Som nämnts i intervjuerna ställs höga krav på god tillgänglighet och framkomlighet i staden och då bilen idag spelar en viktig roll i detta, kan det finnas svårigheter i att uppnå dessa krav på bilfria gator. Därmed kan det finnas risk för att det uppstår problem i ett bilfritt område i form av begränsad framkomlighet, speciellt för de människor som är mest utsatta, exempelvis rörelsehindrade. För att upprätthålla tillgängligheten i så stor utsträckning som möjligt är det dessutom viktigt att nyttotrafiken ges utrymme inom det bilfria området. Dock kan detta leda till problem eftersom trafiken blir oförutsägbar samtidigt som människor troligtvis blir mer ouppmärksamma då förekomsten av trafik blir oregelbunden. Dessutom måste det avsättas relativt stora utrymmen i gaturummet för att varuleveranser, färdtjänst och annan nyttotrafik ska få plats att köra och tillfälligt parkera. Detta kan leda till att människor inte utnyttjar hela gaturummet, vilket motverkar visionen med det bilfria området. Ett annat problem som högst troligt uppstår är motstånd samt acceptans- och anpassningssvårigheter hos medborgarna då många människor har starkt invanda beteenden och vanor som de troligen varken förmår eller vill ändra på.
6.3 Genomförbarhet
Det är svårt att säga om ett bilfritt område på Södermalm skulle kunna genomföras i den utsträckning som föreslagits utan att undersöka varje enskild gata mer utförligt. Exempelvis i form av mängden nyttotrafik i förhållande till persontrafik och antalet parkerade bilar. Med
starka förutsättningar för införande av ett bilfritt område. Genom att arbeta stegvis och utvidga området successivt med olika etapper finns goda möjligheter för ett lyckat genomförande. En annan viktig aspekt i fråga om införandet är att det finns politiskt stöd och att majoriteten av medborgarna ställer sig positivt till förslaget. Förmodligen går liknande områden att genomföra även i andra städer och stadsdelar men är sannolikt mer fördelaktigt där det finns mycket handel och arbetsplatser samt goda kollektivtrafikförbindelser.
Diskussion
7
Som beskrivits i analysen leder införandet av ett bilfritt område till både möjligheter och problem lokalt sett. Vid utvidgande av det föreslagna bilfria området eller vid införande av fler liknande områden i Stockholm och Sverige skulle de positiva effekterna bli fler och kunna ses ur ett större perspektiv. Även en generell minskning av det totala bilanvändandet i landet skulle ge stora vinster nationellt sett. Dessa positiva effekter och vinster gynnar arbetet mot en mer hållbar utveckling och kan delas upp i de tre hållbarhetsdimensionerna; ekologisk, social och ekonomisk.
Minskad bilanvändning gynnar ekologisk hållbarhet genom att det skulle leda till en reduktion av skadliga utsläpp och partiklar i luften. Detta ger stora fördelar för klimatet och naturen då bland annat övergödning samt försurning av mark och vatten skulle minska, vilket leder till bättre livsmiljöer för djur liksom växter. En annan fördel är att bildandet av marknära ozon skulle reduceras och därmed även skadorna på skog och jordbruk samt ozonets bidrag till växthuseffekten. Detta leder in på en av de viktigaste positiva effekterna av en minskad bilanvändning, det vill säga reducerad påverkan på växthuseffekten eftersom utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser skulle minska. Begränsning av växthuseffekten är ytterst viktigt då det i sin tur bidrar till att hindra den globala uppvärmningen och klimatförändringarna. Dock krävs det inte enbart en minskning av bilanvändningen för att hindra växthuseffekten, men eftersom transportsektorn står för så mycket som en tredjedel av växthusgasutsläppen i Sverige, skulle man genom färre biltransporter komma mycket långt i arbetet med hållbar utveckling. Genom färre bilar i landet, skulle dessutom inte lika många och stora vägar behöva byggas, vilket leder till ytterligare en positiv effekt i form av minskade barriäreffekter. Detta leder i sin tur till mer sammanhängande stråk och förbättrad framkomlighet för djur.
