PM GEOTEKNIK STADSBYGGNADSKONTORET GÖTEBORG DETALJPLAN FÖR HALVORSÄNG. Göteborg Jani Nieminen COWI AB. Skärgårdsgatan 1, Göteborg

(1)

DETALJPLAN FÖR HALVORSÄNG

PM GEOTEKNIK

Göteborg 2011-05-26

Jani Nieminen COWI AB

Skärgårdsgatan 1, Göteborg

Postadress: Box 12076, 402 41 GÖTEBORG Telefon: 010-850 10 00

Telefax: 010-850 11 33

Dokumentnr: 161859/16/04/G-PME-001

(2)

INNEHÅLL

1 UPPDRAG ... 2

2 NYA PLANFÖRUTSÄTTNINGAR ... 2

3 GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR ... 3

4 TOPOGRAFISKA FÖRHÅLLANDEN ... 3

5 BEFINTLIGA ANLÄGGNINGAR ... 4

6 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN ... 4

7 HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN ... 8

8 SÄTTNINGAR ... 9

9 STABILITET ... 10

10 BERG/RADON ... 13

11 KOMMENTARER OCH REKOMMENDATIONER ... 14

BILAGOR

Bilaga 1:1-1:10 Utvärderade jordegenskaper, diagram Bilaga 2:1-2:14 Stabilitetsberäkningar, SLOPE/W

(3)

1 UPPDRAG

COWI AB (f d FB Engineering AB) har på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret i Göteborg utfört en geoteknisk utredning inom området Halvorsäng i Göteborgs kommun. Utredningen har utförts för att ny detaljplan för aktuellt område ska upprättas.

2 NYA PLANFÖRUTSÄTTNINGAR

Syftet med planen är att möjliggöra en utveckling av verksamheter, bl.a. inom logistik. Det kommer att omfatta lagring, omlastning och distribution av olika slags gods. Fem stora kvarter avses skapas där stora ytor kommer att hårdgöras, stora hallar ska byggas för omlastning och förvaring av gods. Merparten av

detaljplaneområdets nuvarande naturmark kommer därmed att försvinna. I söder ämnas området anslutas till järnväg med stickspår från Volvospåret/Hamnbanan.

Från Vädermotet i öst till det planerade Halvors länk i väst avses en trafikförbindelse skapas som ämnas fungera som en central matargata för området. För förslag till utformning, se figur 2.1.

Figur 2.1. Illustration till ny detaljplan, 2011-05-26. Blå sektioner (1, 3, 5 och 7) visar ungefärligt läge för stabilitetsberäkningar.

3 5

7

1

(4)

3 GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR

Inom detta uppdrag har följande geotekniska undersökningar utförts:

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Detaljplan för Halvorsäng. Rapport över geotekniska undersökningar (R(geo), utförd av COWI AB, daterad 2009-09-03 med dokumentnummer: 161859-16/04/G-RAP001.

Tidigare utförda undersökningar har använts för bedömning av de geotekniska förhållandena i detta projekt, vilka har utförts av följande:

Vägverket region väst. Väg 155, Bulyckevägen-Vädermotet, planskilda

korsningar Sörredsmotet-Ytterhamnsmotet-Vädermotet. Teknisk PM, Geoteknik för vägutredning, utförd av FB Engineering AB, daterad 2005-04-20 med

dokumentnummer: 160366-16/04/G-PME001.

Vägverket region väst. Väg 155, Bulyckevägen-Vädermotet, planskilda korsningar. Rapport över geotekniska undersökningar (R/geo), utförd av FB Engineering AB, daterad 2005-04-20 med dokumentnummer: 160366-16/04/G- RAP-001.

VIAK, utsnitt ur Stadsbyggnadskontorets geokarta.

4 TOPOGRAFISKA FÖRHÅLLANDEN

Området utgörs av ett kuperat landskap som till stora delar utgörs av ytligt berg eller berg i dagen med inslag av flacka, öppna partier. Bergsområdena är till stor del bevuxna med lövskog, vilket även kantar de öppna markområdena. De öppna partierna består av ängsmark, se figur 4:1.

Markytan vid de öppna markområdena, norr om Oljevägsmotet, är relativt flacka, ca 1 m lutning på 100 m sträcka, och sluttar nedåt från norr mot söder.

Marknivåer varierar och ligger mellan ca +25 i områdets östra del till ca +18 i områdets södra del vid Oljevägsmotet (Göteborgs lokala höjdsystem).

Markytan vid Vikans bergtäkt är flack med höga och branta bergskärningar varefter bergsprängning utförts. Marknivåer inom bergtäktens område varierar mellan ca +16 och ca +62. Marknivåer vid bergtäktens kanter varierar mellan ca +21 och ca +68 inom hela bergtäktsområdet.

(5)

Figur 4:1. Översikt planområde.

5 BEFINTLIGA ANLÄGGNINGAR

Väster om detaljplanområdet ligger Vikans kross och anläggning med bergtäktsområde för utvinning av bergkrossmaterial.

I detaljplanområdets södra del ligger Oljevägsmotet med på- och avfartsväg, bro över järnväg samt ramper.

