En studie om rumsliga gestaltningsfaktorer som kan bidra till en
förbättrad upplevelse i en sjukhusentré
Cajsa Mikaelsson
För avläggande av filosofie kandidatexamen i Informationsdesign med inriktningen Programinriktningen skrivs här
Ett examensarbete på grundnivå, 17,5 hp Examinator Yvonne Eriksson
Handledare Donal Freeney
Akademin för Innovation, design och teknik Mälardalens högskola
Abstract
Spatial design affects people’s experience of an environment, to lesser or greater degree. In short this is done through processes in the brain that interpret data gathered via the senses, including the visual senses.
Hospital entrances play an important role as the visitor’s first physical encounter with the facility. It is important that the experience feels welcoming and safe as this can affect the overall experience of the hospital’s quality of care. Mälarsjukhuset (Eskilstuna’s regional hospital) has received indications that their main entrance is perceived to be lacking this safe and welcoming feeling. A problem that created a subproject and collaboration opportunity with Mälarsjukhuset. This study has therefore investigated the main entrance area to the Mälarsjukhuset to understand what in this environment causes a negative experience for visitors, and to identify problem areas in the spatial design.
An investigation has been made, through an HCD process, to find spatial design factors that could contribute to a safer and more welcoming experience. The methods used to find solutions include example analysis, questionnaires and a workshop involving moodboards. The study's theory review and collected data resulted in a selection of generally applicable design factors and also a specific design proposal for the main entrance to the Mälarsjukhuset.
Sammanfattning
Den rumsliga gestaltningen på en plats påverkar människor upplevelse av miljön, mer eller mindre. Kortfattat sker detta genom tolkningsprocesser av information i hjärnan som samlats in genom människans sinnen, vilket innefattar den visuella perceptionen.
Sjukhusentréer spelar en viktig roll som besökarens första fysiska möte med verksamheten. Det är viktigt att upplevelsen känns välkomnande och trygg eftersom det påverkar
upplevelsen av sjukhusets vårdkvalitén på. Mälarsjukhuset har mottagit indikationer om att deras huvudentré upplevs brista i trygghet och välkomnande. Ett problem som genererade ett delprojekt och samarbetsmöjlighet med Mälarsjukhuset. Studien har därför undersökt
Mälarsjukhusets huvudentré för att förstå varför miljön orsakar den upplevelsen hos besökare och hitta gestaltningens problemområden.
Genom en HCD process har det sedan gjorts ett sökande efter gestaltningsfaktorer som kan bidraga till en tryggare och mer välkomnande upplevelse. Metoder som användes till att hitta lösningar var omvärldsanalys, frågeformulär och workshop som innehöll moodboards. Sammanställningen av studiens teori och empiri resulterade i en samling generella gestaltningsfaktorer och ett specifikt gestaltningsförslag för Mälarsjukhusets huvudentré.
Förord
Först och främst till jag tacka min samarbetspartner Mälarsjukhuset, Region Sörmland och framförallt mina kontaktpersoner Jennie Björklund och Katarina Vistrand för allt stöd under detta spännande projekt.
Tack Martina Oscarsson för hur vi hjälpts åt i projektet och tack till min kloka handledare Donal Freeney som gett mig feedback och hjälpt till att hålla mig ”perfekt stressad” under arbetets gång.
Jag vill också tacka min familj hemma i Umeå för erat enorma kärleksfulla stöd genom hela min studietid och tacka min klippa till sambo som orkar stå ut med mig genom allt.
Avslutningsvis vill jag rikta min tacksamhet till mina fantastiska klasskamrater för att jag fått lära känna och växa tillsammans med under min studietid.
Innehållsförteckning
Inledning ... 5
Bakgrund ... 6
Frågeställningar ... 7
Teori & tidigare forskning ... 8
Kognitiva och perceptuella processer ... 8
Form och placering ... 10
Färg, ljus och tillgänglighet ... 10
Human centered design ... 11
Källkritik ... 12 Metoder... 13 Platsanalys ... 13 Litteraturstudie ... 13 Intervju ... 13 Omvärldsanalys ... 14 Frågeformulär ... 14 Workshop ... 15 Metodresultat ... 16 Platsanalys ... 16 Intervju ... 21 Omvärldsanalys ... 22 Frågeformulär ... 24 Workshop ... 25
Metodkritik och etik ... 28
Gestaltningsresultat ... 29
Designprocessen ... 29
Gestaltningsfaktorer ... 31
Gestaltningsförslag ... 32
Slutsats och diskussion ... 40
Källförteckning ... 42 Bilagor ... 46 Samtyckesdokument ... 46 Intervjufrågor ... 47 Intervju 1 ... 48 Intervju 2 ... 49 Enkätbilder ... 51
Exempel på bildmaterial från workshop ... 53
Inledning
Vi lever i en komplex värld där vi dagligen vistas i olika komplexa miljöer som konstant påverkar oss på olika sätt. Vissa miljöer känner vi till sedan tidigare och kan vara rum vi vistas i dagligen medan andra miljöer är mer främmande eller förstagångsbesök. Oavsett påverkar alla miljöer oss på olika sätt, hela tiden.
Det är med våra sinnen vi samlar intryck som sedan tolkas och bildar upplevelser av en miljö. Tolkningen och upplevelsen av våra sinnesintryck utför grunden för vår perception och den är genom den som vi upplever vår komplexa värld. Av alla sinnesintryck som registreras i hjärnan är det inte ens 1% som når medvetandet (Adler & Adler, 2006 s.82). Den påverkan en miljö har på oss är vi alltså till 99% inte medveten om, men den är alltid där och kan medvetet gestaltas.
Beroende på syftet kan gestaltningen av en miljö medvetet utformas så att den bidrar till en viss upplevelse. Gestaltningen för till exempel ett spökhus på en nöjespark och ett sjukhus skiljer sig åt. Spökhuset gestaltas på ett sådant sätt att besökaren ska uppleva miljön som förvirrande och skrämmande, medan sjukhus med fördel ska upplevas som motsatsen, tydligt och tryggt. Upplevelsen i en miljö kan påverkas med rumsliga faktorer som bland annat form, färg, placering, ljus och ljud. Om dessa rumsliga faktorer inte fungerar som planerat kan upplevelsens kongenialitet motsäga den faktiska upplevelsen som miljöns gestaltning bidrar till. Vilket i sin tur kan leda till oönskade konsekvenser.
Det har bevisats att upplevelsen av sjukhusets fysiska miljöer kan påverka besökarens förväntningar och upplevelse av vårdkvalitén (Ulrich, 2012 s.67–69). Gestaltningen av verksamhetens allmänna rum, som entréhallarna, agerar som sjukhusets ansikte utåt och spelar därför en avgörande roll i besökarens helhetsupplevelse. Entréer, speciellt huvudentrén, blir extra viktig då det även är besökarens första fysiska möte med verksamheten. Komplexa och nya miljöer är mer krävande för perceptionen och föreställningsförmågan än tydliga gestaltningar och miljöer vi redan känner till (Adler & Adler, 2006 s.81,84). Varje besökare har olika personliga anledningar till att besöka sjukhuset och varje individs upplevelse av besöket är unika. Det beror på att deras tidigare erfarenheter, sinnesstämning och preferenser är några av de personliga aspekter som kan påverka upplevelsen (Adler & Adler, 2006 s.51). Hur sjukhusentrén rumsliga gestaltning påverkar besökarens upplevelse är vad som kommer undersökas i denna studie. För att förstå orsaken till problemets kommer det undersökas ur ett informationsdesignperspektiv med fokus på den rumsliga gestaltningen. Undersökningen kommer utföras genom användning av utvalda informationsinsamlingsmetoder som kompletteras med en omfattande litteraturstudie. Detta kommer därför ge ett resultat och gestaltningsförslag som grundas både i förstahandskällor samt tidigare forskning och teorier.
Bakgrund
I Eskilstuna ligger Sörmlands största sjukhus, Mälarsjukhuset. Här vårdas och behandlas i förstahand invånare i norra Sörmland men sjukhuset tillhandahåller även specialkompetenser som gör att de får vårda patienter i hela Sörmland och Västmanland (Region Sörmland, 2020). Region Sörmland lägger stor vikt i att utveckla sina vårdmottagningar för att besökare ska känna sig trygga och säkra (2020). Därför startade Region Sörmland delprojektet Attribut som gör en entré till en välkomnande och trygg miljö efter indikationer om negativa upplevelser av Mälarsjukhusets huvudentré. Delprojektet skapade en samarbetsmöjlighet mellan
Mälarsjukhuset och Mälardalens högskola. Kommunikation med projektbeställare och kontaktpersoner på region Sörmland, Karatina Vistrand och Jennie Björklund, har skett återkommande i arbetet.
