen är representerade.

Storleken på gruppen är av betydelse för resultatet. 10-15 personer har känts lagom för de dialogmöten som genomförts i detta projekt. Deltagarna har känt sig delaktiga i mötena och kunnat påverka dess innehåll och resultat. Blir gruppen större är det sannolikt svårare att skapa delaktighet och samhörighet bland delta- garna. Fördelen med att begränsa storleken på gruppen får vägas mot fördelen som en riktigt bred grupp kan ge i form av att flera intressen är representerade.

Medverkan från aktörer med kompetens som normalt inte finns med i det aktu- ella sammanhanget (t.ex. beteendevetare), och från central nivå som Vägverket och

Naturvårdsverket, har av många uppfattats som ett positivt stöd och att ytterligare kompetens tillförts det lokala/regionala sammanhanget. Detta kan ge en skjuts åt det lokala arbetet. Lokala arrangörer har upplevt det som positivt att inte själva leda möten, då detta har medfört en större frihet och bättre möjlighet till egen delaktig- het.

Delaktighet och medborgarperspektiv

Dialoger skapar möjligheter att fånga upp den enskildes synpunkter och ökar möj- ligheten till delaktighet. Ett ömsesidigt givande och tagande är en självklar mål- sättning. Våra tre kommuner har använt olika sätt att fånga upp berörda medborga- res röster. Eskilstuna har använt studiecirklar och direkta representanter i dialogen. Östersund har satsat på brett deltagande i dialogen och i Kalmar har fokusgrup- per/paneler med medborgare träffat en specialistpanel. Resultatet varierar och det är omöjligt att direkt jämföra de olika kommunerna eftersom förutsättningarna är så olika. Samtliga kommunrepresentanter betonar svårigheten med och vikten av att involvera och nå fram till berörda aktörer. De flesta är också överens om att olika metoder kan användas och vara funktionella för att uppnå resultat.

Det är viktigt att välja rätt personer för medverkan i dialoger. De bör ha intres- se för frågan som är i fokus, kompetens och befogenheter. Det är också avgörande att deltagarna känner att det är meningsfullt att delta i processen, vilket kan uppnås om deltagarna har en tydlig roll i sammanhanget, representerar ett särskilt intresse eller en viss grupp människor. Vilka som ska delta i dialogen beror på det specifika sammanhanget. Det gäller att finna argument som lockar rätt aktörer att delta. Att få med politiska beslutsfattare kan vara en förutsättning för framgång inom vissa områden. De flesta dialogdeltagarna har varit mycket engagerade i sakfrågorna och tagit en aktiv del i mötena. Visst kan det vara så att de som är engagerade inte är representativa för alla, men det är ändå positivt att ta tillvara det engagemang som finns, liksom att bygga kontaktnät för engagerade samhällsmedborgare och andra aktörer.

Att uppmuntra medborgares delaktighet i samhällsutvecklingen är också en fråga om demokrati och att forma ett hållbart samhälle med en god livsmiljö. Flera myndigheter och andra offentliga organ arbetar numera med ett ökat medborgar- perspektiv vilket också kan bidra det till en ökad legitimitet för den offentliga för- valtningen. Naturvårdsverket anser att även om denna studie är av begränsad om- fattning ger den ändå stöd för att framhålla betydelsen av medborgares och andra berörda aktörers delaktighet i samhällsutvecklingen.24

Några framgångsfaktorer för att åstadkomma ökad delaktighet som har formulerats i projektet är:

• Vikten av att tydligt formulera projektets syfte och definiera dess mål- grupp.

• Begränsa och konkretisera frågeställningarna.

• Finn mötesplatser, möt de berörda där de är, i befintliga strukturer.

24

Läs mera om staten och hållbarhet i ”Att handla rätt från början”, Rapport 5226, Naturvårdsverket, 2002, Kapitel 5, (Staten och hållbarheten, Andreas Duit)

• Lyssna på deltagarna och visa dem respekt. • Skapa möjligheter till delaktighet, tvinga inte.

• Locka fram engagemang genom att erbjuda någonting attraktivt. • Låt deltagarna gärna ”prova på” och ge återkoppling på deras insatser. • Det tar tid att åstadkomma resultat.

