Diagnoser inom slutenvård D64:9, G62:9, H90:3, I25:9, J50:9, I10:9, I35:1, I25:2, J18:0, K76:9, M79:2, M48:0, N18:9, R04, R06:0, R52:0, R10:1, R53:0, Z85:0C, Z87:3, Z95:1, Z85:0, Z95:5, Z76:0.
Övriga problem/symptom Smärta, trötthet, aptitproblem, muntorrhet, magont, illamående, förstoppning, svårt att kissa, andfåddhet, svullna ben.
Hemtjänst undersökningsperioden Ja (Morgonrutiner, kvällsrutiner, huvudmål, städ, dusch, tillsyn).
Hemsjukvård/Äldreteam/Palliativt
team etc Ja (Växelvård)
Hjälp av anhörig/närstående Ja (Städ, tvätt, inköp, matlagning, ekonomi, läkemedel, tillsyn, förflyttning ute och inne, avlastning)
Läkemedel enligt personen själv 9
Slutenvård Antal vårdepisoder
Antal vårddygn 6
43 Öppenvård
Antal kontakter Specialistläkare sjukhuset Jourverksamhet/nattpatrull Akutbesök på sjukhus
7 (7 Internmedicin) 0
6 Övriga professioner inom öppen
specialistvård
Antal kontakter Mottagning
Hembesök
Tel/rådgivn/administration*
Antal olika läkare
9 2 14 9 Vårdcentral distriktssköterska
Antal kontakter
Mottagning Hembesök
Tel/rådgivn/administration*
Antal olika dsk
0 26 5 6 Vårdcentral arbetsterapeut
Antal kontakter Mottagning
Hembesök
Antal kontakter Mottagning
Hembesök
Tel/rådgivn/administration*
Antal olika sjukgymnaster
Inga kontakter
Kommunens hemsjukvård Sjuksköterska
Arbetsterapeut 31
1
Antal kontakter Sjukgymnast
Övrig personal
0 0
* Telefonkontakter med patient, anhöriga, egen personal och andra vård och
omsorgsgivare samt indirekta kontakter i form av administration kring receptförskrivning, remisshantering, dokumentation från slutenvården osv.
Kommentar från intervjuaren: Mannen har diagnoserna smärta, andnöd,
blodbrist, kronisk njursjukdom, förträngningar i ryggraden, lunginflammation, äldre hjärtinfarkt, förstoppning, ryggskott med ischias, cancer i tjocktarmens sista del, hjärtsvikt, kronisk ischemisk hjärtsjukdom, högt blodtryck och hörselnedsättning.
Han upplever att han har fått ett professionellt bemötande på sjukhuset. Han önskar dock att få en skriftlig sammanfattning från vårdtiden vid utskrivningen.
Upplever att han har bra kontakt med medicinläkarna på sjukhusmottagningen och att han har en mycket bra hjärtspecialist. Upplever även att han har blivit väl omhändertagen vid besök på akuten. Här har han dock upplevt långa väntetider som han tycker borde ses över när det gäller äldre personer.
Den äldre tar enligt egen uppgift nio olika läkemedel.
Han tycker att han har blivit väl omhändertagen även på vårdcentralen. Vid nio besök har han träffat två olika läkare. Tycker att han både blivit väl omhändertagen och fått adekvat vård. Bokning av ny tid måste man dock göra själv.
Hans upplevelse av hemsjukvården är mycket positiv.
Han har hemtjänst i form av hjälp med morgon- och kvällsrutiner, huvudmålet samt städning, duschning och tillsyn. Hon tycker att hemtjänsten har mycket trevlig personal med bred kunskap.
Hans hustru finns på heltid i hemmet. Hon får dock avlastning i form av att mannen en gång per månad vistas på en korttidsplats.
Kommentar från läkaren: Multisjuk man med vårdtid något över medel, (43 vårddygn) och förhållandevis få episoder (6) med hänsyn till alla diagnoser. Han verkar vara mycket nöjd med all vård och behandling. God hjälp både av anhöriga och av hemtjänst. Inte troligt att fler/andra insatser skulle kunnat påverka antalet sjukhusbesök.
