1 Medborgarförslag - Förbjud parkering under nattetid alternativt inför spärrar på infartsparkeringen i Tullinge

(1)

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2]

Samhällsbyggnadsnämnden

2016-05-24

Tid

2016-06-07,

Kl

18:30

Plats

Kommunalhuset, Tumba, plan 2, rum 2

Ärenden

Justering

1 Medborgarförslag - Förbjud parkering under nattetid alternativt inför spärrar på infartsparkeringen i Tullinge

2 Medborgarförslag - Förslag om flera farthinder på Vattravägen

3 Medborgarförslag - Förslag om att avlasta biltrafiken mellan Tullinge och Tumba vid rusningstrafik

4 Yttrande över motion om körning av motorfordon på allmän plats

5 9170 Tingstorget Alby, Exploateringsprojekt

6 Planuppdrag för detaljplan för Hallunda Gård

7 Begäran om planbesked avseende Späckhuggaren 1

8 Förslag till detaljplan för Näs By

9 Förslag till detaljplan för Tingstorget

10 Godkännande av detaljplan för Alfred Nobels Allé

(2)

BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden

2016-05-24

11 Exploatering Fittja C - Forbonden 4

12 Antagande av detaljplan för Fittja Centrum

13 Markförfrågningar från föreningar och samfund

14 Parkeringsprogram för Botkyrka kommun

15 Slutrapport för Boverksprojektet Stadsbyggnadsbenchen

16 Utredningsuppdrag egen regi Senare utskick

17 Namnberedningen

18 Delegationsbeslut

19 Anmälningsärenden

20 Yttrande till JO gällande utlämning av handlingar Senare utskick

21 Förvaltningschefen informerar

22-

38 Bygglov

Gabriel Melki Ann-Britt Karlsson

Ordförande Nämndsekreterare

(3)

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1]

2016-06-07 Dnr sbf/2016:54

1 Medborgarförslag - Förbjud parkering under nattetid alter- nativt inför spärrar på infartsparkeringen i Tullinge

(sbf/2016:54)

Förslag till beslut

Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat.

Nämnden ger förvaltningen i uppdrag att utreda om förslaget om spärr i kombination med SL-kort är lämpligt och undersöka om det under nattetid går att stänga av delar av parkeringen längs Huddingevägen.

Sammanfattning

I Tullinge finns flera infartsparkeringar, men det är endast en av dem, den vid Huddingevägen, som det är tillåtet att parkera under nattetid. Anled- ningen är att de som arbetar under natten ska ha någonstans att infartspar- kera.

När det gäller det förslag om spärr i kombination med SL-kort som anges i medborgarförslaget får en vidare utredning utvisa om förslaget är lämpligt vid denna parkering. I denna utredning vill vi också undersöka om det under nattetid går att stänga av delar av parkeringen längs Huddingevägen.

Ärendet

Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarför- slag av Per Adolfsson om att förbjuda parkering under nattetid, alternativt att införa spärrar på infartsparkeringen i Tullinge. Förslaget inkom till Bot- kyrka kommun 2016-01-15 och till samhällsbyggnadsförvaltningen 2016-02-04.

Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2016-05-03, utgör

underlag för beslutet.

(4)

TJÄNSTESKRIVELSE 1[1]

Samhällsbyggnadsförvaltningen

2016-05-03 Dnr sbf/2016:54

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45, Tumba · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-53061456 / Sms·076-1391110 · E-post olov.lindquist@botkyrka.se

Referens Mottagare

Olov Lindquist Samhällsbyggnadsnämnden

Medborgarförslag - Förbjud parkering under nattetid alter- nativt inför spärrar på infartsparkeringen i Tullinge

Förslag till beslut

Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat.

Nämnden ger förvaltningen i uppdrag att utreda om förslaget om spärr i kombination med SL-kort är lämpligt och undersöka om det under nattetid går att stänga av delar av parkeringen längs Huddingevägen.

Ärendet

Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarför- slag av Per Adolfsson om att förbjuda parkering under nattetid, alternativt att införa spärrar på infartsparkeringen i Tullinge. Förslaget inkom till Bot- kyrka kommun 2016-01-15 och till samhällsbyggnadsförvaltningen 2016-02-04.

Yttrande

I Tullinge finns flera infartsparkeringar, men det är endast en av dem, den vid Huddingevägen, som det är tillåtet att parkera under nattetid. Anled- ningen är att de som arbetar under natten ska ha någonstans att infartspar- kera.

När det gäller det förslag om spärr i kombination med SL-kort som anges i medborgarförslaget får en vidare utredning utvisa om förslaget är lämpligt vid denna parkering. I denna utredning vill förvaltningen också undersöka om det under nattetid går att stänga av delar av parkeringen längs

Huddingevägen.

Magnus Andersson

Samhällsbyggnadschef

(5)

Medborgarförslag – Förbjud parkering under nattetid alt. inför spärrar på infartsparkeringen i Tullinge - publicering

Rubrik

Förnamn

Efternamn

Namn Per Adolfsson

Gatuadress Postadress

Postnummer

Telefonnummer

Mobilnummer

E-postadress

Förslag Redan ifjol var det tidigt fullt på de infartsparkeringar som finns i Tullinge runt 7:20 på mornarna. Har noterat att boende nyttjar dessa parkeringar som boendeparkering för att slippa köpa en egen plats. Detta gör att vanligt folk och då speciellt personer med barn på dagis inte hittar plats då de kommer till parkeringen.

Nu har man även infört trängselavgifter på Essingeleden vilket kommer att öka trycket ytterligare på infartsparkeringarna.

Mitt förslag är att fler av dessa parkeringar förbjuda parkering under nattetid alt införa spärrar som man enbart kommer igenom om man har giltigt SL kort, en lösning som redan finns på andra platser runt Stockholm.

Vintertid syns detta beteende extra tydligt då många bilar är fulla med snö trots att det inte snöat de senaste 24 timmarna.

Låt oss pendlare få tillgång till de platser som finns för oss och låt boende parkera på boendeplatser

Motivering Idag felutnyttjas infartsparkeringar av boende för att slippa betala för boendeparkering

Kön Kommundel Från mobilapp Ålder

Innehållstyp: Medborgarforslag

Skapad 2016-01-14 07:54 av Systemkonto Senast ändrad 2016-01-14 07:54 av Systemkonto

(6)

2016-06-07 Dnr sbf/2016:159

2 Medborgarförslag - Förslag om flera farthinder på Vattra- vägen (sbf/2016:159)

Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget.

Sammanfattning

Ett liknande förslag som detta lämnade förslagsställaren in för ca tre år se- dan. Då avslog nämnden förslaget med hänvisning till att Vattravägen är en s.k. primär väg, d v s den ska ha relativt hög framkomlighet med tanke på att den sammanlänkar två kommundelar, (Tumba och Uttran). Sedan nämn- den behandlade det medborgarförslaget har ingenting förändrats.

Ärendet

Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarför- slag av Leif Wiman om farthinder på Vattravägen.

Förslaget inkom till Botkyrka kommun 2013-02-18 och till samhällsbygg- nadsförvaltningen 2016-04-11.

Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivele, daterad 2016-05-11, utgör

underlag för beslutet.

