Litteraturförteckning
• Bengtsson, Staffan m.fl. (2012) Brandskyddshandboken -‐ En handbok för projektering av brandskydd i byggnader, Lund: Lunds Universitet/
Brandskyddslaget
• Danielsson, Torkel m.fl. (2012) Brandskydd -‐ En handbok i anslutning till BBR, Utgåva 5b, Stockholm: AB Svensk Byggtjänst
• Kjell Fallqvist m.fl. (2013) BBR 20 -‐ Brandskydd i Boverkets byggregler, Stockholm: Brandskyddsföreningen
• Kjell Fallqvist m.fl. (2005) Brandskyddsdokumentation, Stockholm: Brandskyddsföreningen
• Uno Nordstrand (2004) Byggprocessen, upplaga 3, Stockholm: Liber
Referenslitteratur
• Brandskydd, Rätt utfört – Bengt Dahlgren AB
• Boverkets Byggregler, BBR 20 kap 5 Elektroniska källor
• Temagruppens hemsida, hämtat 2014-‐04-‐29 http://www.temagruppen.se/Om-‐Tema/
• Briabs Hemsida, hämtat 2014-‐04-‐29 http://www.briab.se/detta-‐ar-‐briab
Bilagor
Bilaga 1: Enkätsammanställning I
Bilaga 2: Kristin Andrée på Brandskyddslaget 1 VI
Bilaga 3: Torkel Dittmer på Brandskyddslaget VII
Bilaga 4: Lina Åteg på Brandkonsulten X
Bilaga 5: Fredrik Hiort på Briab XIII
Bilaga 6: Mats Eriksson på Vera Arkitekter XVI
Bilaga 7: Hans Åberg Rits på Arkitekter XVIII
Bilaga 8: Ellen Bodström på Sweco XX
Bilaga 9: Stina Stjärnström på Tema XXII
Bilaga 10: Christopher Berk & Stina Åberg på Tengbom XXIV
Bilaga 11: Lathunden XXVI
Bilaga 1: Enkätsammanställning
Här redovisas frågor och svar samt statistik över svar i tabeller, först i siffror sedan fördelningen i ett stapeldiagram.
Nedan står ett antal ämnen som behandlar frågor inom brandprojektering. Ge betyg svårighetsgrad (förståelse) samt relevans (hur ofta rörs ämnet)
1. Svårighetsgrad
Ämne Lätt (1) Ganska Lätt Medel Ganska Svårt Svårt (5) Genom-‐snitt Verksamhetsklasser 8.33% 25.00% 33.33% 8.33% 25.00% 3.17 Byggnadsklasser 25.00% 8.33% 50.00% 8.33% 8.33% 2.67 Byggnadsdelars klasser 25.00% 16.67% 33.33% 16.67% 8.33% 2.67 Material, ytskikt 8.33% 16.67% 58.33% 8.33% 8.33% 2.92 Taktäckning 9.09% 27.27% 36.36% 18.18% 9.09% 2.91 Fasadmaterial 18.18% 27.27% 45.45% 9.09% 0.00% 2.45 Trapphus 25.00% 25.00% 33.33% 8.33% 8.33% 2.50 Placering på tomt 16.67% 50.00% 16.67% 0.00% 16.67% 2.50 Räddningsväg 25.00% 41.67% 25.00% 0.00% 8.33% 2.25 Brandposter 0.00% 45.45% 45.45% 0.00% 9.09% 2.73 Utrymningsvägar 18.18% 45.45% 18.18% 18.18% 0.00% 2.36 Max. gångavstånd 9.09% 54.55% 9.09% 27.27% 0.00% 2.55 Passagemått 36.36% 45.45% 0.00% 18.18% 0.00% 2.00 Mått på trappor 18.18% 45.45% 9.09% 27.27% 0.00% 2.45 Brandcellsindelning 40.00% 20.00% 10.00% 30.00% 0.00% 2.30 Dörr i brandcellsgräns 27.27% 36.36% 0.00% 36.36% 0.00% 2.45 Fönster 18.18% 45.45% 18.18% 18.18% 0.00% 2.36 Vind-‐ & undertaksutrymmen 0.00% 18.18% 45.45% 36.36% 0.00% 3.18 Tabell 1.