Sammanfattning av fallstudien i siffror
Norrtäljestudien visar bland annat följande resultat för de 21 äldre under de18 månader studien omfattade när det gäller konsumtion av vård och omsorg:
• Slutenvårdskonsumtion för gruppen totalt är 854 dygn, vilket ger ett snitt på 40.67 dygn per patient.
• Antal besök på akutmottagning för gruppen totalt är 140, vilket ger ett snitt på 6,67 besök per patient
• Antal besök hos läkare inom öppna specialistvården för gruppen totalt är 225 besök, vilket ger ett snitt på 10,71 besök per patient.
• Antal besök hos primärvårdsläkare för gruppen totalt är 126, vilket ger ett snitt på besök per patient.
• Antal besök hos distriktssköterskan för gruppen totalt är 36, vilket ger ett snitt på 1,7 besök per patient
• Hembesök av primärvårdsläkare för hela gruppen totalt är 4, vilket ger ett snitt på 0,19 besök per patient.
• Hembesök av distriktssköterska för hela gruppen totalt är 271, vilket ger ett snitt på 12,9 besök per patient.
14 av de äldre hade hemtjänst omfattande totalt 4 348 timmar, vilket ger ett snittvärde på 310,57 timmar per person under de 18 månaderna. Per månad blev snittvärdet 241 timmar, Många hade dock betydligt färre timmar medan andra äldre i gruppen istället hade stora behov av hjälp och därmed också betydligt fler hemtjänsttimmar.
Tre personer hade bistånd i form av växelvård för att avlasta anhöriga.
Sammanfattande synpunkter på fallstudien
De 21 äldre verkar med några få undantag mycket nöjda med den vård och det bemötande de fått inom den slutna vården. Även mötena med akuten och den öppna specialistvården tycks upplevas som positiva med undantag för ibland långa väntetider på akuten.
Även kontakterna med distriktssjuksköterskor och hemsjukvården tycks
genomgående ha upplevts som positiva. Få har haft kontakter med vårdcentralens arbetsterapeuter och sjukgymnaster. De som har haft kontakter även med dessa verkar dock nöjda.
Däremot har de framkommit en hel del synpunkter när det gäller kontakterna med vårdcentralernas läkare och om bristen på överföring mellan olika vårdformer. Dels tycks utskrivningsrutinerna på sjukhuset behöva ses över så att den äldres
vårdcentral verkligen informeras både om att en av deras patienter varit i kontakt med eller blivit inlagda på sjukhuset eller att de varit i kontakt med en specialist inom öppenvården, dels behöver vårdcentralerna se över sina rutiner så att de följer upp vad som händer med patienterna efteråt. Många äldre och deras anhöriga efterlyser ju dels ett helhetsansvar, framför allt när det gäller den äldres
läkemedel, dels uppföljning från vårdcentralens sida. En annan brist som blir tydlig i sammanställningarna är det stora antal personer, såväl läkare som
sjuksköterskor, som de äldre måste ha kontakt med. Att försöka skapa en bättre kontinuitet för denna grupp äldre borde vara en högt prioriterad fråga, särskilt som det ibland inte bara handlar om att de har många sjukdomar utan också att de därtill även kan vara drabbade av kognitiv svikt eller demens.
Det som kanske är lite överraskande är att denna grupp äldre med några få undantag har förhållandevis lite insatser från hemtjänsten. Vad detta beror på skulle behöva utredas ytterligare. Många anhöriga verkar bära en väldigt tung börda och både i dessa fall och för de äldre som saknar anhöriga skulle kanske behövas mer av uppsökande verksamhet från omsorgens sida, så att någon ser när mer insatser skulle behövas. Här har både biståndshandläggare och den personal som kommer i kontakt med den äldre en viktig uppgift när det gäller att se till att både den äldre själv men även dennes anhöriga har en acceptabel
livssituation. Det kan här även handla om att förebygga oro, ångest och känslor av ensamhet.
Se även de slutsatser och förslag som redovisas i slutet av del A och när det gäller läkemedel och läkemedelsanvändning i del B. Även slutsatser som dragits av studien på nationell nivå redovisas i rapporten.