Genomgång av lokala styrdokument

Här kommer jag att söka belägg för det som jag har fått fram i mina intervjuer och undersöka vilken syn skolledningen har på loggboken som arbetsredskap i skolan. De ord som jag har fokuserat på är loggbok, reflektion, utvärdering och planering. Jag har använt mig av Äppelskolans verksamhetsplaner och kvalitetsredovisningar för åren 2003–2004. Då jag har gjort min undersökning hösten 2005 ville jag undersöka de lokala styrdokumenten från de närmast föregående åren.

I kvalitetsredovisningen för 2003 nämns loggböcker i samband med dels de mål som står i Lpo 94, dels det konkreta arbetet med lärande och utbildning. På dessa båda ställen står att läsa att loggboken är ett medel för att nå uppnåendemålen i Lpo 94 och att loggboken har förändrat relationen mellan lärare och elever då kontakten har blivit tätare.

Varken i kvalitetsredovisningen eller verksamhetsplanen för 2003 nämns begreppet reflektion. I samma dokument för 2004 nämns det ett flertal gånger. Av detta kan man dra slutsatsen att reflekterandet ses som ett allt viktigare begrepp.

I kvalitetsredovisningen för 2003 står det att ”elever skall få lära sig planering av arbetet” (Kvalitetsredovisning 2003, s 2). Skolan anser att elevinflytande är ett mycket viktigt område och att det primärt handlar om ”att leda elevernas planeringsarbete” (Kvalitetsredovisning 2003, s 3). Ett mål som skolan har är ”hur man planerar sitt eget arbete” (Kvalitetsredovisning 2003, s 3). Kvalitetsredovisningen 2003 behandlar endast utvärderingssamtal och inte elevernas behov av utvärdering.

I skolans kvalitetsredovisning för 2004 är det första verksamhetsmålet att ”barn och ungdomar ska vara delaktiga i planeringen när det gäller innehåll, tidsanvändning, genomförande och utvärdering av sitt eget lärande” (s 8). En av de konkreta punkterna är att ”lära eleverna att använda loggboken dagligen så att den blir ett naturligt hjälpmedel i arbetet” (s 8). Det andra verksamhetsmålet är ”föräldrarnas engagemang, stödjande roll och inflytande stärks och ses som en resurs för barn/elevers lärande” (s 10) där loggboken tas upp ”som ett

sätt att kommunicera mellan hem och skola” (s 10). Loggboken beskrivs som ett bra medel för att underlätta kommunikationen med hemmet och de lärare som aktivt använder loggboken har en mer postiv kontakt med vårdnardshavarna.

Eftersom skolan ligger i ett socialt utsatt område med stor etnisk mångfald faller det sig naturligt att frågan om språkproblematiken kommer upp och så sker även i de offentliga dokument för skolan. I kvalitetsredovisningen 2004 står att läsa att kontakten mellan hem och skola är oerhört viktig och poängterar att den är relativt bra, men måste bli bättre. Språket är ett problem, men inte det enda och skolan måste arbeta fram former för information. Loggboken bygger bara på skriftspråket och för de vårdnadshavare som har problem med svenska tal- och/eller skriftspråket eller till och med är analfabeter är den naturligtvis inte något hjälpmedel.

Ett av skolans målområden handlar om delaktighet och språkutveckling. Målområdet lyder ”arbetsformer och metoder för arbetet med samtliga barns och ungdomars språkutveckling utvecklas” (Kvalitetsredovisningen 2004, s 7) och rent konkret innebär det att skolan ska arbeta med bibliotek, svenska som andraspråk, modersmålsundervisning och loggboksskrivande som en kommunikationsarena. Begreppet reflektion är ett av de centrala begreppen i stycket om delaktighet och språkutveckling. Det står att eleverna ska ”under sin tid på skolan utveckla […] sin förmåga till reflektion på ett sätt som utvecklar deras språkliga kompetens” (Kvalitetsredovisningen 2004, s 5).

I kvalitetsredovisningen 2004 är ett av de centrala målen att ”barn och ungdomar ska vara delaktiga i planeringen när det gäller innehåll, tidsanvändning, genomförande och utvärdering av sitt eget lärande” (Kvalitetsredovisning 2004, s 5, min kursivering). Skolan anger att man till viss del har uppnått ambitionen att lära eleverna planera och utvärdera sitt arbete. Deras motivation ökar genom detta i och med att de förstår vad arbetet går ut på, vilket i sig resulterar i att fler elever når målen.

4.3.5 Observation

Mina observationstillfällen ägde rum under måndagförmiddag och strax efter lunch på fredagen. Jag utförde alla observationstillfällen i Citronens arbetslag i flera handledargrupper. Jag pratade md läraren innan för att förvissa mig om att jag fick dennes godkännande och när eleverna hade kommit in i klassrummet frågade jag dem om det var okej att jag stannade där.

Jag poängterade då att jag inte ville läsa deras loggböcker utan endast se hur de jobbade med dem. Eftersom jag valde att göra passiva observationer satt jag längst bak i klassrummet och antecknade.

Lektionerna på måndagarna inleddes med att klassen diskuterade det som var speciellt med veckan – friluftsdagar och studiebesök som antecknades i loggboken. Eleverna fick sedan göra en planering i loggboken där de skrev ner vad som skulle göras ämne för ämne i den mån det var möjligt. Eftersom de arbetade tematiskt och ämnesöverskridande i stor utsträckning visste eleverna ibland vad de skulle göra i olika ämnen. De skrev även ner privata saker som tandläkarbesök och matcher.

På fredagarna skrev läraren upp de punkter som eleverna brukade ha som mall på tavlan:

• Socialt: hur har jag varit mot andra och hur har andra varit mot mig.

• Pedagogiskt: en kort reflektion kring alla ämnen. Det ska vara en ganska utvecklad reflektion och det räcker inte med att skriva ”bra”.

• Miljön: reflektion kring hur miljön har varit i klassrummet, laget och övriga skolan, speciellt matsalen eftesom den är en stor gemensam mötesplats för hela skolan.

• Hälsa: hur har du sovit, ätit och motionerat under veckan?

• Individuella punkter som varje lärare bestämmer själv, t.ex. hur mycket dator- och tv- tid har du haft under veckan?

• Vad är speciellt under nästa vecka? Exempelvis studiedagar, nationella prov eller utflykter.

Eleverna skulle dessutom utvärdera varje ämne – vad som hade varit bra och vad som hade varit mindre bra. Läraren satt sedan och småpratade med eleverna och väntade på att de skulle skriva färdigt. Allteftersom eleverna blev färdiga gick de till läraren som läste igenom det skrivna och skrev en kommentar eller lämnade tillbaka loggboken till eleven för att denne skulle utveckla någon punkt. Handledningstillfällena var endast 20 minuter långa och de loggböcker som läraren inte hann läsa, tog han eller hon med sig och läste senare på eftermiddagen. Lektionen avslutades med att läraren önskade eleverna trevlig helg och påminde om att ta hem loggboken till vårdnadshavarna.

På både måndagarna och fredagarna var handledningstillfällena förhållandevis pratiga. Eleverna diskuterade veckan som har varit och påminde varandra om vad som har gjorts. De diskuterade även högljutt vad som var bra och vad som var tråkigt. Läraren försökte vid vissa tillfällen att bryta eftersom eleverna måste få lugn och ro att skriva, men det lyckades mer eller mindre bra. Min uppfattning är att de inte tog någon större notis vid mig, vilket var precis det som var mitt mål med observationerna.