Med en utgångspunkt från tidigare presenterade teorier och resultat från metoder och analyser har ett gestaltningsförslag tagits fram, med syfte att sammanlänka olika områden i Eskilstuna samt underlätta navigeringen i det studerade området. Gestaltningsförslaget är grundat på det som identifierats under designprocessen och begränsats till det avgränsade området för att tydligare kunna visa hur detta
wayfindingsystem kan fungera i den verkliga miljön. Tanken är dock att detta wayfindingsystem ska kunna appliceras på flera ställen i Eskilstuna.
Gestaltningsförslaget består av en karta med piktogram som ska föreställa viktiga landmärken i Eskilstuna och som gör att man kan få en helhetsblick över området samt en förståelse för var man befinner sig. Kartan ska göra det möjligt att
tydliggöra sammanlänkningarna mellan de olika stadsdelarna och uppmuntra användaren att till fots upptäcka intressanta delar av staden. För att underlätta navigeringen ytterligare kommer kompletterande artefakter som vägpekare, sittkuber och planteringslådor finnas längst stråket. Dessa artefakter ska förstärka samhörigheten mellan de olika områdena och tas upp av färger, material och genom växter.
46
Kartor för orientering
Fokus har varit att ta fram ett wayfindingsystem som är oberoende av om du känner till platsen sen tidigare eller om du är en förstagångsbesökare. Kartans syfte är att fungera som ett hjälpmedel för användaren att tydliggöra sammanlänkningen mellan de olika områdena och uppmuntra till rörelseaktivitet samt väcka ett intresse att upptäcka dessa områden. Kartor är enligt Mollerup (2013, s. 30) ett bra verktyg då de kan ge en bild av verkligheten och på så sätt underlätta samt ge stöd i
användarens navigering och orientering. Eftersom den primära målgruppen i denna studie är studenter, lärare, forskare och andra verksamma på Mälardalens högskola har kartans utformning och innehåll varit baserat på just detta, men det hindrar ingen icke studerande att förstå eller använda sig av kartan. Men för att studenter, lärare, forskare och andra verksamma på Mälardalens högskola ska ta del av detta är till exempel färgerna och formspråket liknande det som Mälardalens högskola brukar använda sig av. Varför det landade i att ta fram ett kartsystem i
gestaltningsförslaget var främst för att det visade sig vara det wayfindingsystem som användarna kände sig mest bekväma med att använda för att navigera sig. Kartans utformning
Kartan består av en illustrerad bild över det studerade området i Eskilstuna med piktogram på några av stadens landmärken samt på några av rörelseaktiviteterna man kan utföra på platsen.Piktogram är enligt Mollerup (2013) en form av grafiska element med symboler som ska föreställa en idé, objekt, funktion eller situation genom visuell likhet.Kartans färg grundar sig på Mälardalens högskolas grafiska form för att användaren ska dra koppling till att det är något som tillhör skolan. Färgerna som används i kartan är grön, blå, orange, röd och olika nyanser av grått, alla dessa färger fungerar bra ihop med varandra och speglar Mälardalens
högskolas grafiska form.
Figur 30: Färgerna som använts i kartan.
Dessa färger möts man av i högskolans fysiska lokaler i form av inredning, väggfärg och golvmaterial men också digitalt på deras webbsida, vilket gör att kartan associeras och lättare kopplas ihop med Mälardalens högskola.
47
Enligt Fridell Anter & Klarén (2014) är dessa färger tillräckligt synliga och gör det lätt att även se dem från långt avstånd utan att de blir allt för skrikiga. Dock är den röda och den orangea färgen i kombination med de lite ljusare nyanserna
utstickande och skapar en pop-out effekt (Ware, 2008, s. 29). Detta för att uppmärksamma vart besökaren befinner i förhållande till kartan samt tydligare kunna visualisera vart stråket går. Were (2008) beskriver pop-out effekten som något som sker när exempelvis en färg, storlek eller en rörelse särskiljer eller sticker ut från dess omgivning.
I kartan finns det även piktogram som är handritade för att ge en mer lekfull effekt och syftar till att användaren lättare ska kunna förstå, föreställa och få en
helhetsbild av staden och dess aktiviteter.
48
Kartan är i sin tur placerad på en artefakt som är uppbyggd av kuber, formen är inspirerad av Mälardalens högskolas moderna byggnad. Färgerna samt
materialvalen i artefakten är grundad på det som framkommit i designprocessen.
Figur 32: Gestaltningsförslag på kartan.
Kartan samt vägpekarna är belysta med spottar vilket gör att de även syns bra i mörker. Belysningen hjälper till att skapa en tryggare och mer inbjudande miljö att vistas i. Kuberna kring kartan är transparanta vilket skapar en trygghetskänsla eftersom användaren kan se vad som händer bakom. På baksidan av kartan är det tänkt att det ska finnas information om områdena, detta för att kunna skapa en inbjudande känsla även om man kommer från andra hållet. Informationen skulle t.ex kunna handla om de olika områdenas historia för att kunna knyta ihop dessa områden ännu mer.
