6.1 Enkätutskick
En enkät togs fram och skickades ut för att ta reda på vad arkitekter tyckte om brandprojektering. Tanken med enkäten var delvis att få svar på frågor gällande hur samordningen kunde förbättras, men huvudsyftet var att få svar på vad de ville se i vår lathund. Frågorna är utformade på ett sätt så de är enkla att svara på. Arkitekter har för det mesta väldigt mycket att göra, så för att få många svar skrevs två kryssfrågor följt av 5 korta frågor.
För att skapa enkäten användes en hemsida som heter www.surveymonkey.com. På hemsidan skapas enkäter kostnadsfritt, med upp till tio frågor, och alla svar samlas online och statistik på svaren skapas automatiskt. Enkäten skickades ut via mail till arkitekter både på Temas Stockholmskontor samt till några andra kontor för att få en större spridning på svaren.
6.1.1 Kryssfrågor
Kryssfrågorna var ämnade att ge en överblick över svårighetsgrad samt relevans gällande olika ämnen som behandlar brandprojektering.
Frågorna gällde ämnena: • Verksamhetsklasser • Byggnadsklasser • Byggnadsdelars klasser • Material, ytskikt • Taktäckning • Fasadmaterial • Trapphus • Placering på tomt • Räddningsväg • Brandposter • Utrymningsvägar • Max gångavstånd • Passagemått • Mått på trappor • Brandcellsindelning • Dörr i brandcellsgräns • Fönster
• Vind & undertaksutrymmen
Frågorna var uppdelade i en femgradig (1-‐5) skala där frågorna gällande svårighets-‐ grad rankades från ”lätt” till ”svårt” medan frågorna gällande relevans rankades från ”används sällan” till används ”väldigt ofta”. Efter kryssfrågorna fanns möjligheten att ge kommentarer gällande dem för att ge utförligare svar.
6.1.2 Frågor
Frågorna gjordes utförliga och tydliga, men samtidigt öppna för att ge en möjlighet till diskussion. Det för att få information där svaren bidrog till frågeställningar som gav oss möjligheten att undersöka var det brister i samordningen idag samt ge oss ett bra underlag för att utforma vår handbok efter arkitekters önskemål.
Fråga ett, Vad anser du är svårast att hantera i brandsynpunkt vid projektering? var egentligen en fördjupning på kryssfrågorna samt att se om det fanns frågor som missats att tagits med där.
Fråga två, Vad anser du ta mest tid vid brandprojektering? Syftet här var att undersöka var det läggs ner mycket tid i projekteringen, där effektiviseringar kan spara tid efter hur både arkitekter och brandkonsulter arbetar samt vad som kan förbättras i samarbetet mellan dem.
Fråga tre, Vad revideras mest, som skulle kunna förhindrats genom mer kunskap i ämnet? Tanken med denna fråga var att undersöka vilka fel som ofta sker grundat på att arkitekter saknar kunskap inom brandprojektering. Fel med medförda kostnader som kan undvikas om arkitekter får en bättre utbildning inom ämnet.
Fråga fyra, Vad skulle du helst se i en lathund för brandskydd? var tänkt som en direkt fråga för att se vad arkitekter saknade i dagens handböcker, vilka verktyg de saknar och vad som borde beaktas vid utformning av lathunden.
Fråga fem, Vad är bristerna och fördelarna i ert samarbete med brandkonsulter? Detta är egentligen två frågor i en och var en viktig fråga där målet var många kommentarer både gällande olika problem och vad som görs bra i samarbetet med brandkonsulter idag.
6.2 Faktasammanställning
För att få en bra överblick och kunskap tidigt under projektets gång sammanställdes fakta för brandprojektering från BBR och handböcker. Detta för att snabbt hitta relevant information och använda citat från BBR. Denna text samlades i ett dokument där informationen tydligt strukturerades upp efter ämne och varifrån den var hämtad från.
6.3 Disponering i Lathund
För att få en bra disponering till lathunden fastställdes först vilka rubriker den ska innehålla. En jämförelse mellan BBR:s och handböckernas rubriker gjordes samt se vilka som är mest relevanta. Disponeringen grundades på information från enkäten samt diskussioner med handledare för att sortera bort information som inte var relevant. I ett senare skede behandlades även responsen från intervjuerna för att tillfredsställa de önskemål som arkitekter har.
