Genusskillnader

Enligt lärare D fanns det skillnader mellan pojkar och flickor. Hen ansåg att flickor generellt är lättare att motivera till att läsa olika typer av böcker. Lärare D ansåg dock att om det fanns en tillräckligt bra bok, skulle alla elever läsa. Lärare D hade använt sig av manga-liknande böcker för att få de sista eleverna intresserade till att vilja läsa. Mangaböcker påminner om

24

serietidningar då de blandar text och bild, vilket gör dem multimodala. Denna grupp av elever var dock en blandning mellan pojkar och flickor, vilket innebar att pojkarna inte stack ut som mindre motiverade i det här fallet.

Det fanns dock skillnader i vilka typer av böcker som flickor och pojkar läste. Enligt lärare D var hästböcker populära hos flickorna samtidigt som pojkarna var mer intresserade av idrottsböcker. Det fanns dock böcker som båda könen var intresserade av, bl.a. spökböcker, mysterieböcker och Harry Potter. Det var även dessa böcker som oftast valdes av elever och som röstades fram när de skulle ha en gemensam bok i klassen. Lärare D ansåg därför att det var viktigare att hitta en bra bok tillsammans med hela klassen än att försöka finna olika böcker som skulle passa flickor och pojkar bättre. Enligt lärare D var dock elevens personlighet generellt mer avgörande för dess val av böcker och läsintresse än dess kön.

3.5 Lärare E

3.5.1 Att främja läsmotivation

Enligt lärare E är det viktigt att läsandet blir normaliserat för eleverna. Hens elever brukade få läsa 20 minuter varje morgon för att göra läsandet till en del av elevernas vardag. Lärare E ansåg att detta skulle även hjälpa deras ordförråd, vilket också kan gynna läsmotivationen då eleverna förstår vad de läser.

Enligt lärare E var syftet med läsandet den viktigaste faktorn till elevernas läsmotivation. Eleverna i hens klasser brukade oftast höja sig då de diskuterat varför de läser och vilken nytta de kommer ha av det i framtiden. Lärare E brukade använda sig av bokrecensioner för att ge eleverna ett enkelt och greppbart syfte i slutet av varje bok. Bokrecensionerna brukade hänga vid klassrummets boklådor för att eleverna lätt skulle kunna hämta dem, samtidigt som det kändes naturligt för dem att avsluta varje bok med en recension.

Lärare E brukade även använda sig av boklådor, då hen ansåg att elevernas intresse skulle höjas när de fick välja egna böcker som intresserade dem. Dessa boklådor kom ifrån

biblioteket och eleverna fick även stöd av läraren eller en resurs om de skulle ha problem att hitta en bok som passade dem. Eleverna brukade få läsa två och två i klassrummet, eller i mindre läsgrupper. Enligt lärare E skulle denna parläsning göra det mer intressant för eleverna, men samtidigt gynna de som var lite svagare i dess läsning. Eleverna kunde då ta hjälp av varandra men också diskutera vad de läst om och ifall det fanns några svåra eller obegripliga ord i texten.

25 3.5.2 Genusskillnader

Enligt lärare E fanns det tydliga skillnader i läsintresset mellan de båda könen. Lärare E ansåg att flickorna var generellt mer motiverade till att läsa än pojkarna. Det var även oftast

flickorna från lärare E:s klasser som valde att läsa hemma på sin fritid. Lärare E ansåg också att utav de elever hen haft brukade flickorna kunna läsa det flesta böcker, samtidigt som pojkarna var mer kräsna i sina bokval. De böcker som pojkarna valde handlade oftast om sport eller farliga djur.

För att försöka bemöta dessa skillnader brukade lärare E försöka diskutera med pojkarna om vad som intresserar dem och ifall de kunde hitta någon bok tillsammans. De brukade även diskutera texter i helklass och bl.a. jobba efter kiwimetoden.

Detta innebär att eleverna fick jobba och diskutera olika böcker efter de bilder som fanns. Lärare E brukade visa dem bokens omslag och sedan olika bilder från olika kapitel utan någon text eller förklaring. Eleverna fick sedan diskutera va de trodde att boken eller kapitlet

handlade om och efter diskussionen fick de läsa i par eller grupp. Enligt lärare E hade detta en positiv inverkan på de pojkar som oftast inte ville läsa.