I detaljplanområdets östra del ligger Vädermotet med på- och avfartsväg.

6 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN

6.1 Jorddjup och jordlagerföljd

Området utgörs huvudsakligen av ytligt berg eller berg i dagen med inslag av lera, sand samt finsand enligt jordartskartan. Ovan ytligt berg finns tunt lager av mulljord, se Figur 6:1.

Bergtäkt

Shell raffinaderi AB

(6)

Figur 6:1. Jordartskarta över området. Röda områden utgör berg i dagen (urberg), gula områden utgörs av lera och orangea områden utgör sand.(Utsnitt från jordartskarta, SGU 2000)

Enligt jordartskartans jordprofil kan leran underlagras av glacial finlera och av friktionsmaterial innan berg. Intill bergskanterna kan sand, grus och morän återfinnas.

Baserat på tidigare och i detta uppdrag utförda geotekniska undersökningar kan områdets jordlagerföljd generellt beskrivas enligt följande: Överst återfinns en mellan ca 0-2 m tjock torrskorpelera. Därunder följer ett lager med mellan 0-14 m lera, som överlagrar ett tunnare lager av friktionsjord ovan berg.

Enligt utförda undersökningar i området skiljer sig de geotekniska förhållandena något beroende på vart i planområdet undersökningar utförts. För att kunna beskriva dessa olika förhållanden har planområdet delats in i 6 olika delområden där varje delområde beskrivs enligt nedan, se figur 6:2.

(7)

Figur 6:2. Översikt över planområde med delområden för geotekniska beskrivningar.

Delområde 1

Enligt utförda undersökningar består jorden överst av ett ca 0,2 m tjockt lager av sandig mulljord ovan en ca 2 m tjock torrskorpelera. Därunder följer en siltig lera med en tjocklek på mellan ca 3-8 m. I den siltiga leran påträffas ett ca 0,4 m tjockt lager av sand som bedöms finnas lokalt i delområdets centrala del. Underst återfinns ett ca 1 m tjockt lager av friktionsmaterial ovan berg.

Delområde 2

Enligt utförda undersökningar består jorden överst av ett ca 0,2-1,0 m tjockt lager av sandig mulljord ovan en ca 2 m tjock torrskorpelera. Därunder följer en mellan ca 1,5-13 m tjock lera ovan ett tunt lager av friktionsmaterial som vilar på berg.

Grundaste jorddjupen påträffas i områdets mellersta och östra del medan jorddjupet ökar mot norr och söder.

Delområde 3

Enligt utförda undersökningar består jorden överst av ett ca 0,6 m tjockt lager av sandig mulljord och finsand ovan en ca 1 m tjock torrskorpelera. Därunder följer en mellan ca 4-11 m tjock lera ovan ett tunt lager av friktionsmaterial som vilar på berg.

1 2

3 4

5

6

(8)

Delområde 4

Enligt utförda undersökningar består jorden dels överst av ett ca 0,4 m tjockt lager av siltig mulljord ovan en mellan ca 0,5-2 m tjockt lager av sand ovan berg och dels av ett ca 0,4 m tjock lager av mullhaltig sand ovan en mellan ca 0-0,5 m tjock torrskorpelera ovanpå en mellan ca 0-3 m tjockt lager av sitlig lera med inslag av sandkörtlar och skalrester. Underst återfinns ett mellan ca 0-2 m tjock lager av friktionsmaterial vilandes på berg. Djup till berg varierar och ligger på mellan ca 2 och 7 m från markytan.

Delområde 5

Enligt utförda undersökningar består jorden överst av ett ca 0,3 m tjockt lager av sandig mulljord ovan en mellan ca 0,3-0,7 m tjockt lager av sandig grus/grusig sand. Därunder omväxlar skikt av torrskorpelera och sand varandra ned till berg, ca 3 m under markytan.

Delområde 6

Enligt utförda undersökningar består jorden överst av ett ca 1 m tjockt lager av fyllning bestående av sten, sand och grus ovan en mellan ca 0-7 m tjock lera med inslag av växtdelar och skalrester. Under leran påträffas ett tunnare lager av friktionsmaterial ovan berg.

6.2 Lerans egenskaper Delområde 1

Leran är en grå, siltig och sandig lera med inslag av växtrester och sandkörtlar.

Vattenkvoten varierar mellan ca 30-40 %.

Delområde 2

Leran i delområdets norra del är en grå och siltig lera som är lös. Lerans

karakteristiska odränerade skjuvhållfasthet är ca 13 kPa ca 2 m under markytan och ökar därunder med ca 1,0 kPa/m. Vattenkvoten och konflytgränsen varierar mellan 44-53 % respektive 50-51 %.

Enligt CPT-sondering, utvärderad i Conrad 3.0, är leran till början kraftigt

överkonsoliderad men övergår med djupet till att vara normalkonsoliderad. Leran är mellan djupet 2-4 m under markytan överkonsoliderad med OCR≈3,5 och därunder normalkonsoliderad.

