Nedan redovisas visionsbilder på ett gestaltningsförslag för Mälarsjukhusets huvudentré med syfte att ge besökaren en trygg och välkomnande upplevelse kan se ut. Löpande i texten kommer designvalen motiveras med stöd i studiens teori och empiri.
Figur 23. Planvy av gestaltningsförslagets.
Sittplatser
Grupperade sittplatser uppmuntrar till social interaktion (2009 s.39), men detta är inte ett behov som alltid efterfrågas. Att endast använda U-formade placeringar av sittplatserna ger inte besökare möjligheten att välja sittplats efter sina behov. I gestaltningsförslagets
utformning erbjuds olika formationer av sittplatser för att ge besökaren möjligheten att välja mer eller mindre sociala sittplatser utefter deras behov. Avlastningsytor mellan sittplatsernas ryggar skapar både distans till personen på andra sidan och erbjuder yta för avlastning. Placeringen av sittplatserna i centrum av entréhallen gör informationstavlan mer tillgänglig och ger besökaren möjlighet att välja fler vägar att ta sig genom rummet. Ur workshopens resultat tolkades en uppskattning till sittmöbler i textil vilket ligger till grunden i valet av gestaltningsförslagets sittplatsmaterial.
Sittmöblerna beslutades att få ett liknande utseende för att ge intrycket av en helhet. Ware nämnde hur objekt som erhåller liknande egenskaper bidrar till förståelsen av att det tillhör en grupp (2013, s.181). Förhoppningen är att de liknande sittmöblerna i entréhallen ska bidra till en tydlig helhet och enhetlig inredning i rummets gestaltning.
Figur 27. Vy över sittyta med referens till mänskliga skalan.
Något som framkom i workshopen var efterfrågan på möjligheten till varm dryck. Eftersom den möjligheten erbjuds en liten bit vidare in i sjukhuset togs beslutet att därför se förbi det behovet i gestaltningsförslaget. Förslagsvis vore en simpel åtgärd att placera ut en
kaffeautomat i närhet till sittytan för att uppfylla det behovet hos målgruppen och därmed öka tillgängligheten till den varma drycken.
Tillgänglighet
Informationskartan kan tolkas som mer tillgänglig, den är synlig redan från då besökaren klivit in från entrédörrarna. Eftersom det ställs höga krav på den spatiala förmågan i nya miljöer (Adler & Adler, 2006 s.81) har viktig information i rummet tydliggjorts. Därmed behöver inte besökare kognitivt belasta hjärnan med att aktivt leta efter informationen utan den tydliggörs enligt pop-out effekten (Ware, 2008 s.29). Det stora färgpartiet skapar kontrast mot sin omgivning, fångar besökarens uppmärksamhet och tydliggör informationen (se figur 28). Genom att tydligt se var vägledande information finns att få kan det bidra till en
trygghetskänsla hos besökaren eftersom de får förståelse i rummets funktioner. Ching och Binggeli påpekar att objekt som är betonade baserat på deras angelägenhet i ett rum kan undvika förvirring hos betraktaren (2012, s.144).
Figur 29. Nuvarande vy mot informationskartan.
Figur 28. Förslagets vy mot informationskartan.
Färg & material
Färgvalen i entrén valdes med hänsyn till det som framkom i moodboardsen och med inspiration från referensobjektet NUS. Ljusa och naturnära färger var en preferens hos representanterna från målgruppen och vilket påverkade färgvalet till sittplatserna i förslaget. Det resulterade i ljusgrå och ljusbeiga textilmaterial i alla sittmöbler, bortsätt från barstolarna. Enligt Laike (2014 s.45) kan röd färg motsträva en lugn upplevelse men trots det togs beslutet att behålla den röda kontrastfärgen eftersom den synts användas genomgående i sjukhusets profil och i förslaget bara använts för att betona vissa ytor och objekt.
Valet av trämaterial i skiljeväggar, sittmöblerna, avlastningsytor och fondvägg baserades på målgruppens preferens till naturmaterial i workshopen. Beslutet till trämaterial inspirerades även från referensobjektet, NUS utformning som under platsanalysen eftersom det upplevdes som ett lugnande element.
Figur 30. Vy över två incheckningsautomater. Figur 31. Vy över de andra två incheckningsautomaterna.