(7)

2016-05-11 Dnr sbf/2016:159

Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se

Referens Mottagare

Olov Lindquist Samhällsbyggnadsnämnden

Medborgarförslag - Förslag om flera farthinder på Vattra- vägen

Förslag till beslut

Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget.

Ärendet

Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarför- slag av Leif Wiman om farthinder på Vattravägen.

Förslaget inkom till Botkyrka kommun 2013-02-18 och till samhällsbygg- nadsförvaltningen 2016-04-11.

Yttrande

Förslagsställaren har skrivit otaliga förslag om hinder och hastighetsbe- gränsningar på Vattravägen. Den övervägande delen har avslagits av sam- hällsbyggnadsnämnden.

Ett liknande förslag som detta lämnade förslagsställaren in för ca tre år se- dan. Då avslog nämnden förslaget med hänvisning till att Vattravägen är en s.k. primär väg, d v s den ska ha relativt hög framkomlighet med tanke på att den sammanlänkar två kommundelar, (Tumba och Uttran). Sedan nämn- den behandlade det medborgarförslaget har ingenting förändrats, vilket gör att samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att medborgarförslaget avstyrks.

Magnus Andersson

Samhällsbyggnadschef

(8)

Medborgarförslag – Förslag om flera farthinder på Vattravägen - publicering

Förnamn: Leif Efternamn: Wiman

Förslag: Flera farthinder på Vattravägen då hastigheterna har ökat markant de sista åren trots hastighetssänkning till 40km/tim.

Tänk på oss boende beträffande alla avgaser som vi ofrivilligt får inandas. Trafikmängderna måste minskas för allas hälsa och liv.

Motivering: Vill Botkyrka kommun verka för ett friskt och miljövänligt bostadsområde eller ska genomfartstrafiken från Salem fortsätta och öka med ännu mera hälsovådliga avgaser som våra barn tvingas att inandas.

(9)

2016-06-07 Dnr sbf/2016:164

3 Medborgarförslag - Förslag om att avlasta biltrafiken mel- lan Tullinge och Tumba vid rusningstrafik (sbf/2016:164)

Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget.

Sammanfattning

Åvägen är sedan några år tillbaka stängd för biltrafik, men öppen för gång- och cykeltrafik via en befintlig gång- och cykelväg. Anledningen till detta är de geotekniska problem och därmed rasrisk som finns vid hög belastning.

Om Åvägen ska bli ett realistiskt alternativ till Huddingevägen krävs därför en upprustning och en breddning av vägen, inklusive ombyggnad av kors- ningar. Trafikverket har nyligen genomfört en utredning och beräknat kost- naden till 19 mnkr.

Samhällsbyggnadsnämnden är i nuläget inte beredd att bidra med medel för att finansiera ett återöppnande av Åvägen, men utesluter inte att detta kan komma att förändras i samband med en eventuell framtida bostadsbebyg- gelse. Men i så fall förutsätter det att fler intressenter än kommunen är in- tresserade.

Ärendet

Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarför- slag av Roland Lundström om att avlasta biltrafiken mellan Tullinge och Tumba vid rusningstrafik. Mer konkret handlar förslaget om att återöppna Åvägen.

Förslaget inkom till Botkyrka kommun 2016-02-04 och till samhällsbygg- nadsförvaltningen 2016-04-11.

Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2016-05-11, utgör

underlag för beslutet.

(10)

2016-05-11 Dnr sbf/2016:164

Referens Mottagare

Olov Lindquist Samhällsbyggnadsnämnden

Medborgarförslag - Förslag om att avlasta biltrafiken mellan Tullinge och Tumba vid rusningstrafik

Förslag till beslut

Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget.

Ärendet

Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarför- slag av Roland Lundström om att avlasta biltrafiken mellan Tullinge och Tumba vid rusningstrafik. Mer konkret handlar förslaget om att återöppna Åvägen.

Förslaget inkom till Botkyrka kommun 2016-02-04 och till samhällsbygg- nadsförvaltningen 2016-04-11.

Yttrande

Åvägen är sedan några år tillbaka stängd för biltrafik, men öppen för gång- och cykeltrafik via en befintlig gång- och cykelväg. Anledningen till detta är de geotekniska problem och därmed rasrisk som finns vid hög belastning.

Om Åvägen ska bli ett realistiskt alternativ till Huddingevägen krävs därför en upprustning och en breddning av vägen, inklusive ombyggnad av kors- ningar. Trafikverket har nyligen genomfört en utredning och beräknat kost- naden till 19 mnkr.

Samhällsbyggnadsförvaltningen är i nuläget inte beredd att bidra med medel för att finansiera ett återöppnande av Åvägen, men utesluter inte att detta kan komma att förändras i samband med en eventuell framtida bostadsbe- byggelse. Men i så fall förutsätter det att fler intressenter än kommunen är intresserade.

Magnus Andersson

Samhällsbyggnadschef

(11)

Medborgarförslag – Förslag om att avlasta biltrafiken mellan Tullinge och Tumba vid rusningstrafik – publicering

Namn: Roland Lundström

Förslag: På vardagar när alla är på väg hem från jobbet, med bil via tullinge mot tumba då händer det väldigt ofta att det blir köer efter tullinge mot tumba. Då skulle det det avlasta väldigt mycket om man kunde återöppna Åvägen via MattKalle mot tumba den vägen är mycket närmare också för de som ska åka mot tumba centrum och mot hågelbyleden. Jag vet att vägen inte håller för tunga fordon. Men man kunde begränsa trafiken till personbilar med högsta vikt 3,5 ton. Denna väg skulle avlasta mycket för de som ska till Tumba C och via hågelbyleden. Man skulle också kunna begränsa åkriktningen till bara Tullinge mot tumba.

Motivering: Mindre trafikstockning på vägen vid rusningstrafik mellan tumba också tullinge.

(12)

2016-06-07 Dnr sbf/2016:108

4 Yttrande över motion om körning av motorfordon på allmän plats (sbf/2016:108)

Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige:

Motionen anses besvarad.

Sammanfattning

Samhällsbyggnadsnämnden har förståelse för motionärernas intentioner och dessa kan redan idag uppfyllas genom någon av de motorklubbar som finns i kommunen, Botkyrka motorklubb, MX Stockholm motorcrossklubb och Svenska ATV-föreningen.

Motorklubbarnas banor ligger vid Lida friluftsområde och i Uringe. De ar- betar för att kunna erbjuda bättre öppettider och möjlighet för fler att köra inom sina respektive områden. Men om motionärerna med sin motion anser att kommunen ska anlägga någon egen bana för ändamålet har nämnden inte några sådana ambitioner.

Ärendet

Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om körning av motorfordon på allmän plats. I motionen yrkas att kommun- fullmäktige ska besluta att uppdra till berörd förvaltning, att i dialog med berörda förvaltningar och intresseorganisationer, fastställa en angiven plats för körning av motorfordon.

Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2016-05-10, ut-

gör underlag för beslutet.

(13)

2016-05-10 Dnr sbf/2016:108

Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se

Referens Mottagare

Olov Lindquist Samhällsbyggnadsnämnden

Yttrande över motion om körning av motorfordon på anvisad plats

Förslag till beslut

Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige:

Motionen anses besvarad.

Ärendet

Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om körning av motorfordon på allmän plats. I motionen yrkas att kommun- fullmäktige ska besluta att uppdra till berörd förvaltning, att i dialog med berörda förvaltningar och intresseorganisationer, fastställa en angiven plats för körning av motorfordon.