I projektdirektivet förklaras hur det ”finns ett behov av att se över utformningen av entréer då den i nuläget beskrivs av invånare och personal som otydliga, oklart välkomnande,
förvirrande och rörig. Där finns också ytor för väntande anordnade på sätt som av användarna beskrivs som för öppna och att de inte säkerställer behov av integritet. Behov av förändring framkom när pop-up studio användes i huvudentrén på̊ Mälarsjukhuset under
”Innovationsveckan 2019” och förbipasserande tog en möjlighet att ge förslag på̊ hur vården kan förbättras”. (Projektdirektiv, 2020 s.4)
Tillsammans med kurskamrat, Martina Oscarsson, delades studien upp i två delar. Detta examensarbete fokuserar på upplevelsen av entrén medan Oscarssons examensarbete behandlar vägledningen i entrén. Platsanalys och intervjuer har utförts gemensamt men studierna har behandlat informationen olika och resulterat i olika gestaltningsförslag.
Mälarsjukhusets entréhall fyller idag flera funktioner som bland annat incheckning, väntrum för provtagning, väntrum för färdtjänst, passage och informations stöd. Den nuvarande utformningen upplevs av besökare som förvirrande, otydlig och bristande både vad gäller välkomnande och integritet. Detta orsakar bidragande faktorer till en negativ
helhetsupplevelse av besöket på Mälarsjukhuset och kan alltså spegla förväntningar eller upplevelse av vårdkvalitén. Sedan är upplevelsen inte i linje med de mål region Sörmland har för sina vårdenheter och därför en form av resursslöseri. Slutligen, behovet av integritet och trygghet som inte upplevs vara säkerställt uppfyller inte bestämmelserna enligt 5 kap. 1 § i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2019:996).
Syftet med studien är att undersöka vad som orsakar de negativa upplevelsen i entréhallen genom ett informationsdesignsperspektiv och få förståelse i vilka rumsliga faktorer som kan bidra till en tryggare och mer välkommande upplevelse av Mälarsjukhusets huvudentré. Målet med examensarbetet är att presentera en samling generella gestaltningsfaktorer som också utgör grunden i ett nytt gestaltningsförslag för Mälarsjukhusets huvudentré.
Studiens målgrupp är primärt sjukhusets förstagångsbesökare eftersom de inte har tidigare erfarenhet av miljön och är därför en grupp med behov av tydlig gestaltning samt att den gruppen exponeras för sitt första möte med miljön. Blir gestaltningen tydligare, mer trygg och välkomnande för målgruppen kommer det gynna även övriga besökare och personal som vistas i entréhallen.
Mälarsjukhuset har flera entréer, men eftersom huvudentrén är den mest använda är det
denna yta som kommer undersökas och som gestaltningsförslaget syftar till. Faktorerna som främst berörs är form, färg och placering. Den rumsliga gestaltningen i gestaltningsförslaget avser i detta arbete interiören och kommer inte innefatta de statiska objekten i arkitekturen eller exteriören. Gestaltningsförslaget har medvetet begränsats till att huvudsakligen fokusera på de faktorer som påverkar upplevelsen genom den visuella perceptionen. Beslutet togs med hänsyn till den rådande situationen orsakat av det samhällsfarliga viruset Covid-19 och de begränsningar som därmed uppkommit. Folkhälsomyndighetens föreskrifter och råd (HSLF-FS 2020:12) innebar bl.a. försvårade omständigheter för fysiska besök på offentliga platser så att undersöka annat än den visuella perceptionen ansågs som problematiskt.
Samhällssituationen har även påverkat val av metoder och resultatet av arbetet. Förklaring till hur det påverkat arbetets metoder och resultat går att läsa i rapportens metodkritik och
slutdiskussion.
Frågeställningar
Vilka rumsliga faktorer kan via den visuella perceptionen vara bidragande i att påverka upplevelsen av en sjukhusentré?
Hur kan Mälarsjukhusets huvudentré gestaltas med färg, form och placering för att tydliggöra en trygg och välkomnande miljö?
Teori & tidigare forskning
I detta avsnitt redogörs teorier och tidigare forskning som varit relevant för arbetet och legat till grund för gestaltningsförslaget. Avsnittet avslutas med källkritik som diskuterar val och trovärdighet av litteraturen.
Kognitiva och perceptuella processer
För att skapa design som ska användas av människor krävs förståelse i hur människans kognition fungerar. Kognition är samlingen mentala processer som hanterar och bearbetar information (Groome m.fl. 2006 s.27).
Under 1950-talet började man forska på hur människan interagerar med byggda miljöer och hur de påverkar tankar, känslor och beteenden (Anthes, 2009 s.1). Hur en individ upplever en miljö kan ses som något svävande och personligt, men idag blomstrar det av forskning som stödjer hur och varför vi upplever miljöer på de sätt vi gör. Tack vare utvecklingen inom hjärnforskning under 2000-talet har vi idag djupare förståelse i hur människan påverkas av design (s.1).
Att förankra design i vetenskaplig hjärnforskning är något inredningsdesigner Isabell Sjövall och läkare, forskare och fysiologen Katarina Gospic grundat sin bok, Neurodesign, på (2016). Genom människans historia har förmågan att kunna läsa av och tolka miljöer varit avgörande för överlevnad (Sjövall & Gospic, 2016 s.28). Idag finns det kunskap om hur vi läser av och bearbetar den information som finns i en miljö. Perceptionen förklaras enligt
neuropsykologerna Björn och Hanna Adler som människans förmåga att ”uppfatta det som finns närvarande för våra sinnen” (Neuropedagogik, 2006 s.81). Perceptionen utgör därmed grunden till hur vi bildar oss upplevelser i en miljö. Colin Ware förklarar mer ingående hur perception är en trestegs tolkningsprocess i hjärnan där vi först ser enkla funktioner som kanter, djup, texturer och ytor. Informationen byggs sedan ihop till mönster, former och objekts relationer för att slutligen bilda en meningsfull bild av det vi ser (Visual thinking for design, 2008 s.9–11).
Att befinna sig i komplexa miljöer som håller flera funktioner, ljud och människor i rörelse leder till många sinnesintryck. Om en individ vistas i en miljö som ger många sinnesintryck kan den upplevas kaotisk och vara svår att läsa av vilket bidrar till att information inte kan tolkas och därmed blir ointressant (Adler & Adler, 2006 s.81). Miljöer med för mycket sinnesintryck kan därför upplevas förvirrande för betraktaren då hjärnan inte kan tolka all information. När vi läser av en miljö använder vi oss inte bara av den information som nås med den visuella perceptionen utan även de föreställningar av det som ligger bortom det (Adler & Adler, 2006 s.84). Ware förklarar att vi lever i en tredimensionell värld men att vi ser miljöer från ett visst perspektiv (2008 s.105) och därför kan vi behöva föreställa oss delar av en miljö för att förstå helheten. Denna föreställning är beroende av vår spatiala förmåga. Utöver den visuella perceptionen handlar den spatiala förmågan om mentala visualiseringar och föreställningar, både två- och tredimensionellt (s.84). När vi besöker nya miljöer ställs högre krav på den spatiala förmågan (Adler & Adler, 2006 s.85). Därför har vi lättare att
använda oss av och hitta i miljöer vi redan känner till, som våra hem, jämfört med när vi besöker ett sjukhus för första gången till exempel. Eftersom vår spatiala förmåga är beroende av perceptionen kan det vara fördelaktigt att underlätta för perceptionen. Genom att göra information lättolkad kan det skapa gynnsammare förutsättningar för de höga kraven som ställs på den spatiala förmågan i en ny miljö.
1915 genomförde Edward Thorndike en studie som visade på att om människan anser något att ha en positiv egenskap kommer personen mer sannolikt bedöma dess övriga egenskaper som positiva (Thorndike, 1920). Thorndike namngav fenomenet Haloeffekt. Haloeffekten syftar alltså på att en positiv egenskap påverkar förväntningarna på de andra egenskaperna till att också vara positiva. Eftersom vårdsituationen upplevs som en helhet, baserad på medicinsk kompetens, det mänskliga mötet, logistiken, ekonomin och den fysiska miljön (Fridell, 1998 s.25) kommer upplevelsen av de olika momenten påverka varandra. Om ett moment upplevs positivt kommer det alltså, enligt haloeffekten, påverka upplevelsen av de övriga momenten. Som nämnt tidigare, uppfattar vi världen genom vår perception. Perceptionen blir en subjektiv tolkningsprocess som påverkas av betraktarens tidigare erfarenheter, sinnesstämning och preferenser bl.a. (Adler & Adler, 2006 s.51). Därför kan det vara svårt att förutspå en
betraktares upplevelser av en miljö eftersom det kan skilja sig åt mellan olika betraktare och varje tolkningsprocess är unik. Hur vi upplever en fysisk miljö beror på visuella rumsliga
faktorer som form, färg, balans, textur, ljus, betoning, enheter, variationer etc. (Ching &
Binggeli, 2012 s.84). När dessa faktorer tolkas av olika människor kan de resultera i olika upplevelser eftersom de tolkas av deras person.
