Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag bör i ett generationsperspektiv enligt regeringens bedömning (Prop. 2000/01:130) innebära bl.a. följande:
• Belastningen av näringsämnen och föroreningar får inte minska förutsättningarna för biologisk mångfald.
• Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota biologisk mångfald introduceras inte.
• Sjöars, stränders och vattendrags stora värden för natur- och kulturupplevelser samt bad- och friluftsliv värnas och utvecklas hänsynsfullt och långsiktigt.
• Fiskar och andra arter som lever i eller är direkt beroende av sjöar och vattendrag kan fortleva i livskraftiga bestånd.
• Anläggningar med stort kulturhistoriskt värde som använder vattnet som resurs kan fortsätta att brukas.
• I dagens oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag är naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna och i vattendrag som påverkas av reglering är vattenflöden så långt möjligt anpassade med hänsyn till biologisk mångfald.
• Gynnsam bevarandestatus upprätthålls för miljöer för hotade, sällsynta eller hänsynskrävande arter samt för naturligt förekommande biotoper med bevarandevärden.
• Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras.
• Sjöar och vattendrag har god ytvattenstatus med avseende på artsammansättning och kemiska och fysikaliska förhållanden enligt EG:s ramdirektiv för vatten.
• Utsättning av genmodifierad fisk äger inte rum.
• Biologisk mångfald återskapas och bevaras i sjöar och vattendrag.
Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.
Nationellt miljökvalitetsmål beslutat av riksdagen (Prop. 1997/98:145, bet. 1998/99MJU:6, rskr. 1998/99:183)
8 L EVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG
LÄNSSTYRELSEN I VÄSTMANLANDS LÄN 8. Levande sjöar och vattendrag MILJÖMÅL FÖR VÄSTMANLANDS LÄN
Nationella delmål Delmål för Västmanlands län
1. Senast år 2005 skall berördamyndig-heter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Senast år 2010 skall minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett långsiktigt skydd.
1a. Senast år 2007 skall länets värdefulla vattenmiljöer vara identifierade och ett åtgärdsprogram skall vara upprättat. Senast år 2010 skall de mest skyddsvärda vattenmiljöerna ha ett långsiktigt skydd.
1b. Senast år 2007 skall länets särskilt värdefulla kulturmiljöer med anknytning till vatten vara identifierade och ett åtgärdsprogram för hur de ska skyddas vara upprättat. Senast år 2010 skall de mest bevarandevärda kulturmiljöerna med anknytning till vatten ha ett långsiktigt skydd.
2. Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för restaurering av Sveriges skyddsvärda vattendrag eller sådana vattendrag som efter åtgärder har förutsättningar att bli skyddsvärda. Senast till år 2010 skall minst 25 % av de värdefulla och potentiellt skyddsvärda vattendragen ha restaurerats.
2a. Senast år 2007 skall behovet av restaurering av skyddsvärda vattendrag vara identifierat och ett åtgärdsprogram skall vara upprättat. Senast år 2010 skall de mest skyddsvärda vattendragen med behov av restaurering vara åtgärdade.
2b. Senast år 2007 skall behovet av vård och restaurering av ett representativt urval av de mest bevarandevärda kulturmiljöerna i anslutning till vatten vara identifierat och ett åtgärdsprogram vara upprättat. Senast år 2010 skall de mest bevarandevärda kulturmiljöerna i anslutning till vatten vara vårdade eller restaurerade.
3. Senast år 2009 skall vatten-försörjningsplaner med vattenskydds-områden och skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörjning till fler än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt.
3. Senast år 2009 skall länets allmänna ytvattentäkter ha kommunala försörjningsplaner med reviderade vatten-skyddsområden och skyddsbestämmelser.
Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörjning till fler än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt.
4. Senast år 2005 skall utsättning av djur och växter som lever i vatten ske på sådant sätt att biologisk mångfald inte påverkas negativt.
4. Senast år 2005 skall utsättning av djur och växter i länets sjöar och vattendrag ske på sådant sätt att biologisk mångfald inte påverkas negativt. Det innebär bl.a. att:
- vid återintroduktion av en art bör man om möjligt använda en lokal stam. I annat fall skall en närbesläktad stam användas.
- vid utplanteringar skall sättfisken vara av känt ursprung och komma från hälso-kontrollerad odling.
