Nedan lyfts studiens genomförande fram, uppdelat på frågeställning 1, intervjuer och frågeställning 2, utformning av rollspel.
3.3.1 Frågeställning 1
I samband med den första kontakten med respondenterna informerades de om att intervjun skulle ingå i vårt examensarbete och behandla kärnkraftsundervisning. Vid intervjuerna användes en intervjuguide, se bilaga 3. Kvale (1997) framhåller att man vid kvalitativa intervjuer har en intervjuguide istället för ett färdigt frågeformulär, det vill säga en lista över de områden som ska täckas och eventuellt förslag på några frågor. Intervjuguiden bestod av fyra områden som vi utifrån den första frågeställningen ansåg var intressanta för studiens syfte. Som nämnts tidigare byggde intervjuerna på en låg grad av standardisering, vilket innebär att intervjufrågorna utformades under själva intervjun och anpassades efter individen. Kvale menar att det i samband med en intervju är viktigt att vara följsam och att låta den intervjuade styra samtalet i så stor utsträckning som möjligt, så länge fokus ligger på forskningsområdet. Endast den första intervjufrågan var exakt samma för alla respondenter ”Hur skulle du beskriva din
undervisning om kärnkraft?”. Frågan är i deskriptiv form, ovannämnda författare menar att de viktigaste frågorna i intervjun bör utgöras av just deskriptiva frågor. Frågan lämnade ett stort svarsutrymme och var övergripande, vilket Patel och Davidson (2003) anser är en bra inledning på en intervju eftersom det uppmuntrar respondenten att svara fritt och obegränsat till en början. De olika områdena på intervjuguiden prickades av allt eftersom vi ansåg att de hade blivit besvarade. Eftersom det inte fanns några färdigformulerade frågor blev det viktigt att ha en lista i åtanke över hur frågor bör ställas. Denna lista hämtades från ovannämnda referens och framhåller bland annat att man bör undvika negationer, påståenden, långa frågor, dubbla frågor samt värdeladdade och oklara ord.
En pilotintervju genomfördes och därefter gjordes korrigeringar, bland annat insåg vi att det var viktigt att lämna ett större utrymme för den intervjuade att svara och inte direkt hoppa över till en ny fråga när det blivit tyst. Pilotintervjun ingår i resultatet, dock har den intervjuade besökts en extra gång för att få förtydligat en del saker. Trost (2005) anser att man bör använda pilotintervjuer som en del av sitt resultat under förutsättning att de inte är av mycket dålig kvalité. Ytterligare en respondent har besökts två gånger på grund av att vi vid analysen upptäckte att respondenten hade en annan uppfattning av ordet "perspektiv" och vad som ryms inom det än vad vi avsåg. Varje intervju hade en avsatt tid på 30 minuter och samtliga genomfördes på den intervjuades arbetsplats. Inspelning med diktafon valdes framför anteckningar, dels för att kunna gå tillbaka och höra ordagrant vad respondenten sagt, dels eftersom anteckningar bedömdes kunna störa vår koncentration på själva intervjun. Vid intervjuerna förekom endast en intervjuare eftersom det var en fördel tidsmässigt, men även på grund av att den intervjuade kan se sig själv i underläge om det är två som intervjuar, vilket Trost framhåller.
3.3.2 Frågeställning 2
För att besvara studiens andra frågeställning ”Hur skulle ett rollspel om kärnkraft kunna
gestaltas utifrån demokratiuppdraget?” utformades ett eget rollspel om kärnkraft för att ge ett exempel på hur ett sådant skulle kunna se ut. Axelzon, Valentin och Davidsson (2007) lyfter fram två olika strategier för rollspel. Den första innebär att upplevelsen (rollspelet) kommer först och sedan ett gediget efterarbete medan den andra kräver ett gediget förarbete innan upplevelsen, som då blir som en slags belöning för arbetet. Den andra metoden lämpar sig när komplexa frågor ingår, exempelvis de välkända FN- rollspelen bygger på denna metod. Resultatet från den första frågeställningen (se resultatdel) vittnade om att flertalet respondenter ansåg att det var viktigt att eleverna har faktakunskaper innan de kan diskutera kärnkraftsfrågan. Även i bakgrunden har det framkommit att kärnkraftsfrågan är en komplex fråga som kräver att eleverna besitter relativt ingående ämneskunskaper. På grund av dessa två anledningar valdes den sistnämnda strategin. Rollspelsmanualen som har utformats kräver alltså att eleverna har förkunskaper om kärnkraft och bör därför betraktas som en avslutning till undervisningsområdet. Den ämnesteoretiska bakgrunden som presenterats tidigare visar på det kärnkraftsstoff som vi anser är relevant att ha arbetat med innan rollspelet genomförs, eventuellt skulle kapitlet 2.8 Perspektiv på kärnkraftsfrågan kunna behandlas lite lättare för att i samband med rollspelet behandlas mer ingående.