Leran i delområdets södra del är en grå lera som är lös. Lerans karakteristiska odränerade skjuvhållfasthet har utvärderats utifrån undersökningspunkt 10, som är en CPT-sondering. Utvärderingen visar att skjuvhållfastheten är ca 13 kPa ca 2 m under markytan och ökar därunder med ca 3 kPa/m för att vi djupet 5 m under markytan vara ca 19 kPa. Därunder ökar skjuvhållfastheten med ca 0,4 kPa/m ned till djupet 9 m under markytan där skjuvhållfastheten är ca 21 kPa.

Härifrån visar sonderingen att skjuvhållfastheten minskar utmed djupet, vilket enligt erfarenhet och empiri inte stämmer överens med verkligheten. Normalt ökar skjuvhållfasthet utmed djup och effektivspänning, varför skjuvhållfastheten från detta djup och nedåt antas vara konstant.

(9)

Enligt utvärderingen är leran till början svagt överkonsoliderad men övergår med djupet till att vara normalkonsoliderad. Leran är mellan djupet 2-10 m under markytan överkonsoliderad med OCR≈1,3-2,0 och därunder normalkonsoliderad.

Vattenkvoten varierar mellan 67-73 % och konflytgränsen är vid djupet 4 m under markytan 65 %.

Delområde 3

Leran är en grå och siltig lera som till början är lös men övergår med djupet till att vara halvfast. Lerans karakteristiska odränerade skjuvhållfasthet är ca 19 kPa ca 3 m under markytan och ökar därunder med ca 2,5 kPa/m för att vid djupet 7 m under markytan vara ca 29 kPa. Därunder antas skjuvhållfastheten vara konstant utmed djupet.

Lerans densitet varierar mellan ca 1,57 - 1,71 t/m³ där densiteten ökar utmed djupet. Leran är mellansensitiv till högsensitiv utmed djupet, med en uppmätt sensitivitet som varierar mellan 31-76. Vattenkvoten varierar mellan 54-80 % och konflytgränsen mellan 45-69 %, där både vattenkvot och konflytgräns minskar utmed djupet.

Utförda CRS-försök visar att leran är överkonsoliderad med OCR≈3 vid djupet 5 m under markytan och med OCR≈2 vid djupet 11 m under markytan.

Utanför och väster om delområdet har ett vingförsök (28) utförts som visar samma tendens i minskad skjuvhållfasthet utmed djupet som i

undersökningspunkt 10. Leran här är en grå och siltig lera med inslag av skalrester. Leran är till början halvfast men övergår med djupet till att var lös.

Lerans karakteristiska odränerade skjuvhållfasthet är ca 24 kPa ca 2 m under markytan och ökar därunder med ca 2,5 kPa/m för att vid djupet 4 m under markytan vara ca 29 kPa. Därunder antas skjuvhållfastheten vara konstant utmed djupet, likt antagande och argument beskrivet för delområde 2.

Vattenkvoten varierar mellan 51-65 % och konflytgränsen mellan 46-52 %, där vattenkvoten ökar och konflytgränsen minskar utmed djupet.

Delområde 4

Leran är en grå och siltig lera med inslag av sandkörtlar och skalrester.

Vattenkvoten är 36 % vid djupen 3 och 4 m under markytan.

Delområde 5

Leran är en grå, sandig och siltig lera med inslag av skalrester. Vattenkvoten varierar mellan 38-42 %.

7 HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN

Grundvattennivån i lerlagren varierar i de olika delarna av området. I områdets södra del, vid Oljevägsmotet, har grundvattennivån tidigare observerats ligga ca 0,5-2,5 m under markytan. I områdets östra del, vid Vädermotet har

grundvattennivån tidigare observerats ligga ca 0,5-2,0 m under markytan.

I marken strax norr om Oljevägsmotet har ett öppet grundvattenrör och 3 st porvattentrycksmätare installerats i undersökningspunkt 20, se R/geo kap 2.

Röret installerades på djupet 13,5 m under markytan och mätarna installerades på djupen 3, 7 och 9 m från markytan. Avläsning av grundvattenröret och

(10)

portrycksmätarna visar att grundvattennivån vid avläsningen låg på djupet 0,5 m under markytan och att vattentrycket var hydrostatiskt.

8 SÄTTNINGAR

8.1 Allmänt

Spänningsanalys och sättningsberäkningar har utförts för att bedöma om jordens effektivspänning tillsammans med tillskottsspänningar från uppfyllnader

överskrider lerans förkonsolideringstryck. Detta har utförts för att bedöma om sättningar utbildas i samband med att uppfyllnader påförs och för att kunna bestämma hur mycket uppfyllnad jorden kan belastas innan sättningar utbildas.

Inom detaljplaneområdet kommer tillåten marknivå att variera mellan +18 till som mest +32. För delområden med sättningskänsliga jordar kommer marknivån att variera mellan +18 till +24, beroende på delområde. Eftersom befintlig marknivå inom delområdena varierar och likaså kommande marknivå, kommer även tillskottspänningar från uppfyllnader att variera inom enskilt delområde. För att kunna bedöma sättningarnas storlek har analys och beräkningar utförts utifrån undersökningspunkt (20) där jordens egenskaper och grundvattenförhållanden är kända, där jorddjupen är som djupast och där jorden övervägande består av lera.