Yttrande

Samhällsbyggnadsförvaltningen har förståelse för motionärernas intentioner och dessa kan redan idag uppfyllas genom någon av de motorklubbar som finns i kommunen, Botkyrka motorklubb, MX Stockholm motorcrossklubb och Svenska ATV-föreningen.

Motorklubbarnas banor ligger vid Lida friluftsområde och i Uringe. De ar- betar för att kunna erbjuda bättre öppettider och möjlighet för fler att köra inom sina respektive områden. Men om motionärerna med sin motion anser att kommunen ska anlägga någon egen bana för ändamålet, vill förvaltning- en meddela att vi inte har några sådana ambitioner.

Magnus Andersson

Samhällsbyggnadschef

(14)

(15)

(16)

2016-06-07 Dnr sbf/2015:32

5 9170 Tingstorget Alby, Exploateringsprojekt (sbf/2015:32)

Samhällsbyggnadsnämnförslag till kommunfullmäktige:

Kommunstyrelsen godkänner förlaget och föreslår kommunfullmäktige:

Att godkänna bilagt förslag till exploateringsavtal med Titania Bygg och VVS AB och samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till genomförande- budget för projektet Tingstorget.

Sammanfattning

Detaljplanen för Tingstorget omfattar ca 650 nya bostäder. Ett marköverlå- telse- och genomförande avtal har träffats med Titania Bygg och VVS AB, som reglerar markförsäljning och genomförandet av detaljplanen.

Ärendet

Under våren 2014 bjöd Botkyrka kommun in byggherrar till en markanvis- ningstävling för Tingstorget i Alby. Syftet med projektet är att pröva förut- sättningarna för ny bebyggelse med verksamheter i bottenvåningarna och med särskilt fokus på social hållbarhet och gestaltning.

Det aktuella markanvisningsområdet är högt beläget några hundra meter från Alby centrum, i direkt anslutning till den övre tunnelbanestationen i Alby. Platsen utgörs idag av ett torg med parkeringsplatser, ett gruppbo- ende, Albys norra tunnelbaneuppgång samt en kiosk.

Titania Bygg och VVS AB vann tävlingen och ett ramavtal upprättades som godkändes i Kommunfullmäktiga, § 52, 2014-12-18.

Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivele, daterad 2016-05-16, utgör

underlag för beslutet.

(17)

BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2]

2016-06-07 Dnr sbf/2015:32

Avtalet

Ett förslag till ny detaljplan har upprättas för området som medger 14 nya flerbostadshus, med ca 650 lägenheter, och möjlighet för ca 700 kvm lokalyta. Ett marköverlåtelse- och genomförandeavtal har träffats med Titania Bygg och VVS AB, som reglerar markförsäljning och genomföran- det av detaljplanen.

Avtalet innebär att befintligt gruppboende rivs beslutades rivs för att istället inrymmas i en av de nya byggnaderna., i enligt beslut i Kommunstyrelen

§167, 2015-09-07.

Kommunen kommer att ansvara för utbyggnad av allmänna anläggningar, såsom ett nytt torg och anpassningar av Lagmansbacken och Tingsvägen.

Ekonomi

Markpris för byggrätterna är satt efter en värdering som gjordes av Forum Fastighetsekonomi i november 2015 och kommunen får en intäkt för bygg- rätterna om minst 102 000 000 kr.

Kommunen har kostnader för utbyggnad av allmänna anläggningar, köp av mark från Botkyrkabyggen, samt bokfört värde för gruppboende. Exploate- ringsvinsten bedöms bli ca 53 miljoner kronor.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag till budget för ge-

nomförande av detaljplanen i enlighet med bilaga 2, till tjänsteskrivelse da-

terad 2016-05-16.

(18)

2016-05-16 Dnr sbf/2015:32

Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45, Tumba · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-530 610 00 / Sms·/HandläggareMobilTelefon/ · E-post asa.hansson@botkyrka.se

Referens Mottagare

Åsa Hansson Styrelse/nämnd

9170 Tingstorget Alby, Exploateringsprojekt

Samhällsbyggnadsnämnförslag till kommunfullmäktige:

Kommunstyrelsen godkänner förlaget och föreslår kommunfullmäktige Att godkänna bilagt förslag till exploateringsavtal med Titania Bygg och VVS AB och samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till genomförande- budget för projektet Tingstorget.

Sammanfattning

Detaljplanen för Tingstorger omfattar ca 650 nya bostäder. Ett marköverlå- telse- och genomförande avtal har träffats med Titania Bygg och VVS AB, som reglerar markförsäljning och genomförandet av detaljplanen.

Bakgrund

Under våren 2014 bjöd Botkyrka kommun in byggherrar till en markanvis- ningstävling för Tingstorget i Alby. Syftet med projektet är att pröva förut- sättningarna för ny bebyggelse med verksamheter i bottenvåningarna och med särskilt fokus på social hållbarhet och gestaltning.

Det aktuella markanvisningsområdet är högt beläget några hundra meter från Alby centrum, i direkt anslutning till den övre tunnelbanestationen i Alby. Området utgörs av del av fastigheterna Alby 15:32, Alby 15:33, Alby 15:34, Byamannen 1, Skattebonden 1 samt södra delen av Grindtorpsskolan 2. Platsen utgörs idag av ett torg med parkeringsplatser, ett gruppboende, Albys norra tunnelbaneuppgång samt en kiosk.

Titania Bygg och VVS AB vann tävlingen och ett ramavtal upprättades som

godkändes i Kommunfullmäktiga, § 52 KF 2014-12-18.

(19)

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3]

2016-05-16 Dnr sbf/2015:32

Avtalet

Ett förslag till ny detaljplan har upprättas för området som medger 14 nya flerbostadshus, med ca 650 lägenheter, och möjlighet för ca 700 kvm lokalyta. Ett marköverlåtelse- och genomförandeavtal har träffats med Titania Bygg och VVS AB, som reglerar markförsäljning och genomföran- det av detaljplanen.

Avtalet innebär att befintligt gruppboende rivs beslutades rivs för att istället inrymmas i en av de nya byggnaderna., i enligt beslut i §167 KS 2015-09- 07.

Kommunen kommer att ansvara för utbyggnad av allmänna anläggningar, såsom ett nytt torg och anpassningar av Lagmansbacken och Tingsvägen.

Ekonomi

Markpris för byggrätterna är satt efter en värdering som gjordes av Forum Fastighetsekonomi i november 2015 och kommunen får en intäkt för bygg- rätterna om minst 102 000 000 kr.

Kommunen har kostnader för utbyggnad av allmänna anläggningar, köp av mark från Botkyrkabyggen, samt bokfört värde för gruppboende. Exploate- ringsvinsten bedöms bli ca 53 miljoner kronor.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag till budget för ge- nomförande av detaljplanen i enlighet med bilaga 2.