2. Kommentar
• Jag kan inte svara på hur lätt eller svårt det är att hitta info. Det finns alltid brandskyddskonsulter med i projekteringsuppdrag. I tidiga skeden däremot har vi ofta ingen brandkonsult att fråga och då kan det vara bra med lättillgänglig text när husets placering och utformning sker. Då behövs övergripande information om brandfrågor. Jag markerar de frågorna istället • Jag använder enbart vissa delar av det Ni frågar, varför vissa delar är
kategorin svårt.
• Projekterar oftast i befintliga byggnader.
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 Verksamhetsklasser Byggnadsklasser Byggnadsdelars klasser Material, ytskikt Taktäckning Fasadmaterial Trapphus Placering på tomt Räddningsväg Brandposter Utrymningsvägar Max. gångavstånd Passagemått Mått på trappor Brandcellsindelning Dörr i brandcellsgräns Fönster Vind-‐ & undertaksutrymmen
3. Relevans 0 1 2 3 4 5 6 Verksamhetsklasser Byggnadsklasser Byggnadsdelars klasser Material, ytskikt Taktäckning Fasadmaterial Trapphus Placering på tomt Räddningsväg Brandposter Utrymningsvägar Max. gångavstånd Passagemått Mått på trappor Brandcellsindelning Dörr i brandcellsgräns Fönster Vind-‐ & undertaksutrymmen
Ämne Används sällan (1) Mindre sällan Används ibland Ofta Väldigt ofta (5) Genom-‐snitt Verksamhetsklasser 25.00% 8.33% 41.67% 0.00% 25.00% 2.92 Byggnadsklasser 0.00% 8.33% 25.00% 33.33% 33.33% 3.92 Byggnadsdelars klasser 0.00% 0.00% 0.00% 16.67% 83.33% 4.83 Material, ytskikt 0.00% 8.33% 33.33% 0.00% 58.33% 4.08 Taktäckning 8.33% 33.33% 16.67% 25.00% 16.67% 3.08 Fasadmaterial 8.33% 25.00% 25.00% 16.67% 25.00% 3.25 Trapphus 0.00% 0.00% 8.33% 50.00% 41.67% 4.33 Placering på tomt 25.00% 8.33% 16.67% 33.33% 16.67% 3.08 Räddningsväg 8.33% 0.00% 41.67% 25.00% 25.00% 3.58 Brandposter 25.00% 16.67% 33.33% 8.33% 16.67% 2.75 Utrymningsvägar 0.00% 0.00% 0.00% 8.33% 91.67% 4.92 Max. gångavstånd 0.00% 0.00% 0.00% 0.00% 100.0% 5.00 Passagemått 0.00% 0.00% 0.00% 0.00% 100.0% 5.00 Mått på trappor 0.00% 0.00% 0.00% 0.00% 100.0% 5.00 Brandcellsindelning 0.00% 0.00% 0.00% 8.33% 91.67% 4.92 Dörr i brandcellsgräns 0.00% 0.00% 0.00% 0.00% 100.0% 5.00 Fönster 0.00% 0.00% 25.00% 25.00% 50.00% 4.25 Vind-‐ & undertaksutrymmen 0.00% 20.00% 30.00% 10.00% 40.00% 3.70 Tabell 4. Tabell 3.
4. Kommentar
• Det beror helt på vilka typer av uppdrag man arbetar med.
• Det används olika från projekt till projekt, beroende på hur byggnaden ser ut. Projekterar oftast i bef byggnader.
• Räddningsväg ligger ofta utom projektets kontroll, utan är redan planerat när hus ark kommer in.
5. Vad anser du är svårast att hantera i brandsynpunkt vid projektering?
• Att reglerna går att "räkna" sej ur och det krävs att brandkonsulten är en person som är lätt att ha dialog med
• Samordning brand och säkerhet. • Beslagning
• Brandgasventialtion från källarförråd och/eller garage • Klassning dörrar och fönster
• Passager med möblering i närheten • Kontroll ytskiktsklasser
• Brandskydd av bärande konstruktioner • Byggnadsdelars klassning, samt val av ytskikt
• T.ex. brandcellsindelning i öppna sammanhängande ytor typ korridorer • korrekta utrymningsmått och avstånd
6. Vad anser du ta mest tid vid brandprojektering? • Samordning brand och säkerhet.
• Letandet i de tjocka brandböckerna vi har här
• Behöva konvertera handritade ritningar till CAD-‐program • Brandgasventilation, Uppställningsplatser för brandbil
• Få svar på frågor från Brand-‐konsult som gärna vill slippa jobba.