3.6 Lärare F

3.6.1 Att främja läsmotivation

Till skillnad ifrån de andra lärarna, arbetade lärare F lite annorlunda med litteraturläsning. I lärare F:s klass hade eleverna inga egna tystläsningsböcker. De flesta svensklektioner utgick istället ifrån en högläsningsbok som lärare F läste. Eleverna fick sedan diskutera innehållet och svara på frågor gällande boken. Lärare F ansåg att dessa diskussioner brukade höja elevernas intresse för boken och ämnet.

Lärare F brukade även ha en PowerPoint till varje ny bok som de skulle läsa och lyssna på tillsammans. I dessa PowerPoints beskrev lärare F lite bakgrund till boken och även

information om författaren. Eleverna fick även vara med och bestämma om de böcker de läste tillsammans vilket verkade gynna deras intresse. De elever som ville fick även ha ett exemplar av boken framför sig när de läste tillsammans. Lärare F hade valt att arbeta på detta sätt för att bygga på elevernas ordförråd samt för att skapa ett intresse till böcker.

Enligt lärare F var det största hindren i elevernas läsande och intresse deras läshastighet eller begränsade ordförråd. Lärare F ansåg att hens intresse för boken var extra viktigt för att kunna motivera sina elever till at bli intresserade. Att ha boken framför sig och få följa med i

26

texten, samtidigt som läraren läser för eleverna blir en form av multimodalt arbete, då

eleverna får arbeta med både text och ljud när de läser. Lärare F arbetade med bildstöd för att höja intresset, men även med elevernas ordförråd.

Lärare F ansåg att det fanns få anledningar till att låta eleverna läsa själva då de flesta eleverna satt av tiden utan att läsa något. Hen hade då valt att fånga in alla i klassrummet genom att diskutera texterna och arbeta med dem i grupper eller i helklass. Hen ansåg dock att detta kunde missgynna de elever som ville och kunde läsa själva.

3.6.2 Genusskillnader

Enligt lärare F fanns det inga större skillnader mellan pojkar och flickors läsmotivation i de klasser som hen haft. Dock ansåg lärare F att det var mer accepterat för flickorna att läsa på fritiden, i jämförelse med pojkarna där det ansågs ”töntigt”. Lärare F brukade därför pusha på pojkarna så fort de visade intresse för läsning. Lärare F berättade dock att många pojkar som hon haft läser hemma, men att de försöker dölja det för de andra i klassen. Gällande vilka böcker som intresserar eleverna, ansåg lärare F att det inte fanns några större skillnader mellan könen. Lärare F hänvisar till få undantag som t.ex. flickornas intresse för hästböcker. Enligt lärare F kan alla barn bli intresserade av en bok om presentationen av boken görs på ett bra sätt. Lärare F ansåg att elevernas personlighet hade en större betydelse för deras

läsintresse än deras genus.

3.7 Lärare G

3.7.1 Att främja läsmotivation

Enligt lärare G var läsmotivationen en grundförutsättning för hens elever, dock var den svår att nå. För att få sina elever mer intresserade jobbade lärare G med parläsning under

svensklektionerna. Detta brukade få en positiv inverkan på elevernas intresse. Lärare G brukade även låta de elever som hade svårt med läsning, få läsa med en resurs eller med en annan lärare. Denna individläsning brukade göra det mer intressant då dessa elever fick full uppmärksamhet av lärarna.

Lärare G ansåg att högläsning var ett bra sätt för att få eleverna intresserade av litteratur. Lärare G brukade också ha uppgifter till högläsningen i mån om att få elevernas

uppmärksamhet under hela högläsningen. Dessa uppgifter var ibland skriftliga men även diskussionsuppgifter. Dessa diskussioner var även ett bra tillfälle för eleverna att ställa frågor

27

om olika begrepp som de tyckte var svåra.