Kevin Lynch (The image of the City, 1960) lyfter fem beprövade fysiska element som stödjer vår mentala bild av en miljö; vägar (path), avdelare (edge), områden (district), knutpunkter (node) och fokusobjekt (landmark). Förmågan att föreställa sig mentala bilder av en miljö kallar han imageability och de fem elementen stödjer människans imageability (Lynch 1960, s.41). Existensen och tydligheten i de fem fysiska elementen kan alltså stärka den mentala bilden hos betraktaren. En utvecklad mental bild hos betraktaren underlättar orienteringen och användningen av miljön (Lynch, 1960 s.10)
Att upplevelser har en stark koppling till den fysiska omgivningen är något Lena Mossberg (2015) förespråkar. Mossberg myntade begreppet upplevelserum som syftar på den fysiska omgivningen där en upplevelse skapas och konsumeras (Mossberg, 2015 s.12). Hon förklarar hur upplevelserummet har en påverkan i hur vi upplever en miljö men också hur vi beter oss i den. Att få klarhet i vilken rumslig situation man som människa befinner sig i är ett
grundläggande behov för att uppleva säkerhet och kunna relatera sig själv till omgivningen (Andersson 1988, refererad i Mossberg 2015, 86).
Ett liknande begrepp för upplevelse av den fysiska miljön är upplevelsebubbla, ett begrepp och metod Arne Branzell (1976) myntat för att använda till notering och visualisering av rymdupplevelser. Metoden grundas i att betraktaren upplever miljöer i olika rymdbubblor, dessa är individuella och föränderliga (Branzell, 1976 s.20). Upplevelsebubblor kan
Form och placering
Forskning visar på att amygdala, den del i hjärnan som hanterar rädsla och känslomässig upphetsning, är mer aktiv när en människa tittar på objekt med skarpa vinklar än ett objekt med böjda eller rundade kanter (Anthes, 2009 s.38). Eftersom människokroppen saknar förmågan att skilja på vad som är äkta eller falsk fara (Adler & Adler, 2006 s.99) kan vistelse i en miljö där många skarpa vinklar är närvarande därför bidra till att vi blir mer stressade och oroliga. Baserat på Anthes (2009) artikel konstaterar Sjövall och Gospic att rundade hörn praktiskt sätt är fördelaktiga för att skapa lugnande miljöer (2016 s.12).
Inom kognitionsteorin finns det gestaltlagar som beskriver hur vi läser av visuell information. Colin Ware konstaterar att gestaltlagarna är regler som förklarar hur människan ser visuella mönster (Informations visualization: perception for design, 2013 s.181). Likhetslagen och
närhetslagen är två av dessa lagar som syftar på att när objekts erhåller liknande egenskaper
eller de befinner sig i närhet till varandra kan de enklare perceptuellt uppfattas som en grupp (s.181, 183).
Det är inte bara former i rummet som påverkar människan, utan även placeringar. Placering av dörröppningar och föremål i rummet påverkar rörelsemönstret i miljön (Ching & Binggeli, 2012 s.29, 64). Därför bör placeringen av föremålen placeras på ett sådant sätt som stödjer rörelseflödet i rummet. Placering av sittplatser påverkar också hur rummet används. I sin artikel lyfter Anthes hur forskning visat på att sittplatser som placeras i grupp uppmuntrar till social kontakt mer än sittplatser placerade i rader efter väggen (2009 s.39).
Färg, ljus och tillgänglighet
Färg kan användas för att tydliggöra en helhet av något (Ware, 2008 s.73). Objekt i liknande eller samma färg kan alltså uppfattas som att de hör ihop trots att de inte står bredvid
varandra. Färg kan även användas för att markera eller lyfta fram ett område. Pop-out effekt grundar sig i att ge ett objekt en eller flera egenskaper som skapa tydlig kontrast och betoning till sin omgivning, färg är ett exempel på en sådan egenskap men det kan också vara storlek, placering eller gruppering (Ware, 2008 s.29). Eftersom pop-out effekten inte kräver en större mängd ögonrörelser underlättas den visuella sökningen (s.29). Därför kan pop-out effekten användas som ett verktyg för att effektivisera informationssökning. Ching och Binggeli påpekar att man bör betona objekten i ett rum baserat på deras angelägenhet för att undvika förvirring hos betraktaren (2012, s.144). De objekt eller områden i en miljö som anses viktigast borde därför betonas mer än de övriga objekten i sin omgivning. Professor och docent i miljöpsykologi, Thorbjörn Laike, lyfter hur färg kan vara ett stöd för att minska den rumsliga komplexiteten genom att framhäva viktiga objekt eller områden i omgivningen (2014, s.193). Han konstaterar att det inte finns några entydiga slutsatser för hur människan påverkas av färger, men det finns forskning som hävdar att varma färger (röd, orange och gul) upplevs mer uppiggande och kalla färger (blå, grön) upplevs som lugnande (Laike, 2014 s.45). Eftersom det finns motsträvigheter i forskningen inom detta område är det viktigt att vara medveten om de brister som kan finnas i forskningsresultaten.
Bra belysning är viktigt för att vi ska kunna se och orientera oss i en miljö men det kan också påverka hur vi upplever och mår i en miljö. Naturligt dagsljus har enligt forskning en positiv
verkan på människans välbefinnande (Laike, 2014 s.41). I miljöer som saknar eller har bristfälligt dagsljus får man istället använda artificiellt ljus.
En lättolkad miljö menar Wijk och Häggström bidrar till känslan av säkerhet, kontroll och kompetens (s.188). Att anpassa en miljö för alla människors behov samtidigt kan vara motsträvigt. Färgkontraster i en miljö är ett bra stöd för människor med synnedsättning
samtidigt som det kan orsaka förvirring för de medkognitiv nedsättning (s.188). Som designer är det viktigt att vara medveten om de val som tas och att ha förståelse för de fördelar och konsekvenser de medför. Ålder eller sjukdomar kan leda till funktionsnedsättningar som gör individer mer beroende av miljöns utformning (Wijk & Häggström, 2014 s.187). De kan begränsas av bristande tillgänglighet och bli beroende av assistans.
Human centered design
Bra design märks inte av eftersom den inte skapar problem eller irritation (Mossberg, 2015 s.80; Norman, 2013 s.xi). För att lyckas med ett designarbete är det därför viktigt att se över det som orsakar problem och irritation hos människan. Human centered design [HCD] är en metod som fokuserar på människans behov och förutsättningar så att designen anpassas efter människan och inte vise versa (Norman, 2013 s.8; Wikberg Nilsson, Ericsson & Törlind, 2016 s.23).
En human centered designprocess består av en iterativ cykel på fyra delar; Observation, idégenerering, prototyping och testande (Norman, 2013 s.222). Designidéer testas på användare för att hitta utvecklingsmöjligheter. HCD processen är en del i double-Diamond modellen. Double-Diamond modellen grundas i ett arbete från ett divergent till ett konvergent sökande, både vad gäller problemet och lösningen (Norman, 2013 s.220). Arbetet delas med andra ord upp i två delar; Problemsökande och lösningssökande. På så sätt öppnar man upp för att utforska alternativa problemorsaker innan man smalnar av för att sedan landa i ett slutgiltigt problem. Samma gäller sedan sökandet på eventuella lösningar då man öppnar upp för att utforska möjliga alternativ och sedan smalnar till den mest framgångsrika lösningen. Se figur 10 för visualisering av Double-Diamond modellen och hur den används i rapportens studie.
När vi använder ett föremål behöver vi förstå hur det kan användas och hur en produkt kommunicerar interaktionsmöjligheter beror på deras discoverability. Discoverability bygger på användningen av de fundamentala principerna för interaktion (Norman, 2013 s.10). Tre av dessa interaktions principer är affordance, signifiers och constraints. Affordance menar Norman är relationen mellan människa och det fysiska föremålet, vad föremålet erbjuder in till för möjliga interaktioner. Signifiers påminner mycket om affordance begreppet, Norman beskriver att signifiers kommunicerar var interaktioner är möjliga medan affordance avgör vilka interaktioner som är möjliga (s.14). Till skillnad från de två ovannämnda begreppen så förklarar Norman att constraints kommunicerar tydliga ledtrådar för vad som begränsar möjligheten till interaktioner (s.125).
slutändan är det ändå den känslomässiga upplevelsen som avgör hur lyckad vi uppskattar en design (2013 s.10). Han poängterar även hur viktigt det är att vara medveten om människans kognitiva processer då de står i nära relation till våra känslor (s.10). Ursprunget till
individuella känslor kan därför kopplas till de allmänna forskningsteorierna inom kognitionen.