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Magnus Andersson Antonio Ameijenda

Samhällsbyggnadschef Exploateringschef

Bilagor:

Bilaga 1, Exploateringsavtal Bilaga 2, Kalkyl för genomförandet

Expedieras till:

Åsa Hansson Projektledare Sbf

Antonio Ameijenda, Exploateringschef Sbf

(20)

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3]

2016-05-16 Dnr sbf/2015:32

(21)

(22)

(23)

(24)

(25)

(26)

(27)

(28)

(29)

(30)

(31)

(32)

(33)

(34)

(35)

(36)

(37)

(38)

(39)

(40)

(41)

(42)

(43)

(44)

G e s t a l t n i n g s p r o g r a m f ö r T i n g s t o r g e t , A l b y

Riktlinjer för gestaltning och utformning av mark och bebyggelse Granskningshandling februari 2016

(45)

2 Tingstorget kvalitetsprogram - Inledning ARCHITEMA ARCITECTS Gestaltningsprogrammet är framtaget av Arkitema

Arcitects, Nyréns Arkitektkontor och Black Ljusdesign på uppdrag av Titania. Arbetet har utförts i samarbete med Botkyrka kommun.

Botkyrka kommuns arbetsgrupp Sofia Hofstedt, Projektledare Christoffer Jusélius, Planarkitekt Lotta Magnuson, Landskapsarkitekt Mitzie Molin, Trafik

Eva Hagland, VA Anders Forsberg, Miljö

Gestaltningsprogram för Tingstorget

Medverkande byggherre och konsulter Einar Janson, Titania

Massoud Zolfaghari, Titania Nikan Ghahremani, Titania

Ola Göransson, Arkitekt, Arkitema Architects Kristian Lönn, Arkitekt, Arkitema Architects Emma Elv, Arkitekt, Arkitema Architects Finn Särnö, Arkitekt, Arkitema Architects

Carl-Johan Bergström, Arkitektpraktikant, Arkitema Architects

Pia Englund, Landskapsarkitekt, Landskapslaget

Emelie Brunge, Landskapsarkitekt, Nyréns Arkitektkontor Daniel Ericsson, Landskapsarkitekt, Nyréns Arkitektkontor Maria Engström, Landskapsarkitekt, Nyréns Arkitektkontor Ia Westman, Landskapsarkitekt, Nyréns Arkitektkontor Fredrik Karlsson, trafikplanerare, Grontmij

Valfrid Jarl, projektör, Grontmij Illustrationsplan med planområdesgräns.

Illustration torget. Illustration husens silhuett.

(46)

Innehåll

Inledning

Bakgrund

Övergripande syften

Övergripande gestaltningsidé för helheten

Gestaltning och utformning av ny bebyggelse

Gestaltningsprinciper Fasadutformning Balkonger

Takutformning

Bottenvåningar och bostadsentréer Sockelvåning mot parktorg och torg

Gestaltning och utformning av privata gårdar och terrasser

Gestaltningsprinciper

Utemiljö och gårdar på naturmark och berg Gårdar och uteplatser mellan punkthusen och på bjälklag

s 4

s 4 s 4 s 10

s 12

s 12 s 16 s 19 s 20 s 22 s 24

s 26

s 26 s 28 s 30

Gestaltning och utformning av torg, parktorg och naturmark

Gestaltningsprinciper Torg

Parktorg Naturmark Växtbäddar

Utformning av gaturum

Gestaltningsprinciper

Belysning

Gestaltningsprinciper Ljussättning torget Ljussättning parktorget Ljussättning gaturum Ljussättning gårdar

Konstnärlig utsmyckning Skyltprogram

s 34

s 34 s 36 s 40 s 44 s 45

s 46

s 48

s 48 s 48 s 49 s 49 s 50

s 52

(47)

- stadsmiljö i utveckling

FRAMTID ALBY

ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014

Framtid Alby - stadsmiljö i utveckling finns också digitalt på webben på botkyrka.se

BYGGSTEN - HUS

INLEDNING

Byggstenen HUS visar hur bebyggelsen ska vara för att ge Alby en mer dynamisk och föränderlig stadsmiljö. Den nya bebyggelsen ska genom både sitt innehåll och sin karaktär tillföra Alby något nytt.

Detta gäller såväl stadslandskapet i sin helhet som Albys olika delar.

Den nya bebyggelsen i Alby ska präglas av en myllrande arkitektur.

Att öka variationen i arkitektur och innehåll ökar valmöjligheterna för Albyborna. Därigenom ökar förutsättningarna för fortsatt blan- dad befolkningssammansättning, som betonas i den interkulturella strategin. Det gör det lättare att bo kvar, vilket ökar hemkänslan och stärker civilsamhället

ALBYS SILUETT OCH DET BEBYGGDA LANDSKAPET

Naturlandskapet och trädtoppsnivån utgör grunden för Albys stads- bild och siluett. Det är värt att bevara. Den tillkommande bebyggelsen kan undantagsvis och med tydligt stöd i landskapet vara högre om den tar hänsyn till utsikten och möjligheten att orientera sig samt avståndskänslan i stadsrummet. Höga punkthus eller bebyggda bergsplatåer blir tydliga i siluetter och stadslandskap.

KOMPLETTERANDE BEBYGGELSE

Nya hus och husgrupper ska komplettera bebyggelsen. Tilläggen ska byggas på mark som kan frigöras, till exempel överstora parkeringsy- tor och allt för breda gaturum. Den nya bebyggelsen ska komplettera till både storlek, form, innehåll och upplåtelseform. Behov av olika former av specialboende som gruppbostäder och trygghetsboende ska beaktas och integreras i omgivande bebyggelse.

Val av byggnadstyper ska vara flexibelt. Byggmarknadens aktörer ska för det enskilda projektet kunna välja lämpliga hustyper, flerbostadshus, friliggande villor eller en kombination av dessa, beroende på vad som är mest lämpligt. De nya husen ska vara lätta att urskilja så att den ursprungliga bebyggelsen behåller sin identitet. Det nya bidrar då till att Albys olika områden knyts ihop bättre.

TA TILLVARA OCH UTVECKLA KVALITETER I OMRÅDET

Den storskaliga bebyggelsen i Alby ska utvecklas och förändras med respekt för kvaliteter i den ursprungliga utformningen. Kvaliteter i form av hög tillgänglighet, trafiksäkra gångvägar och välplanerade lägenheter tillvaratas och förädlas. Åtgärder som rör den offentliga miljön prioriteras. Vi ska eftersträva en ökad blandning med mer service och fler arbetsplatser i eller intill stadsdelen om det inte innebär störningar. Levande bottenvåningar med plats för handel är viktiga inslag i stadsbilden. Handel centreras i första hand till Alby C och Albyvägen mot Eriksberg. I småhusområdena beaktas

särskilt gemensamma friytor i entrézoner, parker och lekplatser.

