• No results found

Giftfri miljö

In document Miljömål för Västmanlands län (Page 29-40)

Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö bör i ett generationsperspektiv enligt regeringens bedömning (Prop. 2000/01:130, se även prop. 2000/01:65) innebära bl.a. följande:

• Halterna av ämnen som förekommer naturligt i miljön är nära bakgrundsnivåerna.

• Halterna av naturfrämmande ämnen i miljön är nära noll.

• Den sammanlagda exponeringen i arbetsmiljö, yttre miljö och inomhusmiljö för särskilt farliga ämnen är nära noll och för övriga kemiska ämnen inte skadlig för människor.

• Förorenade områden är undersökta och vid behov åtgärdade.

Nationella delmål Delmål för Västmanlands län

1. Senast år 2010 skall det finnas uppgifter

om egenskaperna hos alla avsiktligt fram-ställda eller utvunna kemiska ämnen som hanteras på marknaden. För ämnen som hanteras i högre volymer och för övriga ämnen som t.ex. efter inledande översikt-liga tester bedöms som särskilt faröversikt-liga skall uppgifter om egenskaperna finnas tillgäng-liga tidigare än 2010. Samma krav på upp-gifter skall då gälla för såväl nya som existerande ämnen. Senast år 2020 skall det även så långt möjligt finnas uppgifter om egenskaperna hos alla oavsiktligt fram-ställda och utvunna kemiska ämnen.

Delmålet har samma lydelse som det nationella.

2. Senast år 2010 skall varor vara försedda med hälso- och miljöinformation om de farliga ämnen som ingår.

Delmålet har samma lydelse som det nationella.

3. I fråga om utfasning av farliga ämnen skall följande gälla. Nyproducerade varor

Delmålet har samma lydelse som det nationella.

Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.

Nationellt miljökvalitetsmål beslutat av riksdagen (Prop. 1997/98:145, bet. 1998/99MJU:6, rskr. 1998/99:183)

4 G IFTFRI MILJÖ

LÄNSSTYRELSEN I VÄSTMANLANDS LÄN 4. Giftfri miljö MILJÖMÅL FÖR VÄSTMANLANDS LÄN

skall så långt det är möjligt vara fria från:

- cancerframkallande (cancerogena), arvs-massepåverkande (mutagena) och fortplantningsstörande (reprotoxiska) ämnen senast år 2007 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet,

- nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande, så snart som möjligt, dock senast år 2005, - övriga organiska ämnen som är mycket långlivade och mycket bioackumulerande senast år 2010,

- övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande senast år 2015,

- kvicksilver senast år 2003 samt kadmium och bly senast år 2010.

Dessa ämnen skall inte heller användas i produktionsprocesser om inte företaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan befintliga varor som inne-håller ämnen med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly, skall hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Delmålet avser ämnen som människan framställt eller utvunnit från naturen. Delmålet avser även ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive de som bildats oavsiktligt.*

4. Hälso- och miljöriskerna vid fram-ställning och användning av kemiska ämnen skall minska fortlöpande fram till år 2010 enligt indikatorer och nyckeltal som skall fastställas av berörda myndigheter.

Under samma tid skall förekomsten och användningen av kemiska ämnen som försvårar återvinning av material minska.

Delmålet avser ämnen som inte omfattas av delmål 3.

Delmålet har samma lydelse som det nationella med tillägget att varor och kemiska produkter skall hanteras på ett sådant sätt att kemiska ämnena inte sprids till miljön.

5. För minst 100 utvalda kemiska ämnen som inte omfattas av delmål 3 skall det senast år 2010 finnas riktvärden fastlagda av berörda myndigheter. Riktvärdena skall

För de ämnen som hanteras i länet och där riktvärden finns framtagna skall uppmätta halter understiga riktvärdena.

* Regeringens bedömning: Delmålet bör kompletteras till att omfatta även hormonstörande, allergiframkallande och nervskadande ämnen, ämnen som är skadliga för immunsystemet samt andra ämnen som bedöms innebära motsvarande risk för människor. Strategier förgenomförandet av delmålet och en precisering av kriterier för utfasningen av dessa farliga ämnen bör vara framtagna senast år 2005.