Källkritik
De teorier och tidigare forskning som presenterats ovan syftar till att visa på evidens för hur människan upplever miljöer och vilka aspekter som kan påverka den visuella perceptionen. Författarna till den utvalda litteraturen har bedömts som erfarna inom sitt ämnesområde. Till exempel är både Norman och Ware centrala och välkända namn inom design, kognition och perceptionspsykologin. Ware har publicerat flera vetenskapliga artiklar och Norman släppt en rad böcker inom de nämnda områdena. De äldre verken, Image of the city (1960), Att notera
rumsupplevelser (1976) och A constant error in psychological ratings (1920), anses
fortfarande vara högt relevanta eftersom de lyfter begrepp som fortfarande är centrala inom sina områden. Till exempel nämns Lynch, författaren till Image of the city, i Jan Gehls moderna verk Life between buildings från 2011. Rum för vårdens möten (1998) är också ett äldre verk men referensen till litteraturen anses vara relevant även idag.
Den större delen av litteraturen är dessutom listad som kurslitteratur i utbildningen
Informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning och anses vara representativ för dessa områden. Mossberg är en källa som inte tillhör kurslitteratur och till skillnad från övrig litteratur syftar hennes bok till marknadsföring och kommersiella upplevelser. Det sågs ändå många likheter i Mossbergs syn på upplevelserum och Branzells upplevelsebubblor, som inte är lika övervägande kopplat till kommersiella upplevelser. Det ansågs därför vara intressant att lyfta ett annat perspektiv på upplevelse begreppet i denna studie.
Definitionen av lyckad design i teoriavsnittet är en egen tolkning baserad på Wikberg Nilsson m.fl (2016) och Normans förklaringar av god design ur ett HCD perspektiv. Eftersom arbetet utgår från en HCD process anses denna definition vara relevant i detta arbete. Definitionen av lyckad design kan tolkas annorlunda sett ur andra perspektiv men i detta arbete kommer begreppet syfta till definitionen under rubriken Human centered design i rapportens teoriavsnitt.
Metoder
I detta avsnitt redogörs val och utformning av arbetets informationsinsamlingsmetoder. Metoderna presenteras i kronologisk ordning för att ge tydlig förståelse i när de använts i designprocessen. Bortsätt från litteraturstudien bygger samtliga metoder på insamling av empirisk information. Metodkritik och etik redogörs i nästa avsnitt.
Platsanalys
Tidigt i arbetet utfördes en platsanalys och observation för att få förståelse för entréhallens gestaltning och hur platsen användes. Inför observationen tillämpades uppbyggnaden av AEIOU. AEIOU är en metod som grundar sig i att organisera observationen genom ett ramverk av förutbestämda aspekter som ska undersökas (Martin & Hanington, 2012 s.10). Metodens bestämda aspekter är; aktiviteter, miljö, interaktioner, objekt och användare (s.10). Ramverkets fem huvudaspekter tilldelades även varsin lista på förbestämda utgångspunkter som stöd för att strukturera upp observationen och tydliggöra huvudaspekternas innehåll. Innehållet i dessa listor inspirerades av Ching och Binggelis listor för att analysera platsers användare, aktiviteter, möblering, utrymme och dimensioner (Interior design illustrated 2012 s.58–60). Eftersom rörelsemönstret påverkas av den rumsliga gestaltningen observerades besökares rörelse för att förstå hur de påverkades av den befintliga gestaltningen.
Litteraturstudie
Litteraturstudier är en form av andrahandsinformationsinsamling. Till skillnad från primära informationsinsamlingsmetoder är litteraturstudier en insamling av befintlig data som går att hitta i bl.a. böcker, rapporter och artiklar (Martin & Hanington, 2012 s. 154). Genom att läsa tidigare forskning ges en förståelse i vad som redan gjorts eller inte gjorts och kan på så sätt stödja planeringen och upplägget av arbetet.
Intervju
Intervju är en bra metod för att samla in förstahandserfarenheter, uppfattningar och åsikter (Martin & Hanington, 2012 s.102). I detta arbete utfördes totalt två kvalitativa intervjuer, en utav dessa var en gruppintervju. Uppbyggnaden av intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebar att de grundades i förbestämda frågor men gav informanterna möjligheten att berätta relativt fritt (Dalen, 2011 s.30–31). Inför respektive intervju utformades frågeformulär att använda som grund under intervjutillfällena. Formulären är bifogade i rapportens bilagor. Olika informantgrupper borde influera utformningen av intervjun eftersom de besitter olika
intressent till projektet, de hade därav god förståelse för problemets konsekvenser och
uppkomsten till projektet. Till denna intervju förbereddes frågor om problemets betydelse och konsekvenser samt gestaltningen och funktion av entrén.
Par- eller gruppintervjuer kan locka fram naturligare samtal och leda till mer utvecklad information, men deltagarna kan också ha en inverkan på varandra som påverkar deras svar (Martin & Hanington, 2012 s.102). Då informanterna till intervju 2 båda företräder region Sörmland ansågs inte deras samverkan i en intervju som något större problem, deras samverkan bedömdes istället vara en övervägande positiv faktor för resultatet.
Utifrån ett etiskt perspektiv är det viktigt att informanten har samtycke till deras frivilliga medverkan, att de kan känna en trygghet, förtroende och förståelse för situationen. Därför utformades ett samtyckesdokument, med utgång från etikprövningslagen (2003:460). Dokumentet ligger bifogat i rapportens bilagor. Underskrivet samtycke visar på att informanten fått information om vad arbetet handlar om, kunskap i hur den insamlade informationen kommer behandlas och deras rättigheter i och med deras medverkan (Dalen, 2011 s.21).
Omvärldsanalys
För att se likheter och skillnader i Mälarsjukhusets huvudentré med en andra befintliga miljöer utfördes en omvärldsanalys. Syftet var att genom digital research samla kunskap i hur platser med liknande syften gestaltats för att hitta intressanta referensobjekt. Ett specifikt referensobjekt besöktes fysiskt; Norrlands universitetssjukhus [NUS] huvudentré. NUS
renoverades nyligen för att göra entrén mer tillgänglig (Region Västerbotten, 2018) och de har även, flera år i rad, utnämnts till landets bästa universitetssjukhus (Region Västerbotten, 2018). NUS entré sågs därför som ett intressant referensobjekt att jämföra med arbetets objekt. Besöket på NUS innebar en liknande platsanalysmetod som den på Mälarsjukhuset den 19 mars 2020 för att tydligt se och jämföra platsernas skillnader och likheter i
utformningen.
Frågeformulär
Med grund i den empiri som samlats in under platsanalysens observation och intervjuer uppmärksammades olika problemområden. Problemområdena klargörs i rapportens
Metodresultat. För att bekräfta de problemområden som uppmärksammats och undersöka
möjliga orsaker till dessa utformades ett digitalt frågeformulär. Formuläret baserades på utvalda foton från Mälarsjukhuset och referensobjektet NUS entréhallar och innehöll frågor gällande utformningen och upplevelse av de båda entréerna. Frågeformuläret innehöll både öppna och stängda svars alternativ. Att ha båda formerna av svarsalternativ ger möjlighet till kvalitativ och kvantitativ data (Martin & Hanington, 2012 s.140). Syftet med metoden var att få förståelse i målgruppens upplevelse av problemområdena för att förhoppningsvis kunna legitimera ursprunget till upplevelserna i kognition- och perception teorier.
Workshop
För att förstå målgruppens syn på hur upplevelsen av en välkomnande och trygg sjukhusentré kan se ut anordnades en workshop. Representanter från målgruppen valdes ur ett
bekvämlighetsurval. Dessa deltagare tilldelades sax, lim, tidningar och instruktioner både muntligt och skriftligt. Tidningarna var en blandning av framförallt mode- och
inredningsmagasin med utgåvor från 2014–2020. Foton av omslagen på exempel av några utav tidningarna ligger i rapportens bilagor.
Syftet med workshopen var att representanter från målgruppen skulle skapa varsin moodboard som visualiserade deras syn på en välkomnande och trygg sjukhusentré. Moodboard är en form av kollage. I Universal methods of design (2012 s.34) nämns det hur kollage är ett lättsamt sätt för målgruppen att kunna kommunicera sina tankar och känslor genom att visualisera dom. Genom att sedan analysera, tolka och sammanställa samtliga moodboards fanns en förhoppning om att hitta gemensamma element i visualiseringarna. Analyserna innebar en skriftlig sammanställning av det som kunde denoteras i materialet, till exempel; växter, beigt färgparti och trä. Sedan sammanställdes det som konnoterades i materialet, med koppling till det som tidigare denoterats. Konnotationer kunde vara till exempel; Trä kan syfta till önskan om naturliga material eller material som bidrar till en naturnära känsla.