Ett minskat utsläpp av partiklar och skadliga ämnen är inte enbart positivt för miljön, utan även för människors hälsa. Eftersom utsläppen och luftföroreningarna kan vara cancerframkallande, ge luftvägsbesvär, leda till nedsatt lungfunktion samt framkalla hjärt- och kärlsjukdomar, skulle minskad biltrafik leda till färre sjukdomsfall. Även lägre bullernivåer är en följd av minskad bilanvändning, vilket också får positiva effekter på folkhälsan i form av mindre trötthet, stress och distraktion. Detta ger i sin tur ökad koncentrations- och inlärningsförmåga samt ökar människors möjlighet att prestera i olika sammanhang. En annan fördel med en bilfri stadsutveckling är att människor tvingas välja alternativa färdmedel såsom gång och cykel. Detta öppnar stora möjligheter för ökad fysisk aktivitet i vardagen, vilket i sin tur också leder till bättre folkhälsa. Med färre bilar i städerna ökar människors säkerhet, främst de oskyddade trafikanternas. Det leder även till att barn kan röra sig mer fritt och självständigt i trafiken utan att utsättas för fara.
En förutsättning för en bilfri stadsutveckling är som tidigare nämnt en tät stad där människor går och cyklar i större utsträckning samt där alla vardagliga funktioner finns i närheten av bostäder och arbeten. Detta i kombination med fler mötesplatser på bland annat tidigare parkeringsytor, ökar möjligheterna för människor att mötas och komma närmare varandra, vilket ökar den sociala interaktionen. Även mer sammankopplade stadsdelar som följd av mindre barriäreffekter är positivt för människors sociala liv och integrationen i samhället då det blir lättare för människor med olika bakgrunder att mötas. Alla dessa positiva effekter ovan, det vill säga bättre folkhälsa, säkerhet och trygghet samt ökad social interaktion och integration i städerna, höjer livskvaliteten hos människor och bidrar till ökad social hållbarhet.
Införande av bilfria områden gynnar på många sätt den ekonomiska hållbarheten i stort och handeln i de specifika områdena eftersom att omsättningen ökar för de flesta butiksinnehavarna. Genom större omsättning och ökade vinster finns det även goda möjligheter för att fler jobbtillfällen frigörs och att sysselsättningen ökar i stort. Då bilen försvinner från gaturummet skapas det som tidigare nämnt troligen säkrare trafikmiljöer för gående och cyklister, som i sin tur leder till att färre dör och skadar sig. Likaså reduceras mängden luftföroreningar och nivåer av buller i staden vid införande av bilfria områden vilket medför en minskning av antalet sjukdomsfall och dödsfall orsakade av dessa effekter. Att färre människor dör och skadas leder i sin tur till vinster ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, i form av bland annat lägre sjukvårdskostnader och högre skatteintäkter.
Ur ett ekonomiskt hållbarhetsperspektiv kan dock vissa nackdelar uppkomma vid införande av bilfria områden. En aspekt är exempelvis att handeln kan påverkas negativt om kundernas rörelsemönster förändras så att det missgynnar vissa butiksinnehavare. Detta kan delvis orsakas av att fler gågator ger möjligheter för nyetableringar på andra ställen så att kundunderlaget delas upp mellan ett större antal butiker och restauranger än tidigare. En annan orsak kan vara att bilfria områden öppnar upp för nya platser och gator att röra sig på. Studier har också visat att omsättningen i vissa fall minskar i angränsande områden till bilfria områden. Därför är det av stor vikt att avvägning görs i fråga om storlek, utformning och karaktär av området. Om det bilfria området inte utformas på rätt sätt finns det som tidigare nämnt en risk för att otrygga bakgator uppstår. Det kan i sin tur leda till en ökning av brott och överfall vilket kan resultera i förluster ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och är på så sätt negativt för ekonomisk hållbarhet men även för den sociala hållbarhetsaspekten.
