6.1 Jorddjup och jordlagerföljd
Området utgörs huvudsakligen av ytligt berg eller berg i dagen med inslag av lera, sand samt finsand enligt jordartskartan. Ovan ytligt berg finns tunt lager av mulljord, se Figur 6:1.
Bergtäkt
Shell raffinaderi AB
Figur 6:1. Jordartskarta över området. Röda områden utgör berg i dagen (urberg), gula områden utgörs av lera och orangea områden utgör sand.(Utsnitt från jordartskarta, SGU 2000)
Enligt jordartskartans jordprofil kan leran underlagras av glacial finlera och av friktionsmaterial innan berg. Intill bergskanterna kan sand, grus och morän återfinnas.
Baserat på tidigare och i detta uppdrag utförda geotekniska undersökningar kan områdets jordlagerföljd generellt beskrivas enligt följande: Överst återfinns en mellan ca 0-2 m tjock torrskorpelera. Därunder följer ett lager med mellan 0-14 m lera, som överlagrar ett tunnare lager av friktionsjord ovan berg.
Enligt utförda undersökningar i området skiljer sig de geotekniska förhållandena något beroende på vart i planområdet undersökningar utförts. För att kunna beskriva dessa olika förhållanden har planområdet delats in i 6 olika delområden där varje delområde beskrivs enligt nedan, se figur 6:2.
Figur 6:2. Översikt över planområde med delområden för geotekniska beskrivningar.
Delområde 1
Enligt utförda undersökningar består jorden överst av ett ca 0,2 m tjockt lager av sandig mulljord ovan en ca 2 m tjock torrskorpelera. Därunder följer en siltig lera med en tjocklek på mellan ca 3-8 m. I den siltiga leran påträffas ett ca 0,4 m tjockt lager av sand som bedöms finnas lokalt i delområdets centrala del. Underst återfinns ett ca 1 m tjockt lager av friktionsmaterial ovan berg.
Delområde 2
Enligt utförda undersökningar består jorden överst av ett ca 0,2-1,0 m tjockt lager av sandig mulljord ovan en ca 2 m tjock torrskorpelera. Därunder följer en mellan ca 1,5-13 m tjock lera ovan ett tunt lager av friktionsmaterial som vilar på berg.
Grundaste jorddjupen påträffas i områdets mellersta och östra del medan jorddjupet ökar mot norr och söder.
Delområde 3
Enligt utförda undersökningar består jorden överst av ett ca 0,6 m tjockt lager av sandig mulljord och finsand ovan en ca 1 m tjock torrskorpelera. Därunder följer en mellan ca 4-11 m tjock lera ovan ett tunt lager av friktionsmaterial som vilar på berg.
1 2
3 4
5
6
Delområde 4
Enligt utförda undersökningar består jorden dels överst av ett ca 0,4 m tjockt lager av siltig mulljord ovan en mellan ca 0,5-2 m tjockt lager av sand ovan berg och dels av ett ca 0,4 m tjock lager av mullhaltig sand ovan en mellan ca 0-0,5 m tjock torrskorpelera ovanpå en mellan ca 0-3 m tjockt lager av sitlig lera med inslag av sandkörtlar och skalrester. Underst återfinns ett mellan ca 0-2 m tjock lager av friktionsmaterial vilandes på berg. Djup till berg varierar och ligger på mellan ca 2 och 7 m från markytan.
Delområde 5
Enligt utförda undersökningar består jorden överst av ett ca 0,3 m tjockt lager av sandig mulljord ovan en mellan ca 0,3-0,7 m tjockt lager av sandig grus/grusig sand. Därunder omväxlar skikt av torrskorpelera och sand varandra ned till berg, ca 3 m under markytan.
Delområde 6
Enligt utförda undersökningar består jorden överst av ett ca 1 m tjockt lager av fyllning bestående av sten, sand och grus ovan en mellan ca 0-7 m tjock lera med inslag av växtdelar och skalrester. Under leran påträffas ett tunnare lager av friktionsmaterial ovan berg.
6.2 Lerans egenskaper Delområde 1
Leran är en grå, siltig och sandig lera med inslag av växtrester och sandkörtlar.