• Brandcellsgränser. Är ofta något som projekteras efter kontrakt är skrivet. • Kontroll av väggutföranden mot brandcellsgräns
• väggtyper och anslutningar vid brandcellsgränser • Dörrar och fönster
• Förändringar från beställaren
7. Vad revideras mest, som skulle kunna ha förhindrats genom mer kunskap i ämnet?
• klasser på dörrar och indelning av brandceller
• Mått utrymningsvägar och längder på utrymningsvägar. • svårt säga
• Dörrar slagning och antal. • Dörrar, samt nämnda pkt 5 o 6. • Byggnadsdelars klassning • planer
8. Vad skulle du helst se i en lathund för brandskydd?
• Utrymningsvägars längd.
• En enkel lista på de vanligaste förekommande beteckningarna/klassningarna för snabbcheck och sen en enkel tabell över utrymningsmått vid olika mängd folk i lokalerna tex nåt sånt bara gå i listan o bara check-‐ rätt!
• hjälp i tidiga skeden programutredningar
• Mått, exempel och riktlinjer för alla, inredningsarkitekt skulle behöva vara mer påläst och få lätt den informationen eftersom det ofta påverkar inrednings projekteringen.
• Omfattning/placering utrymningsvägar. Disciplinorienterade krav (tala med Lina Åteg, Brandkonsulten -‐ bra exempel). Tillgänglighetsfrågor, nivåer. • Brandskydd av bärande konstruktioner
• Byggnadsdelars klassning och utrymning
• Mått, grundläggande regler för avstånd vid utrymning av olika byggnadstyper.
9. Vad är bristerna och fördelarna i ert samarbete med brandkonsulter? • Lite svårt då brandkonsulterna aldrig ritar utan det läggs över på A
• Vi använder alltid brandkonsulter i större projekt och känner oss trygga med det.
• ibland verkar det som att det mesta går att lösa med analytisk
dimensionering efter ett första safe-‐utlåtande och det är ju bra men ger ju plötsligt bilden av att det är för tighta riktlinjer vi jobbar efter?
• De borde vara mer delaktiga i projekteringen. De fungerar ofta bara som en granskare som kommer med synpunkter.
• Bra med korta avstämningar med kort varsel när behov uppstår i skisskedet. • Att brandkonsulterna är lite arbetsskygga och inte pigga på att arbeta i dwg • Det är bra när brandkonsult finns på projmöte, det är sämre när de finns i
periferin.
• Bra blir det när de kommer in tidigt och kan ge tydliga besked. dåligt blir det när de kommer in i projektet för sent, samt ev. ändringar som kommer. • Bra, när man kan diskutera olika lösningar. Dåligt när det inte är flexibelt. • Oftast ett gott samarbete mellan A och Brand. Det är även myndighetskrav,
så beställaren får inte lika mycket att säga till om.
Bilaga 2: Kristin Andrée på Brandskyddslaget 16/4-14
Mailade frågor och svar:
Vilka revideringar är vanligast gällande samarbetet med arkitekter? Dörrars slagriktning i utrymningsväg och bredder på utrymningsvägar. Vad anser du att brandkonsulter kan göra bättre?
Vara tydligare i början av projektet med riktlinjer. Viktigt att ta ett tidigt möte för att berätta vilka brandkraven för byggnaden/lokalen är. Detta för att slippa projektera om i ett senare skede.
Vad anser du att arkitekterna kan göra bättre?
Ta tidig kontakt med Brandkonsulten för att få redan på brandkraven så slipper man projektera om.
Hur arbetar ni? Med pdf och inte dwg? Varför i så fall?
Pdf och dwg beror på att flera av oss inte har CAD kunskap med oss från skolan tyvärr.
Har ni någon statistik gällande de vanligaste revideringarna? Tyvärr inte
Vad anser du är de vanligaste frågorna ni får från arkitekterna? Placering av utrymningsvägar. Materialval på golv och väggar
Har ni någon statistik gällande kostnader i samband med revideringarna? Tyvärr inte
Vad är vanliga faktureringspriser för olika konsulttjänster?