Bottenvåningar, överstora parkeringsdäck och bostadshus i störda lägen kan återanvändas för andra ändamål, som exempelvis bostad och lokal i kombination, så kallade bokaler, eller som lokaler för fritids- och idrottsändamål eller näringsverksamhet. På så sätt kan

- mer dynamisk och föränderlig stadsmiljö - albys bostadsområden knyts ihop - arkitekturen är intressant och utmanande - ny bebyggelse som kompletterar den gamla 38

MÖJLIGT ATT SÄTTA SIN EGEN PRÄGEL

GRÖNSKA

Lekfull sAMMAN-

HÄNGANDE

bRYTA MÖNSTER

MER DYNAMISK OCH FÖRÄNDERLIG STADSMILJÖ

FÖRÄNDRINGARNA I STADSMILJÖN ÄR KLIMATSMARTA

PLATS FÖR GRÖNA LUNGOR MED UTRYMME FÖR AKTIVITETER

BLANDA MATERIAL FLER

UPPLÅTELSEFORMER

MER DYNAMISK OCH FÖRÄNDERLIG STADS- MILJÖ

ALBYS BOSTADSOMRÅDEN KNYTS IHOP

ARKITEKTUREN ÄR INTRESSANT OCH UTMANANDE

NY BEBYGGELSE SOM KOMPLETTERAR DEN GAMLA

BIOLOGISK MÅNGFALD

sTADSODLING

kopplings- schemat

HUS

Kopplingsschemat som tagits fram är baserat på analysen och de dialoger som arbetet har redovisat och är kopplat till de byggstenar som beskrevs i arbetets början och beskriver vad de olika byggstenarna skall innehålla. Kopplingsschemats syfte är att agera som ett ramverk för Albys utveckling som stadsdel och ett vägvisande dokument som kan konsulteras och beaktas under arbetets gång.

Det behövs fler boende i Alby.

Gärna också villor!

”

22

HALLUNDA

ALBY

E4/E20

HÅGELBY ALLÉ

ERIKSBERG

HÅGELBY

FITTJA

HANDEL/

VERKSAMHETER

KULTURLANDSKAP

ALBYSJÖN Kartan visar huvudidén för

Alby sett i ett större sammanhang.

Botkyrkas översiktsplan och Program för Hågelby, Eriks- berg och Lindhov pekar ut en omdragning av Hågelby- leden väster om Eriksberg med en ny avfart från E4/

E20 som ett långsiktigt mål.

Då kan Hågelbyleden utvecklas till Hågelby allé och bli ett sammanbindande kitt mellan Alby, Hallunda och Eriksberg.

Centrum är stadsdelens viktiga mötesplats och Albyvä- gen blir ett samlande stråk genom hela stadsdelen från Albysjön och Subtopia till Alby centrum och vidare till Eriksberg.

Kontakten med stranden vid Albysjön och omgivande natur och kulturlandskap utvecklas och blir en rekrea- tiv tillgång för hela Alby.

Karta - HUVUDIDÉ

13

4 Tingstorget kvalitetsprogram - Inledning

Inledning

Övergripande syften

Framtid Alby - Stadsmiljö i utveckling

Kommunstyrelsen antog 2014 ett strategidokument för Albys utveckling; Framtid Alby – Stadsmiljö i utveckling.

Stadsbyggnadsidén baseras på den medborgardialog som genomfördes 2012 med 2000 Albybor och visar en idé om hur Albys stadsmiljö stegvis kan förändras under lång tid framöver. Framtid Alby ska ge vägledning och underlätta stadsdelens förnyelse, där detaljplaner ska kunna tas fram med ledning av stadsbyggnadsidén. En flexibel tolkning av idéns huvuddrag ska gälla så att det finns möjlighet att åstadkomma en varierad bebyggelse. Detta gäller både för ny bebyggelse och för allmänna ytor och anläggningar.

Stadsbyggnadsidén utgår från fyra byggstenar: Hus, Grönska, Trafik och Mötesplatser som tillsammans formar stadsbyggnadsidén för framtida Alby.

Bakgrund

Detta gestaltningsprogram är kopplat till detaljplan för Tingstorget, i stadsdelen Alby, i Botkyrka

kommun. Detaljplanen har till syfte att möjliggöra ny bostadsbebyggelse vid Tingstorget, nya offentliga rum med torg, parktorg, nya servicefunktioner, stärkt social hållbarhet och nya mötesplatser.

Gestaltningsprogrammet syftar till att förtydliga och säkerställa kvaliteter i gestaltningen av byggnader och yttre miljö, som underlag för genomförandet och för områdets fortsatta utveckling. Programmet ska fungera som riktlinjer för projektet efter planskedet och utgöra ett stöd vid kommande handläggning av bygglov inom planområdet.

Gestaltningsprogrammet håller ihop projektets karaktär, kvalitet och gestaltning under kommande utbyggnad.

Ett annat viktigt syfte är att samordna intressen mellan exploatören och Botkyrka kommun.

HUS: Den nya bebyggelsen ska genom både sitt innehåll och sin karaktär tillföra Alby något nytt och öka variationen i arkitektur och innehåll avseende storlek, form, innehåll och upplåtelseform. Den tillkommande bebyggelsen kan undantagsvis och med tydligt stöd i landskapet vara högre om den tar hänsyn till utsikten och möjligheten att orientera sig samt avståndskänslan i stadsrummet. Höga punkthus eller bebyggda bergsplatåer blir tydliga i siluetter och stadslandskap.

Den nya bebyggelsen ska präglas av korta fasader i varierade kulörer och material som ger en mer varierad stadsmiljö. Husens entréer vänds mot gator och stråk och gårdarna blir mer slutna. Den nya bebyggelsen bör ha väl synliga tak, vilket är viktigt för att visa att en ny

”årsring” läggs till. En ökad blandning med mer service och fler arbetsplatser eftersträvas och åtgärder som rör den offentliga miljön prioriteras.

Illustrationer från Framtid Alby - Stadsmiljö i utveckling.

(48)

BYGGSTEN - GRÖNSKA

INLEDNING

Byggstenen GRÖNSKA visar hur grönskan ska se ut i stadsdelens offentliga rum. Det gäller både i stadslandskapet i sin helhet och i Albys olika delar. Landskapet och vegetationen är viktiga för stadsdelen, Alby är byggt utifrån landskapets naturliga förutsättningar och skillnaden mellan Albyberget och Albydalen ska vara fortsatt tydlig.Mellan husen finns det mycket grönska som bidrar till Albys karaktär och kontakten med Albysjön ger en känsla av rymd i området. En förtätning får inte förstöra värdet av en rik biologisk mångfald och om vi använder delar av de gröna rummen måste de ersättas med motsvarande kvaliteter. All förtätning av bebyggelsen ska kombineras med en genomtänkt använd- ning av grönska, det ska vara en del av Albys signum.

Samtidigt utgör Albys gröna miljöer viktiga mötesplatser, som i linje med den interkulturella strategin har många positiva effekter för stadsdelen.

Bärande delar för grönska och vegetationsanvändning i stadselen:

• Ge struktur

• Knyta ihop mötesplatser fysiskt och visuellt

• Stärka och avgränsa rum

• Ge karaktär

• Rekreation, hälsa och aktivitet

• Vattenhantering och klimat GRÖNSKA BIDRAR TILL ATT SKAPA STRUKTUR

Albys grönska ska bidra till att skapa en övergripande struktur och logik i stadsdelen. Till exempel med planteringar som kopplar ihop platser, avskärmar områden och delar upp. I huvudstrukturen ingår entrévägarna till området. Dessa utformas som alléer, där träden ger gaturummet en mänsklig skala, bättre lokalklimat och ett varierat

intryck beroende på årstiden. Albys gator ska generellt kantas av likartade trädslag, för att skapa en stark ram till stadsdelen och dess kvarter. Trädplanteringen ska ha fler arter för att skapa en större biologisk mångfald, en lång blomning och olika lövfärger.