Beräkningarna har utförts med antagandet att ingen sättning sker i torrskorpeleran. Grundvattentrycket har antagits motsvara hydrostatiskt

porvattentryck med grundvattenytan 2 m under markytan. Lerans mäktighet har antagits till 12 m under markytan och lasten från uppfyllnader har beräknats med lastfallen 18, 36 och 54 kPa (1, 2 och 3 m uppfyllnad á 18 kN/m³) över ett område på 100 m bredd. Vidare har hänsyn till krypdeformationer beaktats. Beräkningar har utförts i beräkningsprogrammet EMBANKCO.

Parametrar som använts i beräkningarna har utgått ifrån EMBANKCO:s manual och ifrån utvärderade laboratorieundersökningar med tillhörande utförda

undersökningar.

8.2 Beräkningsresultat

Följande tabell visar samtliga beräkningar och deras resultat.

Lastökning (kPa) Totalsättning (cm) Sättning efter T år

T=0,5 T=1 T=3 T=5 T=10 T=20

18 3,2 3,2 3,2 3,2 3,2 3,2 3,2

36 6,4 6,4 6,4 6,4 6,4 6,4 6,4

54 32 12,4 14,6 20,6 24,4 29 32

Beräkningar visar att vid tillskottsspänning 18 respektive 36 kPa har totalsättning 3,2 cm utbildas efter ca 1/2 år. Tillskottspänning utöver 36 kPa visar att tiden för

(11)

då totalsättning utbildats förlängs, exempelvis till 20 år med belastningen 54 kPa och totalsättning 32 cm.

Slutsats

För delområde 2 där befintlig marknivå varierar mellan ca +19 till ca +24 och där ny marknivå kommer att ligga ca 1 m över befintlig marknivå, bedöms sättningar bli små (ca 3,2 cm) med hänsyn till fyllnadshöjden.

För delområde 3 där befintlig marknivå ligger på mellan ca +18 till ca +19 och där ny marknivå kommer att ligga på mellan ca +18 till ca +19 bedöms sättningar bli små (ca 3,2 cm) med hänsyn till fyllnadshöjden, ca 1 m över befintlig marknivå.

I kommande projektering bör hänsyn tas till stora hårdgjorda ytor, vilket kan medföra grundvattensänkning, som medför effektivspänningsökning och därmed minskad överkonsolidering som följd. Allt detta kan medföra långtidssättningar.

9 STABILITET

9.1 Allmänt

Enligt Skredkommissionens riktlinjer skall en detaljerad geoteknisk utredning för befintliga bebyggelseområden och för nyexploatering uppfylla följande kriterier för säkerhetsfaktor gällande släntstabilitet:

Fc≥ 1,7 – 1,5 + FcΦ≥ 1,45 – 1,35

Baserat på utredningens omfattning och osäkerhet i beräkningsantaganden har gynnsamma respektive ogynnsamma förutsättningar sammanvägts till följande säkerhetsfaktorer gällande de aktuella slänterna:

Fc≥1,60 i odränerad analys och FcΦ≥1,40 i kombinerad analys.

I sammanvägningen har följande gynnsamma respektive ogynnsamma förutsättningar bedömts som relevanta:

Gynnsamma Ogynnsamma

Kompressionsförsök utförda Direkta skjuv- och triaxialförsök saknas

Flack slänt Glest avvägt

Begränsade förväntade tryckvariationer Långtidsobservationer saknas Liten spridning i hållfasthetsegenskaper Kohesionsjordar

Slänten saknar vattendrag Nyexploatering i form av lastökning Stora trafikvibrationer

Detaljplaneområdet utgörs till största delen av områden bestående av berg i dagen eller ytnära berg (delområden 1 och 4-6). I dessa områden föreligger inga totalstabilitetsproblem. För det stora sammanhängande, flacka området

(12)

(delområde 2 och 3) bedöms heller inga totalstabilitetsproblem föreligga eftersom topografin är gynnsam (ca 1 m lutning på 100 m sträcka).

Dock har lokalstabiliteten vid planerade uppfyllnader och för nytt stickspår i delområde 3 kontrollerats mot det planerade järnvägsspåret (Volvospåret) strax norr om Oljevägsmotet. Stabiliteten har beräknats i sammanlagt 3 sektioner (1, 3 och 5).

Lokalstabilitet har även kontrollerats nordväst om delområde 2 och för ny trafikförbindelse mellan cirkulationsplatsen och Halvors länk. Stabiliteten har beräknats i en sektion (7), där vägbanken ligger som mest över befintlig marknivå och där vägen avgränsar de två naturområdena i norr och söder. Se figur 2.1.

Stabilitetsberäkningar med befintliga och planerade marknivåer utgör således de dimensionerande beräkningsförutsättningarna som ligger till grund för de

geotekniska rekommendationerna till detaljplanen.