LÄNSSTYRELSEN I VÄSTMANLANDS LÄN 4. Giftfri miljö MILJÖMÅL FÖR VÄSTMANLANDS LÄN

ange vilka halter som får förekomma i miljön eller vilka halter människor högst får utsättas (exponeras) för. Syftet är att riktvärdena på sikt skall fastställas som miljökvalitetsnormer.

6. Förorenade områden skall vara identifierade och för minst 100 av de områden som är mest prioriterade med avseende på riskerna för människors hälsa och miljön skall arbetet med sanering och efterbehandling ha påbörjats senast år 2005. Minst 50 av de områden där arbete påbörjats skall dessutom vara åtgärdade.

6a. Förorenade områden är identifierade och inventerade för de områden som utgör stor och mycket stor risk, med avseende på riskerna för människors hälsa och miljön, samt arbetet med sanering och efterbehandling har påbörjats för några av dessa senast år 2005. Senast år 2010 skall minst 30 % av de områden som utgör stor och mycket stor risk vara undersökta och ha åtgärdats.

6b. Kunskaps- och planeringsunderlag från arbetet med förorenade områden inarbetas i Länsstyrelsens regionala underlagsmaterial (RUM) samt i kommunernas översiktsplaner.

7. Användningen av skadliga bekämpningsmedel och deras negativa hälso- och miljöeffekterna skall minska.

8. Länets recipienter skall skyddas från förorenat dagvatten.

9. Säkerheten vid kemikaliehanteringen skall öka för att minimera antalet och följderna av allvarliga kemikalieolyckor i länet.

Mer om de regionala delmålen

För att uppnå en giftfri miljö krävs kunskap om de kemikalier som används så att kemikalieanvändare kan minska användningen av särskilt farliga kemikalier genom att byta ut dem mot mindre farliga alternativ. När detta inte är möjligt krävs att utsläppen till miljön minimeras. Detta kan uppnås på frivillig väg eller via tillsyn och tillståndsprövning. Vidare krävs bättre samordning mellan miljöövervakning och tillstånd/tillsyn hos myndigheter.

Delmål 1 – 5 har som inriktning att möjliggöra och genomföra en begränsning av den miljöpåverkan som orsakas av kemikaliehanteringen. För att nå dessa delmål, som riktar sig till industrisektorn, krävs i flera fall internationellt samarbete och nationella beslut. På länsnivå kan dock myndigheter och konsumenter agera för att påverka företagen, dels genom tillsynsåtgärder, dels genom opinionsbildning och medvetna val vid upphandling. Företagen kan också på frivillig väg arbeta med att byta ut farliga kemikalier mot mindre farliga.

LÄNSSTYRELSEN I VÄSTMANLANDS LÄN 4. Giftfri miljö MILJÖMÅL FÖR VÄSTMANLANDS LÄN

1. Senast år 2010 skall det finnas uppgifter om egenskaperna hos alla avsiktligt framställda eller utvunna kemiska ämnen som hanteras på marknaden. För ämnen som hanteras i högre volymer och för övriga ämnen som t.ex. efter inledande översiktliga tester bedöms som särskilt farliga skall uppgifter om egenskaperna finnas tillgängliga tidigare än 2010.

Samma krav på uppgifter skall då gälla för såväl nya som existerande ämnen. Senast år 2020 skall det även så långt möjligt finnas uppgifter om egenskaperna hos alla oavsiktligt framställda och utvunna kemiska ämnen.

Bakgrund

Det finns ett fåtal tillverkare av kemiska ämnen i länet. För att kunna minska de skadliga effekterna av kemiska ämnen krävs ytterligare kunskap.

Exempel på åtgärdsbehov

• Företag som tar fram kemiska ämnen och gör dessa tillgängliga för marknaden tar fram kunskap om de hanterade ämnena i samarbete med centrala myndigheter.

• Företag tar fram kunskap om vilka kemiska ämnen som oavsiktligt kan skapas i samband med processer.

• Tillsynen i länet lyfter dessa frågor. Länsstyrelsen, kommunerna.

Uppföljning Uppföljningsmått:

• Uppgifter finns framtagna om egenskaperna hos alla framställda kemiska ämnen.

