Växtbäddarnas uppbyggnad är avgörande för att kunna etablera nya träd och annan vegetation så att den volymverkan och karaktär projektet eftersträvar ska kunna uppnås. Tillräckligt jorddjup och jordvolym behöver säkerställas på underbyggda gårdar, på torg och gator för att den eftersträvade karaktären ska kunna säkerställas.
Jorddjupet kan variera och anpassas till om det är träd, perenner eller buskar som ska växa på platsen.
Principsektion B - växtbädd för träd i gata.
Principsektion A - växtbädd för träd på parktorg, där överbyggnad varierar.
Tänk på!
Utformning av växtbäddar
- Nya träd på parktorg, torg och gata placeras i
skelettjord av kross/makadam, med trädgaller och med kraftiga stamskydd, alternativt i vegetationsyta. På parktorget behöver skelettjordens djup vara minst 750 mm och utföras enligt principsektion A. På gator behöver skelettjorden vara minst 700 mm + överbyggnad och utföras enligt typsektion B. Minsta yta skelettjord per träd är 10 kubikmeter. Skelettjordsdimensionering utreds vidare i samråd med dagvattenkonsult.
- Vegetation på bjälklag planteras i lättviktsjord
av pimpsten. Val av pimpstensjord motiveras av sin lätta vikt, vattenhållande förmåga samt bra växtförutsättningar.
- Jorddjup för träd ska vara minst 600 mm. För bjälklag där sektionen inte medger växtbäddar i nivå med hårdgjorda ytor, måste planteringsytorna höjas med motsvarande mått för att säkerställa tillräckligt jorddjup.
Krävs upphöjda plantringslådor ska dessa utföras med ram utan botten.
- För buskar och perenner ska jorddjupet vara minst 400 mm och för grästurf minst 300 mm.
- Utöver planteringsbäddar tillkommer isolering och konstruktion.
Gatuträd etablerade i skelettjord.
Gestaltningsprinciper
46 Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby - Utformning av gaturum
Gestaltningsprinciper
Vägarna tillförs en mer stadsmässig gatukaraktär med fickparkering och gatuplanteringar, istället för dagens landsvägskänsla. Tingsvägen och Lagmansbacken har idag en mjuk linjeföring. Vid de nya husen kommer gatan rätas upp kortare sträckor, men den dominerande upplevelsen ska fortsatt vara mjuk och följsam upp för berget.
Lagmansbacken
Lagmansbacken utformas med trottoar i betongsten och kantstensparkering på ömse sidor gatan. Cykling sker i blandtrafik och körytorna beläggs med asfalt. En upphöjd och avsmalnad passage anläggs i södra delen där trapploppet från torget möter trappan upp mot Grindtorpsskolan, för att ge en säkrare trafikmiljö för gående. Upphöjningen beläggs med betongplattor eller marksten lika busshållplatsen vid torget.
Utformning av gaturum
På södra sidan Lagmansbacken planteras tallar om två till tre i fickor mellan parkeringsplatserna i höjd med gårdarna mellan punkthusen. Artval och placering ska bidra till känslan av att naturen på Albyberget övergår i det urbana gaturummet. På norra sidan av Lagmansbacken varvas parkeringsplatser med perenna planteringar för att skapa ett så grönt gaturum som möjligt.
Vändplanen vid skolan ska utökas i storlek för att klara utryckningsfordon och sopbil.
Tingsvägen
Tingsvägen ska omvandlas från infartsled till gata med ny bebyggelse som ansluter till gaturummet. Dagens planskilda passage över Tingsvägen tas bort och ersätts med övergångsställe i plan.
Tingsvägen utformas med körbana anpassad för busstrafik samt gång- och cykelbana på norra sidan. I vissa partier i anslutning till bebyggelsen kan fickor med kantstensparkering placeras på norra sidan. Torget ges en tydligare annonsering vid Tingsvägen genom att gatans utformning samordnas med torgets material och riktningar hela vägen fram till berget i söder.
Busshållplatsen invid torget utformas som en upphöjd körbanehållplats och beläggs med betongplattor eller marksten lika torgets färgskala och material. Torgets avdelande band i rödbrun metall fortsätter tvärs över Tingsvägen och ramar in hållplatsytan. Banden kan även kombineras med taktila ledstråk vid busshållplatsen.
Cykelbanan asfalteras längs Tingsvägen, men visas och avskiljs över torgytan genom på betongplattor i avvikande Referensbild Lagmansbacken,
parkeringsfickor mellan trädplanteringar
Referensbild tallar i gatumiljö. Roslagstullsbacken, Stockholm. Referensbild Tingsvägen, grön förgårdsmark med små buskar och perenner.
kulör i ytan motsvarande cykelbanans bredd. Busshållplats och övergångsställen över Tingsvägen ska ligga nära varandra och med god uppsikt från torget.
Övriga körbanan och gångytor asfalteras. Mellan gång- och cykelbanan och körbanan anläggs en smal plattlagd möbleringszon, i vilken gatubelysning placeras. På Tingsvägens norra sida, i backen upp mot torget, behöver bänkar placeras ut i anslutning till gång- och cykelbanan för att erbjuda vila för gående i den branta backen. Bänkarna placeras på en plan yta som beläggs med betongsten.
I anslutning till lamellhusen införs en smal remsa gröngjord förgårdsmark i form av upphöjda planteringsbäddar med klätterväxter, låga buskar och perenner.
Principsektion Tingsvägen:
Upphöjd förgårdsmark med plantering 1,5 m - gång och cykelbana 3,5 m - möbleringszon 0,65 m - parkering 2,5 m - körfält 7 m - stödremsa 0,5 m
Principsektion Lagmansbacken:
Gång 3,25 m - parkering/träd 2,25 m - körfält 5,5 m, cykling i blandtrafik - parkering / planteringsyta 2,25 m - gång 2,55 m Sektionen redovisar stolpbelysning, men även linspänd belysning är ett alternativ.
Principsektion upphöjd busshållplats vid tunnelbana:
Gång 2 m - körfält/körbanehållplats 8 m - hållplatsområde 2,75 m - gång och cykel 3,25 m Referensbild Tingsvägen, kombinerat
taktila ledstråk och dagvattenränna.
Referensbild, markering av cykelled på betongplattor över torget.
48 Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby - Belysning
Gestaltningsprinciper
Ljussättningen av Tingstorget syftar till att göra miljöerna trygga och välkomnande med en högkvalitativ och funktionsorienterad belysning.
Belysning
Belysningen består av master med spotlights som ger ett kontrastrikt och avbländat ljus över den öppna torgytan.
Platsbildningar och trappor ljussätts med glödande varmt ljus för att ge en intimare upplevelse. Trappgradängerna ljussätts med infällda armaturer i kortsidorna av bänkarna samt längsgående mursida, som lyser mot trappsteg med ett riktat avbländat ljus. Fondväggen ljussätts med ett accentuerande varmt glödljus. Trappan belyses från en spotlight på masten bredvid.