Slutsats
8
Det finns många användbara åtgärder och lösningar som kan tillämpas vid införande av ett bilfritt område på Södermalm, men även på andra platser. Detta öppnar i sin tur upp stora möjligheter lokalt sett i form av miljövinster, förbättrad hälsa, säkerhet och social interaktion, men kan även skapa flera problem på lokal nivå, såsom otrygga bakgator samt hinder för framkomlighet och tillgänglighet. Dessa problem måste beaktas och hanteras för att ett införande ska vara möjligt. Det krävs dessutom mer omfattande utredningar, starkt politiskt stöd, medborgaracceptans och öppenhet för beteendeförändring för att möjliggöra ett genomförande. Ur ett större perspektiv är dock möjligheterna och de positiva effekterna fler än de negativa, vilket konstateras i diskussionen. Därmed kan slutsatsen dras att bilfria områden bidrar till hållbar stadsutveckling genom att ha en positiv inverkan på alla tre hållbarhetsdimensionerna; ekologisk, social och ekonomisk.
Kritisk granskning och förslag till vidare studier
9
Då införande av ett bilfritt område är starkt kopplat till tillgänglighet och framkomlighet behövs vidare studier kring hur detta skulle ordnas vid ett genomförande på Södermalm. Ett förslag skulle därför vara att genomföra en djupare utredning kring hur leveranser ordnas idag och hur de kan omdirigeras vid ett sådant införande. Det skulle också vara aktuellt att i vidare studier titta på hur bilinnehavet ser ut samt vilka som parkerar och hur många som arbetar på Södermalm. En annan vidare studie skulle vara att titta på möjligheterna att göra Gamla stan bilfritt då stadsdelen redan idag har vissa begränsningar angående motorfordonstrafik och för att stadsdelen årligen stängs av i samband med den bilfria dagen i Stockholm.
Litteraturförteckning
Aghamn, A., 2017. Fler bilfria gator i City – ny plan i dag. Mitt I Hela Stockholm, 08 05 2017. Andersson, O., 2016. Allt fler bilar på Stockholms gator. [Online]
Tillgänglig: http://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/allt-fler-bilar-pa-stockholms-gator [Använd 22 03 2017].
Boverket, 2012. Vison för Sverige 2025. [Online]
Tillgänglig: http://sverige2025.boverket.se/skapa-en-hallbar-livsmiljo-i-och-kring-staden.html [Använd 08 04 2017].
Boverket, 2016. God bebyggd miljö. [Online]
Tillgänglig: https://www.miljomal.se/Miljomalen/15-God-bebyggd-miljo/ [Använd 05 04 2017].
Bring, 2015. Vad innebär samlastning?. [Online]
Tillgänglig: http://www.bring.se/tempererat/artiklar/vad-innebar-samlastning [Använd 11 04 2017].
Brunge , E., Engström, M. & Lindeqvist, P., 2014. Liten plats för barn i tät stad. Svenska Dagbladet, 22 06 2014. Cambridge Dictionary, u.d. Park-and-ride. [Online]
Tillgänglig: http://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/park-and-ride [Använd 10 04 2017].
Cykelpendlare, 2012. Lastcykel (Cargobike) är ett bra alternatv. [Online]
Tillgänglig: http://cykelpendlare.blogspot.se/2012/04/ladcykel-cargobike-ar-ett-bra.html [Använd 25 04 2017].
Davidsson, T., 2010. En attraktiv bilfri stadsutveckling, Blekinge: Blekinge Tekniska Högskola. DriveNow, u.d. [Online]
Tillgänglig: https://www.drive-now.com/se/sv/how-it-works/ [Använd 11 04 2017].
Energimyndigheten, Ett bilfritt år, 2016. Ett bilfritt år - Vardagslivet med lätta elfordon. [Online] Tillgänglig: http://media.ettbilfrittar.se/2016/11/SLUTRAPPORT_Bilfritt_STEM_5s.pdf
[Använd 09 04 2017].
Ett bilfritt år, 2013-2016. Det bilfria året. [Online] Tillgänglig: http://www.ettbilfrittar.se/projektet [Använd 09 04 2017].
Ett bilfritt år, 2013-2016. Resultat. [Online] Tillgänglig: http://www.ettbilfrittar.se/blogg [Använd 11 04 2017].
Folkhälsomyndigheten & Socialstyrelsen, 2008. Buller - Höga ljudnivåer och buller inomhus. [Online] Tillgänglig: https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12932/buller-hoga-ljudnivaer-inomhus.pdf [Använd 30 03 2017].
