Hållbara Håkan

Förutom traditionella faktamål lyfter Håkan fram att han vill att eleverna ska utveckla sin förmåga att kunna föra diskussioner och debattera kärnkraftsfrågan och att kunna resonera kring om huruvida Sverige ska ha kvar kärnkraften eller avveckla den till förmån för förnyelsebara energikällor. På grund av tidsbrist berättar han att han väljer att hålla faktabiten på en relativt allmän nivå, exempelvis väljer han att behandla området radioaktiv strålning endast kortfattat. Samtidigt poängterar han:

Eleverna ska ha så pass mycket basfakta att de kan ta ställning och vågar ta ställning. För att kunna ta ställning måste man ha grundat med basfakta.

Håkan menar att hans huvudmål med kärnkraftsundervisningen är att eleverna i slutändan ska kunna ta ställning, men även att de i framtiden ska kunna ta eventuellt

jobbiga beslut. Han vill även att eleverna ska förstå att kärnkraftsfrågan är komplex och att det finns olika sätt att tänka kring samma fråga. Håkan betonar att han lägger stor vikt vid energibegreppet och det återkommer ständigt i de olika årskurserna. Han är noga med att poängtera att eleverna ska förstå basfakta eftersom det annars blir meningslös fakta. Håkans framhållna mål står i överensstämmelse med undervisning om

hållbar utveckling och demokratiuppdraget, faktamässig grund, kunna resonera, diskutera, debattera och att i slutändan kunna ta ställning. Att eleverna ska förstå att man kan se olika på samma fråga är också viktigt utifrån demokratiuppdraget.

Håkan lyfter fram att han väljer att behandla grundläggande begrepp i sin kärnkraftsundervisning och fokuserar på att eleverna ska träna sig i att föra resonemang. Som lärare menar han att det är viktigt att ställa utmanande frågor så att eleverna får igång sina tankar. På ett prov försöker han ställa frågor så att eleverna tvingas argumentera för att få poäng, på exempelvis en fråga ombads hans elever att resonera kring hur energibehovet bör lösas under de kommande 100 åren. Han berättar att hans elever i år har fått söka på internet, och i böcker på egen hand, efter för- och nackdelar med olika energikällor och hur de fungerar. Likaså har de fått ta reda på vad som hände i Tjernobyl och Fukushima. Han är noga med att poängtera att undervisningen ska vara lagom styrd och att man som lärare inte bör släppa tyglarna helt eftersom eleverna kan tappa riktningen. Håkan framhåller att området avslutades med en energidebatt, för/emot kärnkraft. Han delade in klassen i fyrgrupper och bestämde vilka som skulle vara för respektive emot kärnkraft. Efter att de hade fått en stund till att lista olika argument debatterade en grupp i taget medan övriga klassen lyssnade. Han försöker att hålla sig så mycket som möjligt i bakgrunden och ingriper endast om en grupp fastnar i ett argument. Efter debatterna diskuterade klassen dels den faktamässiga biten, dels den debattmässiga, hur bra argumentationen gått och vilka som hade ”vunnit” debatten. Håkan har funderat på att använda rollspel i sin kärnkraftsundervisning men tror att eleverna kan ha svårt att relatera till vuxenrollerna, exempelvis de ekonomiska argumenten anser han att eleverna har svårt att se själva. Håkans beskrivna undervisning uppvisar även här tendenser på att tillhöra gruppen undervisning om hållbar utveckling, samtalet i form av diskussioner och debatter står i fokus. Han intar även en passiv roll och låter eleverna vara aktiva vilket överensstämmer med den nämnda undervisningstraditionen.

Håkan tycker att det är viktigt att få med alla delar av kärnkraften och framhåller att han gör vad han kallar en livscykelanalys som börjar med uranbrytningen, sedan användandet och slutligen slutförvaret. Under varje del får eleverna ta reda på för- och nackdelar. Han motiverar användandet av livscykelanalysen på följande sätt:

Utan en livscykelanalys finns en risk att fokus hamnar på användandet, själva kärnkraftverket. Med ett livscykelperspektiv fås många aspekter med.

I hans beskrivning av sin kärnkraftsundervisning lyfts sociala perspektiv fram i form av till exempel hälsorisker, etiska perspektiv i form av vilken rätt vi har att lämna ett farligt avfall till kommande generationer och även ekonomiska perspektiv. Det ekologiska perspektivet menar Håkan att eleverna lyfter själva, men att han måste påtala framför allt de etiska och ekonomiska perspektiven eftersom eleverna sällan lyfter dessa själva. Han menar även att han framhåller estetiska perspektiv på kärnkraft i form av exempelvis fula dagbrott (vilket är ytterst intressant för studien då vi i vår litteraturöversikt inte har kunnat finna några estetiska perspektiv för/mot kärnkraft). Han framhåller således samtliga fem perspektiv som har behandlats i bakgrunden och som ingår i undervisning om hållbar utveckling. Håkan berättar att han ofta ställer

riktade frågor men menar att eleverna uppmanas att tänka själva, exempelvis kan han fråga:

Vi vill inte att de ska mosa ner Billingen för det är så fult men är det ok att de gör det i Ryssland?

Han menar att både för- och nackdelar med kärnkraft får utrymme i hans undervisning. Håkan anser att det är viktigt att undervisa om kärnkraft eftersom svenska folket har röstat om kärnkraftsfrågan. Dessutom menar han att man måste skapa situationer där eleverna tvingas ta ställning för att de ska veta vad "ta ställning" innebär och att det inte betyder att jag gör som min kompis gör. Han tycker det är viktigt att man utvecklar argument som går ihop. Enligt honom är kärnkraftsfrågan synnerligen aktuell och dessutom är den viktig som ett bra exempel på att uppfylla NO-kriterierna. Håkan syftar till tidigare läroplan där ett av de övergripande kriterierna var att eleverna ska kunna ta ställning. Kärnkraftsfrågan menar han passar mycket bra för att träna eleverna i det sistnämnda. Håkan säger att han är rätt nöjd med sin nuvarande undervisning och som råd till andra lärare uttrycker han vikten av en faktamässig grund, att ställa utmanande frågor kontinuerligt i kärnkraftundervisningen och att avsluta med någon form av debatt eller rollspel där eleverna tvingas ta ställning.

Den sammanfattande bilden av Håkans beskrivna kärnkraftsundervisning är att den tillhör undervisning om hållbar utveckling. Förutom faktamässig grund har han som mål att eleverna ska utveckla sin förmåga att resonera, diskutera, argumentera, debattera och ta ställning i kärnkraftsfrågan, vilket är viktiga demokratiska färdigheter. Hans skildrade arbetssätt innehåller diskussioner och debatter och det är eleverna som är aktiva, vilket också överensstämmer med ovanstående undervisningstradition. Håkan beskriver att han lyfter fram samtliga fem perspektiv som ingår i undervisningstraditionen och betonar även vikten av ett livscykelperspektiv på kärnkraften, utifrån demokratiperspektivet som bland annat bygger på allsidighet är detta viktigt.