Texten är kortfattad för att inte skriva onödigt mycket om varje ämne. Istället för ett långt textstycke för att förklara allt, delas så mycket som möjligt upp i punktlistor med kortare meningar. Detta för att det ska gå snabbt att läsa igenom texten och söka den information som behövs. För varje avsnitt i lathunden, står det på varje sida en hänvisning till BBR för vidare information, och detta förklaras även i början av lathunden. En noggrannhet för att inte få med samma information två gånger för att spara in på textvolym har beaktats.
6.4 Bearbetning av text
All fakta i lathunden är baserat på BBR 20 och befintliga handböcker. Texten har sedan granskats av vår sakkunnige handledare Johan Westerlund, brandkonsult på Briab, för att verifiera att all fakta i den stämmer. Den är sedan granskad av oss och av vår andra handledare Bengt-‐Olov Berggren, gällande språkformuleringar och utseende.
6.5 Illustrationer
Till lathunden har det skapats illustrationer för att visa vissa punkter så tydligt som möjligt. Totalt finns ca 60 stycken. Alla illustrationer är ritade i SketchUp Pro 2013, på ett detaljerat och verklighetstroget sätt, men samtidigt mer illustrativa än de illustrationer som finns i dagens handböcker.
Det finns många olika typer av utseenden att visa sina illustrationer med när man arbetar med SketchUp. Man kan antingen göra väldigt komplexa och verklighetstrogna renderingar, eller välja någon stil som finns i SketchUp Layout. Där finns olika linjetyper, varianter av sketchstilar och färginställningar med mera. Sedan valdes att ha samma stil på nästan alla bilder, en stil som är lite skissig med lite oregelbundet tjocka linjer. På vissa bilder valdes däremot en mer neutral stil för att vissa saker skulle synas extra tydligt.
Alla illustrationer är efter att de färdigställts infogade i Layout, som är ett tilläggsprogram till SketchUp. Där har de genomarbetats i form utav val av vy och vinkel, orientering på papper mm. Se figur 3. Det är även i det programmet som alla mått har lagts in. När bilderna är färdiga i Layout exporteras de till JPEG-‐bilder för att kunna infogas i InDesign.
6.6 Layout
Layouten till lathunden har gjorts i ett layout och redigeringsprogram, InDesign. Se figur 4. Det är också direkt i InDesign som vi har skrivit all text i lathunden, och det var först när all text var färdigställd som vi infogade alla illustrationer och skapade tillhörande bildtexter.
Lathunden är i A5-‐format, för att den inte ska vara för stor och osmidig. Böcker i större format tar mer plats och är tyngre. Varje sida är för det mesta uppdelad i två spalter. Den ena spalten är till för text och den andra för bilder, för att få en så bra och jämn struktur som möjligt. På vissa sidor däremot är bilden lite större och får löpa över två spalter.
6.7 Intervjuer
För att kunna undersöka samordningen mellan arkitekter och brandkonsulter så genomfördes nio intervjuer med totalt tio personer från olika kontor. Av dessa personer så var fyra brandkonsulter och fem arkitekter. En av dessa intervjuer genomfördes i form av mailade frågor med svar, se bilaga 2.
Då enkäten enbart gav 15 svar drogs slutsatsen att en kvantitativ analys av statistik kunde bli svår, speciellt när frågor om samordning inte är bäst att utföra i form av kryssfrågor. Att istället genomföra personliga intervjuer med rum för diskussioner vore då att föredra. Till en början fanns svårigheter att få kontakt med företag för att boka dessa intervjuer, men senare hjälpte Johan Westerlund med kontakter som gärna ville ställa upp. Bengt Olov Berggren och Stina Stjernström på Tema hjälpte också till med förslag på brandkonsulter vi borde intervjua.
Intervjufrågorna såg ungefär likadana ut till brandkonsulter och arkitekter, men en anpassning beroende på vem som skulle intervjuas var nödvändig. Målet var att göra frågorna så lika som möjligt för att kunna jämföra svaren mot varandra. Frågorna är öppna för att kunna ge så breda svar som möjligt och öppna för en diskussion mellan oss och den intervjuade. Trots att huvudsyftet med intervjun var att undersöka just samordningen mellan arkitekter och brandkonsulter valdes ändå att ha med en sista fråga som handlade om lathunden, just för att försäkra oss om att inte missa något där.