Garfield, L., 2017. 12 cities that are starting to go car-free. [Online] Tillgänglig:
http://nordic.businessinsider.com/cities-going-car-free-2017- 2?utm_source=feedly&utm_medium=webfeeds&r=UK&IR=T#new-york-city-is-decreasing-car-traffic-in-small-doses-12
[Använd 28 03 2017].
Hydén (red.), C., 2008. Trafiken i den hållbara staden. 1.1 red. u.o.:Författarna & Studentlitteratur. Hållbar stad, 2015. Köpenhamn, en imponerande cykelstad!. [Online]
Tillgänglig: http://hallbarstad.se/stadens-utmaningar/kopenhamn-en-imponerande-cykelstad/ [Använd 29 03 2017].
Hörnkvist, E., 2015. Vägen till framtiden är bilfri. Fastighetstidningen, 15 11 2015. Jakobsson, H., 2016. Bilfritt Åre, Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan. Juven, O., 2017. Slutt på gateparkering allered 1. juni. NRK, 27 01 2017.
Kjellberg, K., 2017. Trafikplanerare, Trafikkontoret, Stockholms stad [Intervju] (20 04 2017). Kjellberg, K., 2017. E-mail, 25 04 2017.
Kungliga Tekniska Högskolan, 2015. Ekologisk hållbarhet. [Online]
Tillgänglig: https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable-development/ekologisk-hallbarhet-1.432074 [Använd 27 03 2017].
Kungliga Tekniska Högskolan, 2015. Ekonomisk hållbarhet. [Online]
Tillgänglig: https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable-development/ekonomisk-hallbarhet-1.431976 [Använd 27 03 2017].
Kungliga Tekniska Högskolan, 2016. Social hållbarhet. [Online]
Tillgänglig: https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable-development/social-hallbarhet-1.373774 [Använd 27 03 2017].
Kungliga Tekniska Högskolan, 2017. Hållbar utveckling. [Online]
Tillgänglig: https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable-development/hallbar-utveckling-1.350579 [Använd 27 03 2017].
Lindskog, K. J., 2013. Är bilen vår nya cigarett?. 2038. Livh m.fl., A.-M., 2007. En bilfri innerstad. [Online]
Tillgänglig: https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=32149 [Använd 23 04 2017].
Lundin, P., 2008. Bilsamhället. Stockholm: Stockholmia förlag. Naturvårdsverket, 2016. Marknära ozon. [Online]
Tillgänglig: http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Luftfororeningar/Marknara-ozon/ [Använd 30 03 2017].
Naturvårdsverket, 2016. Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter. [Online]
Tillgänglig: http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-inrikes-transporter/
[Använd 26 03 2017].
Naturvårdsverket, 2017. Transporter och trafik. [Online]
Tillgänglig: http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Transporter-och-trafik/
Naturvårdsverket, 2017. Vägtrafikens miljöpåverkan. [Online]
Tillgänglig: http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Transporter-och-trafik/Vagtrafik/Vagtrafikens-miljopaverkan/
[Använd 06 04 2017].
Neergaard, K. & Bergman, L., 2003. Bilfria centrumgator - litteraturstudie och enkät i svenska kommuner, u.o.: Trivector Traffic AB.
Nieuwenhuijsen, M. J. & Khreis, H., 2016. Car free cities: Pathway tp healthy urban living. Environment International, 05 06 2016.
Nordli, Ö., 2017. Fjerner all gateparkering i Oslo sentrum fra 1. juni. Aftenposten, 28 01 2017.
Olsson, K., 2017. Staden där cyklar tar över: "Oerhört mycket billigare". Svenska Dagbladet, 27 03 2017. Palmlund, L., 2017. Utredare, Trafikverket [Intervju] (21 04 2017).
Platsinventering 1, 2017. Platsinventering på Södermalm. Södermalm (Stockholm), 04 04 2017. Platsinventering 2, 2017. Platsinventering på Södermalm. Södermalm (Stockholm), 04 05 2017. Regeringskansliet, 2016. Sveriges miljömål. [Online]
Tillgänglig: http://www.regeringen.se/regeringens-politik/sveriges-miljomal/ 5 [Använd 05 04 2017].
Rådberg, J., 2014. Stadsplanekonstens irrvägar. Skärholmen (Stockholm): Debattförlaget.