• Ta tillfället i akt, utnyttja evenemang och aktiviteter som initieras av andra.

• Att synliggöra projektet lönar sig t.ex. via webb och media. • Förankra insatserna.

• Se till att det finns resurser för att hantera resultatet. • Alla har ett eget ansvar!

Förhoppningen är deltagarna, genom projektets dialoger och funktionsperspektivet, fått ett bredare perspektiv som omfattar aktörer inom ett antal sektorer som kan ha betydelse för förändringar av samhällets persontransporter.

Funktionsperspektivet och individens behov (orsak till beteenden)

Vid projektets planering var ambitionen att använda funktionsperspektivet under projektets genomförande, för att samla erfarenheter om vad detta kunde tillföra. Funktionsperspektivet har visat sig vara svårt att konkretisera och tydliggöra i dia- logerna och har mötts av tveksamma reaktioner från deltagare. Anledningen är troligtvis att ”funktion” är ett abstrakt begrepp som för många är helt nytt och där- med okänt. Ambitionen att låta funktionsperspektivet spela en stor roll under dia- logmötena övergavs därmed i inledningen av projektet. Som arrangör uppfattar Naturvårdsverket att funktionsperspektivet har varit en tillgång i planeringsarbetet, där ett begränsat antal personer har deltagit. Det är intressant att notera att även om funktionsperspektivet inte har betonats under dialogernas genomförande har dia- logmötena i stor utsträckning diskuterat funktionsbaserade lösningar, vilket är mycket positivt.

Dialogmötena har fokuserat mera på ”individens behov” än på funktionsper- spektivet. En fråga som t.ex. har ställts är om man använder bilen för att man är van att göra det och om det alls är nödvändigt att transportera sig för att tillfredstäl- la det behov eller den önskan som ligger till grund för att använda bilen. Det kan- ske finns alternativa transportmedel som är fördelaktiga eller det kanske finns möj- lighet att uppfylla resans syfte genom att beställa hem mat eller genom att genom- föra en videokonferens.

Individers behov (orsaken till beteenden) behöver identifieras för att finna håll- bara lösningar i samhället. Även om det är problematiskt att hantera och diskutera frågor om medborgares olika behov så är det ändå här man måste börja. Först när behovet är inringat är det konstruktivt att leta efter möjliga lösningar. En svårighet i detta sammanhang är att människor sällan uppmanas att ”tänka om” och att därmed tänka ”från början”. De kanske har deltagit i en undersökning kring kollektivtrafik och lämnat synpunkter på vilka busstider som är attraktivast. Men de har aldrig funderat på hur frågan om rörlighet och tillgänglighet kan lösas på ett annorlunda sätt.

Dialogernas diskussioner kring människors behov har delvis upplevts som flummi- ga och krystade och deltagarna har efterfrågat tydligare vägledning och målsättning med diskussionerna. Det är inte alls självklart att sätta behoven i centrum på det sätt som skedde i projektet. Ett begrepp som uppfattas som otydligt riskerar att snarare verka avskräckande än att bidra till goda resultat. För att undvika detta krävs en mycket tydlig målsättning med aktiviteten i fråga. En fråga som riskerar att uppfattas som otydlig ska kanske inte heller få för stort utrymme i utbudet av aktiviteter. Även om projektets behovsdiskussioner har mottagits tveksamt på grund av den bitvis kritiserade otydligheten är erfarenheten av att sätta behovet i centrum ändå positiv. Orsaken är att detta har genererat resultat i form av mera förutsättningslösa och ofta kreativa diskussioner och därmed ökat möjligheten att finna nya lösningar som syftar till att tillgodose människors behov.

En framtida utmaning är att finna sätt att öppna individens ögon för nya lös- ningar beträffande samhällsfrågor som transporter utan att det upplevs som anting- en otydligt eller styrande. I detta sammanhang har funktionsperspektivet liksom fokusering på individens behov goda möjligheter att bidra till innovativt tänkande och goda resultat.