Syftet med läsandet var också något som lärare G ansåg hade betydelse. Om eleverna visste varför de läste och fick se tydliga mål med arbetet, brukade de bli mer motiverade. Lärare G ansåg att eleverna brukade bli mer motiverade till att läsa när böckerna hade fler bilder. Dessa bilder brukade även väcka deras intresse i form av diskussion innan nya kapitel eller sidor.

Till sist ansåg lärare G att den fria läsningen i klassrummet var viktig för att eleverna skulle kunna skapa lust till framtida läsande. Eleverna fick därför välja sina egna böcker till detta moment.

3.7.2 Genusskillnader

Enligt lärare G är flickor generellt mer intresserade av den fria läsningen och blir lättare motiverade än vad pojkarna blir. Högläsningen har fungerat som ett bra sätt att få med

pojkarna i undervisningen samt att höja deras motivation. Lärare G brukar jobba för att få alla sina elever nyfikna och försöker därför hitta böcker som passar både flickor och pojkar. Dessa böcker kan bl.a. vara spökböcker eller mysterieböcker som kan skapa en bra diskussion i klassrummet.

Enligt lärare G brukar pojkarna bli mer motiverade till att läsa böcker när de får redovisa om dem i helklass. Pojkarna tenderar till att bli mer motiverade när de får visa upp de böcker de läst och berätta om dem för resten av klassen. De flesta av flickorna hade dock också uppskattat denna metod, men pojkarna visade ett större behov av detta arbetssätt för att få upp deras motivation.

Lärare G brukade även låta eleverna välja mellan traditionella böcker, manga och tidningar när de skulle läsa. Detta hade en positiv inverkan på pojkarna som blev mer intresserade av att läsa när det fanns fler bilder. Dessa multimodala texter var även populära bland flickorna i lärare G:s klass. Eleverna brukade även att få läsa digitala texter för att höja deras motivation. Dessa texter var dock populära hos både flickorna och pojkarna. Lärare G ansåg också att flickorna oftast var de elever som brukade läsa hemma, vilket kunde vara en faktor till att de var generellt mer motiverade än pojkarna.

28 3.8.1 Att främja läsmotivation

Lärare H ansåg att läsmotivationen är grunden för de flesta ämnen inom skolan. För att höja sina elevers motivation brukar lärare H låta dem variera läsningen. Eleverna får ibland läsa i grupp, två och två eller enskilt. Enligt lärare H blir det mer spännande för eleverna att läsa om det görs på olika sätt och att en lektion inte alltid är lik den förra.

Lärare H anser att elevernas läsmotivation framförallt kan främjas genom deras nyfikenhet och intresse för en bok. Eleverna får därför själva välja sina böcker från skolbiblioteket eller ifrån en boklåda. Lärare H brukar även fråga eleverna vad de är intresserade av för att försöka hjälpa dem att välja böcker.

Lärare H brukar använda sig av ljudböcker för att få med sig de elever som inte är

intresserade av att läsa. Enligt lärare H brukar dessa elever komma igång snabbare och även bli mer intresserade av boken om de får lyssna på den samtidigt som de följer med i texten. Lärare H anser att dessa elever skulle även behöva läsa enskilt med olika resurser för att få igång deras intresse eller diskutera varför det är viktigt med att läsa. Lärare H ansåg att positiv feedback och realistiska mål för eleverna var viktigt för att få dem att fortsätta läsa. Detta skulle då ge dem en tydlig bild på att de utvecklas och kan finna intresse för det de gör. Till sist brukar lärare H arbeta med bokcirklar där eleverna jobba med böcker i olika klassupsättningar. Eleverna får då sitta i olika grupper och läsa en sida var eller ett stycke var beroende på vad de känner sig trygga till. Lärare H diskuterar sedan kapitlet med eleverna i helklass och de får sedan arbeta med frågor till kapitlet.

3.8.2 Genusskillnader

Enligt Lärare H fanns det inga större tendenser till skillnader mellan pojkar och flickors läsmotivation. Lärare H ansåg att elevernas personlighet hade en större inverkan på dess motivation än dess kön. Lärare H:s erfarenheter visade istället att elevernas intresse varierade beroende på vilken grupp eller klass hen arbetat med. I vissa klasser läste pojkarna

faktaböcker och i andra läste de deckare etc. Detta gällde även för flickorna då deras val av litteratur varierade beroende på vilken grupp det var. Lärare H ansåg att både flickor och pojkars intresse höjdes av multimodala, samt digitala texter.