Beror på om det finns t.ex. ramavtal med kunden eller ej. Beror också på vilken konsult som deltar en expert eller en ny examinerad. Ca timpris är 1000kr/h.
Vad tycker du att vi ska fokusera på till vår lathund?
Grundläggande kunskap som brandcellsgränser och utrymningsvägar och att arkitekten ska ta koppla in Brandkonsulten i ett tidigt skede för att slippa rita om senare.
Bilaga 3: Torkel Dittmer på Brandskyddslaget 7/5-14
Hur ser samarbetet ut mellan er på brandskyddslaget och arkitekter ut idag?
Det är väldigt personligt hur samarbetet fungerar. Det beror på vilken roll arkitekten har i projektet och på projektets art, men även på hur man är som person. När vi får frågor så svarar vi på frågor, och det är det grundläggande samarbetet. Vi är ett stöd till arkitekterna. Brandkonsulter har historisk sett ofta legat som underentreprenör till arkitekterna och är inte lika insatta i ett projekt som dem. Vi har inga heltidsprojekt så som arkitekterna har, utan jobbar med fler projekt samtidigt, så det är stor skillnad på fokus och arkitekten har mer daglig kontroll. Det hänger också mycket på beställaren och projektledaren om hur organisationen och samarbetet blir uppbyggt.
Vad anser du att ni som brandkonsulter kan göra bättre i samarbetet med arkitekter?
Det handlar mycket om att få information eller söka information, så att vara uppdaterad i projektet är alltid viktigt. Alla konsulter kostar pengar, och om det är något som går på halvfart är det lätt hänt att de mindre konsulterna alltid inte blir uppdaterade. Så när projektet en tid senare fortsätter och brand åter igen kopplas in kan projektet fått en helt annan form och det kan då vara svårt att få och förstå den informationen. Därför är det viktigt att återkoppla mer.
Kvalitetssäkring av allt man säger, och att dokumentera allt sådant skriftligt, att lämna besked som är internt kontrollerade och skriftliga istället för att diskutera kring en ritning. Att faktiskt få beslut dokumenterade i text så att arkitekten har något att luta sig mot.
Vad anser du att arkitekterna kan göra bättre?
Att se till att fråga och föra en dialog, och att informera. Det är viktigt att stämma av sina frågor mot oss så att ha ett slags ett ”checklista-‐tänk” är bra, och att inte gå vidare i projektet för fort utan att få svar på dessa då det kan ge onödiga ändringar. Kontakta brandkonsulten så tidigt som möjligt, redan i ett idéskede, och diskutera visionen som finns. Om vi får reda på tankarna i grunden kan man bolla lite idéer för att se vad man kan uppnå för att få en grundläggande brandstrategi. Det blir ofta så att man får göra skohornslösningar på slutet, då man måste lösa något man har ändrat på.
Hur tidigt kommer ni in i projekteringen av projekt?
Ju tidigare desto bättre men det varierar. Man väntar kanske ofta med att ta in brand för att man tror att man kan mer än vad man gör eller att det inte är så viktigt. Normalt sett är det mer lönsamt att få in brandkonsulten tidigt, kanske ta en paus i mitten och sedan återkomma när man är i slutskedet. Men generellt sett så ligger vårt arbete ganska tidigt i projektet då det är många andra konsulter som väntar på oss som också är med.
Arbetar ni med pdf eller med dwg?
Det är nog personligt för varje konsult. Vi har autocad-‐program men oftast jobbar vi i PDF: er. Alla kan inte autocad ordentligt.
Varför har ni inte kunskaper inom CAD i så fall, då det uteslutande används av arkitekter? Är det något som skulle underlätta och effektivisera arbetet?
Det är möjligt att det skulle underlätta för någon om man skulle gå över till att jobba med autocad men det är en kompetensfråga för vi har normalt sett inte den kunskapen i grunden. Då skulle det kunna vara något som skolorna skulle kunna lära ut, men jag tror inte att det skulle vara lönsamt ändå, om det nu inte är ett projekt där brandkonsulten tar ansvar för att göra brandskyddsritningar.
Vad revideras mest, som skulle kunna ha förhindrats genom mer kunskap i ämnet? Gångavstånd till utrymningsvägar är det mest återkommande. Tillgången till utrymningsvägar. Det är lätt att man flyttar ett rum och påverkar avstånden mm. Ytskikt och materialval, men det handlar mest om inredningsdelar och brukar inte vara från arkitekten. Namnen på klasserna är svårförstådda och lätta att missförstå. Vad anser du är de vanligaste frågorna ni får från arkitekterna?