Först besöktes företagen och intervjuerna tog i genomsnitt 60 minuter. De inleddes med en kort presentation av vilka vi är och vad vårt examensarbete handlar om för att ge en förståelse för vad som är relevant i diskussionen och ej. Samtalen spelades in och sedan sammanställdes alla intervjuer i form av sammanfattningar av svaren på de frågor som ställts. Dessa sammanfattningar redovisas i bilaga 3-‐10.
Den första intervjun var med Kristin Andrée på brandskyddslaget och skedde via mail. Det som skiljer sig mellan frågorna till henne och resten var en fråga om kostnader. Anledningen till att det inte var en fråga som fick fortsätta i övriga intervjuer berodde på att i det skedet valdes att inte genomföra kostnads-‐ jämförelser. Detta föreslås till fortsatta studier.
6.7.1 Intervju med brandkonsulter
Sammanfattningarna av de intervjuer som genomförts med brandkonsulter redo-‐ visas i bilaga 2-‐5, och där finns även den intervju som gjordes via mail med Kristin Andrée på Brandskyddslaget. Frågorna var:
• Hur ser samarbetet ut mellan er på … och arkitekter ut idag?
• Vad anser du att ni som brandkonsulter kan göra bättre i samarbetet med arkitekter?
• Vad anser du att arkitekterna kan göra bättre? • Hur tidigt kommer ni in i projekteringen av projekt? • Arbetar ni med pdf eller med dwg?
• Varför har ni inte kunskaper inom CAD i så fall, då det uteslutande används av arkitekter? Är det något som skulle underlätta och effektivisera arbetet?
• Vad revideras mest, som skulle kunna ha förhindrats genom mer kunskap i ämnet? • Vad anser du är de vanligaste frågorna ni får från arkitekterna?
• Vad anser du ta mest tid vid brandprojektering?
• Tycker du att brandskyddsbeskrivningen kan förbättras på något sätt? • Tror du att det skulle hjälpa med ett rutinmässigt möte för genomgång av
brandskyddsbeskrivningen när den är färdig?
• Vad tycker du att vi ska fokusera på till vår handbok?
Den första frågan är väldigt öppen och kan tolkas olika, men är med som en inledande fråga för att starta en bra diskussion och få en överblick om hur den intervjuade allmänt uppfattar deras samarbete.
Som tidigare förstått, bl.a. genom enkätundersökningen, finns det olika åsikter om när brandkonsulten brukar och borde komma in i ett projekt. Därför valdes det att ta upp frågan om när de vanligtvis blir inkopplade i ett projekt, för att få så bra grund som möjligt.
Anledning att frågan om användning av pdf-‐ och dwg-‐filer var med var att få fram en diskussion och få svar på frågan om hur de vanligtvis arbetar. Då kunskapen om att det vanligaste är att brandkonsulter arbetar med pdf fanns, ställdes en följdfråga som handlade om varför man arbetar på det sättet och om det finns rum för förbättringar där.
I inledningsfasen av examensarbetet diskuterades det med vår handledare Johan Westerlund, brandkonsult, att den brandskyddsbeskrivning som man vanligen använder sig av idag eventuellt skulle kunna förbättras. Om den blev mer lätt-‐ förstådd och användarvänlig skulle förmodligen antalet frågor kring den minskas och fler skulle arbeta med den under projekteringen. Därför valdes det att undersöka detta genom att ställa frågan till brandkonsulter på ett sådant vis att diskussion kunde uppstå.
6.7.2 Intervju med arkitekter
Sammanfattningarna av de intervjuer som genomförts med arkitekter redovisas i bilaga 6-‐10. Frågorna var:
• Hur ser samarbetet mellan er på … och brandkonsulter ut idag? • Hur tidigt kommer brandkonsulterna in i projekteringen?
• Vad anser du att arkitekterna kan göra bättre i samarbetet med brandkonsulterna? • Vad anser du att brandkonsulterna kan göra bättre?
• Skulle det underlätta och effektivisera arbetet om brandkonsulter enbart arbetade i dwg?