Vattenkvoten varierar mellan ca 30-40 %.
Delområde 2
Leran i delområdets norra del är en grå och siltig lera som är lös. Lerans
karakteristiska odränerade skjuvhållfasthet är ca 13 kPa ca 2 m under markytan och ökar därunder med ca 1,0 kPa/m. Vattenkvoten och konflytgränsen varierar mellan 44-53 % respektive 50-51 %.
Enligt CPT-sondering, utvärderad i Conrad 3.0, är leran till början kraftigt
överkonsoliderad men övergår med djupet till att vara normalkonsoliderad. Leran är mellan djupet 2-4 m under markytan överkonsoliderad med OCR≈3,5 och därunder normalkonsoliderad.
Leran i delområdets södra del är en grå lera som är lös. Lerans karakteristiska odränerade skjuvhållfasthet har utvärderats utifrån undersökningspunkt 10, som är en CPT-sondering. Utvärderingen visar att skjuvhållfastheten är ca 13 kPa ca 2 m under markytan och ökar därunder med ca 3 kPa/m för att vi djupet 5 m under markytan vara ca 19 kPa. Därunder ökar skjuvhållfastheten med ca 0,4 kPa/m ned till djupet 9 m under markytan där skjuvhållfastheten är ca 21 kPa.
Härifrån visar sonderingen att skjuvhållfastheten minskar utmed djupet, vilket enligt erfarenhet och empiri inte stämmer överens med verkligheten. Normalt ökar skjuvhållfasthet utmed djup och effektivspänning, varför skjuvhållfastheten från detta djup och nedåt antas vara konstant.
Enligt utvärderingen är leran till början svagt överkonsoliderad men övergår med djupet till att vara normalkonsoliderad. Leran är mellan djupet 2-10 m under markytan överkonsoliderad med OCR≈1,3-2,0 och därunder normalkonsoliderad.
Vattenkvoten varierar mellan 67-73 % och konflytgränsen är vid djupet 4 m under markytan 65 %.
Delområde 3
Leran är en grå och siltig lera som till början är lös men övergår med djupet till att vara halvfast. Lerans karakteristiska odränerade skjuvhållfasthet är ca 19 kPa ca 3 m under markytan och ökar därunder med ca 2,5 kPa/m för att vid djupet 7 m under markytan vara ca 29 kPa. Därunder antas skjuvhållfastheten vara konstant utmed djupet.
Lerans densitet varierar mellan ca 1,57 - 1,71 t/m3 där densiteten ökar utmed djupet. Leran är mellansensitiv till högsensitiv utmed djupet, med en uppmätt sensitivitet som varierar mellan 31-76. Vattenkvoten varierar mellan 54-80 % och konflytgränsen mellan 45-69 %, där både vattenkvot och konflytgräns minskar utmed djupet.
Utförda CRS-försök visar att leran är överkonsoliderad med OCR≈3 vid djupet 5 m under markytan och med OCR≈2 vid djupet 11 m under markytan.
Utanför och väster om delområdet har ett vingförsök (28) utförts som visar samma tendens i minskad skjuvhållfasthet utmed djupet som i
undersökningspunkt 10. Leran här är en grå och siltig lera med inslag av skalrester. Leran är till början halvfast men övergår med djupet till att var lös.
Lerans karakteristiska odränerade skjuvhållfasthet är ca 24 kPa ca 2 m under markytan och ökar därunder med ca 2,5 kPa/m för att vid djupet 4 m under markytan vara ca 29 kPa. Därunder antas skjuvhållfastheten vara konstant utmed djupet, likt antagande och argument beskrivet för delområde 2.
Vattenkvoten varierar mellan 51-65 % och konflytgränsen mellan 46-52 %, där vattenkvoten ökar och konflytgränsen minskar utmed djupet.
Delområde 4
Leran är en grå och siltig lera med inslag av sandkörtlar och skalrester.
Vattenkvoten är 36 % vid djupen 3 och 4 m under markytan.
Delområde 5
Leran är en grå, sandig och siltig lera med inslag av skalrester. Vattenkvoten varierar mellan 38-42 %.