Det är nog mest angående gångavstånd. Till exempel vart ska dörrarna sitta mm . Vad anser du ta mest tid vid brandprojektering?
Möten. Det är en jättestor del av vår projekteringsbudget. Vid ett projekteringsmöte går man igenom alla frågor som ligger och man försöker svara på dessa. Konsultation och genomgång av frågor helt enkelt. Att ta fram en brandskyddsbeskrivning är inte det som tar lång tid.
I många fall diskuterar man småfrågor som till exempel materialval, men det är upp till projektledaren att avgöra hur ofta brandkonsulten ska vara med. I vissa projekt är man med bara ibland när frågor finns, eller så är man med på alla möten men det blir ju dyrare.
Tycker du att brandskyddsbeskrivningen kan förbättras på något sätt?
Vi arbetar genom en mall som vi hela tiden uppdaterar och kontrollerar för att kvalitetssäkra, för att få så bra och tydliga formuleringar och lösningar som möjligt schablonmässigt. Självklart går ju allt att förbättra, då kanske i form av användarvänligheten och att respektive skrå ska förstå sina delar. Den kan lätt bli ganska tjock. Normalt ligger den på ca 20 sidor, men vid större projekt kan den komma upp i 100 sidor och kan då bli svår att ta sig igenom för en annan konsult. Det gäller att vara tydlig och att andra förstår vad som står där. Den är oftast kapitelindelad och det är bra att alla olika discipliner är samlade på samma ställe för att vissa saker rör ändå alla på något sätt.
Det vore bra att kommunicera kring brandskyddsbeskrivningen. Att få arkitekten att läsa igenom den och sedan ha ett möte angående den, där eventuella frågor tas upp. Det kan både vara så att arkitekten inte förstår eller att brand inte formulerat sig tillräckligt bra. Eller att vi inte har förstått lösningen som arkitekten har tänkt sig. De underlag vi får från arkitekterna men det är olika beroende på vilket skede man kommer in i. Men normalt sett så har man någon typ av grundritning som vi brukar gå igenom på ett möte.
Vad tycker du att vi ska fokusera på till vår lathund?
De nya verksamhetsklasserna och byggnadsklasserna så man förstår grundkraven på byggnaden. Att förklara gångavstånd så man faktiskt förstår hur man mäter dem.
Bilaga 4: Lina Åteg på Brandkonsulten 14/5-14
Hur ser samarbetet ut mellan er på Brandkonsulten och arkitekter ut idag?
Vi har nog ett bra samarbete generellt sett. Ofta så tar arkitekten kontakt med oss i ett tidigt skede av byggprocessen och jobbar då direkt under arkitekten. Ju längre ett projekt löper ligger vi under byggherren och samarbetar med arkitekten. De funktionskrav vi har som till exempel antal dörrar och beslagningar måste arbetas in. Så vi har idag mycket samarbete med arkitekter i olika stadier.
Vad anser du att arkitekterna kan göra bättre?
Se till att stämma av med oss när det görs uppdateringar i projektet. Ibland går det lång tid och mycket kan förändras som kan ha stor betydelse för den brandtekniska utformningen så det är viktigt att följa upp så att vi är på banan hela vägen. Ju större projekt desto mer delaktiga är vi under processen, men allt beror på från projekt till projekt.
Vad anser du att ni som brandkonsulter kan göra bättre i samarbetet med arkitekter?
Det går ju åt båda hållen med att stämma av, så vi skulle kunna uppmuntra till det. Ett projekts brandprojektering kan lösas på olika sätt, och det är bra att vara tydlig med att en lösning är ett förslag och att det finns andra sätt att lösa det på. Dels för att inte förlora förtroende då till exempel arkitekter kan ha svårt att förstå hur två så lika projekt har helt skilda brandskyddslösningar. Det kan också vara bra om arkitekterna ifrågasätter lösningar och får en förklaring så att de kan få en bättre förståelse till varför man har löst vissa problem på ett sätt.
Hur tidigt kommer ni in i projekteringen av projekt?
