Gestaltningsprinciper
Gestaltningen av den nya bebyggelsen bygger på en grundutformning av husens volymer som anpassas utifrån dess placering i helheten. Terräng, byggnadstyp och upplevelsen i gatu- och torgrummet är avgörande för husens placering, höjdverkan och orientering. Volymerna ska skapa intimitet i och ge stadga åt de offentliga rummen och förmedla terrängens resning. Sett från håll ska husens volymer tillsammans ge silhuettverkan inom en harmonisk helhet.
Det finns två byggnadstypologier; punkthuset och lamellhuset. Dessa typer av byggnader är tydliga och läsbara som volymer och byggnadstyper de flesta känner igen. För punkthusen vrids byggnadernas tak 90 grader i förhållande till de hus som ligger bredvid. På så vis åstadkoms en varierad takfotlinje där vartannat hus står
med gaveln mot gata/ torg. Punkthusen utgör Tingstorgets gränser och definierar det inre offentliga rummet – det nya parktorget och torget. Lamellhus placeras längs gatorna för att stärka upp och definiera gaturummet. Punkthus och lamellhus är volymer som kompletterar varandra och tillför en variation i både skala och materialitet i området.
Formspråk och volym är enhetligt för området, medan kulör och material ger variation. tillammans skapar bebyggelsen en sammanhållen helhet. Punkthusens fasader färgsätts monokromt med en kulör per hus för att volymerna ska upplevas enkla och sammanhållna. För punkthusen är materialen inordnade i byggnadsvolymen och underordnade kulören. Lamellhusen ska visa en tydlig skillnad där varje material får komma fram. Genom att fasaderna utförs i materialens naturliga färg kontrasterar lamellhusen mot punkthusen.
Tänk på!
Viktigaste gestaltningsprinciperna - Terrängen anger husens resning - Tydliga husvolymer, synliga tak - Monokrom färgsättning av punkthus
- Tydlig särskiljning mellan lamellhus och punkthus - Husplaceringar så att punkthusen står med varannan gavel varannan tak mot gata/torg
- Bearbetning av fasad med struktur och djup
Vy över taklandskapets riktningar, sett mot Albysjön.
Tänk på!
Planbestämmelser som styr utformningen - Husens placering bestäms genom en till förslaget anpassad byggrätt.
- Husens enkla volymverkan är beroende av ett tydligt taklandskap. Plankartan reglerar därför takens orientering, utformning med sadeltak och en takvinkel mellan 40-45 grader.
- Fasadutformning regleras avseende material. Punkthus ska utföras enfärgade.
- Balkonger får ej glasas in.
- Punkthusen ska ha sadeltak med högst 0,25 m takfot.
För att åstadkomma variation i marknivå placeras
byggnaderna runt torget med likvärdiga mellanrum mellan varandra. Huslägena är förskjutna så att hus möter gård på motsatt sida torgrummet. Det medför att rörelsen i markplan får en vertikal rytm och utblickar säkerställs, både från gatunivå och från bostäder. Byggnaderna står i huvudsak i gatans liv utan förgårdsmark och entréer nås från allmänna stråk och platser.
En varierad silhuett uppnås genom vridning av tak och genom terrängens resning.
Punkthus i terräng - landskapets silhuett tecknas i byggnadernas höjder.
Referensbild monokrom färgsättning, hela byggnaden har samma färg.
Synliga tak med tydlig volym.
14 Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby - Gestaltning och utformning av ny bebyggelse Hus på garage och sockel
(Lagmansbacken på garage/parktorg) Lamellhus möter gata (Lagmansbacken) Hus möter gata och gård
(Lagmansbacken)
Hus möter parktorg och gård (Parktorget)
Hus möter torg och gata (Tingstorget)
Husens utformning och innehåll anpassas utifrån vilken typ av miljö byggnaden möter:
Principer för husens möte med omgivande mark. Inom området möter bebyggelsen omgivningen på olika sätt. Grundvolymen är densamma men husens innehåll anpassas i de nedre planen till vilken miljö och terräng byggnaden möter.
Gata Natur Parktorg Torg
Privata gårdar Uteplatser
Byggnader längs Lagmansbacken som möter parktorg: Sockelvåning framför garage utförs med ett varierat innehåll och tillför liv till parktorget. Tillsammans med variation i takens vridning och husens gestaltning samt terrängens resning bryts den långa sockelvåningen upp. Den varierade färgsättningen tydliggör husvolymer naoch bryter upp och skapar rytm i parkrummet. Torget befolkas genom att entréer skapas till bostäderna från torgsidan , vilket aktiverar torget under dygnets timmar.
Bostäder och garage - Materialitet - Semitransparens
- Tydlig entré och trapphus:
garage och cykel
Stadsradhus
- Materialitet Stadsradhus
- Transparens Stadsradhus
- Materialitet Lokal
- Transparens Lokal - Materialitet
16 Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby - Gestaltning och utformning av ny bebyggelse
Fasadutformning
Fasaderna ska framstå som tydliga volymer på håll och erbjuda en djupare detaljering i den nära upplevelsen.