Lärare H hade även upplevt klasser där flickorna var mer tillbakadragna under

bokredovisningar samtidigt som det var andra klasser där pojkarna var mer tillbakadragna. Lärare H poängterade att det var viktigt att se varje elev för sig och gå efter dess intressen istället för att fokusera på dess kön.

29

3.9 Sammanställning

3.9.1 Läsmotivation

De tillfrågade yrkesverksamma lärarnas beprövade erfarenhet visar att elever tenderar att motiveras med hjälp av multimodala texter. Multimodala texter är något som alla intervjuade lärare rekommenderade. De flesta av dessa lärare brukade arbeta med text och bild, samtidigt som andra också arbetade med ljudfiler till deras texter. Resultatet visar att digitala texter tenderar till att ha en positiv inverkan på elevernas läsmotivation, då vissa lärare ansåg att de flesta elever uppskattade att läsa på dator eller Ipad.

Studien visar även att parläsning/gruppläsning är en effektiv metod för att få eleverna motiverade. Sex av åtta lärare från denna studie arbetade och hade positiva erfarenheter av parläsning. Detta varierade från högläsning i klass, parläsning och läsning i små grupper. Den gemensamma nämnaren var dock diskussionen i efterhand. Resultatet visade att 7 av 8 lärare valde att diskutera böckerna/kapitlet i helklass för att höja elevernas ordförståelse och

intresse, samtidigt som några av dessa lärare även valde att använda sig av bokrecensioner. Lärarna i denna undersökning ansåg att elevernas läshastighet och ordförståelse kunde stå som hinder i deras läsning samt motivation. För att förhindra detta rekommenderade de flesta lärarna att göra läsningen till en del av elevernas vardag. Detta skulle då göras genom att ha gemensam läsning på morgonen i cirka 15–20 minuter. Ett önskemål från vissa lärare var att eleverna även skulle få läsa hemma i 15 minuter per dag för att normalisera läsningen. Detta var dock svårt att kontrollera då föräldrarna eller barnen inte alltid var intresserade av detta. Resultatet från dessa intervjuer visar även att läsmotivationen tenderar att höjas hos eleverna när de får ett tydligt syfte eller mål med läsningen. Det är dock värt att notera att dessa mål bör vara nåbara och elevnära för att de ska ha en positiv inverkan på elevens läsmotivation. Elevernas intresse och nyfikenhet var något som alla de intervjuade lärarna ansåg var viktigt. 7 av 8 lärare valde att få fram detta intresse genom att låta eleverna välja sina egna böcker. Dessa lärare poängterade dock risken med att eleverna valde för svåra eller för enkla böcker, vilket kunde lösas med hjälp av lärarens vägledning. Lärare F ansåg dock att det inte fanns någon garanti för att få alla elever att läsa under lektionerna om de enbart fick en bok i handen. Lärare F arbetade istället enbart med högläsning och diskussion för att få alla sina elever inkluderade och motiverade inom ämnet. Det är dock värt att notera att lärare F ansåg att detta kunde få en negativ effekt för de elever som klarar och vill läsa själva. Detta är

30

speciellt något som bör reflekteras över då skolans uppdrag är att försöka få alla elever att utvecklas till utifrån sin egna förmåga. För att lösa detta problem hade lärare F försökt att lägga nivån högt och samtidigt arbeta med uppgifter och texter som gav dessa elever möjlighet att visa vad de kunde på en högre nivå.

3.9.2 Flickor och pojkars läsmotivation

Resultatet utifrån denna studie visar att 5 av 8 lärare anser att flickor oftast är mer motiverade till läsning än pojkar. Dessa lärare ansåg att flickorna hade en högre inre motivation än pojkarna, samt att de var lättare att motivera. Intervjuerna från dessa lärare visar att pojkarna oftast krävde mer jobb att motivera och att de oftast behövde vägledning för att finna intresse och nyfikenhet för litteraturen. Dessa fem lärare hade bl.a. arbetat för att visa syftet i

läsningen och försöka ge dessa pojkar realistiska mål för att göra dem mer intresserade. Lärarna hade även blandade åsikter om hur de skulle bemöta dessa skillnader. Tre av fem valde att framför allt bemöta dessa skillnader på en individanpassad nivå samtidigt som de övriga framför allt jobbade med att lösa dessa skillnader på gruppnivå.