GRÖNSKA BLIR FYSISK OCH VISUELL LÄNK

Albyborna använder stråk, passager och vägar mellan viktiga knutpunkter, och de här stråken bli trevligare med hjälp av grönska.

Exempel på knutpunkter kan vara ICA Maxi, Alby Centrum, Sub- topia, närliggande friluftsområden samt entrévägarna. Huvudstrå- ken och entrévägarna blir tydligare med hjälp av alléer, till exempel

- förändringarna i stadsmiljön är klimatsmarta - mer dynamisk och föränderlig stadsmiljö

- plats för gröna lungor med utrymme för aktiviteter

TILLGÄNGLIG

38

MÖJLIGT ATT SÄTTA SIN EGEN PRÄGEL

GRÖNSKA

Lekfull sAMMAN-

HÄNGANDE

bRYTA MÖNSTER

MER DYNAMISK OCH FÖRÄNDERLIG STADSMILJÖ

FÖRÄNDRINGARNA I STADSMILJÖN ÄR KLIMATSMARTA

PLATS FÖR GRÖNA LUNGOR MED UTRYMME FÖR AKTIVITETER

BLANDA MATERIAL FLER

UPPLÅTELSEFORMER

ARKITEKTUREN ÄR INTRESSANT OCH UTMANANDE

NY BEBYGGELSE SOM KOMPLETTERAR DEN GAMLA

BIOLOGISK MÅNGFALD

sTADSODLING

kopplings- schemat

HUS

Kopplingsschemat som tagits fram är baserat på analysen och de dialoger som arbetet har redovisat och är kopplat till de byggstenar som beskrevs i arbetets början och beskriver vad de olika byggstenarna skall innehålla. Kopplingsschemats syfte är att agera som ett ramverk för Albys utveckling som stadsdel och ett vägvisande dokument som kan konsulteras och beaktas under arbetets gång.

Det bästa med Alby är att det är grönt och naturnära.

Vi vill behålla den känslan.

”

25

BYGGSTEN - TRAFIK

INLEDNING - TRAFIKSTRUKTUREN I ALBY

Byggstenen TRAFIK visar hur gatorna ska utformas för att skapa en säker och förutsägbar miljö för alla trafikanter. Gående och cyklister ska tryggt och säkert kunna röra sig i och genom stadsdelen. Stads- byggnadsidén innebär att gatorna och stråken kopplas ihop i ett ga- tunät med huvudgator, lokalgator och gårdsgator. De ska vara gröna och gångvänliga gator med trottoarer och kantstensparkering.

Trafiken ska ”silas” genom stadsdelen. Alltför stora gaturum, parkerings- ytor och vägområden kan användas bättre. Gångförbindelserna och tillgängligheten till omgivande stadsdelar och grönområden förbättras stegvis genom en bättre utformning och den strikta trafiksepareringen bryts på sina håll. För en ökad tillgänglighet och trygghet i ett längre perspektiv bygger vi bort planskilda korsningar som gångtunnlar i de lägen där det innebär en förbättring av stadsmiljön.

GATOR OCH VÄGAR KOMMER NÄRMRE STADSDELEN

Albys gator ska inte bara fungera trafikmässigt utan också vara en del stadsdelens offentliga rum. Det är viktigt att bebyggelsen utmed gatorna och de verksamheter som den innehåller syns och tillgäng- liggörs. Albyvägen blir ett samlande huvudstråk genom stadsdelen utformad som en allé. Fasaderna mot Albyvägen och viktiga platser ska ge liv åt gaturummet genom butiker och lokaler i bottenvåning- arna. Nuvarande gatubild med grön förgårdsmark mot gatan föräd- las så att uppdelningen mellan offentlig och privat mark blir tydlig.

Vi vill undvika nya, stora parkeringar, liksom staket mot trottoarer och gångvägar.

Insatserna kommer stegvis och koncentreras till gator och gångstråk nära husen samt till husens bottenvåningar och entréer. Ett viktigt exempel är att göra dagvattenhanteringen synlig vid vägar och stråk.

Gångtunnlar som ska vara kvar ska få bättre belysning och utformas för att öka säkerhet och attraktivitet.

- mer dynamisk och föränderlig stadsmiljö

- albyvägen blir ett samlande stråk genom stadsdelen - albys bostadsområden knyts ihop

- ökad trygghet

MINSKADE HASTIGHETER ÖKAR TILLGÄNGLIGHETEN

Trafiken i det framtida Alby tar sig genom stadsdelen långsamt. Ga- torna ska vara utformade så att det inte är möjligt att köra fort utan farten anpassas till de oskyddade trafikanterna. I Albydalen blir de nya nord-sydliga tvärgatorna enkelriktade gårdsgator med fartdäm- pande utformning. Syftet är säkra gator samt utrymme för parkering. In- och utfart till stadsdelen ska på ett bra sätt kunna ske via Albyvägen och Kvarnhagsvägen. Stadsdelen får med dessa lösningar bättre tillgänglighet och långsammare trafik.

39

mötes- platser

PARK &

TORG

kULTUR OCH NÖJE

KÄNSLAN AV TRYGGHET FÖRSTÄRKS

SUBTOPIA TILLÅTS VÄXA CENTRUM TILLÅTS VÄXA

PLATS FÖR GRÖN LUNGOR MED UTRYMME FÖR AKTIVITETER

tRAFIK

^SAMLANDE_TRAFIKRUM TILLGÄNGLIGHET KANTSTENSPARKERING

TROTTOARER

KÄNSLAN AV TRYGGHET STÄRKS

ALBYVÄGEN BLIR ETT SAMLANDE STRÅK GENOM STADSDELEN

SPORT OCH LEK

NATURLIGA KNUTPUNKTER

offentlihets- grader

28

BYGGSTEN - MÖTESPLATSER

Inledning – vikten av mötesplatser i det offentliga rummet Byggstenen MÖTESPLATSER visar mötesplatser i stadsdelens offentliga rum. Varierande mötesplatser i bra skick är viktiga i en stadsdel som förtätas med mer bebyggelse. På en bra mötesplats kan man bli sedd och se andra, stanna och prata med någon man kän- ner eller bara kolla in folk. Det ökar tryggheten och den sociala sammanhållningen. Men möten stärker också kreativa näringar och annat företagande. Den interkulturella strategin lyfter också fram mötesplatsernas betydelse.

I Alby ska det finnas olika typer av mötesplatser:

• Sammanbindande mötesplatser som lockar folk som har något särskilt gemensamt – på idrottsplatsen träffas sportintresserade, vid kolonilotterna träffas de som gillar trädgårdsodling.

• Överbryggande mötesplatser som lockar till möten mellan människor med olika bakgrund, kön eller ålder. Typiska över- bryggande mötesplatser är centrum, torg och knutpunkter för kollektivtrafik. ICA Maxi i Eriksberg brukar kallas den bästa mötesplatsen i hela Botkyrka – här träffas alla. Alby ska ha både sammanbindande och överbryggande mötesplatser.

De nya utomhusmiljöerna i Alby ska ha en tydligare uppdelning mellan vad som är privat, gemensamt och offentligt. Privat mark är uteplatser och egna trädgårdar, gemensamt är bostadshusens gårdar och offentligt är gator och torg, idrottsplatser och parker. En tydligare uppdelning ökar hemkänslan och tryggheten.