49 Kartans placering
Kartans placering är baserat på resultatet från mina metoder och teorier. Kartan är tänkt att placeras mittemot Mälardalens högskolas huvudentré där övergången över Hamngatan till Strömsholmen sker. Det kommer vara startpunkten på stråket som visualiserar sammanlänkningen mellan de olika områdena, det är även här
Eskilstuna kommun har planer på att skapa en ny mötesplats som gör att kartans placering blir som en entré för detta.
50
Figur 34: Karta som visualiserar gående, bilar och cyklars nya rörelsemönster.
51
Genom att välja denna placering kommer rörelsemönstret att förändras, kartan och artefakterna förmedlar och skapar en rörelseriktning från Mälardalens högskola vid Hamngatan vidare över Strömsholmen till Munktellstaden. Rörelsemönstret
kommer även flöda från motsatt riktning alltså från Munktellstaden via
Strömsholmen till Mälardalens högskola. Genom att upprepa artefakterna längst stråket och göra dem synliga i båda riktningarna underlättar man användarens home coming process (Mollerup 2013).
52
Figur 37: Gestaltningsförslaget placerad i riktning från Munktellstaden utanför Clarion Collection Hotell Bolinder Munktell.
Figur 38: Gestaltningsförslaget placerad i riktning från Munktellstaden utanför Clarion Collection Hotell Bolinder Munktell i mörker.
53
Figur 39: Eskilstuna kommuns planer framför högskolan där jag applicerat mitt gestaltningsförslag. (Stadsutveckling Eskilstuna kommun, 2019)
I och med att det även finns planer för en ny mötesplats innebär det att ett flertal studenter samt även andra besökare kommer vistas på platsen och skapa sociala aktiviteter. Så genom att placera kartan i närheten till den nya mötesplatsen
kommer det troligtvis leda till att fler kommer ta del av kartan och innebära att fler förhoppningsvis blir nyfikna att ta del av Eskilstunas andra områden. Det innebär också att allt fler frivilliga samt sociala aktiviteter kommer ske på platsen då dessa aktiviteter enligt Gehl (2011) endast uppstår när den offentliga miljön bjuder in till dessa aktiviteter och när det är flera människor som befinner sig på platsen
samtidigt. Att få ökad aktivitet kring Strömsholmen kan bidra till att Strömsholmen skapar en ny knytpunkt i staden, där människor passerar men också väljer att stanna kvar på platsen, detta kommer göra att sammanlänkningen mellan de olika områdena som studerats i detta arbete kommer bli tydligare och känslan av barriärer kommer minimeras.
54 Artefakter
Som komplement till kartan har artefakter längs med stråket tagits fram för att förstärka samhörigheten mellan områdena. Dessa artefakter har placerats ut vid platser där det uppstår vägval för användaren och för att förhindra osäkerhet och förvirring. Artefakternas färg, form och material är en mix av de olika områdenas design, arkitektur och karaktär.
55
Figur 41: Artefakterna placerat vid Strömsholmen.
I figur 41 har sittkuber placerats kring det höga staketet för att exkludera den känsla av barriärer som intervjupersonerna upplevde. Sittkuberna tillsammans med planteringslådorna och vägpekaren skapar en mer inbjudande känsla, de knyter ihop de olika områdena med hjälp av att färg, form och information upprepas längst med hela stråket och skapar på så sätt en gemensam karaktär. Att skapa en offentlig plats där människor väljer att vistas på menar Gehl (2011) bjuder in till sociala- och frivilliga aktiviteter i stadsrummet och leder i sin tur till ett ökat rörelsemönster.
56
Figur 42 och 43: Artefakternas placerade längst med stråket från två olika riktningar.
I figur 42 och 43 kan man se artefakterna från två olika håll. Längst med hela stråket har strategin om home coming använts. Home coming är en strategi inom route following som innebär den process att hitta tillbaka till den punkt man en gång startade ifrån. I stråket ska man oavsett vilken riktning man rör sig i känna att man enkelt kan hitta tillbaka till startpunkten, detta med hjälp av kartor samt vägpekare som finns placerade vid de platser där det uppstår vägval.
57
Figur 45: Förlag på artefakternas placering.
Upplevelser
Genom att addera gestaltningsförslaget i det studerade området skapas nya upplevelser. Kartan väcker uppmärksamhet både dag och kvällstid med dess storlek, färg och belysning. Kartan och artefakterna skapar tillsammans en tydligare riktning för användaren att följa och platsen upplevs mer trygg och inbjudande, till skillnad från resultatet från de tidigare observationerna och intervjuerna som visade att platsen upplevdes otrygg och tråkig.
58
Figur 46: Karta med upplevelsebubblor som gestaltningsförslaget skapar.
Figur 47: Skillnaden mellan de första upplevelserna och gestaltningsförslagets upplevelser.
59
Figur 48: Karta med knytpunkter, landmärken och barriärer före gestaltningsförslaget.
Figur 49: Karta med knytpunkter, landmärken och barriärer med gestaltningsförslaget.
60
Figur 50: Karta som visualiserar sociala-, frivilliga- och nödvändiga aktiviteter utan gestaltningsförslaget.
Figur 51: Karta som visualiserar sociala-, frivilliga- och nödvändiga aktiviteter med gestaltningsförslaget.
61