• No results found

Sammanfattning och slutsats

In document Lärarens syn på läsmotivation (Page 39-43)

Syftet med denna undersökning var att få kunskap om hur olika lärare arbetar för att främja sina elevers läsmotivation. Målet var även att ta reda på om dessa lärare ansåg att det fanns någon skillnad mellan pojkar och flickors läsmotivation. Tidigare forskning har dock visat resultat för att flickor har en större läsmotivation än vad pojkar har och att pojkarna oftast tenderar till att vara motvilliga läsare. För att undersöka dessa frågeställningar vidare har åtta olika mellanstadielärare intervjuats enskilt inom detta område.

Resultatet utifrån dessa intervjuer visade att lärarna ansåg att användandet av multimodala texter var en av flera effektiva metoder för att främja deras elevers läsmotivation. Elevers nyfikenhet och fria bokval var andra metoder som ansågs höja elevernas läsmotivation. Lärarna var dock oense gällande pojkar och flickors läsmotivation. Fem av åtta lärare ansåg att det fanns skillnader, samtidigt som de övriga istället pekade på elevens personlighet som den avgörande faktorn. Detta gör frågan mer komplex och det visar samtidigt att det enskilda fallet inte alltid överensstämmer med vad den tidigare positivistiska forskningen har visat. Resultatet och den tidigare forskningen tyder dock på att flickor generellt sett är mer motiverade till att läsa än vad pojkarna är, dock behöver detta inte gälla i varje klassrum då även elevens personlighet kan spela roll i detta.

Min slutsats blir som följande, att även om forskningen och den stora delen av de

intervjuade lärarna anser att flickor tenderar till att vara mer motiverade än pojkar, bör varje elev ses som en individ och elevers läsmotivation borde utgå från det enskilda fallet. Även om undersökningsgruppen var relativt liten, visar den att de flesta lärare inom denna

undersökning anser att det finns skillnader mellan hur pojkar och flickor motiveras till

läsning. Detta framkom genom bokval men gällde även vilka elever som var mest motiverade till att läsa.

Utifrån denna undersökning fylls elevers läsmotivation av olika pusselbitar som t.ex. olika typer av texter, vilka medier de får läsa ur samt dess nyfikenhet och intressen, vilket även är en del av elevens personlighet. Det går tydligt att se att multimodala texter och elevens egna bokval är de metoder som lärarna i denna undersökning ansåg vara mest främjande för elevens läsmotivation. Bokvalet tycks dock i allmänhet inte visa någon större skillnad mellan de båda könen efter undersökningens intervjuer. Det fanns dock undantag som t.ex.

idrottsböcker för pojkar och böcker om hästar och kärlek som var mer intressanta för flickor. Dessa benämnda metoder bör dock hållas i åtanke när elever ska motiveras till läsning, oberoende av om eleven är en pojke eller en flicka.

40

Bilagor

Bilaga 1.

Intervjuguide

1. Hur viktig anser du att elevens motivation är för hens läsförmåga? 2. Hur arbetar du för att motivera dina elevertill att läsa?

3. Vilka svårigheter kan uppkomma när det gäller att få elever mer motiverade till läsning?

4. Kan du berätta om ett ögonblick du är mest stolt över när du motiverat en elev? 5. Har du upplevt något moment där du inte riktigt lyckats motivera en elev?

- Vad skulle du kunnat göra annorlunda? - Hur hade du gjort idag?

6. Har du upplevt några skillnader i läsmotivation mellan pojkar och flickor? - Vilka?

- Om ja varför tror du att det är så?

- Hur skulle du som lärare bemöta dessa skillnader? Individ eller grupp. 7. Vilka typer av texter brukar vara mest populära bland dina elever?

- Skiljer det sig mellan pojkar och flickor? 8. Har du jobbat med multimodala texter? 9. Hur ofta får eleverna välja sina egna böcker?