LÄNSSTYRELSEN I VÄSTMANLANDS LÄN 8. Levande sjöar och vattendrag MILJÖMÅL FÖR VÄSTMANLANDS LÄN
5. Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder.
5. Senast år 2005 skall arbetet enligt åtgärdsprogrammen för länets hotade vattenlevande arter vara påbörjat.
6. Senast år 2009 skall det finnas ett åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten som anger hur God ytvattenstatus skall uppnås.
Delmålet behandlas inte på regional nivå då det i dagsläget är svårt att överblicka omfattningen och inriktningen på det arbete som krävs för att uppfylla kraven i ramdirektivet.
7. Sjöars, stränders och vattendrags stora betydelse för friluftslivet och för djur- och växtlivet värnas och utvecklas hänsynsfullt och långsiktigt genom god efterlevnad av strandskyddsbestämmelserna.
Mer om de regionala delmålen
De fem första regionala delmålen följer strukturen för de nationella delmålen. Att det sjätte nationella delmålet gällande EG:s ramdirektiv för vatten inte behandlas på regional nivå beror på att det i dagsläget är svårt att överblicka omfattningen och inriktningen på det arbete som krävs för att uppfylla kraven i ramdirektivet. Säkert är att de kommande årens vattenvårdsarbete i stor utsträckning kommer att styras av ramdirektivet, men formerna för arbetet är inte fastlagda i dagsläget. Enligt direktivet ska medlemsländerna till år 2015 uppnå vad man kallar "god ytvattenstatus". Vägen dit går via åtgärdsprogram som ska vara upprättade senast 2009. Arbetet ska bedrivas inom fem vattendistrikt som omfattar ett antal avrinningsområden. Redan i december 2003 ska arbetet i vattendistrikten vara påbörjat. Ett sjunde regionalt delmål har tillkommit, som värnar friluftslivet i och vid vatten och därmed anknyter till det övergripande nationella målet.
1a. Senast år 2007 skall länets värdefulla vattenmiljöer vara identifierade och ett åtgärds-program skall vara upprättat. Senast år 2010 skall de mest skyddsvärda vattenmiljöerna ha ett långsiktigt skydd.
Bakgrund
En nationell plan för bevarande av vattenmiljöer saknas, vilket försvårar arbetet med att prioritera insatserna. I dagsläget har vi bristfällig kunskap om var de värdefulla vattenmiljöerna finns i Västmanlands län. Det är därför svårt att säga något om hur många objekt man hinner skydda till år 2010, men en målsättning måste vara att peka ut de mest skyddsvärda i åtgärdsprogrammet och därefter skydda dem. Det kan vara mycket komplicerat att skydda värdefulla vattenmiljöer, eftersom påverkansområdet för den skyddsvärda miljön ofta är mycket stor. Därför måste det bli lösningar av många olika slag som åstadkommer ett fullgott skydd för de värdefulla vattenmiljöerna t.ex. kombinationer av reservat, biotopskydd, naturvårdsavtal, gröna skogsbruksplaner, fiskevårdsplaner och kommunal planering (översiktsplaner).
LÄNSSTYRELSEN I VÄSTMANLANDS LÄN 8. Levande sjöar och vattendrag MILJÖMÅL FÖR VÄSTMANLANDS LÄN
Exempel på åtgärdsbehov
• Under 2003 har Länsstyrelsen tagit fram ett arbetssätt för hur vi ska kartlägga länets värdefulla vattenmiljöer. Köpingsåns vattensystem var försöksområde och fältarbete pågick under 2003. Ambitionen är att inventera övriga vattensystem under 2004 och 2005.
• Vartefter Länsstyrelsen får kunskap om de skyddsvärda vattenmiljöerna i länet ska information spridas till berörda. Det är särskilt viktigt att information når markägare, Skogsvårdsstyrelsen och kommunerna, eftersom sötvattensmiljöer, med undantag av fågelsjöar, sällan uppmärksammas i arbetet med långsiktigt skydd av värdefull natur.
• Alla som bedriver skogsbruk och/eller jordbruk i anslutning till vattenmiljöer har ett ansvar att anlägga kant- och skyddszoner i tillräcklig utsträckning. Gemensamma satsningar på det här området bör organiseras av Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Skogsvårdsstyrelsen och/eller Länsstyrelsen.