9.2 Val av markgeometri och laster

Stabiliteten för delområde 3 mot nytt järnvägsspår (Volvospåret) har kontrollerats i sammanlagt tre sektioner (1, 3 och 5) där nivåskillnaden mellan Volvospår och delområdets uppfyllnad varierar från ca 2,5 m i norr till ca 4,5 m i söder. För beräkningar har en utbredd last på 20 kPa förutsatts belasta markytan fram till släntkrönet mot Volvospåret och för det nya stickspåret har en jämnt fördelad last på 64 kPa fördelats på 2,5 m bredd. Ingen last har förutsatts belasta Volvospåret.

Beräknade sektioner har valts där stabilitetsförhållanden mellan Volvospåret och delområde 3 med nya stickspåret bedömts som sämst. Grundvattenytan har antagits ligga vid markytan med hydrostatiskt vattentryck. Detta har visat sig ge lägre säkerhetsfaktor för en glidyta än då grundvattennivå ligger djupare.

Stabiliteten för ny trafikförbindelse i delområde 2 har kontrollerats i en sektion (7) där nivåskillnaden mellan vägbanken och befintlig markyta är som störst, ca 4 m.

Beräkningen har utförts med trafiklast på 20 kPa placerad inom hela vägytan.

Grundvattenytan har antagits ligga vid markytan med hydrostatiskt vattentryck.

Detta har visat sig ge lägre säkerhetsfaktor för en glidyta än då grundvattennivå ligger djupare.

Laster i beräkningar har utförts enligt TK Geo, dimensionering med karakteristiska värden.

Stabilitetsberäkningar har utförts i både odränerad och kombinerad analys samt studerade för såväl cirkulärcylindriska som sammansatta glidytor.

Se figur 2.1 och 9.1 för ungefärligt läge för sektionerna. Utförda stabilitetsberäkningar redovisas i bilaga 2:1-2:14.

(13)

Figur 9.1. Förstorad bild av illustration till ny detaljplan, 2011-05-26. Blå sektioner (1, 3 och 5) visar ungefärligt läge för stabilitetsberäkningar. Rödmarkerad streckad linje anger delområdet b1 och dess avgränsning (befintlig marknivå +19).

9.3 Beräkningsresultat Följande resultat erhölls:

Volvospåret (sektion 1):

För att klara lokalstabiliteten mot Volvospåret måste släntkrönet för uppfyllnaden med ytlasten 20 kPa ligga på ett minsta avstånd av ca 5,5 m från släntkrönet för Volvospåret. Utförda stabilitetsberäkningar redovisas i bilaga 2:1-2:4.

För att klara lokalstabiliteten mot Volvospåret måste släntkrönet för uppfyllnaden med ytlasten 20 kPa ligga på ett minsta avstånd av ca 6,5 m från släntkrönet för Volvospåret. Utförda stabilitetsberäkningar redovisas i bilaga 2:5-2:8.

För att klara lokalstabiliteten mot Volvospåret måste släntkrönet för uppfyllnaden med ytlasten 20 kPa ligga på ett minsta avstånd av ca 10 m från släntkrönet för Volvospåret. Utförda stabilitetsberäkningar redovisas i bilaga 2:9-2:12.

Trafikförbindelse (sektion 7)

För att klara lokalstabiliteten mot naturområdena måste vägbankens tyngd reduceras eller jorden förstärkas. I beräkningarna har detta exemplifierats genom att delar av banken fyllts upp med lättfyllning i form av lättklinker. Genom detta har bankens tyngd reducerats med ca 600 kPa. Utförda stabilitetsberäkningar redovisas i bilaga 2:13-2:14.

5 3 1

(14)

9.4 Belastningsrekommendationer

Tabell 9.1. Geotekniska rekommendationer avseende ytbelastningar för utfyllnad.

a (m)

b:b (släntlutning)

c:c (släntlutning) Sektion 1

Sektion 3 Sektion 5

5,5 6,5 10

1:2 1:2 1:2

1:2 1:2 1:2 Slutsatser

Kompletterande stabilitetsberäkningar för att klara erforderliga krav för lokalstabilitet mot Volvospåret måste utföras under detaljprojektering när marknivåer och ytlaster på de kommande exploateringsytorna är kända.

Generellt gäller att högre marknivå och/eller högre ytbelastning innebär att gränsen för det uppfyllda området måste flyttas bort från järnvägspåret.

I kommande projektering måste detaljerad stabilitetsutredning utföras samt geotekniska förstärkningsåtgärder dimensioneras för anläggning av

trafikförbindelsen som ämnas fungera som central matargata genom området.

10 BERG/RADON

Berget går i dagen på många ställen inom området och i naturliga slänter och branter förekommer mer eller mindre stora mängder lösa, utfallna block och skivor.

Enligt radonriskkarta för Göteborgs och Mölndals kommuner klassas aktuellt område som låg- till normalriskområde, se Figur 10:1. Mark som utgörs av silt eller lera klassas som lågriskområde och mark som utgörs av berggrund, sand och morän klassas som normalriskområde.

En separat utredning har utförts för området som omfattar bergteknisk besiktning avseende stabilitet, radonundersökning av berghällar, sulfidförekomst i berg samt

(15)

bergmaterialets svällfaktor. Utredningen presenteras inte ytterligare i föreliggande PM utan redovisas som separat utredning¹.