Upplägget på rollspelsmanualen bygger till stor del på ett upplägg som Henrik Brändén (2011) använde vid utformandet av ett av sina rollspel om genteknik. Hans rollspel innehöll bland annat ett förmöte och ett sammanträde för en kommitté, dessa delar valde vi att använda, dock genom att anpassa det till kärnkraftsfrågan. Hans rollspel saknade dock ett efterarbete, vilket vi valde att ha med eftersom det ger eleverna möjligheten att diskutera och reflektera över rollspelet. Hans struktur på rollspelsmanualen har också använts till viss del för att få en bra struktur och en lättläst manual. Liksom hans manual inleds vår manual med en kort översikt (generellt om rollspelet) följt av rollspelets syfte, förberedelser, förslag på presentation till eleverna, förmöte och kommittén sammanträder. I vårt fall finns även ett efterarbete i form av en cirkeldiskussion samt en avslutning med saker att tänka på inför ett rollspel (se resultatdelen).
Axelzon, Valentin och Davidsson (2007) menar att ett rollspel vanligtvis utgår från en frågeställning och att det är denna som deltagarna får resonera, diskutera, förhandla och fatta beslut kring. Vid utformandet av vårt rollspel valdes frågeställningen "Ska
kärnkraften i Sverige avvecklas innan 2016?". Personligen anser vi att frågeställningen är intressant eftersom Sverige redan har haft en folkomröstning kring kärnkraftens avvecklande. Utifrån ett demokratiperspektiv är det ofta fördelaktigt att se på miljöfrågor utifrån ett globalt perspektiv, vilket bland annat Sandell, Öhman och Östman (2005) framhåller. Det aktuella rollspelet bygger dock på huruvida kärnkraften i just Sverige ska avvecklas eller inte, anledningen till det är att rollspelet blir mer verklighetstroget eftersom sådana beslut fattas av enskilda länder. Sedan ska man inte glömma att kärnkraftsfrågan i stor utsträckning är en global miljöfråga, inte minst på grund av spridningsrisken vid eventuella kärnkraftsolyckor.
Axelzon, Valentin och Davidsson (2007) anser att undertexten i ett rollspel är viktigt, det vill säga det underliggande syftet. Eftersom studiens frågeställning var ”Hur skulle
ett rollspel om kärnkraft kunna gestaltas utifrån demokratiuppdraget?” var det självklart viktigt att få med demokratiperspektivet i rollspelet. Dels genom att fördela roller så att flertalet olika perspektiv på kärnkraftsfrågan kan belysas, dels genom att
utforma rollspelet så att eleverna får utveckla sina kunskaper och färdigheter i demokratiska strukturer, deliberativa samtal och fatta demokratiska beslut. Därför innehåller rollspelet en beslutandedel där varje roll tvingas ta ställning. Rollspelet har konstruerats så att debatten och beslutsfattandet ska vara så verklighetstroget som möjligt, med avseende på hur det egentligen går till i en demokratisk stat. De olika intressegrupperna/rollerna som förekommer i rollspelet har valts utifrån att så många olika perspektiv som möjligt i kärnkraftsfrågan ska få utrymme. Resultatet från frågeställning 1 visade att respondenterna lyfte fram ekologiska, ekonomiska, sociala, etiska och estetiska perspektiv på kärnkraftsfrågan, därför har intressegrupperna skapats så att samtliga dessa perspektiv ska ha en möjlighet att få komma fram. Intressegrupperna har även valts utifrån ett livscykelperspektiv, det vill säga att kärnkraftsfrågan ska behandlas i rollspelet utifrån uranbrytning, användandet av kärnkraft och slutförvaring. Att olika perspektiv och argument ska få utrymme i ett rollspel stöds dels av ovanstående författare men även av Långström och Wiklund (2006).
