De inledande kontakterna togs genom personlig kontakt med Pelles mamma och de and- ra kontakterna togs via telefon. Hur kontakten togs var uteslutande av praktiska skäl.
43
Bägge sätten fungerade och vi blev väl mottagna. Vid alla kontakter var vi noga med att betona att alla uppgifter behandlades konfidentiellt. Frågeområdena fick de ta del av först vid intervjutillfället. Här kan man diskutera för och emot. Vi ville ha deras
spontana svar och inte något inövat, det förefaller oss som att våra intentioner lyckades. Vår undersökning har fungerat på det sätt som vi planerade. Valet av observation för att ge en beskrivning av elevens problematik gav oss tillträde till elevens egen värld. Vi genomförde öppna observationer. Där berättar man vad man gör, vilket kan leda till ett spel för gallerierna. Flera forskare anser dock att en individs autentiska sätt trots allt framkommer vid en varaktig observation (Repstad, 1999). Utifrån detta fick vi avsätta tid så, att vi kom åt elevernas autentiska sätt. Pelle observerade vi under två dagar på hans korttidshem och Torkel under en dag i skolan. Det förefaller här som att deras autentiska beteende slog igenom och att vi således kan beskriva dem på ett autentiskt vis. En av svårigheterna för individer inom autismspektrumet är att kommunicera (Kadesjö, 2004). Att intervjua eleverna var således inte något alternativ.
Vid intervjuerna stötte vi på problem, så till vida att de utfrågade inte ville bli inspelade på band. Skälet alla hänvisade till var sekretessen, de kände allmänt att de fick mer kontroll över situationen om vi enbart antecknade. Att föra minnesanteckningar och samtidigt leda en intervju kan göra det svårt att få med allt. Våra intervjupersoner tog dock hänsyn till detta och väntade, så att vi skulle hinna anteckna färdigt efter varje frågeställning. Alla sa också att vi var välkomna att återkomma om det fanns några oklarheter eller något som behövde förtydligas. Detta tog vi tacksamt emot, dock före- faller våra anteckningar att vara kompletta. Det medförde dock att vi enbart har kortare citat av intervjupersonerna i resultatdelen. Vi använder dessa för att förstärka det som framkommit under varje enskild intervju. Att välja att utföra en kvalitativ studie med metoderna observation och intervju föreföll som det alternativ som gav möjlighet att beskriva och förstå de två olika eleverna och de nätverk som finns kring dem. Fler fall- studier skulle vara önskvärt, men inte praktiskt genomförbart i förhållande till den begränsade tidsrymden som studien innefattar. Detta innebär att empirin förefaller att vara något begränsad.
Våra frågeställningar har dock varit möjliga att besvara. De två olika nätverken är från olika kommuner, vilket kan kritiseras. Det förefaller dock snarare som att det ger stu- dien ett bredare perspektiv på hur nätverk för elever inom autismspektrumet kan se ut
44
genom att använda två kommuner istället för en som grund. En brist är att vi inte fick tillgång till Torkels resursskola, emellertid fick vi möjlighet att intervjua en representant från en motsvarande skola och kunde då föra ett resonemang om en sådan skolas roll och därigenom förefaller det som att vi fick en inblick även i en sådan verksamhet.
När vi kritiskt granskar vår studie kan vi konstatera att informationen enbart kommer från dem som är samarbetsvilliga. Samtidigt är vi medvetna om denna problematik och genom att vi fick flera sidor av varje nätverk, anser vi oss få en balans som uppväger detta, och genom att vi även själva observerade eleverna fick vi en direkt tillgång till deras värld. Observationerna används således för att få en insikt i elevernas värld och utgör en del av underlaget i fallbeskrivningen av Pelle och Torkel. För att få en helhet i beskrivningen av nätverken förefaller det väsentligt att även få en bild av eleven.
6.3 Datainsamling
Det förfaller som att vi samlat in data på ett sätt som gör vår studie seriös och relevant för problempreciseringen. Som metod har intervjuer anklagats för att vara blåögda och individrelaterade. Detta är en tankeställare då man ska bearbeta data och inte en an- märkning mot metoden (Repstad, 1999). Vi har i vår studie utgått från två pojkar. Ur en genusaspekt hade det varit intressant att även ha med flickor. Men det fanns helt enkelt inga flickor med autism, vars föräldrar var villiga att ställa upp. Det finns ingen för- klaring till varför fler pojkar än flickor drabbas av autism. Andelen är omkring en flicka på fyra pojkar med autism (Cohen, 2000).
Observationerna av eleverna använde vi för att ge utförligare beskrivning av dem. Vi anser att man inte kan beskriva nätverken kring de två eleverna utan att ha fått en egen bild av dem. Att Pelle och Torkel inte kommer från samma kommun förefaller inte ha någon betydelse för studiens resultat. Syftet är inte att jämföra utan att beskriva och förstå nätverken kring dessa två elever. Att välja två elever från olika kommuner förefaller snarare att vidga perspektivet. Det relevanta i studien för skolans del är att beskrivningen visar på olika möjligheter för stöd som finns runt elever inom autism- spektrumet och att skolan även kan dra nytta av dessa, såsom att utbyta information dock enbart efter föräldrarnas godkännande. Studien visar också på pedagogiska aspekter hur arbetet med dessa elever kan utformas.