Figur 10.1. Radonriskkarta över Göteborgs och Mölndals kommuner. (Källa SGU)

11 KOMMENTARER OCH REKOMMENDATIONER

Detaljplaneområdet utgörs till största delen av områden bestående av berg i dagen eller ytnära berg. I dessa områden föreligger inga totalstabilitetsproblem.

För det stora sammanhängande, flacka området bedöms inga

totalstabilitetsproblem föreligga eftersom topografin är gynnsam (ca 1 m lutning på 100 m sträcka).

Lokalstabiliteten för delområde 3 mot Volvospåret har kontrollerats i sammanlagt 3 sektioner. Marknivån +19 har varit dimensionerande för geotekniska

rekommendationer. Om rekommendationer för ytbelastning och släntlutningar följs enligt tabell 9.1, uppfyller stabiliteten ställda kriterier.

Inför kommande detaljprojektering rekommenderas geotekniska undersökningar utföras i delområde 3 för att noggrannare bestämma den högsensitiva lerans utbredningen i plan och profil. Sensitiviteten har stor betydelse för bedömning av störningseffekter på lera genom pålning, spontning, skredrörelser m m. Leran bör

1 Utförd av Bergab-Berggeologiska Undersökningar AB på uppdrag av COWI AB.

Programområde

(16)

även undersökas med hänsyn till den påvisade minskande skjuvhållfasthet som påträffats utmed djupet.

Stabiliteten för vägen genom planområdet har kontrollerats i en sektion där höjdskillnaden mellan befintlig marknivå och vägens nivå varit störst.

Beräkningarna visar att för att klara stabiliteten måste vägens egentyngd reduceras eller marken förstärkas. Detta kan utföras enligt beräkningar med lättklinker som utfyllnad i vägbanken eller att grundförstärka leran med t ex kalcementpelare.

Inom detaljplaneområdet bedöms inga sättningar pågå under befintliga förhållanden och sättningar på grund av kommande uppfyllningar bedöms till största delen bli små i områden med ringa jordmäktighet. I områden med djupare jordpartier bedöms sättningar bli små med hänsyn till belastningens storlek. I dessa områden bedöms sättningar utbildas inom 6 månader och här kan förbelastning av marken vara alternativ innan området byggs färdigt med

uppfyllnader, byggnader, järnvägsspår m m. I kommande projektering bör hänsyn tas till stora hårdgjorda ytor, vilket kan medföra grundvattensänkning, som

medför effektivspänningsökning och därmed minskad överkonsolidering som följd. Allt detta kan medföra långtidssättningar.

Rekommendationer avseende packning av fyllnadsmassor, förbelastning av lösare jord och utschaktning av lösare jordarter, samt grundläggningsmetod för byggnader tas fram i detaljprojektering när marknivåer och typ av byggnader är bestämda.

För radon och bergtekniska rekommendationer hänvisas till separat rapport.

(17)

11,00 12,00 13,00 14,00 15,00 16,00 17,00 18,00 19,00

N i v

2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 8,00 9,00 10,00 11,00 12,00 13,00 14,00 15,00 16,00 17,00 18,00 19,00

N i v å

20

(18)

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0

D j u p

u n d e

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0

8,0

9,0

10,0

11,0

12,0

13,0

14,0

15,0

D j u p

u n d e r

m y

(

m)

20

(19)

13,00 14,00 15,00 16,00 17,00 18,00 19,00 20,00 21,00 22,00 23,00

N i v

2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 8,00 9,00 10,00 11,00 12,00 13,00 14,00 15,00 16,00 17,00 18,00 19,00 20,00 21,00 22,00 23,00

N i v å

10 14 20 28

(20)

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0

D j u p

u n d e

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0

8,0

9,0

10,0

11,0

12,0

13,0

14,0

15,0

D j u p

u n d e r

m y

(

m)

10 14 20 28

(21)

12 00 13,00 14,00 15,00 16,00 17,00 18,00 19,00 20,00 21,00 22,00

N i v

2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 8,00 9,00 10,00 11,00 12,00 13,00 14,00 15,00 16,00 17,00 18,00 19,00 20,00 21,00 22,00

N i v å

10 14 20 28

(22)

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0

D j u p

u n d e

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0

8,0

9,0

10,0

11,0

12,0

13,0

14,0

15,0

D j u p

u n d e r

m y

(

m)

10 14 20 28

(23)

11,00 12,00 13,00 14,00 15,00 16,00 17,00 18,00 19,00

N i v

2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 8,00 9,00 10,00 11,00 12,00 13,00 14,00 15,00 16,00 17,00 18,00 19,00

N i v å

20

(24)

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0

D j u p

u n d e

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0

8,0

9,0

10,0

11,0

12,0

13,0

14,0

15,0

D j u p

u n d e r

m y

(

m)

20

(25)

11,00 12,00 13,00 14,00 15,00 16,00 17,00 18,00 19,00 20,00 21,00

Nivå

Kon (20) ( )

( )

2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 8,00 9,00 10,00 11,00 12,00 13,00 14,00 15,00 16,00 17,00 18,00 19,00 20,00 21,00

Nivå

Kon (20)