Nilsson och Waldemarson (1988) menar liksom Axelzon, Valentin och Davidsson (2007) att det är viktigt att eleverna får tillräckligt med information inför rollspelet. På så sätt får alla en gemensam referensram, förstår vad som ska hända och känner en trygghet. Vid utformandet av rollspelet valde vi därför att skriva ett förslag på presentation till eleverna. Självfallet kan eleverna komma att ha fler funderingar under arbetets gång, som då måste bemötas. Rollspelsmanualen innehåller ett förmöte - där eleverna får diskutera vad deras roller har för åsikter och argument, ett sammanträde - själva rollspelet där kärnkraftsfrågan debatteras och det fattas ett beslut kring huruvida kärnkraften ska avvecklas i Sverige innan 2016 eller inte, samt en avslutande cirkeldiskussion (efterarbete) - där eleverna får bearbeta de argument som dykt upp under rollspelet och diskutera sina egna tankar och åsikter om kärnkraft. Dessa tre delar kan liknas med vad Nilsson och Waldemarson (1988) beskriver som inledningsfasen, spelfasen och diskussionsfasen. Författarna menar att diskussionsfasen är mycket viktig eftersom eleverna får prata av sig och dela sina upplevelser och tankar med varandra. Även Axelzon, Valentin och Davidsson (2007) förespråkar ett gediget efterarbete eftersom eleverna får berätta om sina upplevelser och bearbeta upplevelsen, vilket kan resultera i att de kan applicera det de har varit med om i sin egen tillvaro. I vårt fall anser vi det viktigt att eleverna får med sig demokratiska färdigheter, exempelvis att kunna lyfta argument, lyssna och ta till sig andras argument, kunna ta ställning men även kunskaper om hur demokratiska beslut kan fattas. I efterarbetet som har utformats ingår därför att läraren och eleverna ska diskutera målen med rollspelet för att eleverna på så vis ska medvetandegöras om ovanstående färdigheter. Max Valentin, VD för företaget Fabel Kommunikation (2011), menar att efterdiskussionen ska innehålla diskussioner kring själva sakfrågan och behandla de mål som rollspelet syftar till att utveckla. Han anser även att man bör ha en cirkeldiskussion eller en så kallad diskussionskarusell eftersom båda dessa medför att samliga deltagare måste prata. Vi valde en cirkeldiskussion som behandlar just sakfrågan och rollspelets mål.
Efter att ett första utkast av rollspelsmanualen hade utformats skickades det till Max Valentin (VD för företaget Fabel Kommunikation, 2011) och till Carl Heath (verksamhetsledare för GR Upplevelsebaserat lärande, 2011), för att få förslag på förbättringar. Den förstnämnda föreslog bland annat att rollspelsmanualen skulle göras mer spännande och att spelarna skulle få känna att det de gör är av yttersta vikt. Detta åstadkoms genom att skriva att regeringen och riksdagen utsett en kommitté bestående av "vanliga" människor och att samtliga partier lovat att följa kommitténs beslut. I den
första utformningen förekom endast grupproller men Valentin föreslog att det även skulle finnas individuella subroller och menar att individuella uppgifter ökar engagemanget drastiskt. Vi valde då att införa subrollerna förhandlare, talskrivare och beslutsfattare. Han menar även att ett rollspel behöver en kraftfull feedbackmekanism och rekommenderade att vi skulle spela in fejkade ekosändningar. Rollspelet innehåller därför flera ekosändningar för att öka spänningen och inlevelsen i rollspelet. Bland annat förekommer en ekosändning mitt i rollspelet som syftar till att ge en vändpunkt i rollspelet, som möjliggör att någon grupp kan ändra sin ståndpunkt. Även detta rekommenderades av Valentin eftersom han anser att ett rollspel ska vara en berättelse som skapas gemensamt och där det inte är självklart från början vad som ska hända. Den sistnämnda referensen efterfrågade bland annat en tydligare koppling mellan rollspelets syfte och mål och bättre information kring vem rollspelet riktar sig till och vad som krävs för att kunna utföra rollspelet, exempelvis i form av förkunskaper, plats och tid. Han ville även att rollspelsmanualen skulle innehålla förslag på källor som eleverna kan använda. Vi har försökt att göra förbättringar utifrån dessa synpunkter. Både Max Valentin och Carl Heath föreslog vissa förändringar som vi valde att bortse ifrån. Exempelvis ville Valentin att intressegrupperna skulle tilldelas varsitt attribut som de skulle kunna diskutera kring under förmötet, exempelvis föreslog han att intressegruppen Anhöriga till uranbrytare skulle visa ett foto över hur dåliga arbetsförhållanden är. Han ville även att det skulle framgå tydligare vad varje intressegrupp har för mål med debatten, om de kunde bli köpta med mera. Heath ansåg också att texterna för varje intressegrupp var för korta för att ge en bra bild över grupperna. Därtill föreslog han att en elev skulle agera som ordförande i rollspelet istället för läraren. Under diskussionsdelen förs en argumentation kring varför dessa synpunkter inte togs i beaktande.