Fasader ska utföras med stor särskiljning mellan punkthus och lamellhus.
Variation i fasadutformningen inom byggnadstypologin punkthus uppnås genom monokrom färgsättning av husen, där varje byggnad ges en egen färg. Inom hela projektet har 4 huvudkulörer definierats. Kulörerna utgår från en mättad färgskala av naturnära kulörer (grön, röd, brun och grå).
Den monokroma färgsättningen sker husvis och de olika komponenterna har samma kulör, men skillnaden i material och struktur ger variation inom respektive hus.
Lamellhus ska komplettera punkthusen och ge ytterligare variation inom området. Lamellhusen ska visa en tydlig materialitet där varje material får komma fram. Använda material är i eller nära sin naturliga kulör.
Fönster ska vara av en storlek som speglar våningshöjden.
Vid höga våningshöjder bör överljus tillämpas.
Fönsterplacering kan ske med viss variation men med tydlig rytm och vertikalitet. Fönster, lika övriga fasadelement, ska utföras i samma kulör som resten av huset.
Punkthus: Punkthus utförs med fasad av betong.
Betongelement förses med en relief som i kombination med olika ytstruktur ger en fasad med skugg- och djupverkan. Betongfasaderna bör i de nedersta
våningsplanen ges en finare bearbetningsnivå för att skapa en taktil upplevelse och rikare detaljering i ögonhöjd.
Lamellhus: Lamellhus: Lamellhus utförs med fasad av betong. Betongen är infärgad grå och gjuts med sinusprofil (vågformad) vilket ger en mjuk betongyta som fångar skuggor och ger mjuka övergångar. I och i anslutning till Illustration Lagmansbacken. Fasad av betongelement med relief i varierad detaljering. Variation i ytstruktur.
Exempel på betongfasad med reliefverkan.
Detalj betongrelief.
Detalj sinusbetong.
Referensbilder material, betong
entré och utefter loftgångarna utförs fasaden träklädd med bibehålen naturton. Taktäckning med plåt i ljusare kulör som reflekterar ljus och som kontrasterar mot den mörkare och matta betongfasaden. Balkongräcken utförs i varm metall-ton.
Referensbilder material, betong
Loftgång - detaljering skärmar. Illustration: Fasad med sinusbetong, ljusa tak och räcken i varm ton.
Referensbild betongfasad med sinusprofil.
Illustration lamellhus längs Lagmansbacken: mot gata, gavelmotiv och loftgång mot berg.
18 Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby - Gestaltning och utformning av ny bebyggelse Referensbilder monokrom färgsättning.
Elevation mot Lagmansbacken.
Balkonger ska vara tillräckligt stora, tillgängliga och ha en möblerbarhet för att locka till ett aktivt användande.
Genom att boende vistas utomhus i anslutning till sina bostäder uppstår möjlighet till samtal och kontakt med andra människor på marken. Med fler ögon mot det offentliga rummet och gårdar stärks den sociala kontrollen vilket ger en ökad trygghetskänsla. Där balkonger inte är lämpligt utformas fasaderna med franska balkonger istället, exempelvis på våningar ovanför entréer.
Balkongsättning utformas med variation inom varje enskild fasad, både vad gäller utbredning, djup och placering.
Balkonger
Balkonger kan med fördel placeras så dubbel höjd till ovanliggande balkongplatta uppnås. Balkonger bör ej ligga i direkt anslutning till eller över hörn.
Punkthus: Balkonger ska upplevas som en del av
grundvolymen. De utförs påhängda som egna volymer men i ett utförande som samverkar med husets grundform.
Såväl räcken som balkongplattornas undersidor bör därför utföras i samma kulör som husen har. Räcken kan vara täta eller med perforering.
Lamellhus: Balkonger ska upplevas som tydligt adderade volymer till grundvolymen. Balkonger och räcken utformas därför i materilaitet och kulör för att kontrastera mot betongfasaden. Räcken bör utföras med stor transparens genom pinräcken eller perforerad plåt. Balkongplattor bör utföras i samma kulör som fasaden.
Fransk balkong. Balkong som tydlig volym. Fransk balkong ovan entrévåning.
Växelvis placering av balkonger.
Illustration fasad med franska balkonger ovanför entré och varierad balkongsättning.
20 Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby - Gestaltning och utformning av ny bebyggelse
Takutformning
Taklandskapet är karaktärsskapande för området och my-cket visuellt. Under taken ska bostäder rymmas och detta ska avteckna sig i takens utformning. Tak ska utföras med plåttäckning i samma kulör som husets fasader. Takfot ska utformas minimal för att inte påverka husets rena volym-verkan. Avvattning ska utföras i samma kulör som fasaden.
Skorstenar är gestaltande grepp och utgör tydliga volymer på tak. Det är också där tekniska installationer bör samlas för att undvika många mindre och synliga huvar. Mindre huvar, uppstigningsluckor och taksäkerhet bör utformas i samma material och kulör som övriga taket.