Figur 32. Förslagets vy över sittytan i rummets centrum. Under en enkel utvärdering av
gestaltningsförslaget påpekade representanter från målgruppen att skylten för målpunkt-A kändes omodern. Därför togs beslutet att modernisera skyltens utformning, men behålla dess storlek och placering i rummet. Skyltarna egentligen inte skulle behandlas i denna studie, men för att ge en enhetlig design i entrén uppfattades ett behov i att innefatta en omformning av skyltens utformning.
Form
Runda former kan bidra till att skapa en lugnande miljö (Sjövall och Gospic, 2016 s.12). Därför har runda former placerats nära entrédörren.
Entrémattan har bytts ut till en rundad matta, sittplatserna har rundade hörn och cirklar i golvet informerar om var besökare checkar in.
Rörelse
Dörröppningar påverkar rörelsemönstret i rummet (Ching & Binggeli, 2012 s.29, 64). Med hänsyn till dörröppningar har möbler placerats för att stödja ett smidigt rörelsemönster. Smidigt
rörelsemönster syftar till att besökare ska kunna ta den kortaste vägen genom entréhallen till sitt mål.
Figur 34. Del av förslagets plan vy för att tydliggöra rummets runda element. .
Trygghet
Målgruppen antydde på en bristande integritet därför placerades skiljeväggar vid
provtagningens väntrum för att dela av från övriga entréhallen. Skiljeväggen skärmar fysiskt av men möjliggör viss visuell insyn för att skapa trygghet. Trygghet i den bemärkelsen att besökare har möjlighet att se vad som befinner sig på anda sidan skiljeväggen men väggen skärmar av för att inte möjliggöra full insyn.
Figur 37. Förslagets vy över väntrummet.
Rummets förslagna gestaltning har som förhoppning att med sina utvecklade möjligheter till val av rörelsemönster och sittplatser samt tydliga hierarki kunna bidra till en tydlig förståelse av miljön. Trygghet i bemärkelsen att besökaren förstår hur rummet ska eller kan användas, samt har ett val i hur denne vill använda sig av rummet.
Enligt Lynch kan en utvecklad mental bild (imageability) hos betraktaren underlätta orienteringen och användningen av miljön (1960 s.10). Den mentala bilden stödjs enligt honom av vägar, avdelare, områden, knutpunkter och fokusobjekt (s.46).Att fysiskt dela av väntrummet med skiljeväggar kan bidra till att visuellt uppfatta gränsen av området. Genom att tydliggöra informationskartan som ett av rummets fokusobjekt kan det därmed bidra till underlättad orientering och användning av miljön. Sittområdena kan förhoppningsvis
tydliggöra områden och knytpunkter i rummet samt placering av möblerna syftar till att stödja rörelsen och vägvalen i rummet.
Upplevelse
Eftersom vårdsituationen upplevs som en helhet är det fördelaktigt att det första fysiska mötet ger ett gott intryck. Förhoppningen är att gestaltningsförslaget ska ge en positiv upplevelse av entrén och därmed bidra till en positiv haloeffect som speglar helhetsupplevelsen av besöket. I syfte om att underlätta perceptionen har teorier om ämnet används för att förtydliga rummets användningsområden, information och stödja betraktarens mentala bild av platsen. Genom att underlätta för perceptionen så gynnas därmed den spatiala förmågan. En förmåga som det ställs speciellt mycket krav på när vi besöker nya miljöer (Adler & Adler, 2006 s.85) och blir därför nödvändig för målgruppen då de besöker huvudentrén för första gången. Genom den öppna placeringen av sittplatserna i centrum av entréhallen kan besökaren bjudas in till att röra sig mot informationstavlan och de sittplatser som finns där och agerar på så sätt som en signifier. Skiljeväggen agerar som en constraint genom att fysiska dela av väntrummet från den övriga entréhallen. Genom att använda signifiers och constraints kommer discoverabilityn i rummet underlättas och gynna besökarens förståelse av entréhallen.
Upplevelser är starkt kopplade till den fysiska omgivningen och förhoppningen med
gestaltningsförslaget är att ge en förbättrad upplevelse genom den nya rumsliga gestaltningen av miljön. Besökares upplevelsebubblor (Branzell 1976) och/eller upplevelserum (Mossberg 2015) borde förändras med den förslagna gestaltningen jämfört med den nuvarande
gestaltningen. Förhoppningen är att ge en mer öppen känsla i rummet utan på bekostnad av dess tydlighet