2. Senast år 2010 skall varor vara försedda med hälso- och miljöinformation om de farliga ämnen som ingår.

Bakgrund

För att kunna hantera en vara på rätt sätt är det viktigt att veta vilka farliga ämnen som ingår och deras egenskaper.

Exempel på åtgärdsbehov.

• Företag bedriver egenkontroll med avseende på märkning. Felaktig och avsaknaden av märkning påpekas till leverantörerna.

• Företagen i länet som tillverkar varor ser över vilka farliga ämnen som ingår i varorna.

• Det ska inom länet bedrivas en effektiv tillsyn som säkerställer att de centralt beslutade reglerna följs. Länsstyrelsen, kommuner.

• Handeln saluför och marknadsför miljömärkta produkter i ökad utsträckning.

Konsumenter efterfrågar dessa produkter.

• Länsstyrelsen och centrala myndigheter informerar om kemiska produkter, så att konsumenterna ges möjlighet att handla medvetet.

Uppföljning Uppföljningsmått:

• Antal varor försedda med hälso- och miljöinformation om de farliga ämnen som ingår.

3. I fråga om utfasning av farliga ämnen skall följande gälla. Nyproducerade varor skall så långt det är möjligt vara fria från:

- cancerframkallande (cancerogena), arvsmassepåverkande (mutagena) och fortplant-ningsstörande (reprotoxiska) ämnen senast år 2007 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet,

LÄNSSTYRELSEN I VÄSTMANLANDS LÄN 4. Giftfri miljö MILJÖMÅL FÖR VÄSTMANLANDS LÄN

- nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande, så snart som möjligt, dock senast år 2005,

- övriga organiska ämnen som är mycket långlivade och mycket bioackumulerande senast år 2010,

- övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande senast år 2015, - kvicksilver senast år 2003 samt kadmium och bly senast år 2010.

Dessa ämnen skall inte heller användas i produktionsprocesser om inte företaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan befintliga varor som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly, skall hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Delmålet avser ämnen som människan framställt eller utvunnit från naturen. Delmålet avser även ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive de som bildats oavsiktligt.

Bakgrund

Vissa kemiska ämnen är så farliga att de kräver särskild uppmärksamhet. Det är inte säkert att det finns kunskap vilka kemiska som används i dag.

Förhöjda kvicksilverhalter i fisk är ett problem i länet, framför allt i bergslagskommunerna.

Även kadmium i mark är ett problem i länet.

Exempel på åtgärdsbehov

• Det ska inom länet bedrivas en effektiv tillsyn som säkerställer att de centralt beslutade reglerna följs. Länsstyrelsen, kommuner.

• Vid offentlig upphandling ska hänsyn tas till användning av kemiska produkter.

Länsstyrelsen, kommuner, landsting.

• Företag arbetar aktivt med produktvalsprincipen.

• En kartläggning skall genomföras i länet för att se vilka ytterligare kemikalier som är viktiga att övervaka och begränsa utsläppen av. Länsstyrelsen, företag, Vattenvårdsförbund, Luftvårdsförbund

• Handeln saluför och marknadsför miljömärkta produkter i ökad utsträckning.

Konsumenter efterfrågar dessa produkter.

• Länsstyrelsen och centrala myndigheter informerar om kemiska produkter, så att konsumenterna ges möjlighet att handla medvetet.

• Åtgärder vidtas för att öka insamlingen av gamla läkemedel. Konsumenter, apoteken, Landstinget.

• Insamling av hushållens farliga avfall. Konsumenter, kommuner.

Speciellt för kvicksilver:

• Minska utsläppen från länets krematorier.

• Insamling av avfall innehållande kvicksilver. Länsstyrelsen, kommunerna, företag, konsumenter.

• Insamling av kvicksilver från sjuk- och tandvård. Landstinget.

Speciellt för kadmium:

• Användning av handelsgödsel med mindre mängd kadmium. Tillverkare av handelsgödsel, lantbrukare.

• Kontroll av slam som sprids på åkrar. Kommunerna.

• Bortförsel av kadmium genom att t.ex. odla Salix som sedan omhändertas på ett miljöriktigt sätt. Lantbrukare.

LÄNSSTYRELSEN I VÄSTMANLANDS LÄN 4. Giftfri miljö MILJÖMÅL FÖR VÄSTMANLANDS LÄN

Uppföljning Uppföljningsmått:

• Utfasning har skett vid rätt tid.

