Vi började med att utföra observationer för att studera barnet och pedagogerna i samspel med andra barn och med varandra. Detta för att kunna besvara våra syften men också för att få en helhetsbild tillsammans med våra intervjuer. Deltagande observationer med löpande protokoll har gjorts samt observationer genom videofilmning. Vi valde deltagande observationer med
löpande protokoll för att få med olika situationer som inte kom med på filmen och som kom att vara till hjälp för vår studie. I dessa observationer förekom situationer som bidrog till att få svar på våra syften och behovet av en fungerande föräldrasamverkan. De löpande observationerna genomförde vi under en veckas tid och de videofilmade observationerna pågick under 4 veckors tid. Till en början behövdes en period då barnet och pedagogerna blev vana vid videokameran och inte störda i sina aktiviteter. En anledning till videofilmningen var att vi ville visa filmavsnitt för mamma, pedagoger och specialpedagog, enligt Marte Meo modellen (Sörensen 2008). Genom deras reflektioner ville vi hitta ett sätt som de kunde närma sig varandra till barnets fördel. Vi ville bygga upp en fungerande kommunikation mellan föräldern och pedagogerna. Genom att se hur barnet beter sig i videofilmen kan de vuxna fånga upp och bekräfta rätt initiativ. Vår förhoppning var att när föräldern och pedagogerna såg filmen skulle detta leda till ett gemensamt synsätt till fördel för barnets behov av stöd samt att skapa en trygg miljö för hans utveckling. Marte Meo modellen kunde vi inte använda fullt ut då den behöver arbetas med under en längre tid. Vi lade i alla fall grunden till ett användande av modellen genom filminspelningarna och genom att alla inblandade fick se filmen och kommentera. Som vi tidigare nämnt är fallstudien oftast den bästa metoden för att skaffa sig förståelse innan det praktiska arbetet ska genomföras.
Då vi själva sett filmen ett par gånger valde vi ut 4 olika sekvenser om ca 15 min sammanlagt. Därefter visade vi de fyra sekvenserna för en pedagog och en specialpedagog. Mamman fick se hela videoinspelningen då vi inte ville undanhålla henne någonting. Alla fick kommentera filmerna. De olika sekvenserna valde vi efter att vi sett hela filmen och kunde plocka ut delar som mest representerade hela filmen. Vi valde delar som visar hur pojken tar kontakt med andra barn, hans tävlingsinstinkt och hur han ger uttryck åt sin dåliga självkänsla. Vi ville också visa hans rastlöshet och koncentrationssvårighet. Det vi också fångade upp var hur han agerade på ett positivt sätt när det inte förväntades av honom, vilket vi också ville få med. Sekvenserna visar Daniels samspel med de andra barnen och inte så mycket samspelet med pedagogerna.
Vår insamling av material bestod av observationer och intervjuer. Ostrukturerade intervjuer gjordes med en pedagog som beskriver pojkens förskolebakgrund samt under en intervju efter en specifik händelse som vi observerade under en dag. Intervjun blev spontan då vi ville få en
kommentar till händelsen i direkt anslutning varav det inte fanns några förberedda frågor. En halvstrukturerad intervju gjordes med annan pedagog i samband med att vi visade våra filminspelningar. Vi ville först få en helhetsbild genom att fråga hur det ser ut idag i jämförelse med tidigare. Vi frågade också hur samverkan ser ut idag och hur pedagogen ser på specialpedagogens stöd. Alla våra frågor går att läsa i bilaga A. Vi var båda med vid intervjutillfällena för att få ut mer av intervjun. Som Stukát (2005) skriver kunde vi båda upptäcka saker vid intervjutillfällena. Vi intervjuade också en specialpedagog som arbetar i resursteamet knutet till förskolan och som varit i kontakt med pojken tidigare. Även specialpedagogen fick se videofilmen. Efter transkriberingen av specialpedagogens intervju ville vi få klarhet i något hon sagt. Vi fick då kontakta henne via e-post och hon svarade tillbaka på samma sätt. Vid visandet av videofilmerna pausade vi efter varje filmsekvens som våra respondenter sedan fick kommentera.
4.4 Databearbetning
Merriam (1994) beskriver analysfasen i en fallstudie som mycket tidskrävande. All bearbetning av det material som insamlats tar ännu mer tid om det inte görs under hela arbetets gång. Vi skrev rent våra löpande observationer och valde ut en för Daniel positiv situation och en situation som vi ansåg särskilt intressant. Efter videoinspelningarna som var ca 2 timmar lång, tittade vi på hela filmen och valde ut fyra sekvenser. Korta sekvenser som sammanlagt var ca 15 minuter lång skrev vi sedan noga ner. Vi skrev ner det som sades i filmen samt hur barn och vuxna rörde sig. Vi tittade efter kroppsspråk och mimik för att tyda det som inte sades verbalt. Vi har gått tillbaka i materialet och hittat fler vinklar som sedan åter har bearbetats. Intervjuerna spelade vi in på band som vi sedan skrev rent ordagrant. Vi gick igenom intervjuerna och plockade ut det vi ansåg väsentligt för vår studie. Vår egen syn har säkert påverkat vår bearbetning. Tidigt i våra yrkesroller som förskollärare har vi haft den åsikten att ett bra klimat när det gäller samverkan mellan förälder och pedagog är viktigt. Därför tror vi också att vi lyft fram detta i vår analys. Dessutom har vi som blivande specialpedagoger stor empati för barn i behov av stöd. Detta speglar säkert också våra analyser vilket visar det hermeneutiska synsätt som vi tidigare nämnt.