Vinge (20)

Vinge (28)

CPT (10)

CPT (14)

Vinge (14)

Antagen Delområde 2N

Antagen Delområde 2S

Antagen Delområde 3 ( )

( )

( ) ( ) ( )

(26)

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0

8,0

r my (m)

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0

8,0

9,0

10,0

11,0

12,0

13,0

14,0

15,0

Djup under my (m)

Kon (20)

Vinge (20)

Vinge (28)

CPT (10)

CPT (14)

Vinge (14)

(27)

Uppfyllnad

Uppfyllnad Uppfyllnad

Let Let

Le

Berg

1.8 0

Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 22 kN/m³

Unit Wt. Above Water Table: 19 kN/m³ Cohesion: 0 kPa

Phi: 38 °

Piezometric Line: 1

Name: Let

Model: Undrained (Phi=0) Unit Weight: 18 kN/m³ Cohesion: 30 kPa Piezometric Line: 1

Name: Le Model: S=f(depth) Unit Weight: 16.4 kN/m³ C-Top of Layer: 15 kPa C-Rate of Increase: 2.5 Limiting C: 29 kPa Piezometric Line: 1

Name: Berg

Model: Bedrock (Impenetrable) Piezometric Line: 1

20 kPa 20 kPa 64 kPa

Nytt Volvospår

Nytt stickspår 1.60

3.54

1:2

1:2 5,5 m +19

2.75

1.90

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140

0 5 10 15 20

Elevation

0 5 10 15 20

(28)

Uppfyllnad

Let Let

Le

Berg

1.60 1.9

0

Unit Weight: 18 kN/m³ Phi: 30 °

Cu-Top of Layer: 30 kPa Cu-Rate Increase: 0 C/Cu Ratio: 0.1 Piezometric Line: 1

Name: Le

Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 16.4 kN/m³ Phi: 30 °

Cu-Top of Layer: 15 kPa Cu-Rate Increase: 2.5 C/Cu Ratio: 0.1 Piezometric Line: 1

Name: Le

20 kPa 20 kPa 64 kPa

Nytt Volvospår

Nytt stickspår 1.44

1.57

1:2 1:2

5,5 m +19

0 5 10 15 20

Elevation

0 5 10 15 20

(29)

Uppfyllnad

Let Let

Le

Berg

Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 22 kN/m³

Unit Wt. Above Water Table: 19 kN/m³ Cohesion: 0 kPa

Phi: 38 °

Piezometric Line: 1

Name: Let

Model: Undrained (Phi=0) Unit Weight: 18 kN/m³ Cohesion: 30 kPa Piezometric Line: 1

Name: Le Model: S=f(depth) Unit Weight: 16.4 kN/m³ C-Top of Layer: 15 kPa C-Rate of Increase: 2.5 Limiting C: 29 kPa Piezometric Line: 1

Name: Berg

Model: Bedrock (Impenetrable) Piezometric Line: 1

20 kPa 20 kPa 64 kPa

Nytt Volvospår

Nytt stickspår

Factor of safety, F=2,57

1:2

1:2 5,5 m +19

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140

0 5 10 15 20

Elevation

0 5 10 15 20

(30)

Uppfyllnad

Let Let

Le

Berg

Unit Weight: 18 kN/m³ Phi: 30 °

Cu-Top of Layer: 30 kPa Cu-Rate Increase: 0 C/Cu Ratio: 0.1 Piezometric Line: 1

Name: Le

20 kPa 20 kPa 64 kPa

Nytt Volvospår

Nytt stickspår

1:2 1:2

5,5 m +19

0 5 10 15 20

Elevation

0 5 10 15 20

(31)

Uppfyllnad

Berg

Le 1

Let Let

Le 2

1.60

1.8 0

1.80

1.90 2.00

2.10

1.73 1.63

+19

20 kPa

Nytt Volvospår

5 m

1:2 ^1:2

2.01

Name: Let

Model: Undrained (Phi=0) Unit Weight: 18 kN/m³ Cohesion: 30 kPa Piezometric Line: 1

Name: Le 1 Model: S=f(depth) Unit Weight: 16.4 kN/m³ C-Top of Layer: 16.5 kPa C-Rate of Increase: 2.5 Limiting C: 29 kPa Piezometric Line: 1

Name: Le 2 Model: S=f(depth) Unit Weight: 17 kN/m³ C-Top of Layer: 29 kPa C-Rate of Increase: 0 Limiting C: 29 kPa Piezometric Line: 1

Name: Berg

Model: Bedrock (Impenetrable) Piezometric Line: 1

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140

0 5 10 15 20

Elevation

0 5 10 15 20

(32)

Uppfyllnad

Berg

Le 1

Let Let

Le 2

1.6 0

1.8 0

1.9 0

1.61 1.42

+19

20 kPa

Nytt Volvospår

5 m

1:2 ^1:2

1.94

Cu-Rate Increase: 0 C/Cu Ratio: 0.1 Piezometric Line: 1

Name: Le 1

Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 16.4 kN/m³ Phi: 30 °

Cu-Top of Layer: 16.5 kPa Cu-Rate Increase: 2.5 C/Cu Ratio: 0.1 Piezometric Line: 1