• Mängd insamlat farligt avfall från hushållen och läkemedel.

Kvicksilver:

• Mätning i fisk.

• Mängd varor som samlas in i jämförelse med t.ex. kvicksilverinventering.

• Utsläpp från länets krematorium.

Kadmium:

• Kadmiumhalten i mark.

4. Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen skall minska fortlöpande fram till år 2010 enligt indikatorer och nyckeltal som skall fastställas av berörda myndigheter. Under samma tid skall förekomsten och användningen av kemiska ämnen som försvårar återvinning av material minska. Varor och kemiska produkter skall hanteras på ett sådant sätt att kemiska ämnena inte läcker ut i miljön.

Delmålet avser ämnen som inte omfattas av delmål 3.

Exempel på åtgärdsbehov

• Vid offentlig upphandling ska hänsyn tas till användning av kemiska produkter.

Länsstyrelsen, kommuner, landsting.

• Företag arbetar aktivt med produktvalsprincipen.

• En kartläggning skall genomföras i länet för att se vilka ytterligare kemikalier som är viktiga att övervaka och begränsa utsläppen av. Länsstyrelsen, företag, Vattenvårdsförbund, Luftvårdsförbund

• Handeln saluför och marknadsför miljömärkta produkter i ökad utsträckning.

Konsumenter efterfrågar dessa produkter.

• Länsstyrelsen och centrala myndigheter informerar om kemiska produkter, så att konsumenterna ges möjlighet att handla medvetet.

• Åtgärder vidtas för att öka insamlingen av gamla läkemedel. Konsumenter, apoteken, Landstinget.

Uppföljning Uppföljningsmått:

Mängd insamlat farligt avfall och läkemedel.

5. För de ämnen som hanteras i länet och där riktvärden finns framtagna skall uppmätta halter understiga riktvärdena.

Bakgrund

För att konstatera om målet giftfri miljö nåtts krävs uppföljning. För tillfället pågår arbete med att ta fram riktvärden för olika kemiska ämnen. Förslag till riktvärden för 68 farliga ämnen har angetts i rapporten ”Om införandet i Sverige av direktiv (76/464/EEG) om utsläpp av vissa farliga ämnen”. Arbete pågår för att göra dessa riktvärden användbara. Ytterligare nationellt arbete pågår för att ta fram och anpassa ytterligare riktvärden.

LÄNSSTYRELSEN I VÄSTMANLANDS LÄN 4. Giftfri miljö MILJÖMÅL FÖR VÄSTMANLANDS LÄN

Exempel på åtgärdsbehov

• En kartläggning skall genomföras i länet för att se vilka ytterligare kemikalier som är viktiga att övervaka och begränsa utsläppen av. Länsstyrelsen, företag, Vattenvårdsförbund, Luftvårdsförbund

• Mätning av utpekade ämnen. Länsstyrelsen, företag, Vattenvårdsförbund, Luftvårdsförbund

Uppföljning Uppföljningsmått:

• Halter av utpekade ämnen

6a. Förorenade områden är identifierade och inventerade för de områden som utgör stor och mycket stor risk, med avseende på riskerna för människors hälsa och miljön, samt arbetet med sanering och efterbehandling har påbörjats för några av dessa senast år 2005. Senast år 2010 skall minst 30 % av de områden som utgör stor och mycket stor risk vara undersökta och ha åtgärdats.

Bakgrund

Effekterna av tidigare verksamheter kvarstår ofta i form av t.ex. höga metallhalter i mark, vatten och sediment i anslutning till industriområden. Sådana förorenade områden riskerar att påverka miljön negativt under mycket lång tid genom att många ämnen är långlivade med därtill oförutsägbara spridnings- och omvandlingsprocesser. I Västmanlands län har särskilt bergshanteringen och den industri som följde i dess spår lämnat efter sig omfattande föroreningar till mark och vatten. Det är ännu okänt hur många objekt som finns i länet. I dagsläget är ca 1000 objekt identifierade, uppskattningsvis rör det sig om ca 1100 objekt totalt. Förorenade områden är ett nytt arbetsfält för flera kommuner och det behövs därför stöd från Länsstyrelsen.