Stockholms stad, 2010. Promenadstaden, Översiktsplan för Stockholm, Stockholm: Stadsbyggnadskontoret. Stockholms stad, 2016. Barn i trafiken. [Online]
Tillgänglig: http://www.stockholm.se/barnitrafiken [Använd 31 03 2017].
Stockholms stad, 2016. Miljöpåverkan. [Online]
Tillgänglig: http://www.stockholm.se/TrafikStadsplanering/Trafik-och-resor-/Trafik-och-miljo/Miljopaverkan/ [Använd 24 03 2017].
Stockholms stad, 2016. Södermalm, Götgatan. [Online] Tillgänglig: http://bygg.stockholm.se/Alla-projekt/Gotgatan/ [Använd 22 03 2017].
Stockholms stad, 2016. Trafikolyckor 2015 - En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen, Stockholm: Trafikkontoret.
Stockholms stad, 2016. Översiktsplan för Stockholm, Samrådsförslag, Stockholm: Stadsbyggnadskontoret. Stockholms stad, 2017. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan. [Online]
Tillgänglig:
http://www.stockholm.se/Fristaende-webbplatser/Fackforvaltningssajter/Trafikkontoret/vinterdack/Dubbdacksforbud-pa-Hornsgatan/ [Använd 26 03 2017].
Stockholms stad, 2017. I stan utan min bil genomförs den 17 september 2017. [Online] Tillgänglig: http://www.stockholm.se/istanutanminbil
[Använd 16 05 2017].
Stockholms stad, 2017. Levande Stockholm. [Online]
Tillgänglig: http://www.stockholm.se/trafikStadsplanering/gator-och-torg/Levande-Stockholm/?kontakt=&acceptcookies=true
Stockholms stad, 2017. Nu är vi 900 000 stockholmare. [Online] Tillgänglig: http://www.stockholm.se/OmStockholm/stockholmare/ [Använd 04 04 2017].
Strömberg, C., 2017. Utredare, Trafikverket [Intervju] (21 04 2017).
Ståhle, A., 2016. Alla behöver närhet, Så blir framtidens städer. Årsta(Stockholm): Dokument Press med stöd av KTH och Formas.
Sundström, A., 2016. Ringvägen kan delas av för tusentals bostäder. Dagens Nyheter, 20 02 2016. Sunfleet, u.d. [Online]
Tillgänglig: https://www.sunfleet.com/bilpooler/stockholm/sodermalm/ [Använd 10 04 2017].
Sveriges Kommuner och Landsting & Trafikverket, 2010. Hållbart resande i praktiken. [Online] Tillgänglig: http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7345-250-2.pdf
[Använd 19 05 2017].
Söderholm, E., 2017. Oslo tar nya tag för en bilfri stad - förbjuder gatuparkering i centrum. [Online] Tillgänglig: http://www.mestmotor.se/recharge/artiklar/nyheter/20170130/oslo-tar-nya-tag-for-en-bilfri-stad-forbjuder-gatuparkering-i-centrum/
[Använd 30 03 2017].
Trafikanalys, 2015. Peak car i sikte? Statistik och analys över Sveriges personbilsfotta och dess användning. [Online]
Tillgänglig: http://www.trafa.se/globalassets/pm/pm-2015_14-peak-car-i-sikte-statistik-och-analys-over-sveriges-personbilsflotta-och-dess-anvandning.pdf
[Använd 22 03 2017].
Trafikanalys, 2016. Trafikarbete på svenska vägar. [Online] Tillgänglig: http://www.trafa.se/vagtrafik/trafikarbete/ [Använd 22 03 2017].
Trafiken.nu, 2017. Nya trängselskatten minska trafiken i Stockholm. [Online]
Tillgänglig: https://trafiken.nu/stockholm/arkiv/2016/nya-trangselskatten-minskar-trafiken-i-stockholm/ [Använd 22 03 2017].
Trafikkontoret Stockholms stad, 2016. Trängselskattesnittet, årsvärden. [Online] Tillgänglig: http://miljobarometern.stockholm.se/trafik/motorfordon/trangselskattesnittet/ [Använd 26 03 2017].