Metodresultat
I detta avsnitt redovisas resultaten av de genomförda metoderna i text och visualiseringar. Metoderna som innefattat analys eller tolkning kommer löpande i texten lyfta tolkningar och analyser av metodresultaten. Avsnittet avslutas med metodkritik och etik som diskuterar hur val och utformning av metoderna kan ha påverkat resultaten.
Platsanalys
Platsanalysen utfördes den 19 mars 2020 mellan klockan 15.30–16.30 och innefattade en timmes observation i Mälarsjukhusets huvudentré. Observationen utfördes med AEIOU metodens aspekter som utgångspunkt. Till sammanställningen av observationens resultat samlades informationen istället under tre nya rubriker; Upplevelse, form och färg, som
tillsammans bildar en rubrik, Interaktionsområden och rörelse. En avgränsning av det område som skulle undersökas gjordes för att precisera och begränsa mängden arbete till att passa arbetets tidsram. Områdesbegränsningen baserades också på vad som ansågs mest intressant att undersöka i detta arbete. Uteslutna områden innefattade toaletter och förvaringsskåp. Se figur 1 för observationsområdet. Vidare kommer intressanta noteringar presenteras i text, visualiseringar och foton.
Figur 1. Karta över entréhallen och markering av det område som observerades.
Upplevelse, form och färg
Entrén nås utifrån genom en roterdörr eller den tillgänglighetsanpassade dörren bredvid. Entrédörrarna är i glas och placerade efter en fönstervägg vilket gör entréhallen synlig redan från utsidan av byggnaden. Fönsterväggen släpper in mycket dagsljus men nås aldrig av direkt solljus eftersom den är vänd mot norr. Platsen är väldigt öppen i sin utformning vilket
möjliggör syn över i princip hela entréhallen. Något som noterades var däremot att, sett från entréöppningen, blockerades informationskartan av banderollen vid incheckningsautomaten.
Se figur 2 för den blockerade vyn. Arkitekturen består av mycket raka linjer och skarpa vinklar bland annat bildar stenplattorna i golvet ett rutnät i över hela entréhallen. Bristen på mjuka material, bortsätt från den grå mattan, gör att rummet upplevs som hårt, kalt och sterilt. Det sistnämnda är däremot något som kan uteslutas med tanke på att vi befinner oss i en sjukhusmiljö. Entréhallen innehåller mycket varma färger som gulbruna toner i trämaterialen, röd accentfärg. Figur 4 och 5 visar den röda accentfärgen. Den gula nyansen i belysningen gör att de grå och vita färgerna upplevs mer gula. Något som noterades under platsanalysen var att vägledningsskyltarna i taket smälte in i det vita taket och väggarna eftersom de också var vita.
Figur 2. Blockerad vy över kartan. Figur 3. Vy mot entrédörrarna.
Interaktionsområden
Sett till höger sticker Informationsdisken ut med sin konvexa rektangulära form och rundade kanter. Informationsdiskens material och färg smälter in i rummets övergripande gestaltning. Disken är täckt av ett glasparti som synliggör att den är bemannad. Framför
informationsdisken, i centrum av entréhallen, står en sittgrupp med fem bänkar placerade i en U-form. Denna sittgrupp upplevs väldigt utsatt jämfört med övriga sittplatser i entrén
eftersom den kan iakttas från alla vinklar. Mellan sittgruppen och informationsdisken finns en målad matta i golvet med riktning rakt in, vidare i sjukhusbyggnaden.
De fyra incheckningsautomaterna är placerade i par. Ena paret står i närhet till den centrala sittgruppen och är det första besökaren möts av om de klivit in genom roterdörren. Det andra paret incheckningsautomater står placerade mot väggen vid den anpassade entrédörren. Området är markerat med röd tyg-vägg samt röda markeringar i golvet framför
Figur 4. Vy mot centralt placerade sittgruppen. Figur 5. Vy över två incheckningsautomater.
Mot väggen finns trappor som leder ner och upp till några av sjukhusets mottagningar. Här är det öppet upp mot den andra våningen vilket skapar en högre takhöjd och de fönster som finns där släpper in dagsljus som når entréhallen. Mot trappen sitter en stor karta över
sjukhusbyggnaden med information om hur besökaren med målpunktsystem hittar till olika mottagningarna. Ovanför hissarna sitter en röd skylt med bokstaven A för att markera målpunkt A.
I den bortre delen av entréhallen står ytterligare en sittgrupp som bildar en längre U-form. Sittgruppen består av olika sittmöbler men placeringen gör att de ändå upplevs som en helhet. Se figur 6 & 7. Stolar och bänkar är blandade och erbjuder möjlighet att sitta med ryggen mot väggen och ut mot entréhallen. Sittgruppen är placerad utanför provtagningscentralen och används som väntrum av besökare eftersom det inte finns något väntrum på insidan av provtagningen. Provtagningens väntrum var med andra ord integrerat i entréhallen.
Vid entréns fönstervägg står två sittgrupper som tillsammans bildar en sammansatt J- och U-form och upplevs som ett gemensamt område. På väggen sitter tre digitala
informationsskärmar och en analog klocka som är placerade i olika höjder. Det ger ett rörigt intryck. I närhet till samtliga sittplatser stod växter i röda krukor placerade för att följa och stärka U-formen. Något som gjorde formen mer kantig.
En visuell sammanställning av rummets områden syns i figur 8.
Figur 8. Visualisering över de viktiga interaktionsområdena i entréhallen.
Rörelse
Utöver öppningen vidare in i sjukhuset och trappen finns 4 dubbeldörrar som leder till olika mottagningar. Samtliga öppningar i entréhallen kopplar samman till andra platser skapar ett rörelsemönster mellan platserna. Mest rörelse noterades på den raka sträckan mellan
roterdörren och öppningen vidare in till sjukhuset. Figur 3 visar denna strecka. Framför entrédörrarna skapades en naturlig knutpunkt mellan de olika vägvalen i entréhallen. Vid denna knytpunkt låg en stor grå matta i anslutning till entrédörrarna. Det noterades att med utgångspunkt från knutpunkten krävdes en passering runt den centralt placerade sittplatsen för att se informationen på kartan vid trappen. Rörelsen i rummet samanställdes till ett
Figur 9. Visualiserad sammanställning av det noterade rörelsemönstret.
Sammanfattning
Efter platsanalysen kunde preliminära problemområden urskiljas från gestaltningen av huvudentrén. Följande problemområden ansågs som intressanta aspekter att undersöka närmare för att förstå om de kunde vara bidragande till den negativa upplevelsen:
▪ Sittgruppen placerad i centrum av entréhallen upplevdes som olämpligt placerad och påverkade tillgängligheten till informationskartan och rörelsemönstret i entréhallen på ett onaturligt sätt. Dessutom noterades ingen användning av denna sittgrupp under observationen.
▪ Väntrummets sittgrupp är väl överskådlig och saknar tydlig avskärmning från övriga entrén. Syftet för sittplatsområdet är att agera väntrum, vilket inte upplevs tydligt nog i gestaltningen. Den gör intrång i den välanvända passagesträckan. Placeringen av möblerna gör att de kan ses som en helhet, men de olika modellerna av sittmöbler gör att det ser rörigt ut.
▪ Brist av hierarkiskt betonade objekt. De interaktionsområden och objekt som anses viktiga i rummet är inte de som betonats. Den röda kontrastfärgen används för att tydliggöra två av incheckningsautomaterna men syns också på mindre hierarkiskt viktiga objekt som krukor, dörrkarmar och den målade mattan på golvet. Detta skapar förvirring och otydlighet i objektens hierarkiska ordning.
Intervju
Nedan lyfts en intressant information som framkom vid intervjutillfällena under relevanta rubriker. En sammanfattning av de viktigaste punkterna går sedan att läsa. För hela sammanfattningar av intervjuerna, se rapportens bilaga Intervju 1 och Intervju 2
Information
Att checka in till vårdbesöket med incheckningsautomaterna är ett viktigt syfte med entrén och något som ser ut att fungerar bra i dagsläget förklarar Sundbom (Muntlig källa, 17 april 2020). Att hitta vidare in på sjukhuset tar hon upp som ett annat viktigt syfte. Något som besökare huvudsakligen får hjälp med i Informationsdisken, vid informationskartan. Vistrand (Muntlig källa, 23 april 2020) berättar att informationsdisken är den enda bemannade platsen vars syfte är att hjälpa besökare. Informationsdisken är den enda bemannade hjälpstationen på sjukhuset och är med andra ord en mycket viktig komponent i huvudentrén och
sjukhusbyggnaden överlag. Sundom nämner att de dagligen tar emot 250–350 besökare i informationsdisken, men att vissa försöker ta reda på information på egen hand istället för att fråga om hjälp. Sundbom nämner att besökare inte ska behöva leta efter information i
entréhallen utan att det ska synas tydligt var de ska. ”Om alla stegen i vårdkontakten inte uppfattas som att man är rätt ute så är man i ett underläge, vilket inte är smart” (Björklund, Muntlig källa, 23 april 2020). Björklund anser att det ses som resursslöseri ifall entréhallen inte uppfyller de behov den ska. Tydlig information i huvudentrén är därför viktigt för att besökaren ska förstå att de är rätt ute.