• Föreskrifter för reservat där skyddsvärda sötvattenmiljöer ingår ses över och kompletteras vid behov av Länsstyrelsen.
• Åtgärdsprogram med prioriteringar av hur skyddsarbetet ska bedrivas upprättas av Länsstyrelsen i samarbete med berörda myndigheter (Skogsvårdsstyrelsen, kommuner).
• Med utgångspunkt i det framtagna åtgärdsprogrammet skyddas de värdefulla miljöerna av berörd myndighet (Skogsvårdsstyrelsen, Länsstyrelsen, kommuner).
Uppföljning
• Skyddade värdefulla vattenmiljöer. Areal och sträcka fördelat på olika skyddsformer.
• Totalantal värdefulla vattenmiljöer av olika typer.
1b. Senast år 2007 skall länets särskilt värdefulla kulturmiljöer med anknytning till vatten vara identifierade och ett åtgärdsprogram för hur de ska skyddas vara upprättat. Senast år 2010 skall de mest bevarandevärda kulturmiljöerna med anknytning till vatten ha ett långsiktigt skydd.
Bakgrund
En nationell plan för bevarande av särskilt värdefulla kulturmiljöer med anknytning till vatten saknas, vilket försvårar arbetet. I dagsläget har vi viss, men inte tillräcklig, kunskap om var särskilt värdefulla kulturmiljöer finns i Västmanlands län. En målsättning är att i åtgärdsprogrammet peka ut de mest skyddsvärda kulturmiljöerna och att därefter ge dem ett långsiktigt skydd.
Exempel på åtgärdsbehov
På Länsstyrelsens initiativ skall en inventering av kulturmiljöer med anknytning till vatten genomföras (”Vatten och historia”) och ett åtgärdsprogram upprättas utifrån inventeringens resultat.
1) Arkiv- och kartgenomgång 2) Fältinventering
3) Bedömning och urval 4) Upprätta åtgärdsprogram.
Uppföljning
Totalantalet särskilt värdefulla kulturmiljöer av olika kategorier och antalet skyddade.
LÄNSSTYRELSEN I VÄSTMANLANDS LÄN 8. Levande sjöar och vattendrag MILJÖMÅL FÖR VÄSTMANLANDS LÄN
2a. Senast år 2007 skall behovet av restaurering av skyddsvärda vattendrag vara identifierat och ett åtgärdsprogram skall vara upprättat. Senast år 2010 skall de mest skyddsvärda vattendragen med behov av restaurering vara åtgärdade.
Bakgrund
Kunskapsunderlaget är bristfälligt när det gäller åtgärdsbehovet för restaureringar av vattendrag.
Delmålets syfte är att motarbeta fragmentering av ekosystem. Ekosystem kan fragmenteras genom fysiska vandringshinder, men också genom att vissa vattensträckor inte längre har rätt förutsättningar för en art att överleva. Inventering av vandringshinder påbörjades av Länsstyrelsen sommaren 2002 med utgångspunkt från damminventeringen från 1982/83. Riktade insatser för att kartlägga vissa typer av ingrepp såsom dammar, invallningar och uträtningar måste kompletteras med information från biotopkarteringar av vattendrag där man får en helhetsbild av fysiska ingrepp i vattendraget. I arbetssättet för att kartlägga värdefulla vattenmiljöer (delmål 1a) ingår vandringshindersinventering som ett viktigt moment. I åtgärdsprogrammet prioriterar man de olika restaureringsåtgärderna.
Exempel på åtgärdsbehov
• Fortsatt inventering av både dammar och andra typer av vandringshinder. Åtgärder efter inventeringar kan innebära att Länsstyrelsen begär omprövning av vattendomar. I de fall vattendomar saknas bör man få till stånd lagligförklaringsansökningar alternativt avveckling/utrivning. Fiskvägar, återställning av strömbiotoper och ökad minimitappning för att undvika torrfåror kan också komma ifråga.
• Länsstyrelsen ska kartlägga invallningar för att lokalisera sådana som kan öppnas.
• Möjligheter att återskapa meandrande vattendrag bör utredas av Länsstyrelsen.