Trafikverket, 2015. Snabba cykelstråk. [Online]
Tillgänglig: http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/samhallsplanering/planera-for-transporter-i-samhallsplaneringen/Personresor/Cykel-i-samhallsplaneringen/Snabba-cykelstrak/
[Använd 28 03 2017].
Trafikverket, 2016. Bilpool. [Online]
Tillgänglig: http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/planera-person--och-godstransporter/Planera-persontransporter/Hallbart-resande/Tjanste--och-pendlingsresor/Bilpool/ [Använd 28 03 2017].
Trafikverket, 2017. Trafikantveckan - för hållbara resor och transporter. [Online]
Tillgänglig: http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/miljo---for-dig-i-branschen/energi-och-klimat/trafikantveckan/
Trafikverket, 2017. Vägtrafikens utsläpp. [Online]
Tillgänglig: http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/miljo---for-dig-i-branschen/Luft/Vagtrafikens-utslapp/
[Använd 30 03 2017].
Transportstyrelsen, u.d. Cykel med elassistans eller moped?. [Online]
Tillgänglig: https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/Fordon/Fordonsregler/Moped/Elcykel/ [Använd 28 03 2017].
Urban Utveckling, u.d. Hållbar utveckling. [Online]
Tillgänglig: https://urbanutveckling.se/ordlista/ghi/hallbar-utveckling [Använd 27 03 2017].
VisitDenmark, u.d. Ströget. [Online]
Tillgänglig: http://www.visitdenmark.se/sv/danmark/stroget-gdk414471 [Använd 29 03 2017].
World carfree network, 2012. Global network. [Online] Tillgänglig: http://www.worldcarfree.net/about_us/global/ [Använd 28 03 2017].
WSP, 2011. Logistikutredning på Södermalm. [Online] Tillgänglig: http://www.wsp-pb.com/Documentsn/pdf/pdf-rapporter/S%C3%83%C2%B6dermalm_projektpresentation.pdf [Använd 11 04 2017].
Vägmärken, u.d. Gågata. [Online]
Tillgänglig: http://www.xn--vgmrken-5wac.se/gagata/ [Använd 28 03 2017].
Världsnaturfonden WWF, 2017. Klimat - Mänsklig påverkan. [Online]
Tillgänglig: http://www.wwf.se/wwfs-arbete/klimat/mansklig-paverkan/1124268-mansklig-paverkan-klimat [Använd 24 03 2017].
Zinkensdamm, u.d. Södermalm då och nu. [Online]
Tillgänglig: http://www.zinkensdamm.com/om-oss-kontakt/sodermalm-da-och-nu/ [Använd 21 03 2017].
Åstrand, Y., 2017. Årlig gräns för bilavgaser redan överskriden. [Online]
Tillgänglig: http://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/arlig-grans-for-bilavgaser-redan-overskriden [Använd 27 03 2017].
Figurförteckning
Figur 1. Stockholms stad, 2017. I stan utan min bil genomförs den 17 september 2017. [Online] Tillgänglig: http://www.stockholm.se/istanutanminbil
[Använd 16 05 2017]
Figur 2. Eniro, 2017. [Online]
Tillgänglig: https://kartor.eniro.se/?c=59.313304,18.066909&z=13&q=%22s%C3%B6dermalm%22;geo [Använd 03 05 2017]
Figur 3. The Washington Post, 2015. One image shows what cities would look like without cars. [Online] Tillgänglig: https://www.washingtonpost.com/news/wonk/wp/2015/08/10/what-cities-would-look-like-without-cars/?utm_term=.00e2f969f668
[Använd 06 04 2017]
Figur 4. Google Maps, 2017. [Online] Tillgänglig:
https://www.google.se/maps/place/Str%C3%B8get,+K%C3%B8benhavn,+Danmark/@55.6786563,12.5746241, 17z/data=!4m5!3m4!1s0x4652531126d48c09:0xe7bb9da935dc7616!8m2!3d55.6786533!4d12.5768181 [Använd 09 03 2017]
Figur 5. NRK, 2017. Slutt på gateparkering allerede 1. juni. [Online]