Första mötet
Vistrand och Björklund håller både med påståendet att huvudentrén står för det första viktiga mötet med besökare samt att rummet agerar som verksamhetens ansikte utåt. De kommer också gemensamt fram till att det inte är något som deras huvudentré kan stå för i dagsläget. Entrén är i dagsläget väldigt öppen och ger möjligheten att se över hela entréhallen, något Sundbom lyfter är viktigt.
Sittplatser
Vistrand nämner att ett annat stort syfte för entrén är att agera vänthall. Sittplatserna bredvid informationsdisken förklarar Sundbom är provtagningscentralen Unilabs vänthall. De har ett väldigt stort flöde av människor i entrén och speciellt i början av veckan när det är mycket människor som ska till provtagningen räcker nästan inte väntplatserna till säger hon.
Sundbom nämner därför att även sittgruppen mittemot informationsdisken används i väntan på provtagning. Samma sittgrupp lyfter Björklund som ett problemområde. Hon förklarar hur de begränsar vägen fram till informationskartan, man kan se kartan från håll men behöver gå runt sittgruppen för att nå informationen.
▪ Informationsdisken är en mycket viktig komponent i huvudentrén ▪ Incheckningsautomaterna är viktiga och fungerar bra
▪ Informationen i entrén borde vara lättillgänglig för besökare
▪ Sittplatserna utanför provtagningen är inte tillräckliga i början på veckan
Omvärldsanalys
Omvärldsanalysen innefattade en research av liknande miljöer och få kunskap i hur de
gestaltats. Under researchen upptäcktes ett särskilt intressant referensobjekt som det bestämde göras ett fysiskt besök på, Norrlands universitetssjukhus. Nedan redovisas intressant
information från omvärldsanalysen.
Research
En digital research utfördes för att undersöka liknande platser som huvudentrén på
Mälarsjukhuset. Under den digitala researchen påträffades flygplatsterminaler och det kom till insikt hur dess aktiviteterna liknande interaktionsområdena i Mälarsjukhusets entré (se figur 8 för dessa interaktionsområden). Båda platserna har som syfte att kunna checka in för sitt besök, navigera sig till rätt plats och sittplatser för att vänta. Därför bedömdes
flygplatsterminalers gestaltning vara intressanta referenser. De fotografier som var av intresse för referens är skyddade av upphovsrätten och kan inte bifogas i rapporten.
Referensobjekt
Det fysiska besöket innebar en platsanalys och observation på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Besöket gjordes den 26 april 2020 och utfördes likt platsanalysens ramverk på
Mälarsjukhuset. Entréhallen upplevs som ljus trots begränsat insläpp dagsljus. Belysningen är en kall vit ton. Platsens ytor ser rena och välstädade ut. Informations väggen sticker tydligt ut med sin blå färg och konkava inramning av väggarna (se figur 10). Ytan är också punktbelyst. De blå färgerna ger samma utstickande effekt för vägledningsskyltarna i taket och väggarna. Färgskalan består av kalla jordnära färger som blå och olika nyanser av grönt. Materialen i miljön är övervägande naturmaterial som trä och sten.
Sittplatsernas material är i trä och textil. Placeringen av sittplatser är utspridd över hela entrén och är i olika formationer. De tillåter fri rörelse genom sitt ytorna. Växter har samlats bredvid varandra i fönster och bildar växtpartier.
Sammanfattning
▪ En miljö med liknande aktiviteter är flygplatsterminaler. De fyller samma syften som Mälarsjukhusets huvudentré.
▪ Kontrastfärg används endast i skyltningen för att betona vägledande information i skyltform. På Mälarsjukhuset användes den röda kontrastfärgen även på bl.a. hissdörrar, väggen bakom ena paret incheckningsautomater och som streckad linje i golvet.
▪ Placering av sittplatserna skapar en stor helhet och kommunicerar vänthall. Den stora sittytan i rummets liknar formationen av sittplatser på flygplansterminal (se figur 11). Detta ger känsla av att man är en i mängden när man sitter där. På Mälarsjukhuset upplevs de som 3 olika grupper varav den placerad i centrum av entréhallen känns mer utsatt än de andra och de som sitter där sticker ut. På NUS upplevs platserna mer allmängiltiga och de som sitter där är en i mängden.
▪ Rörelse genom sittområden är möjligt genom olika riktningar. På Mälarsjukhuset är de placerade på ett sätt som gör att du måste gå runt sittgrupper från ett visst håll
eftersom de är arrangerade i U-former. De tvingar besökaren att följa ett visst rörelsemönster, istället för att välja mer fritt.
▪ De naturliga materialen som trä och sten samt de mjuka textilierna i sittplatserna upplevs lugnande och behagliga.
Frågeformulär
Till enkäten ombads 8 representanter från målgruppen delta. Deltagarna var i åldersspannet 18+ till 65+. Ingen av representanterna hade tidigare besökt Mälarsjukhuset, därav blev deras första upplevelse av bilderna på huvudentrén i enkäten liknande ett första fysiskt besök. Intressant information som är av relevans för studien presenteras nedan.
I enkäten visades fyra bilder på vyer från Mälarsjukhuset och fyra motsvarande vyer från NUS (se bilaga Enkätbilder för bilderna som användes i enkäten). Deltagarna var överens om att NUS utformning gav en mer positivt helhets upplevde baserat på enkätens utvalda bilder. En deltagare beskrev sitt intryck av entrén på NUS som; ”Lugn, tydligt och proffsighet i Vårdkvalitet samt att man får intryck av att det här är en plats med hög budget.”
Sex av åtta deltagare tyckte inte att det var tydligt vad respektive sittyta var till för i Mälarsjukhusets entré, men samtidigt uttryckte de sig om att de ansåg sittplatserna vara fokusobjekten i rummet. Anledningen till detta skulle kunna bero på valet bilder av vyer som presenterades i enkäten innehöll mycket sittplatser. Men bilderna på vyer från NUS innehöll samma mängd foton med sittplatser. Därför tolkades ändå informationen som att sittgrupperna skapade större kontrast till sin omgivning på Mälarsjukhuset än NUS, enligt målgruppen. Enligt en deltagare ansågs möbelplaceringen på Mälarsjukhuset vara; ”Konstig, svårigheter att veta var man ska vänta på vad samt att man inte kan ta del av kö information från alla platser.”
En annan deltagare beskrev NUS möbelplacering som; ”Tydligt vart man sitter och väntar samt kanske sitter och fikar. Tydlig struktur.”
Enligt fem av åtta deltagare upplevdes informationsskyltarna vara fokusobjekten i NUS entré. Orsaken till detta tolkades vara skyltarnas utformning. Den blå färgen skapade tydlig kontrast till sin omgivning. En informant skrev; ”Man ser att sittplatserna har sitt egna ställe samt den stora blåa tavlan i bild A ser ut att vara viktig. Även de blåa vägskyltarna i taket ser ut att vara viktiga för att veta vart man är eller vart man ska.”
Sammanfattning
▪ Sittplatserna tar mer visuellt fokus än skyltarna på Mälarsjukhuset enligt målgruppen ▪ Den blå accentfärgen gör att skyltarna tar mer visuellt fokus än sittplatserna på NUS
enligt målgruppen.
▪ NUS utformning av entrén upplevdes mer positiv än Mälarsjukhusets enligt målgruppen.
Workshop
Deltagargruppen som representerade målgruppen bestod av både män och kvinnor i ålder 21– 74. De totalt sju stycken deltagarna producerade sex moodboards. Workshoppens resultat undersöktes för att se innehållet och hitta liknande element. För transparens har tolkningarna av bildmaterialet skrivits ner under nästa rubrik. Nedan visas workshopens resultat.
Figur 12. Moodboard 1, man 48. Figur 13. Moodboard 2, kvinna 46.
Denotationer och konnotationer
Varje moodboard undersöktes individuellt för att sedan göra en helhetstolkning som
presenteras i avsnittets sammanfattning. Materialet undersöktes genom att sammanställa det som denoterades och konnoterades i moodboardsen. Samtliga moodboards finns att se i större format under bilaga Moodboards.
Det jag kan se i moodboard 1: Sängkläder, gröna växter, krukor vita väggar, Petrol färg, trä, ”FUNKTION”, ”LJUS”, tavla, ”KONST”, soffor, fåtöljer, ”KVALITET”, SYRE”,
MATERIALEN”, TRIVSEL”, grönt kakel, lamparmaturer.