45
6.4 Nya frågor
Under vår studie har det väckts flera följdfrågor, som förefaller vara intressanta för vidare undersökningar. En fråga är: Varför finns det inget forum för nätverken? En annan är: Varför finns det ingen utarbetad mall för arbetet? I de två fall vi undersökt har föräldrarna varit dem som drivit arbetet framåt. En tredje fråga är således: Vad händer med eleven i de fall föräldrarna inte mäktar med att driva arbetet framåt?
En uppföljning av Pelles och Torkel situationer är också intressant. Hur utvecklas nätverken kring dem? Hur förändras deras situation? Vad händer när de flyttar hemifrån? Men om frågorna besvaras får framtiden utvisa.
46
Referenser
Andersson, Bengt-Erik & Gunnarsson, Lars (1990) Svenska småbarnsfamiljer. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, Inga (2004). Samverkan för barn som behöver: en handbok för lärare (2:a uppl.). Stockholm: HLS Förlag.
Asmervik, Sverre, Ogden, Terje & Rygvold, Anne-Lise (red.). (2001). Barn med behov
av särskilt stöd: Grundbok i specialpedagogik (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur. Björklund, Maria & Paulsson, Ulf (2003). Seminarieboken: att skriva, presentera och
opponera. Lund: Studentlitteratur.
Cohen, Shirley (2000). Fokus på autism: vad vi vet, vad vi inte vet och vad vi kan göra
för att hjälpa barn med autism. Stockholm: Cura.
Emanuelsson, Ingemar, Persson, Bengt & Rosenqvist, Jerry (2001). Forskning inom det
specialpedagogiska området: en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket & Liber Distribution.
Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn och ungdomspsykologi (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
FN (1995). Standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättningar
delaktighet och jämlikhet. Stockholm: Fritzes.
Frith, Uta (2000). Autism och Aspergers syndrom. Stockholm: Lider.
Gillberg, Christopher & Peeters, Theo (2002). Autism: medicinska och pedagogiska
aspekter. Stockholm: Cura.
Gunnarsson, Bernt (1999). Lärandets ekologi. Lund: Studentlitteratur.
Hellblom-Thibblin, Christina (2004). Kategorisering av barns “problem” i skolans
värld: en undersökning av skolhälsovårdsrapporter läsåren 1944/45-1988/89
(Uppsala studies in education nr 106). Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Johannessen, Eva (1997). Barn med socio-emotionella problem. Lund: Studentlitteratur. Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen:
undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala AB.
Juul, Jesper och Jensen, Helle (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa Förlag.
47
Kadesjö, Björn (2004). Barn med koncentrationssvårigheter (2:a uppl.). Stockholm: Liber AB.
Kinge, Emilie (2000). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund: Studentlitteratur.
Liljegren, Britta (2000). Elever i svårigheter: familjen och skolan i samspel (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Myndigheten för skolutveckling (2005). Elever som behöver stöd men får för lite. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling & Liber Distribution.
Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd”: vad betyder
det och vad vet vi? (Forskning i fokus nr 28). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Tillgänglig 2006-09-17,
http://www.skolutveckling.se/publikationer/sokochbestall/
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Bengt (2004). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber AB.
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap (3:uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Rienecker, Lotte (2004). Problemformulering. Stockholm: Liber AB.
Rubin, Birgitta (2006). Barnet i glaskulan?: fakta, frågor och råd om barn med autism. Stockholm: Norstedt.
Selander, Staffan (Red.). (2003). Kobran, nallen och majjen: tradition och förnyelse i
svensk skola och skolforskning (Forskning i fokus nr 12). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Skolverket (1999). Överenskommet! Fem internationella överenskommelser som ligger
till grund för de nya läroplanerna (2:a uppl.). Stockholm: Liber Distribution. Skolverket (2001a). Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram.
Stockholm: Liber Distribution.
Skolverket (2001b). Att arbeta med särskilt stöd – några perspektiv. Stockholm: Liber Distribution.
Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
48
Socialstyrelsen (1994). LSS: lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade:
utredning, beslut, dokumentation, personkretsen, rådgivning och personligt stöd, personlig assistans. Stockholm: Fritze.
Socialstyrelsen (2004). Strategi för samverkan i frågor som rör barn som far illa eller
riskerar att fara illa. Stockholm: Socialstyrelsen.
Svenska Unescorådet (1997). Salamanca-deklarationen och handlingsram för
undervisning av elever med behov av särskilt stöd (Svenska Unescorådets skriftserie 1996:4). Stockholm: Svenska unescorådet.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Tideman, Magnus (2000). Normalisering och kategorisering: Om handikappideologi
och välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning. Avhandling, Lund: Studentlitteratur.
Tornberg, Gunbritt (2006). ”Bara man ser till barnens bästa”: en studie av lärares
yrkesetiska överväganden i en skola för alla. Karlstad: Pedagogiskt arbete, Estetisk- filosofiska fakulteten Karlstad universitet.
Trost, Jan (2001). Enkätboken (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur. Wing, Lorna (1998). Autismspektrum: handbok för föräldrar och professionella.