Name: Le 2

Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 17 kN/m³ Phi: 30 °

Cu-Top of Layer: 29 kPa Cu-Rate Increase: 0 C/Cu Ratio: 0.1 Piezometric Line: 1

Name: Berg

0 5 10 15 20

Elevation

0 5 10 15 20

(33)

Uppfyllnad

Berg

Le 1

Let Let

Le 2

+19

20 kPa

Nytt Volvospår

6,5 m

1:2 ^1:2

Name: Let

Name: Le 2 Model: S=f(depth) Unit Weight: 17 kN/m³ C-Top of Layer: 29 kPa C-Rate of Increase: 0 Limiting C: 29 kPa Piezometric Line: 1

Name: Berg

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140

0 5 10 15 20

Elevation

0 5 10 15 20

(34)

Uppfyllnad

Berg

Le 1

Let Let

Le 2

+19

20 kPa

Nytt Volvospår

6,5 m

1:2 ^1:2

Cu-Rate Increase: 0 C/Cu Ratio: 0.1 Piezometric Line: 1

Name: Le 1

Name: Le 2

Name: Berg

0 5 10 15 20

Elevation

0 5 10 15 20

(35)

Uppfyllnad

Uppfyllnad Let

Le 1

Berg

Le 2

1.80 2.0

0

1.74

Nytt Volvospår

20 kPa

Name: Uppfyllnad Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 22 kN/m³

Unit Wt. Above Water Table: 19 kN/m³ Cohesion: 0 kPa

Phi: 38 ° Piezometric Line: 1 Name: Let

Model: Undrained (Phi=0) Unit Weight: 18 kN/m³ Cohesion: 30 kPa Piezometric Line: 1 Name: Le 1 Model: S=f(depth) Unit Weight: 16.4 kN/m³ C-Top of Layer: 17.75 kPa C-Rate of Increase: 2.5 Limiting C: 29 kPa Piezometric Line: 1 Name: Le 2

Model: Undrained (Phi=0) Unit Weight: 17 kN/m³ Cohesion: 29 kPa Piezometric Line: 1 Name: Berg

+19

1.61

1:2 1:2

9 m

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120

0 5 10 15 20

Elevation

0 5 10 15 20

(36)

Uppfyllnad

Uppfyllnad Let

Le 1

Berg

Le 2

1.60 1.80

1.49

Nytt Volvospår

20 kPa

Phi: 38 ° Piezometric Line: 1 Name: Let

Cu-Top of Layer: 30 kPa Cu-Rate Increase: 0 C/Cu Ratio: 0.1 Piezometric Line: 1 Name: Le 1

Cu-Top of Layer: 17.75 kPa Cu-Rate Increase: 2.5 C/Cu Ratio: 0.1 Piezometric Line: 1 Name: Le 2

Cu-Top of Layer: 29 kPa Cu-Rate Increase: 0 C/Cu Ratio: 0.1 Piezometric Line: 1 Name: Berg

+19 1:2 1:2

9 m

1.39

1.63

0 5 10 15 20

Elevation

0 5 10 15 20

(37)

Uppfyllnad

Uppfyllnad Let

Le 1

Berg

Le 2

Nytt Volvospår

20 kPa

Phi: 38 ° Piezometric Line: 1

Name: Let

Name: Le 2

Name: Berg

+19 1:2 1:2

10 m

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120

0 5 10 15 20

Elevation

0 5 10 15 20

(38)

Uppfyllnad

Uppfyllnad Let

Le 1

Berg

Le 2

Nytt Volvospår

20 kPa

Phi: 30 °

Name: Le 1

Name: Le 2

Name: Berg

+19 1:2 1:2

10 m

0 5 10 15 20

Elevation

0 5 10 15 20

(39)

Vägbank Let

Le

Berg Lättklinker

1.90 Name: Vägbank

Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 21 kN/m³

Phi: 40 °

Piezometric Line: 1

Name: Lättklinker Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 12 kN/m³

Unit Wt. Above Water Table: 6.5 kN/m³ Cohesion: 0 kPa

Phi: 35 °

Name: Let

Name: Le Model: S=f(depth) Unit Weight: 16.4 kN/m³ C-Top of Layer: 13 kPa C-Rate of Increase: 1 Limiting C: 0 kPa Piezometric Line: 1

Name: Berg

20 kPa

1.63

-50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50

6 11 16 21 26

Elevation

6 11 16 21 26

(40)

Vägbank Let

Le

Berg Lättklinker

1.70

1.90 1.90

Name: Vägbank Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 21 kN/m³

Phi: 40 °

Name: Lättklinker Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 12 kN/m³

Unit Wt. Above Water Table: 6.5 kN/m³ Cohesion: 0 kPa

Phi: 35 °

Name: Let

Name: Le

C-Top of Layer: 0 kPa C-Rate of Increase: 0 Cu-Top of Layer: 13 kPa Cu-Rate Increase: 1 C/Cu Ratio: 0.1 Piezometric Line: 1

Name: Berg

20 kPa

1.51

6 11 16 21 26

Elevation

6 11 16 21 26