Det är väldigt olika men det blir tidigare och tidigare, just för att man ser en vinning i det. För en tid sen var det inte så, utan man kom in mer på slutet för att kontrollera och detta ledde till mer revideringar. Det är också svårare att göra en bedömning av en i princip färdig byggnad. Det gör skillnad men en timmas möte i tidigt skede för att kunna skicka arkitekterna på rätt bana i fråga om vad som kan fungera och inte. Ibland är vi med från programskedet och följer hela projektet men när man jobbar med lite mindre erfarna byggare så kan man komma in i ett senare skede.
Ibland kan det vara så att arkitekten tror att de vet vad som gäller, för att de ska projektera en byggnad som liknar något de gjort innan. Regler ändras och faktorer som man inte tror ska påverka kan påverka jättemycket så det är ändå viktigt att stämma av med oss.
Den ”billiga” lösningen när man pratar om den direkta kostnaden av att ta in en brandkonsult är att göra förenklad dimensionering, då det tar minst tid att utföra.
Men i längden kan man spara pengar på att använda analytisk dimensionering då man kan hitta lösningar som är mer kostnadseffektiva och gör att man slipper mer brandskydd. Det finns ofta pengar att spara på att göra analytisk dimensionering så det vore bra att ta upp detta för varje projekt med brandkonsulten för att se vad som kan göras.
Arbetar ni med pdf eller med dwg? PDF till störst del.
Varför har ni inte kunskaper inom CAD i så fall, då det uteslutande används av arkitekter? Är det något som skulle underlätta och effektivisera arbetet?
Vi har ju läsarprogram till dwg och vi har CAD så det finns att använda. Jag tror att anledningen att det ändå görs i PDF i stort sett är att vi inte har det som en del i vår utbildning, så att majoriteten kan inte använda CAD.
Vi ritar inte, utan gör ett underlag för brandritningar till arkitekten. Ett tag gjorde vi brandritningar själva men vi hängde inte med riktigt, för att så fort det ändrades någonstans så blev våra brandritningar inaktuella. Så det är bättre för oss att arkitekten ritar och till exempel flyttar med en brandcellsgräns om man flyttar en vägg.
Jag tror däremot att utvecklingen kommer att gå mot att det blir så i framtiden, men det kräver att vi har mer information. Vi projekterar ju inte utan har funktionskrav som ska jobbas in hos alla andra. Jag tror inte att vi kommer gå över till att rita, det är inte vår uppgift utan vi har mer en kontrolluppgift åt kommunen.
Vad revideras mest, som skulle kunna ha förhindrats genom mer kunskap i ämnet? Gångavstånd är svårt, för det är klurigt att mäta och kräver kunskap för att genomföra i praktiken. Utrymning generellt. Dörrar är också svårt, det är många projektörer och konsulter med olika krav och funktioner inblandade. Vägguppställningar och väggtyper kan tolkas fel, till exempel att det är krav på EI60 men väggen inte håller de kraven.
Vad anser du är de vanligaste frågorna ni får från arkitekterna?
De vanligaste frågorna är nog klasser, på till exempel dörrar och väggar. Dörrbredder. Ytskikt, speciellt är det många som inte tänker på fast inredning. Vad anser du ta mest tid vid brandprojektering?
Vi gör ju rådgivning i alla typer av former. Vi rådgiver via telefon och mail och det är det största vi gör. Möten är också något som tar tid, i de flesta projekt. Man skulle kunna spara in tid på möten, men det kan hända att det är bra att man är med på möten då det kan komma upp saker på tal som är en brandfråga men som inte har behandlats som det innan och man kan då snappa upp det på mötet.
Tycker du att brandskyddsbeskrivningen kan förbättras på något sätt?
Vi har precis jobbat fram ett nytt koncept för vår brandskyddsbeskrivning. Tidigare har de flesta brandskyddsbeskrivningar från olika konsultföretag sett ut på samma sätt. Den har varit upplagd efter rubrikerna i BBR, men mer och mer så blir ju denna ett projekteringsunderlag men har inte riktigt varit anpassad efter den Det är ju i grunden ett myndighetsdokument men mycket formalia som inte är intressant för alla projektörer. Nu har vi gått över till att dela in brandskyddsbeskrivningen efter olika projektörer som till exempel arkitekter eller ventilation, och myndighetskraven ligger i en bilaga. Detta är nytt men än så länge har vi fått positiv respons.