Tolkning av moodboard 1: Naturliga material eller material som bidrar till en naturnära känsla (”NATUR”, trä, gröna växter, ”SYRE”) Textilier (soffor, sängkläder) Ljus känsla av färg och belysning (vita väggar, ”LJUS”, Funktionellt eller tydliggöra funktioner i rummet men
fortfarande vara trivsam miljö att vistas i (”FUNKTIONEN”, ”TRIVSEL”, tavla, ”KONST”) Det jag kan se i moodboard 2: Beigt färgparti, Grått färgparti, människa, bänk, trä,
lamparmatur, fönster, krukor, grön växt, del av en klocka, stol, ”LJUST”, ”RENT”, NATURLIGA”.
Tolkning av moodboard 2: Avskalad inredningsdesign (krukor, stol, Beigt och grått färgparti). Sittmöjlighet (stol). Naturliga material eller material som ger en naturnära känsla
(”NATURLIGA”, trä, grön växt).
Det som syns i moodboard 3: Träelefant, pippidocka, blommor, vattenkanna, citroner, lampa, vaser, kaffe, människor, solglasögon.
Tolkning av moodboard 3: Anpassat för barn eller underhållning för väntande barn (träelefant och pippidocka). Växtlighet eller dekorationsblommor (vaser, blommor). Möjlighet till varm eller fräscha, svala drycker (vattenkanna, citroner, kaffe). Mänsklig kontakt (människor). Bra belysning eller stämningsbelysning (lampa)
Det som syns i moodboard 4: Människa, växter, kaffekopp tavla, soffor, bokhylla, tidningar ”bra”, ”info”, pilar, ”APP”
Tolkning av moodboard 4: Mänsklig kontakt eller leende (människa). Växtlighet (växt och blommor). konstverk (tavla). läs möjlighet (bokhylla, tidningar). Möjlighet till varm dryck (kaffekopp). Tydlig vägvisning och information (”Bra”, ”Info”, pilar). Möjlighet till digital vägledning eller information eller möjlighet att använda valfri applikation i sin mobil (”APP”). Mjuka sittplatser, möjlighet att sitta flera (soffor).
Det som syns i moodboard 5: ”HÄR TAS ALLT & ALLA HAND OM”, Kruka, växter, mänskligt leende, person som sitter, stol, kaffekopp, ”ÄR BETALT”, linnetextil, trä, Beigt färgparti, Brunt färgparti, Ljusblått färgparti, grå betong, ”ÅTERVUNNEN”, ”MILJÖN”, ”SVAR”, ”SÄKERHET”, ”GUIDE”, ”INNEHÅLL”.
Tolkning av moodboard 5: Inkluderande och tillgängligt för alla (”HÄR TAS ALLT & ALLA HAND OM”). Mänsklig kontakt eller leende (människa). Växtlighet (växt och blommor). Möjlighet till fri varm dryck (kaffekopp, ”ÄR BETALT”). Hjälp och möjlighet till vägvisning till information (”SVAR”, ”GUIDE”, ”INNEHÅLL”). Naturnära färger och material
(linnetextil, trä, beigt, brunt och ljusblå färgparti. Individuell sittmöjlighet (person som sitter, stol)
Det som syns i moodboard 6: Skärm, fönster, stol, skåp, lampa, rotting, gitarr, citron, träd, hjärtan.
Tolkning av moodboard 6: Skydd från insyn, separera (Skärm). Ljust, belyst, möjlighet att se ut (fönster, lampa). Individuell sittmöjlighet (stol). Musik, kultur (gitarr). Växtlighet,
naturnära (citron, träd, rotting). Funktionellt eller möjlighet till förvaring (skåp)
Helhetstolkning
Helhetsintrycken av samtliga moodboards tyckes prata samma språk. Med det menas att det gick att se flertalet liknande element i de olika moodboardsen, med undantag för vissa detaljer. Vid helhetstolkningen av moodboarden plockades det som var mest relevant för rapportens studie ut.
Något som gick att se i varje moodboard var växtlighet i form av träd, blommor och gröna växter. Alla, utom moodboard 6 innehöll någon form av sittplats, dessa hade även bilder på textilmaterial i någon form. Överlag hade ljusa och naturnära färger använts i kollagen. Hälften (3,4 och 6) innehöll kaffekoppar och tolkades som att målgruppen gärna såg
möjligheten att få varm dryck eller fika i huvudentrén. Fyra moodboard (2,3,4 och 6) innehöll bilder på människor. Detta tolkades till att den mänskliga närvaron ansågs som viktig hos målgruppen. Fyra moodboards (1,2,5 och 6) innehöll bilder på lampor och ljus, något som tyder på att målgruppen anser belysning och ljus vara viktigt för upplevelsen i entrén. Moodboard 1,2,4 och 5 innehöll naturnära material, huvudsakligen trä.
Sammanfattning
De som tolkades vara viktigt för målgruppen i en trygg och välkomnande sjukhusentré och av relevans i studien var följande.
▪ Växtlighet gick att se i samtliga moodboards och tolkades till att målgruppen uppskattar växter och natur i en sjukhusentré.
▪ Sittplatser för att både sitta enskilt och tillsammans, framförallt i textil material upplevdes vara viktigt för målgruppen.
▪ Ljusa, naturnära färger och material återfanns i större mängden moodboards och upplevdes vara uppskattade av målgruppen.
Metodkritik och etik
Ur ett HCD perspektiv är det viktigt med förstahandskällor från målgruppen för att uppfylla människans behov. Den rådande samhällssituationen orsakat av covid-19 har däremot påverkat val och utformning av metoderna. Folkhälsomyndighetens föreskrifter och råd (HSLF-FS 2020:12) har försvårat möten och kontakt med målgrupp samt fysiska besök på offentliga platser. Arbetets metoder anpassades därför för att följa HSLF-FS allmänna restriktioner. Omvärldsanalysen blev en viktig informationskälla och litteraturstudien blev tyngre och mer avgörande än vad den preliminärt planerats vara.
Observationerna som utfördes i platsanalysen och omvärldsanalysen ägde rum under en viss tidpunkt tid vilket ger ett resultat specifikt för den perioden. Hade observationen ägt rum en annan dag eller tid kan det ge ett annat resultat. Det tas därför hänsyn till denna brist under sammanställningen av resultatet och informationen ska jämföras med resultatet i intervjuerna. På grund av rådande samhällssituation begränsades intervjuerna till att äga rum över telefon och videosamtal. Människan kommunicerar inte bara genom tal utan även med bl.a. gester, blick och kroppsställning (Adler & Adler, 2006 s. 63). Genom att hålla en intervju över telefon försvinner möjligheten att tolka den icke verbala information, vilket eventuellt kan leda till misstolkning av informantens budskap.
Den rådande samhällssituationen påverkade även valet av bildanalysmetoden. Ett fysiskt besök med informanterna i respektive entré hade varit att föredra eftersom det ger en bättre tredimensionell upplevelse av platserna än foton ur ett visst perspektiv och tillfälle. Att informanterna begränsades till att endast kunna uppleva rummen med den visuella
perceptionen sågs delvis som en fördel eftersom arbetet avgränsats till att främst fokusera på den visuella perceptionen. Att metoden genomfördes digitalt försvårade möjligheten att ställa följdfrågor och be informanterna att utveckla sina svar. Vilket kan leda till att intressant information går förlorad och därmed påverka gestaltningsfaktorer och gestaltningsförslag.
Gestaltningsresultat
I detta avsnitt kommer först designprocessen redogöras för att sedan leda fram till
designförslaget. Designförslaget kan delas upp i två delar; en sammansättning av generella gestaltningsfaktorer som kan bidra till välkomnande och tryggare entré och ett
gestaltningsförslag för specifikt Mälarsjukhusets huvudentré baserat på de generella faktorerna kopplat till de problemområden som identifierats på platsen.
Designprocessen
Under arbetet har det eftersträvat att genomföra en designprocess baserad på Double-Diamond modellen. Processen har innefattat återkommande iteration vilket innebär att modellen inte följts linjärt utan fungerat som ett ramverk för arbetets utförande.
Arbetet inleddes med att tilldelas ett uppmärksammat problem på Mälarsjukhuset av region Sörmland. De hade involverat målgruppen och identifierat att det fanns ett problem med huvudentrén. Problemet tog vid för att undersöka vad som kunde vara orsaken till problemet och hur de skulle kunna lösas. Problemet undersöktes sedan ur ett
informationsdesignperspektiv med platsanalys och intervjuer för att förstå dess konsekvenser och vad som orsakar problemet. Parallellt samlades
tidigare forskning och teorier in för att kunna ge stöd till den insamlade empirin. Den insamlade informationen analyserades för att sammanställas till några bestämda problemområden. Därefter inleddes ett divergent sökande på möjliga gestaltningsfaktorer som skulle kunna motverka de uppmärksammade
problemområdena. Här involverades målgruppen för att uppmärksamma deras tankar om problemområdena och hur de föreställde sig en trygg och välkomnande miljö. Baserat på den insamlade empirin och teorin kunde några generella gestaltningsfaktorer fastställas. När de generella gestaltningsfaktorerna sammanställts inleddes en fas av skissande för att generera idéer till det nya gestaltningsförslaget för specifikt Mälarsjukhusets huvudentré.