Punkthus: Taken ska utföras med takkupor för samtliga bostadsplan under tak. Takkupor ska utföras av plåt i samma kulör som övriga huset.
Lamellhus: Taken ska utföras med takfönster inom takets fall, ej kupor.
Referensbilder volymverkan och takform.
Tydliga tak och volym.
Referens minmal takfot.
Vy äver taklandskapet i Tingstorget.
Referensbilder volymverkan och takform. Referensbilder takkupor.
Kupor integreras i tak.
Takfönster inom takets fall.
Tydliga tak och volym.
Referens minimal takfot.
22 Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby - Gestaltning och utformning av ny bebyggelse
Bottenvåningar och bostadsentréer
Samtliga bottenvåningar ska utformas med aktiva fasader.
Entréer till bostadshusen ska utformas med indrag från husens grundvolym och kläs med träpanel. Entrédörrar och dörrar till innergård ska vara glasade.
Punkthus: Våningen över entrévåningen ska utformas med franska balkonger (se avsnitt balkonger). Bottenvåning runt hus och fasad för våning över entré ska utföras med fasadrelief med ökad detaljering (se avsnitt fasader).
Lägenheter i bottenvåningen ut mot parktorget kan med fördel utformas med en fönstersättning som ger stora glasytor och därmed aktiverar torget.
Lamellhus: Entrévåning ska utföras med franska balkonger.
Illustration entré och ovanliggande våning punkthus.
Illustration entré och ovanliggande våning lamellhus.
Referensbild material och detaljering
Illustration entréer mot Lagmansbacken.
Vy mot gemensamma bostadsentréer utmed Parktorget.
Entreér vänder sig mot allmänna platser där många rör sig; mot parktorg, mot torget och mot gatan. Det styr gångflödena mot och befolkar de offentliga rummen vilket ger ökad trygghetskänsla.
24 Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby - Gestaltning och utformning av ny bebyggelse
Sockelvåning mot parktorg och torg
Längs med parktorgets norra sida möter torget en sockel med varierande höjd, från 1 våning till 3 våningar.
Den varierande höjden beror på bakomliggande Lagmansbackens höjning. Sockelvåningarna rymmer områdets garage för boendeparkering men rymmer också i en yttre zon bostäder, lokaler och cykelparkering som hjälper till att aktivera parktorget.
Sockeln bryts upp genom en vertikal rytm som tydliggörs av de ovanpåliggande husvolymerna och bostadsgårdarna.
Fasaderna längst med sockeln utförs olika beroende på funktion och om den utgör del av ovanliggande husvolym eller utgör mellanzon med ovanliggande gård. De olika delarna ges ett varierat uttryck för att stärka torget som plats och bryta ned skala.
Med ovanliggande hus: Ovanliggande hus ska tydligt landa med sin volym i parktorget. Bostäder i dessa delar ska utföras som stadsradhus med egen ingång från parktorget.
Radhusmotivet förstärks genom en bearbetning av fasaden i två våningar. Denna fasad bör utföras i trä. Våning ovan parktorg utförs med grund balkong. Lokaler i denna del ska utföras med stora glasytor mot Tingstorget.
Med ovanliggande gård: Fasad ska utföras med en skillnad i material som avviker från intilliggande fasad. Bostäder i denna del ska utföras som radhus med egen ingång från parktorget. Denna fasad är i två plan och ska särskilja sig i fönstersättning och materialitet och kan utföras i exempelvis aluzink. Lokaler i denna del ska utformas med stora glasytor mot Parktorget.
Illustration sockelvåning med ovanliggande hus. Mellan höga bostadsvolymer ges byggnaden en annorlunda fasadutformning.
Illustration bostadsentréer mot parktorget.
Referensbilder sockel mot garage.
Transparens, ljusutsläpp/ljusinsläpp mot torg.
Skivmaterial för variation i materialitet.
Träfasad i mötet med torg ger mjukare möte och bryter ner skalan.
Referensbild stadsradhus, egen bostadsentré mot offentligt rum.
Typsektion sockelvåning med ovanliggande gård Sockel mot naturmark
Sockelvåningarna möter i väster naturmark och är i denna del ter våningar hög. I nedre plan mot parktorg skapas personentré till garaget från parktorget och till ett stort cykelrum. Ett trapphus mellan de tre olika planen tecknar sig i fasad. I det översta planet ryms lägenheter vilket ger en fasad med bostadskaraktär i övre plan. Fasaden är i de nedre våningarna betong som bryts upp med inslag av semitransparent glas vilket silar ljus under dygnets alla timmar. Fasaden i översta plan får ytterligare bearbetning genom bostädernas fönstersättning, balkonger och tillägg i materialitet genom exempelvis trä och aluzink.
Illustration sockel mot naturmark.
26 Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby - Gestaltning och utformning av privata gårdar och terrasser