- fördelar/nackdelar

41

Referenser

Banatul Murtafi'ah; Nur Hidayanto Pancoro Setyo Putro. “Gender Differences in Santri’s

Reading Attitude and Motivation” In: Edulite: Journal of English Education, Literature, and Culture. Vol 5, Iss 2, Pp 251-262 (2020); Universitas Islam Sultan Agung, Semarang, 2020.

Björkdahl Ordell, Susanne, Dimenäs, Jörgen & Davidsson, Birgitta (2007). Lära till lärare:

att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl.

Stockholm: Liber

Boerma, Mol & Jolles, 2015, “Teacher Perceptions Affect Boys’ and Girls’ Reading

Motivation Differently”, Vol. 37 Issue 4, p547-569, DOI: 10.1080/02702711.2015.1072608

Davis, Wang, Kingston, Hock, Tonks, Tiemann, 2020, “A Computer Adaptive Measure of

Reading Motivation”, Journal of Research in Reading, volume 43, issue 4, p 434-453

DOI:10.1111/1467-9817.12318

Canadian council of learning, 2009, Why Boys Don’t Like to Read: Gender Differences in

Reading Achievement, 8p

https://files.eric.ed.gov/fulltext/ED519285.pdf

Hattie, John & Yates, Gregory (2014). Hur vi lär: synligt lärande och vetenskapen om våra

lärprocesser. Stockholm: Natur & Kultur

Lozic, Vanja,Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång, Skolverket 08 oktober 2020 hämtad från:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/motivation-en-viktig-nyckel-till-elevers-skolframgang

McGeown, Sarah, 2012, “Gender Differences in Reading Motivation: Does Sex or Gender

Identity Provide a Better Account?” Journal of research in reading Volume: 35 Issue 3

McGeown, Sarah, Bonsall, Andries, Howarth, Wilkinson, 2020, “Understanding Reading

Motivation across Different Text Types: Qualitative Insights from Children”, Journal of Research in Reading, Volume 43, Issue 4, pp 597–608 DOI:10.1111/1467-9817.12320

42

Mehigan, Gene 2020, “Effects of Fluency Oriented Instruction on Motivation for Reading of

Struggling Readers”, Education Sciences. vol 10

Molloy, 2013, ”det saknas en genusanalys av varför pojkar läser allt mindre”, Dagens

Nyheter

https://www.dn.se/

Nordlund, Anna & Svedjedal, Johan (2020). ”Läsandets årsringar: rapport och reflektioner

om läsningens aktuella tillstånd i Sverige”. Stockholm: Svenska förläggare föreningen,

Tillgänglig på Internet: https://www.forlaggare.se/sites/default/files/lasandets_arsringar_0.pdf

Ryan L, Deci, 2000, “Self-Determination Theory and the Facilitation of Intrinsic Motivation,

Social Development, and Well-Being”, American Psycholigist, vol 55, issue 1, DOI:

10.1037/0003-066X.55.1.68

Sadeghi, Mohd Kasim, Hoon Tan, Sathi Abdullah, 2012, “Learning Styles, Personality Types

and Reading Comprehension Performance, Department of English, Faculty of Modern Languages and Communication”,University Putra Malaysia, vol 5, No 4

Schmidt, Catarina 2013, ”Att bli en sån som läser – barns menings och identitetsskapande

genom texter”, Örebro studies in education 44

SFS 2010:800. Skollag.

Skolverket. (2011, rev.2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

2011. Stockholm: Skolverket.

Stutz, Schaffner & Schiefele, 2017, “Measurement Invariance and Validity of a Brief Questionnaire on Reading Motivation in Elementary Students”. Journal of Research in Reading,vol 40, n4, p439-461

43

Vetenskapsrådet, (2017). “God forskningssed”. Stockholm.

Wery & Thomson, 2013, “Motivational Strategies to Enhance Effective Learning in Teaching

In document Lärarens syn på läsmotivation (Page 39-43)

Related documents