ALLA MÖTESPLATSER I ALBY

Gemensamt för alla mötesplatser i Alby är att de ska skilja ut sig från sin omgivning till exempel genom en annan markbeläggning, belysning eller växter. Här ska det finnas sittplatser och grönska och växtlighet för trivsel och rumslighet. Mötesplatserna ska hållas öppna och fria, kiosker och annan möblering ska i första hand vara tillfälliga och flyttbara. När mötesplatserna ansluter till naturen ska vi upprätthålla det öppna sambandet mellan det anlagda och natu-

- gröna lungor med utrymme för aktiviteter - känslan av trygghet stärks

- centrum blir en viktigare mötesplats - subtopia tillåts växa

- vattenkontakt

ren, naturmarken är en resurs för mötesplatser. Alla mötesplatser ska ha namn och det ska finnas skyltar som visar vägen till annat i området.

NATURLIGA STRÅK OCH KNUTPUNKTER

En knutpunkt är en plats där gångstråk korsar varandra och där spontana möten uppstår, utan att platsen i sig är ett mål eller har en funktion.

Stråk som många använder är också viktiga mötesplatser. På kartan har vi markerat ut stråk och knutpunkter som kan markeras mer tydligt. Torg och stråk ska vara tydliga och trygga, och knutpunkter ska markeras med annan markbeläggning och få bänkar som inbjuder att stanna lite

till. Skyltar gör det lättare att hitta till andra platser. 39

mötes- platser

PARK &

TORG

kULTUR OCH NÖJE

KÄNSLAN AV TRYGGHET FÖRSTÄRKS

SUBTOPIA TILLÅTS VÄXA CENTRUM TILLÅTS VÄXA

PLATS FÖR GRÖN LUNGOR MED UTRYMME FÖR AKTIVITETER

tRAFIK

^SAMLANDE_TRAFIKRUM TILLGÄNGLIGHET KANTSTENSPARKERING

TROTTOARER

KÄNSLAN AV TRYGGHET STÄRKS

ALBYVÄGEN BLIR ETT SAMLANDE STRÅK GENOM STADSDELEN

SPORT OCH LEK

NATURLIGA KNUTPUNKTER

offentlihets- grader

31

PRIVAT, HALVPRIVAT, OFFENTLIGT

GRÖNSKA: All förtätning av bebyggelsen ska kombineras med en genomtänkt användning av grönska, det ska vara en del av Albys signum. Albys grönska ska bidra till att skapa en övergripande struktur och logik i stadsdelen.

Till exempel med planteringar som kopplar ihop platser, avskärmar områden och delar upp. Gårdarna ska utvecklas så att de får en tydlig gemensam och social funktion för de närboende. Vegetationen i Alby ska vara en del av dagvattenhanteringen och bidra till att motverka klimatförändringar.

TRAFIK: Albys gator ska inte bara fungera trafikmässigt utan också vara en del stadsdelens offentliga rum. En viktig princip är att prioritera vägarna till Albys tunnelbanestation som är den centrala bytespunkten.

Gående och cyklister ska tryggt och säkert kunna röra sig i och genom stadsdelen. Trafiken i det framtida Alby tar sig genom stadsdelen långsamt, farten anpassas till de oskyddade trafikanterna. Gång- och cykelvägnätet byggs ut så att framkomligheten förbättras och attraktiviteten ökar.

Den övergripande strategin är att klara stadsdelens nya parkeringsbehov med kanstensparkering och med parkeringar under mark och i parkeringshus.

MÖTESPLATSER: Nya mötesplatser ska skapas som lockar till möten mellan människor med olika bakgrund, kön eller ålder, vid centrum, torg och knutpunkter för kollektivtrafik.

Torg och stråk ska vara tydliga och trygga.

De nya utomhusmiljöerna i Alby ska ha en tydligare uppdelning mellan vad som är privat, gemensamt och offentligt. Mötesplatser ska skilja ut sig från sin omgivning till exempel genom en annan markbeläggning, belysning eller växter. När de ansluter till naturen ska det öppna sambandet mellan det anlagda och naturen upprätthållas.

Gårdarna kan bli ett gemensamt rum och en mötesplats för de närboende, de ska kännas tillgängliga och trygga.

Vid nybyggnation av bostäder ska plats finnas för lekmöjligheter.

Illustrationer från Framtid Alby - Stadsmiljö i utveckling.

(49)

6 Tingstorget kvalitetsprogram - Inledning Markanvisningstävling för Tingstorget

Botkyrka kommun bjöd under hösten 2014 in till en markanvisningstävling för området vid Tingstorget, med särskilt fokus på social hållbarhet och gestaltning. I programmet för tävlingen beskrevs hur denna del av Alby är mycket kuperad med möjlighet till utsiktspunkter. Vid en förtätning ska bebyggelsen på berget bindas ihop med den som ligger i Albydalen, samtidigt som området ska bli mer tillgängligt. Befintlig infrastruktur utgör en god grund, både ur en ekonomisk synvinkel och ur miljösynpunkt. Förslag med hög exploateringsgrad efterfrågades, där utformning och materialval skapar förutsättningar för ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart stadsbyggande. Samtidigt ville Botkyrka kommun skapa en mångfald beträffande upplåtelseform, storlek, utförande och pris.

Ambitioner i vinnande förslag

Titania lämnade in det vinnande förslaget i tävlingen, vilket därefter legat till grund för fortsatt planprocess. Under planskedet har byggherren och kommun tillsammans vidareutvecklat förslaget och tillfört ytterligare ambitioner till projektet. Gestaltningen och programmeringen av projektet som helhet syftar till att ge följande positiva effekter för såväl platsen vid Tingstorget som stadsdelen Alby:

• Väcka nyfikenhet och optimism, medverka till en positiv utveckling för stadsdelen som helhet.

• Föra in variation i bostadsbeståndet, bidra med samtida arkitektur av hög klass, föra in nya material och uttryck.

• Utveckla otydliga miljöer med låga vistelsevärden och oklara äganderättsförhållanden till trygga, identitetsstarka miljöer. Tillföra upplevelser och

vistelsevärden och möjliggöra nya möten i det offentliga rummet.

• Skapa en ny lokal målpunkt och stärka sambanden inom Alby, skapa trygga, identitetsstarka offentliga miljöer (platser/stråk), ge stärkt hemmakänsla och platstillhörighet.

• Stärka förutsättningarna för utökad närservice.

• Ge förutsättningar för hållbart resande och hållbar livsstil. Genom närhet till tunnelbana, smidiga kommunikationer och förvaringsmöjligheter för cyklister och gemensam bilpool uppmuntras

alternativa färdsätt till bil och projektet har därför en lågt satt p-norm.

• Möta framtida klimatutmaningar genom vegetationsanvändning, ekosystemtjänster och dagvattenhantering etc.

• Attraktivt och prisvärt boende med både urbana och naturnära kvaliteter.

TINGSTORGET ALBY 140829 ARKITEMA ARCHITECTS

Idé/koncept

Förslaget tar sin utgångspunkt i platsens topgrafi, läge och stadbyggnadsvision - Framtid Alby. Genom att variera de olika byggnadernas höjd och orientering så följer vi topografin och förstärker den terräng som idag finns. Att tillskapa ett flertal hus anknyter till Framtid Alby och de punkthus och stadsvillor som illustrerats utmed Lagmansbacken. Dispositionen av byggnaderna, och mellanrummen som skapas, möjliggör både fysiska kopplingar och utblickar över Alby.