Resultatet visar dock två delar av genusfrågan, då 3 av 8 lärare inte ser några större skillnader mellan könen, utan istället pekar på elevernas personlighet som avgörande faktor till deras läsmotivation. Dessa små marginaler kan dock bero på den lilla fokusgruppen som undersökts. Enligt dessa tre lärare är elevernas personlighet vara den avgörande faktorn för hur en elev motiveras eller vad den vill läsa. Det är också värt att notera att även några av de lärare som ansåg att det fanns skillnader mellan könen också pekade på elevernas personlighet som bidragande till deras läsmotivation. Vi kan dock se utifrån resultatet att det finns

skillnader mellan vilka typer av böcker som de olika könen tenderar att läsa. De flesta lärarna i undersökningen poängterade att hästböcker var enbart något som flickor läste, samtidigt som motsatsen gällde idrottsböcker. Skräckböcker och mysterieböcker var de populäraste

böckerna i undersökningen och de tenderade att läsas av båda könen.

Multimodala texter var populärt bland både pojkar och flickor samtidigt som båda könens motivation kunde höjas av digital läsning. Resultatet utifrån dessa intervjuer visar att pojkar också tenderar till att bli mer motiverade om de får diskutera en bok eller berätta om den i recension. Det är dock värt att notera att även flickorna oftast uppskattade dessa metoder vilket gör att det inte behöver vara någon genusskillnad inom denna metod.

Resultatet utifrån det insamlade materialet visar även att både pojkar och flickor motiveras av att få läsa tillsammans i grupp eller genom att läsa i par. Denna metod har visat sig effektiv för alla de lärare som deltagit i undersökningen. Alla lärare som deltagit i denna undersökning

31

använde sig av parläsning eller gruppläsning på något sätt. Detta kunde variera från parläsning, läsning i små grupper, eller högläsning i helklass. Detta ansågs vara särskilt effektivt av de lärare som ansåg att pojkarna var mindre motiverade då de fick med sig hela sin klass i läsningen.

4 Diskussion

I detta avsnitt kommer det empiriskt insamlade materialet att ställas mot den tidigare forskningen. Resultatet från de olika lärarna kommer också att diskuteras emot varandra för att komma fram till möjliga slutsatser. Avsnittet kommer att börja med en diskussion om hur vi ska främja elevers läsmotivation och sedan kommer det att avslutas med en diskussion kring eventuella tendenser till skillnader mellan pojkar och flickors läsmotivation.

4.1 Läsmotivation

Utifrån undersökningens resultat går det att urskilja en mängd olika metoder för att främja elevers läsmotivation. Den gemensamma nämnaren från de intervjuade lärarna var

användandet av multimodala texter. Användandet av multimodala texter är även något som stärks av den tidigare forskningen då bl.a. Hattie (2014), Schmidt (2013) och McGeown (2020) rekommenderar denna metod. Enligt Hattie ska vår hjärna fungera bättre då den får arbeta genom multimodala procedurer (Hattie & Yates, 2014:147) Dessa undersökningar är även gjorda på olika platser i världen. McGeown gjorde sin undersökning i Skottland, Hattie baserar sin teori utifrån barn i Australien och Schmidt baserar sitt material utifrån barn i Sverige. Även om dessa undersökningar är baserade på olika platser runt om i världen får de fram liknande resultat, vilket stärker sannolikheten att multimodala texter kan fungera för de flesta barn.

Resultatet av min studie visar att 8 av 8 intervjuade lärare rekommenderar denna metod, samtidigt som de haft positiva erfarenheter av multimodala texter i deras klassrum. De flesta lärarna valde att arbeta med text och bild, samtidigt som det även fanns några fall av text och