Under framtagningen av gestaltningsresultatet har människans behov tagits till hänsyn för att skapa en tillfredsställande gestaltning. Möblerna har anpassats för den aktiviteter som ska utföras i respektive område. De ska bidra till välmående och miljön ska upplevas begriplig och funktionell. För att förstå besökarens upplevelse och uppfylla deras behov kan med fördel ett HCD perspektiv tillämpas. Av den anledningen har därför representanter från målgruppen i olika åldrar involverats i studien. Idéer har genererats med skisser ritade för hand för att inte begränsas av digitala verktyg. Idéerna har sedan ritats och byggt upp med digitala program.
Figur 19. Skiss över möjligt rörelsemönster utan möbler i miljön. Figur 20. Skiss på möjlig gestaltning baserat på ytorna i figur 19.
Figur 21. Skiss för att undersöka gestaltning. Figur 22. Experimentering med möbler och placering i 3D programmet Sketch-up.
Under framtagningen av gestaltningsförslaget involverades målgruppen i processen. Visionsbilder på förslaget skickades till målgruppsrepresentanter för enkel utvärdering. Åsikterna från utvärderingen användes sedan för att utveckla gestaltningsförslaget. Kritik från målgruppen var bland annat att skylten för målpunkt A, som lämnats intakt, upplevdes
omodern i förhållande till gestaltningsförslaget. Kritik riktades även mot att
incheckningsautomaternas funktioner behövde tydliggöras. De kritiserade områdena utvecklades och resulterade i det slutgiltiga gestaltningsförslaget som presenteras senare i rapporten.
Gestaltningsfaktorer
De generella gestaltningsfaktorer som anses vara bidragande faktorer i en positiv upplevelse av en sjukhusentré listas nedan. Vidare följer motiveringar till respektive gestaltningsfaktor, med grund i studiens insamlade teori och empiri.
▪ Enhetlig inredning.
För att minska en rörig upplevelse av miljön anser jag att det är viktigt med enhetlig inredning. Rummet ska kännas som en genomtänkt helhet, speciellt olika områden borde betonas med enhetlig inredning. En genomtänkt helhet syftar på rumsliga element som talar samma språk och skapar en balans i miljön. Denna gestaltningsfaktor grundas i empiri från omvärldsanalysen och teori om gestaltlagar.
▪ Tydlig hierarki
Betona den viktigaste elementen i rummet så att besökare förstår hur rummet ska eller kan användas. Med andra ord, tydliggör rummets funktioner. Information ska vara lättillgänglig, besökare ska inte behöva leta efter den. Den information som anses vara viktigaste borde vara den som syns tydligast. Denna gestaltningsfaktor grundas i empiri från observationen och teori om imageability och pop-out effekten.
▪ Placering och utformning av sittplatser.
Var och hur sittplatser är placerade i rummet kommer påverka hur de används av besökare. Anpassa sittplatserna efter användarens behov, då blir det även tydligt vad respektive sittyta är ämnad för. Något som bidrar till att tydliggöra rummets funktioner. Denna
gestaltningsfaktor grundas i empiri från omvärldsanalysen och intervjuerna samt teori om discoverability och placering av sittplatser under rubriken Form i teoriavsnittet.
Gestaltningsförslag
Nedan redovisas visionsbilder på ett gestaltningsförslag för Mälarsjukhusets huvudentré med syfte att ge besökaren en trygg och välkomnande upplevelse kan se ut. Löpande i texten kommer designvalen motiveras med stöd i studiens teori och empiri.
Figur 23. Planvy av gestaltningsförslagets.
Sittplatser
Grupperade sittplatser uppmuntrar till social interaktion (2009 s.39), men detta är inte ett behov som alltid efterfrågas. Att endast använda U-formade placeringar av sittplatserna ger inte besökare möjligheten att välja sittplats efter sina behov. I gestaltningsförslagets
utformning erbjuds olika formationer av sittplatser för att ge besökaren möjligheten att välja mer eller mindre sociala sittplatser utefter deras behov. Avlastningsytor mellan sittplatsernas ryggar skapar både distans till personen på andra sidan och erbjuder yta för avlastning. Placeringen av sittplatserna i centrum av entréhallen gör informationstavlan mer tillgänglig och ger besökaren möjlighet att välja fler vägar att ta sig genom rummet. Ur workshopens resultat tolkades en uppskattning till sittmöbler i textil vilket ligger till grunden i valet av gestaltningsförslagets sittplatsmaterial.
Sittmöblerna beslutades att få ett liknande utseende för att ge intrycket av en helhet. Ware nämnde hur objekt som erhåller liknande egenskaper bidrar till förståelsen av att det tillhör en grupp (2013, s.181). Förhoppningen är att de liknande sittmöblerna i entréhallen ska bidra till en tydlig helhet och enhetlig inredning i rummets gestaltning.
Figur 27. Vy över sittyta med referens till mänskliga skalan.
Något som framkom i workshopen var efterfrågan på möjligheten till varm dryck. Eftersom den möjligheten erbjuds en liten bit vidare in i sjukhuset togs beslutet att därför se förbi det behovet i gestaltningsförslaget. Förslagsvis vore en simpel åtgärd att placera ut en
kaffeautomat i närhet till sittytan för att uppfylla det behovet hos målgruppen och därmed öka tillgängligheten till den varma drycken.
Tillgänglighet
Informationskartan kan tolkas som mer tillgänglig, den är synlig redan från då besökaren klivit in från entrédörrarna. Eftersom det ställs höga krav på den spatiala förmågan i nya miljöer (Adler & Adler, 2006 s.81) har viktig information i rummet tydliggjorts. Därmed behöver inte besökare kognitivt belasta hjärnan med att aktivt leta efter informationen utan den tydliggörs enligt pop-out effekten (Ware, 2008 s.29). Det stora färgpartiet skapar kontrast mot sin omgivning, fångar besökarens uppmärksamhet och tydliggör informationen (se figur 28). Genom att tydligt se var vägledande information finns att få kan det bidra till en
trygghetskänsla hos besökaren eftersom de får förståelse i rummets funktioner. Ching och Binggeli påpekar att objekt som är betonade baserat på deras angelägenhet i ett rum kan undvika förvirring hos betraktaren (2012, s.144).
Figur 29. Nuvarande vy mot informationskartan.
Figur 28. Förslagets vy mot informationskartan.
Färg & material
Färgvalen i entrén valdes med hänsyn till det som framkom i moodboardsen och med inspiration från referensobjektet NUS. Ljusa och naturnära färger var en preferens hos representanterna från målgruppen och vilket påverkade färgvalet till sittplatserna i förslaget. Det resulterade i ljusgrå och ljusbeiga textilmaterial i alla sittmöbler, bortsätt från barstolarna. Enligt Laike (2014 s.45) kan röd färg motsträva en lugn upplevelse men trots det togs beslutet att behålla den röda kontrastfärgen eftersom den synts användas genomgående i sjukhusets profil och i förslaget bara använts för att betona vissa ytor och objekt.
Valet av trämaterial i skiljeväggar, sittmöblerna, avlastningsytor och fondvägg baserades på målgruppens preferens till naturmaterial i workshopen. Beslutet till trämaterial inspirerades även från referensobjektet, NUS utformning som under platsanalysen eftersom det upplevdes som ett lugnande element.
Figur 30. Vy över två incheckningsautomater. Figur 31. Vy över de andra två incheckningsautomaterna.
Figur 32. Förslagets vy över sittytan i rummets centrum. Under en enkel utvärdering av
gestaltningsförslaget påpekade representanter från målgruppen att skylten för målpunkt-A kändes omodern. Därför togs beslutet att modernisera skyltens utformning, men behålla dess storlek och placering i rummet. Skyltarna egentligen inte skulle behandlas i denna studie, men för att ge en enhetlig design i entrén uppfattades ett behov i att innefatta en omformning av skyltens utformning.
Form
Runda former kan bidra till att skapa en lugnande miljö (Sjövall och Gospic, 2016 s.12). Därför har runda former placerats nära entrédörren.
Entrémattan har bytts ut till en rundad matta, sittplatserna har rundade hörn och cirklar i golvet informerar om var besökare checkar in.
Rörelse
Dörröppningar påverkar rörelsemönstret i rummet (Ching & Binggeli, 2012 s.29, 64). Med hänsyn till dörröppningar har möbler placerats för att stödja ett smidigt rörelsemönster. Smidigt
rörelsemönster syftar till att besökare ska kunna ta den kortaste vägen genom entréhallen till sitt mål.
Figur 34. Del av förslagets plan vy för att tydliggöra rummets runda element. .