• Vad tror du revideras mest, som skulle kunna ha förhindrats genom mer kunskap i ämnet?
• Vad anser du är de vanligaste frågorna som ställs till brandkonsulter? • Vad anser du ta mest tid vid brandprojektering?
• Tycker du att brandskyddsbeskrivningen kan förbättras på något sätt? • Tror du att det skulle hjälpa med ett rutinmässigt möte för genomgång av
brandskyddsbeskrivningen när den är färdig? • Vad tycker du att vi ska fokusera på till vår lathund?
Första frågan till arkitekterna ställdes på samma vis som den första frågan till brandkonsulterna. Det för att få reda på hur de tycker att samarbetet mellan dem fungerar rent allmänt, och för att leda fram till en diskussion kring detta. Det gjordes även för att få en bild av vad arkitekterna anser om hur och när brandkonsulten bör tas in i ett projekt, för att kunna jämföra svaren mellan dem och se om arkitekter och brandkonsulter delar samma uppfattning.
På samma sätt frågades även här vad arkitekterna tror att de kan göra bättre i samarbetet med brandkonsulter och vice versa. Frågan om vad arkitekterna tycker om de filformat som brandkonsulterna arbetar i och om det skulle underlätta för dem om brandkonsulterna enbart arbetar i dwg togs även upp.
Anledningen till frågan om vilka revideringar som oftast måste göras och vilka frågor som de vanligtvis ställer till brandkonsulter var för att ta reda på vad arkitekter verkar ha svårast att arbeta med och vilken information som man skulle kunna göra bättre.
För att få en bild över vad arkitekter tycker om brandskyddsdokumentationen och hur den vanligast är upplagd ställdes denna frågan. En följdfråga på detta var om det skulle hjälpa med ett rutinmässigt möte när denna först är framtagen, för att se om det skulle hjälpa och minska antalet frågor senare i projektering när arkitekterna först börjar arbeta utifrån den.
7 Analys
I detta avsnitt behandlas de resultat och den datainsamling vi har fått fram baserade på frågeställningar, problemformuleringar och övriga inledande kapitels frågor. Här diskuteras och analyseras de svar vi har fått från enkätundersökningen samt de intervjuer vi har gjort. Vi fördjupar oss även inom den litteratur vi använt oss av för framtagning av lathunden.
Förslag gällande förbättringar på samordningen kommer att redovisas under slutsatser i kapitel 8 samt under förslag på fortsatta studier i kapitel 9. Lathunden redovisas i bilaga 11. Då materialet endast är baserat på 15 enkäter och kvalitativa intervjuer med sex arkitekter och fyra brandkonsulter bör inte långsiktiga slutsatser dras.
7.1 Enkätundersökning
Resultaten på enkätutskicket redovisas i bilaga 1 samt slutsatser i kapitel 8. Vi har totalt fått in 15 enkäter med svar, mestadels från Tema men även från andra arkitekter. Då enkäten endast riktar sig mot arkitekter bör det beaktas att brandkonsulter inte har haft chans att ge sin motsvarande åsikt. Vi valde att rikta in oss endast mot arkitekter då vi ville se deras problem i samarbetet för att kunna optimera lathunden efter deras önskemål.
7.1.1 Kryssfrågor
I första frågan om hur svåra vissa frågor inom brand är att behandla, kan man i svaren se att det finns en tydligt och jämn fördelning från ganska lätt till medel. Det som verkar mer svårförstått är dels verksamhetsklasser där ca 65% anser att det är från medel till svårt. Gällande material & ytskikt anser ca 75% att det är från medel till svårt att behandla. Brandcellsindelning har ett brett spann där 40% tycker det är lätt, medan 30% tycker det är ganska svårt. Se tabell 1 och 2 i bilaga 1.
Varför resultaten gällande svårighetsgrad har utfallit så här är svårt att säga. Det kan eventuellt vara på grund av god kunskap eller brist på det, olika erfarenheter gällande olika projekt. Sysslar man med bostadsprojekt är man troligtvis kunnig inom frågor som brandcellsindelning medan man kanske har svårt för material och ytskikt, då det ofta behandlas i ett senare skede av projekteringen och dessutom ofta av inredningsarkitekter.