Tillgänglig: https://www.nrk.no/ostlandssendingen/slutt-pa-gateparkering-allerede-1.-juni-1.13345687 [Använd 22 05 2017]
Figur 6. Ett bilfritt år, 2013-2016. Resultat. [Online] Tillgänglig: http://www.ettbilfrittar.se/blogg [Använd 11 04 2017]
Figur 7. Ett bilfritt år, 2013-2016. Resultat. [Online] Tillgänglig: http://www.ettbilfrittar.se/blogg [Använd 11 04 2017]
Figur 8. Eniro, 2017. Redigerad av författarna. [Online]
Tillgänglig: https://kartor.eniro.se/?c=59.313304,18.066909&z=13&q=%22s%C3%B6dermalm%22;geo [Använd 04 05 2017]
Figur 9. Moberg & Zakrisson, 2017. Foto från platsinventering på Södermalm. Figur 10. Moberg & Zakrisson, 2017. Foto från platsinventering på Södermalm. Figur 11. Moberg & Zakrisson, 2017. Foto från platsinventering på Södermalm. Figur 12. Moberg & Zakrisson, 2017. Foto från platsinventering på Södermalm. Figur 13. Moberg & Zakrisson, 2017. Foto från platsinventering på Södermalm. Figur 14. Moberg & Zakrisson, 2017. Foto från platsinventering på Södermalm. Figur 15. Moberg & Zakrisson, 2017. Foto från platsinventering på Södermalm. Figur 16. Moberg & Zakrisson, 2017. Foto från platsinventering på Södermalm. Figur 17. Moberg & Zakrisson, 2017. Foto från platsinventering på Södermalm. Figur 18. Eniro, 2017. Redigerad av författarna. [Online]
Tillgänglig: https://kartor.eniro.se/?c=59.313304,18.066909&z=13&q=%22s%C3%B6dermalm%22;geo [Använd 28 03 2017]
Figur 19. Eniro, 2017. Redigerad av författarna. [Online]
Tillgänglig: https://kartor.eniro.se/?c=59.313304,18.066909&z=13&q=%22s%C3%B6dermalm%22;geo [Använd 06 04 2017]
Figur 20. Eniro, 2017. Redigerad av författarna. [Online]
Tillgänglig: https://kartor.eniro.se/?c=59.313304,18.066909&z=13&q=%22s%C3%B6dermalm%22;geo [Använd 09 05 2017]
Figur 21. SL, 2017. [Online]
Tillgänglig: http://sl.se/resources/maps/geographics/2017/7510.Innerstan.2017.html [Använd 09 05 2017]
Figur 22. Eniro, 2017. Redigerad av författarna. [Online]
Tillgänglig: https://kartor.eniro.se/?c=59.313304,18.066909&z=13&q=%22s%C3%B6dermalm%22;geo [Använd 10 05 2017]
Figur 23. Eniro, 2017. Redigerad av författarna. [Online]
Tillgänglig: https://kartor.eniro.se/?c=59.313304,18.066909&z=13&q=%22s%C3%B6dermalm%22;geo [Använd 10 05 2017]
Figur 24. Eniro, 2017. Redigerad av författarna. [Online]
Tillgänglig: https://kartor.eniro.se/?c=59.313304,18.066909&z=13&q=%22s%C3%B6dermalm%22;geo [Använd 10 05 2017]
Bilagor
Bilaga 1 - Trafikflöde på Södermalm2
2 Bilagan är erhållen från Trafikkontoret, Stockholms stad genom mail-konversation med Katarina Kjellberg (Kjellberg, 2017).
Bilaga 2 – Intervjufrågor
Nuläget
- Vad har du för erfarenheter gällande bilfria områden/initiativ?
- Hur ser du på trafiksituationen på Södermalm idag? (Vad gällande exempelvis buller,
luft, säkerhet)
- Ser du några direkta skillnader i vad som gör Köpenhamn till en
mer cykelanpassad stad än vad Stockholm är? (Geografi, utformning, människors beteende och vanor)
Potentiella effekter och utmaningar relaterat till skapandet av bilfria områden
- Vilka ser du som potentiellt positiva respektive negativa effekter av skapandet av
bilfria områden i Stockholm, exempelvis på Södermalm?
- Hur ser du på möjligheterna att skapa ett bilfritt område i Stockholm, på exempelvis
Södermalm?
- Vilka ser du som de främsta utmaningarna vid införandet av bilfria områden i