Exempel på åtgärdsbehov

Fortsatt arbete med identifiering, inventering, samordning, planering och prioritering.

Länsstyrelsen, kommuner, Spimfab, Försvaret, Banverket, verksamhetsutövare, fastighetsägare.

Aktivt driva frågor om efterbehandling vid tillståndsprövning och tillsyn över miljöfarlig verksamhet. Länsstyrelsen, kommuner, verksamhetsutövare.

Den kommunala tillsynsfunktionen skall ta fram program för efterbehandling av förorenade områden och redovisa behov av markrestriktioner, alternativt låta denna information ingå i det ordinarie tillsynsprogrammet. Kommuner.

Stöd till det kommunala tillsyns- och projektarbetet i form av 1) aktivt stöd i konkreta ärenden och projekt, 2) kompetensutveckling genom temadagar, kurser, studiebesök, m.m., 3) bistå kommunerna med inventeringsmallar, bedömningsgrunder m.m. Länsstyrelsen.

Uppföljning Uppföljningsmått:

Antal objekt som är identifierade, inventerade, undersökta respektive åtgärdade.

Antal ordnade temadagar, kurser, studiebesök, m.m.

Antal program för efterbehandling av förorenade områden och redovisade markrestriktioner.

LÄNSSTYRELSEN I VÄSTMANLANDS LÄN 4. Giftfri miljö MILJÖMÅL FÖR VÄSTMANLANDS LÄN

6b. Kunskaps- och planeringsunderlag från arbetet med förorenade områden inarbetas i Länsstyrelsens regionala underlagsmaterial (RUM) samt i kommunernas översiktsplaner.

Bakgrund

Det är viktigt att vid samhällsplanering ta hänsyn till eventuell förekomst av förorenade områden.

Exempel på åtgärdsbehov

• Inventeringar redovisas i databas med geografisk information som är utlagd på Länsstyrelsens externa hemsida.

• Redovisning av förorenade områden och vid behov riktlinjer för markanvändningen i de kommunala översiktsplanerna. Dessa kan t. ex. innehålla prioriteringar undersökningar och sanering utifrån behovet av mark för bebyggelse eller annan markanvändning samt överväganden och ställningstaganden beträffande lokalisering av efterbehandlingsanläggningar och deponier för omhändertagande av förorenade massor. Länsstyrelsen och kommunerna.

Uppföljning Uppföljningsmått:

Utvärdering och kvalitetssäkring under arbetets fortskridande.

Utvärdering av kommunernas översiktsplaner m. a. p. förorenade områden.

7. Användningen av skadliga bekämpningsmedel och deras negativa hälso- och miljöeffekterna skall minska.

Bakgrund

I dagens samhälle används bekämpningsmedel både inom industri, jord- och skogsbruk, fruktodling och trädgårdsbruk och hushåll. Under år 2002 såldes 10171 ton kemiska bekämpningsmedel (räknat som verksamt ämne) i Sverige. Övervägande delen (78%) gick till industrin, i första hand för tryck- och vakuumimpregnering av virke. Försäljningen till jordbruket uppgick till 1711 ton och svarade för 17 % av den totala försäljningen. Yrkesmässig användning av bekämpningsmedel inom fruktodling och trädgårdsbruk uppgick till 114 ton (1

%) och utgjordes till största delen av ättiksyra för ogräsbekämpning. Till hushållen såldes 439 ton (4 %), främst mossmedel och ogräsmedel innehållande ättiksyra. Försäljningen av bekämpningsmedel visar stora variationer år från år. För jord- och skogsbruket spelar skillnader i växtodlings- och väderbetingelser och förekomst av skadegörare stor roll, medan användningen inom industrin i stor utsträckning styrs av efterfrågan på tryckimpregnerat virke.

Exempel på åtgärdsbehov

• Miljö- och hälsoskyddsinspektörer som har tillsyn på lantbruk ska ha gått utbildning för behörighet att använda bekämpningsmedel eller motsvarande utbildning. Länsstyrelsen och kommunerna.

• Kommunerna bör i ökad utsträckning kontrollera att regler för användning av bekämpningsmedel följs genom oanmälda stickprovskontroller.