De utvändiga rummen delas in i offentligt, gemensamt och privat. Det bildas ett offentligt torg kring den befintliga tunnelbaneuppgången som gradvis övergår i ett publikt stråk som fortsätter upp genom ekbacken.

Från aktivitetsstråket leds de boende via privata gårdar till sina entréer.

De privata gårdarna innehåller främst vistelseytor och platser för odling.

Lekfunktioner placeras i den bilfria gemensamma zonen. Hanteringen av det gröna är en gradvis förskjutning från det vilda till det kultiverade.

Ekbacken gör sitt avtryck i aktivitetstråket genom att ekar vandrar och upphör vid torget. Bostadsgårdarna får därmed inslag av en mer vild karaktär närmast den öppna terrängen.

Byggnaderna har gemensamma drag, men variation skapas genom skillnader i höjd, kulör, små förskjutningar och genom att husen vrids 90 grader i förhållande till varandra. De branta taklutningarna ger en varierad silhuett som bryter ned skalan och introducerar en ny byggnadstyp i Alby.

Som bas används prefabstommar med ingjutna reliefer. Balkonger, tak och fönster färgas in i samma kulör som fasaderna vilket ger ett elegant och harmoniskt intryck.

Funktion

Det goda kommunikationsläget och tillskapandet av bostäder möjliggör etablering av ett antal publika funktioner, exempelvis café och närlivs, samt ytterligare service som kan komma att efterfrågas av de boende.

Förslaget innehåller 4 möjliga lägen för lokaler.

I linje med att öka tryggheten för de boende och passerande placeras bostadskomplement mot de gemensamma gårdsytorna. Dessa ytor glasas upp så att dagljus i cykelrum och föreningslokaler är möjligt. På så sätt aktiveras den sydvända delen av gården med plats för spontan vistelse och snabba möten. Den ökade tätheten av människor, verksamheter och en ny torgbildning befolkar platsen, ökar orienterbarheten och skapar naturliga kopplingar med omgivande områden.

All trafik leds runt kvarteret och skapar därmed ett bilfritt torg och en bilfri gemensam gård. (Access för transport och räddningstjänsten medges.) Bostadsparkering finns i garage som nås från gatan och via gård. Parkeringen i garage kompletteras dessutom med ytterligare kantstensparkering. Förslaget har ett p-tal på 0,3 vilket vi tror kan fungera med anledning av närheten till T-bana och det generellt låga utnyttjandet av befintliga parkeringsanläggningar i Alby idag. Vi skapar generösa cykelrum och utrymme för bilpool i anslutning till torget, vilket möjliggör ett lägre p-tal.

Byggnaderna är en kombination av 4- och 8spännare. (Se situationsplan.)

Visionsbild från markanvisningstävlingen.

Tingstorget idag, fotografi från öster.

(50)

Illustrationsplan Tingstorget

(51)

Albyberget

Tingstorget

Albydalen Fittja

Vårby gård

E4

Flottsbro

Hågelbyvägen

Illustration med Tingstorget sett i sitt sammanhang med övriga Alby.

(52)

Illustration över nya Lagmansbacken, omvandlad till gata i ett urbant sammanhang.

(53)

Övergripande gestaltningsidé för helheten

Att skapa inkluderande och jämställda miljöer och att ge en identitet till platsen är en viktig utgångspunkt.

Gestaltningen ska bidra till att skapa trygga och upplevelserika rum, med möjlighet till möten och

aktiviteter för stadsdelens alla boende. Det ska kännas lätt och enkelt att gå hem en sen kväll, ta med sig en bok ut i solen på gården, eller träffas en stund och leka efter skolan.

Miljön ska inbjuda till vistelse och spontana aktiviteter, lika väl som organiserade möten och aktiviteter. Närheten till naturen och i princip bilfria samlingsplatser gör det enkelt för barn att själva röra sig i kvarteret och vistas i det offentliga rummet.

Den nya bebyggelsen i området ska genom placering och volymverkan stärka Tingstorget som mötesplats i stadsdelen, skapa ett inre offentligt rum och understödja viktiga rörelsestråk. Husen ska i sitt innehåll tillsammans med den angränsande utemiljön stödja sociala värden

Princip för angöring, motorfordon Markanvändning - funktioner

Husplaceringar stödjer utblickar och fondmotiv Husplaceringar följer topografi/landform

Huvudflöden gångtrafik Landform och naturvärden

Gata Natur Parktorg Torg

Privata gårdar Uteplatser

Landform

Naturmark med ek och tall Solitära ekar

Huvudgångflöden Shared space

Taklandskap -riktning taknock

Bebyggelsens relation till Framtid Alby - stadsbyggnadsvisionen

målpunkt

skola / park

Alby centrum

(54)

och ge förutsättning för ett gott vardagsliv i stadsdelen.

En grundprincip är att skapa privata gårdar och offentliga platser med en välgestaltad och omhändertagen karaktär och attraktiva funktioner, för att ge möjlighet till möten, skapa identitet och platstillhörighet.

Tingstorget ligger vid tunnelbanans övre uppgång i Alby, halvvägs upp på Albyberget och i ett område med starkt kuperad terräng. Topografin och skogen som tydliggör bergsslänterna är en annan viktig utgångspunkt för hur ny bebyggelse placeras och utformas. Husens volymverkan och placering ska tydliggöra topografin sett till den

övergripande stads- och landskapsbilden. Husen orienteras därför så att de följer terrängen och med en trappande höjdskala som visar på bergets resning. Tillsammans med en sparad trädridå på berget ovan bebyggelsen skapas en siluettverkan som tydliggör topografin på håll.

Inom området uppförs två grundtypologier avseende ny bebyggelse; punkthusen och lamellhusen. Dessa kombineras och anpassas inom ett sammanhållet tema för att skapa variation utifrån platsens förutsättningar.

Punkthusen utformas som enkla vertikala volymer och med en tydlig takprofil, där placering och utformning ges variation inom en sammanhållen helhet. Även lamellerna hålls ihop i en enkel horisontell volym med tydlig takform som samspelar med punkthusen. Genom att placera punkthusen förskjutna i förhållande till varandra i djupled ges utblickar över Albydalen både för boende i lägenheterna, från gårdar och från de offentliga rummen.

Inom området eftersträvas en samverkan mellan

byggnader, landskap och offentliga rum. Grundprincipen är att punkthus ramar in och markerar Tingstorget och skapar ett inre parkrum. Mellan punkthusen bildas gemensamma

gårdar. Lamellerna placeras i områdets ytterkanter och längs vägarna. Det stärker gaturummen genom att dessa definieras och får en intimare skala, men lamellerna ger också kontrastverkan mot punkthusens volym och resning.

Gestaltningsprincipen för områdets utemiljö är att låta den omgivande naturen möta området med en grön gradient från vilt till urbant, genom en gradvis förfining i bearbetning och materialval. Utformningen ska även koncentrera flöden och skapa fokus och koncentration vid tunnelbanans uppgång, den viktigaste målpunkten i området.

Den nya bebyggelsens volymverkan relaterar till och tydliggör topografin och ger ett varierat taklandskap.