Praktiska frågor

Det är viktigt med ett tydligt syfte och avgränsning för projektet samt att förankra och förmedla detta till deltagarna. Tydligheten är extra viktig om något moment som kan uppfattas som otydligt ska ingå i aktiviteterna. Att lyckas med detta kräver att samtliga arrangörer är engagerade och har möjlighet att avsätta tid för förbere- delser. Syftet med projektet har av några personer uppfattats som oklart, liksom de inblandades roller och förväntad arbetsinsats. Kravet på tydlighet och därmed styr- ning medför dock en svår avvägning. Om styrningen är hård så minskar delaktighe- ten i form av medarbetares möjlighet att påverka planeringen. Kritik har även fram- förts mot att detta projekt sällan har varit tillräckligt konkret och ofta ofokuserat. Det finns exempel på när innehållet har varit brett och tagit upp frågor som uppfat- tats som perifera vilket medfört att deltagarna inte känt sig nog berörda av frågan. Det är centralt att ordföranden är påläst och väl insatt i frågorna.

Tydlig målsättning och innehåll i gruppdiskussioner är viktigt. Detta får inte lämnas åt slumpen utan kräver noggrann planering för att ge ett gott resultat. Del- tagarna har varit positiva till väl förberedda gruppdiskussioner med väl tilltagen tid för att diskutera.

Projektets ramar var delvis satta inför projektstarten. Uppgiften var att knyta an till en pågående planeringsprocess i de kommuner som deltog i projektet. Ambitio- nen var att finna ämnen/områden som var aktuella och att därmed på ett naturligt sätt koppla till den pågående utvecklingen i kommunen. Detta har inte varit helt framgångsrikt. En lärdom är att det är viktigt för alla aktörer att vara med från bör- jan beroende på svårigheten för en utomstående part att komma in i en pågående process. Det är inte omöjligt att genomföra men det ställer återigen krav på engage- rade deltagare och tid.

Det tar tid att planera – alla dessa praktiska frågor – när många aktörer är med. Att vara flera parter som samverkar kring planering ställer stora krav på engagemang från samtliga deltagare. Det är även viktigt att hålla tiden och följa agendan. An- nars riskerar man att inte hinna klart samt att deltagarna tappar lusten och inte kommer tillbaka. Att genomföra panelmöten med frekvensen en gång per månad har känts rimligt. Blir det mera sällan tappar verksamheten lätt farten. Nu har det funnits lagom med tid att arbeta mellan mötena.

För att i förlängningen kunna genomföra erhållna projektresultat t.ex. i form av förslag krävs resurser. Det är därmed viktigt att det finns resurser för att både upp- nå och sedan hantera resultatet. Finns det begränsade resurser för att eventuellt fortsätta projektet efter att ordinarie projekt avslutats och till att genomföra åtgär- der som eventuellt föreslagits i projektet är det viktigt att detta framgår från början. Det är viktigt att ta hand om deltagarnas engagemang i projektet, att sträva efter konkreta resultat och att så långt som möjligt ge deltagarna tydliga besked om vilka förväntningar som kan ställas på resultatet.

Flexibilitet

En viktig lärdom från dialogerna är att varje enskilt projekt är unikt. Det kräver en egen omvärldsanalys och resultatet från denna får avgöra det fortsatta handlandet. Flexibilitet när det gäller metod och genomförande är viktiga framgångsfaktorer liksom lyhördhet och respekt för övriga involverade aktörer. Framgång är avhäng- igt av att deltagandet känns meningsfullt vilket kan uppfyllas på en mängd olika sätt.

Beteenden

Vi vet att det är svårt att förändra människors beteenden. Det finns ofta en mängd faktorer som påverkar individen och hennes agerande. Den enskildes kunskap och attityd påverkar individen men även en mängd yttre faktorer. För att förändra bete- enden kan det behövas insatser för att öka människors kunskap och påverka deras attityder. Det kan också krävas andra åtgärder för att undanröja hinder för föränd- ringen och/eller att göra det alternativa beteendet attraktivt för individen t.ex. ge- nom att göra det billigare eller enklare att uppnå samma resultat med det alternativa beteendet än med det tidigare beteendet. Detta är en komplex process vars genom- förande ofta kräver omfattande insatser.

Dialoger kan vara en viktig del i detta mångfacetterade förändringsarbete. Dia- loger är ett sätt att sprida kunskap. De kan även bana vägen för en god samhällsut- veckling som är förankrad hos medborgarna redan från början och därmed också har möjlighet till större acceptans25.

5.2 Uppmuntra innovativa och hållbara