Nästa kryssfråga, har samma innehåll som fråga ett men här är frågan istället hur relevant man anser att ämnet är, alltså hur ofta det behandlas och hur stort behovet om kunskap i det ämnet är. Här är skillnaderna mellan svarsalternativen mer tydliga och större. Med ett snitt på ca 4,0, vilket motsvarar ofta, kan vi se att frågorna som vi ställt är alla relevanta och behandlas ofta under projekteringen.
Vi kan se här att något som arkitekter alltid behandlar är gångavstånd, passagemått, mått på trappor och dörrar i brandcellsgräns då de alla har 100%. Några fler ämnen som nästan alltid projekteras är brandcellsindelning och utrymningsvägar med ett
snitt på 92%. Vi kan också se några ämnen som sticker ut, bland annat placering på tomt och verksamhetsklasser. Där relevansen för verksamhetsklasser skiljer sig från 25% som anser att det används sällan till 25% som påvisar att det används väldigt ofta, vilket är anmärkningsvärt. Se tabell 3 och 4 i bilaga 1.
Frågor som är mer relevanta eller inte beror troligtvis också här på vilka projekt arkitekterna vanligtvis arbetar med. Ett ämne som är relevant för en arkitekt kan till skillnad mot en annan vara irrelevant samtidigt som vi ser att vissa problem tas upp oavsett projekt.
Sammanfattningsvis ser vi i svaren på kryssfrågorna att vad som anses svårförstått är mer personligt och skiljer sig mellan de olika svaren. Däremot är de flesta är eniga om vad som är relevant och inte.
7.1.2 Frågor
Vad gäller resterande frågor, är svaren väldigt varierande. Det kan bero på att frågorna är ställda på ett sätt att man kan svara fritt och individuellt.
I svaren på fråga ett, Vad anser du är svårast att hantera i brandsynpunkt vid projektering? Ser vi en stor variation. Allt ifrån brandgasventilation i källare och garage till att samordningen mellan brand och säkerhet är svårast att hantera. Några alternativ som upprepas är klassning av byggnadsdelar och ytskikt, samt dörrar och beslag.
När vi går vidare till fråga två, Vad anser du ta mest tid vid brandprojektering? ser vi även här en stor variation mellan svaren. Alla svar är olika förutom två som upprepar sig. De är att samordningen mellan brandkonsulter och arkitekter samt kontroller av väggutföranden och brandcellsgränser tar mest tid. Vi ser även att fler svar faller under området samordning. En person anser att det tar mycket tid att konvertera handritade ritningar till ritningsprogram. Sammanfattningsvis finns det här en del problem gällande samordningen som kan förbättras.
I Fråga tre, Vad revideras mest, som skulle kunna förhindrats genom mer kunskap i ämnet? har vi fått få och mindre utförliga svar, men de svar som återkommer är revideringar av dörrar, angående allt från fel dörrklasser till slagning av de samt antal dörrar.
I vår fjärde fråga, Vad skulle du helst se i en lathund för brandskydd? Ser vi en stor spridning av bra och utförliga svar. Vilket var bra då vi ville få riktlinjer på vilka frågor vi ska fokusera på till lathunden. Ett återkommande svar är gångavstånd för och till utrymningsvägar samt placering av dem. Vi har även fått förslagen att ta med fler riktlinjer, tydligare exempel, redovisa de vanligaste klasserna samt att upprätta checklistor för att underlätta projekteringen i programskedet.
Till sist ska vi titta på fråga fem, Vad är bristerna och fördelarna i ert samarbete med brandkonsulter? Denna fråga är viktig och har ett brett spektra mellan svaren. Enligt svaren är samarbetet mellan parterna både bra och mindre bra. Det beror på den
personliga kontakten mellan arkitekten och brandkonsulten. En del svar pekar på att brandkonsulterna ibland håller sig i bakgrunden. Ett par svar riktar sig mot att det vore bättre om brandkonsulterna hade mer kunskap inom ritningsprogram.
Sammanfattningsvis har mängden svar på enkäten inte uppfyllt vår förhoppning där målet var minst 20 svar. Det är svårt att se ett tydligt mönster baserat på de vanligaste svaren och därmed finna de viktigaste problemen angående