• Funktionstest genomförs av lantbrukets sprutor. Lantbrukare

LÄNSSTYRELSEN I VÄSTMANLANDS LÄN 4. Giftfri miljö MILJÖMÅL FÖR VÄSTMANLANDS LÄN

• Fortsatt utbildning om säkert växtskydd för lantbrukare. Lämpliga delar av rådgivningskampanjen ”Greppa Näringen” som pågår i södra Sverige, kan införas Länsstyrelsen, lantbrukare.

• Säkrare användning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden. Kommunerna och Länsstyrelsen.

• Kommunerna bör införa en tydlig och restriktiv policy om användningen av bekämpningsmedel i offentliga miljöer.

• Kommunerna informerar allmänheten om riskerna med och alternativen till användning av bekämpningsmedel på tomtmark och i villaträdgårdar.

• Allmänheten informeras om vad som är viktigt att tänka på vid val av träskyddsimpregnerat virke och hur avfall av virket ska hanteras. Försäljare av virke.

• Säljare av bekämpningsmedel utbildas om medlens hälso- och miljöeffekter. Företag som säljer kemiska bekämpningsmedel.

Uppföljning Uppföljningsmått:

• Använd mängd bekämpningsmedel räknat t.ex. som antal hektardoser

• Andel miljö- och hälsoskyddsinspektörer med tillsyn på lantbruk som genomgått utbildning om bekämpningsmedel.

• Antal tillsynsbesök där bekämpningsmedelshantering ingår.

• Antal funktionstester av lantbrukets sprutor.

• Antal skyddsföreskrifter för vattenskyddsområden som har uppdaterats med avseende på bekämpningsmedel.

• Mängden bekämpningsmedel sålt till allmänheten.

• Mängden sålt träskyddsimpregnerat virke av olika slag.

8. Länets recipienter skall skyddas från förorenat dagvatten.

Bakgrund

I dagsläget är kontrollen och omhändertagandet av spillvatten från industrin och sanitärt avloppsvatten relativt bra, men däremot är dagvatten ett problem som inte diskuterats så mycket tidigare. Dagvatten som passerat vägar och andra hårdgjorda ytor kan vara förorenat med oljor, metaller eller näringsämnen. Omfattningen av detta är relativt okänd i länet. Dagvatten leds i många fall inte till reningsanläggningar, utan hamnar direkt i vattendragen.

Exempel på åtgärdsbehov

• Ta fram kunskap om reningsbehov och möjligheterna till rening. Bestämma nivå där rening behövs. Vägverket, kommunerna, Länsstyrelsen

• Installation av reningar. Vägverket, kommunerna.

• Omhändertagandet av dagvatten lyfts in redan i den fysiska planeringen. Kommunerna.

• Inventering av separation av avloppsvatten från dagvatten och separation där samfällda system finns. Kommunerna.

Uppföljning Uppföljningsmått:

Antal installerade reningsutrustningar.

Antal behovsutredningar.

Genomförda separationer av dagvatten från avloppsvatten.

LÄNSSTYRELSEN I VÄSTMANLANDS LÄN 4. Giftfri miljö MILJÖMÅL FÖR VÄSTMANLANDS LÄN

9. Säkerheten vid kemikaliehanteringen skall öka för att minimera antalet och följderna av allvarliga kemikalieolyckor i länet.

Bakgrund

Olyckor där kemikalier släpps ut på ett okontrollerat sätt medför stora risker för människors hälsa och miljön. Ett exempel på ett område där det finns en risk att allvarliga kemikalieolyckor skulle kunna inträffa är transporter med bil, båt eller järnväg. Det är av yttersta vikt alla kemikalietransporter sker säkert.

Storskaliga kemikalieolyckor kan inte bara uppkomma vid transporter. Inom länet finns 13 industrianläggningar som hanterar sådana mängder farliga kemikalier att de omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder mot storskaliga kemikalieolyckor (Sevesolagstiftningen).

Även vid mindre hantering av kemikalier kan olyckor ske som får en allvarlig effekt.

Exempel på åtgärdsbehov

• Krav på invallningar vid tillsyn och prövning enligt miljöbalken, även vid tillstånd för

• Krav på invallningar vid tillsyn och prövning enligt miljöbalken, även vid tillstånd för

In document Miljömål för Västmanlands län (Page 29-40)

Related documents