Genomgång 3: En mer kvalitativ bild

I syfte att skapa en bättre bild av hur och vilka steg 1-åtgärder genereras i ÅVS-processen har en andra genomgång av de kvarvarande 114 ÅVS-rapporterna med steg 1-åtgärder genomförts. Detta för att dels kvalitetssäkra det arbete som tidigare genererats, samt kvantifiera antalet steg 2-, 3- och 4-åtgärder samt fördjupningar, för att kunna klargöra hur stor andel av åtgärderna som faktiskt går under de olika stegen i fyrstegsprincipen. Just bristande systematik är ett problemområde som uppkommit under många delar av studien, vilket föranlett att en särskild vikt lagts vid noggrannheten i analyser, klassificeringar och bedömningar. Det har vid ett flertal tillfällen funnit diskrepanser mellan såväl antalet åtgärder i ÅVS-dokument och Åtgärdsbanken som mellan klassificeringar i ÅVS-dokument,

Åtgärdsbanken och fyrstegsprincipen. Under genomgången av såväl Åtgärdsbanken som av ÅVS:erna har ett stort antal åtgärder (se Bilaga 1) hittats som antingen inte klassificerats tydligt i ett steg, klassificerats i olika steg i olika ÅVS:er, eller helt enkelt varit av sådan art att de svårligen kunnat klassificerats i ett steg intuitivt. Av det sistnämnda skälet har fortsatt vikt lagts vid att notera avsteg och motivera klassificeringar se Bilaga 2. För motivering av ett antal svår klassificerade åtgärder, se Bilaga 3. Att vissa åtgärder ligger i en gråzon mellan flera steg är sannolikt också en bidragande orsak till den otydliga bild av steg 1-åtgärder som framgår av 5.1.2. Slutligen framgick det under den andra genomläsningen att totalt 65 ÅVS:er har primära steg 1-åtgärder och 49 ÅVS:er endast har sekundära steg 1-åtgärder.

5.2.6.1 Empiri från genomläsning 2

Som tidigare beskrivits är en genomgående tendens som noterats att fördjupningar skrivs som steg 1-åtgärder. Ett annat exempel på svårklassificerad åtgärd är sådana åtgärder där en fördjupning görs med ett uttalat mål att utföra en annan åtgärd. Under genomläsningen har det även varit tydligt vissa åtgärder som benämns fördjupningar eller utredningar och i rapporten är klassificerade som steg 1-åtgärder egentligen handlar om steg 2-4. Detta framgår genom att dessa åtgärder har benämningar som till exempel utredning av breddning av väg men är sedan prissatt motsvarande priset för byggnation av den fysiska infrastruktur som sägs utredas.

Ytterligare ett svårdeferensierat område är gränsen mellan steg 1-2 (Odhage, 2017).

Precis som det framgår i genomgången av Åtgärdsbanken i 5.1.2 klassificeras ofta icke-fysiska steg 2 åtgärder som steg 1. Detta har även varit framträdande vid genomläsningen av ÅVS-rapporterna. Vissa åtgärder som handlar om information gällande trafiksäkerhet genom beteendepåverkan har tolkats som att vara steg 2, medan de av Trafikverket ofta tolkats dem som steg 1. En anledning till ovanstående kan vara det stora antalet måltydelser som involverar trafiksäkerhet. Nästan alla ÅVS:er har direkta mål om trafiksäkerhet, vilket är rimligt eftersom de nationella transportpolitiska målen till stor del involverar just

trafiksäkerhet, men att dessa är så tydligt överrepresenterade är intressant. Dessutom

65 innehåller ett flertal ÅVS:endast mål innefattar trafiksäkerhet. Att då kunna rättfärdiga

åtgärder som söker minska transportbehov eller överflytta transport till mer miljövänliga transportsätt är förståeligt svårt. Typiska åtgärder i steg 2 inom Mobility Management (MM) inbegriper åtgärder för trafiksäkerhet som att i ha information kring att hålla hastigheten, etc, informera om anna lämplig körväg eller informera om säkerhetsbrister som uppstår vid spårspring.

5.2.6.2 Fördelning av åtgärder i urvalet (114)

Urvalet för denna sammanställning utgör de 114 ÅVS:er som innehåller steg 1-åtgärder.

Detta urval utgör således de cirka 20% av de sammanlagt 506 ÅVS:er som har åtgärder inrapporterade i Åtgärdsbanken.

Majoriteten av dessa åtgärder är likt Åtgärdsbankens fördelade på steg 2- och 3-åtgärder.

Utifrån den definition av fyrstegsprincipen samt tolkningen som gjorts av primära och sekundära åtgärder baserade på Givoni (2014) utgör primära åtgärder cirka två tredjedelar av alla steg 1-åtgärder, där primära steg 1-åtgärder utgör 13% av det totala urvalet av åtgärder. Viktigt att ha i åtanke vid läsning av nedanstående graf är att den endast utgör ett urval av de 114 ÅVS:er innehållandes steg 1-åtgärder. Utöver detta är det viktigt att ha i åtanke de övriga 356 ÅVS:er som ej gick vidare från första urvalet i Åtgärdsbanken inte innehåller några steg 1-åtgärder enligt studien. Förvisso finns som tidigare nämnt betydande dokumenteringsbrister i Åtgärdsbanken varvid dessa sannolikt innehåller ett fåtal steg 1-åtgärder, men för enkelhets skull antas dessa dock inte innehålla steg 1-åtgärder. Detta skulle innebär att endast 30 % av alla ÅVS:er innehåller steg 1-åtgärder

Figur 21: Fördelningen av åtgärder enligt fyrstegsprincipen i de 114 ÅVS:erna som utgjorde Genomgång 3. Antal åtgärder per steg inom parentes.

66 Tabell 10: Skillnader i angivet och faktiskt antal åtgärder i Åtgärdsbanken, samt fördelning av åtgärder.

Bortser man dessutom från de 49 ÅVS:er med endast sekundära åtgärd och istället ser till antalet ÅVS:er innehållandes primära steg 1-åtgärder, som sägs kunna bidra till

måluppfyllnad, utgör dessa endast 65 av ett totalt urval på 506. Det mest anmärkningsvärda utifrån tidigare antagande i föregående stycket är att de övriga 431 ÅVS:er eller 87% inte innehåller några primära steg 1-åtgärder enligt undersökningen. Även om det skulle existera enstaka steg 1-åtgärder som ej redovisats i Åtgärdsbanken i dessa rapporter, är siffran väldigt låg. Huruvida det rör sig om ett underutnyttjande av steg 1-åtgärder är svårt att fastställa då för detta krävs en definition av hur stor andel av ÅVS:erna som borde ha primära steg 1-åtgärder, men detta är en indikation på att så är fallet.

Tabell 11: Fördelningen av steg 1-åtgärder utifrån primär och sekundär karaktär i de 114 ÅVS:er som utgjorde genomgång 2.

ÅVSer Med

Steg 1-åtgärder Primära Sekundära

253 141

64% 36 %

67 Figur 22: Sammanfattning 5.2.6.