• Biotopkarteringsmetoden som används vid arbetet med att kartlägga värdefulla vattenmiljöer kommer att generera mycket information om vandringshinder och andra biotopförbättrande åtgärder, såsom att (åter)skapa lekbottnar för fisk. Länsstyrelsen.
• Samverkansgrupp om vandringshinder med bl.a. representanter från Länsstyrelsen (samordningsansvarig), Vägverket, Skogsvårdsstyrelsen, Fiskevattenägarförbundet, Vattenvårdsförbunden och Kommunförbund startades under 2003.
• Utifrån de prioriteringar som görs i åtgärdsprogrammet blir olika aktörer inblandade i de restaureringsåtgärder som ska utföras, t.ex. kommuner, kraftbolag, dammägare, markägare.
Uppföljning
Antal restaureringsobjekt i vattendragen och hur många som är åtgärdade.
2b. Senast år 2007 skall behovet av vård och restaurering av ett representativt urval av de mest bevarandevärda kulturmiljöerna i anslutning till vatten vara identifierat och ett åtgärdsprogram vara upprättat. Senast år 2010 skall de mest bevarandevärda kulturmiljöerna i anslutning till vatten vara vårdade eller restaurerade.
Bakgrund
Urvalet av de mest bevarandevärda kulturmiljöerna ska göras med utgångspunkt i ”Vatten och historia” inventeringen och åtgärdsprogrammet som ska tas fram enligt delmål 1B. Miljöerna ska utgöra ett representativt urval kulturlämningar av olika ålder. Anläggningar som fortfarande brukas eller skulle kunna brukas ska prioriteras. Det kan gälla kanaler, kraftverk, kvarnar, fiske-anläggningar etc.
LÄNSSTYRELSEN I VÄSTMANLANDS LÄN 8. Levande sjöar och vattendrag MILJÖMÅL FÖR VÄSTMANLANDS LÄN
Exempel på åtgärdsbehov
På Länsstyrelsens initiativ upprättas ett åtgärdsprogram för vård och restaurering av de mest bevarandevärda kulturmiljöerna. Inriktningen ska vara att kulturmiljöerna bevaras och att anläggningar i drift även fortsättningsvis ska kunna brukas.
Uppföljning
Antal vård- och restaureringsobjekt och antal åtgärdade.
3. Senast år 2009 skall länets allmänna ytvattentäkter ha kommunala vattenförsörjnings-planer med reviderade vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörjning till fler än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt.
Bakgrund
Syftet med målet är att säkerställa skyddet av ytvatten som utnyttjas som dricksvatten och garantera långsiktighet i vattenförsörjningen. Enligt regeringens proposition 2000/01:130 förväntas kommunerna upprätta kommunala vattenförsörjningsplaner som ska utgöra underlag för regionala vattenförsörjningsplaner. Dessa kan i sin tur användas i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram för vattenområden, vilket kommer att krävas enligt EG:s ramdirektiv för vatten.
Se även delmål 3 under Grundvatten av god kvalitet.
Exempel på åtgärdsbehov
• Inventering av tätorternas och glesbygdens vattenbehov, tillgång på vatten och brister i vattenförsörjningen (kommuner). Därefter upprättas kommunala vattenförsörjningsplaner och vattenskyddsområden med föreskrifter föreslås i samråd med Länsstyrelsen.
• Befintliga vattenskyddsområden ses över och revideras vid behov. Länsstyrelsen och kommunerna.
• Vattenskyddsområden fastställs av Länsstyrelsen eller kommunen och redovisas i kommunernas översiktsplaner.
• Ytvattentäkterna ska prioriteras högt när det gäller att vidta åtgärder som förbättrar vattenkvaliteten, t.ex. kalkning, skyddszoner och sanering av förorenade områden.
Uppföljning
Antal ytvattentäkter med reviderade vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser.
4. Senast år 2005 skall utsättning av djur och växter i länets sjöar och vattendrag ske på sådant sätt att biologisk mångfald inte påverkas negativt. Det innebär bl.a. att:
- vid återintroduktion av en art bör man om möjligt använda en lokal stam. I annat fall skall en närbesläktad stam användas.
- vid utplanteringar skall sättfisken vara av känt ursprung och komma från hälso-kontrollerad odling.
Bakgrund
Tidigare var det ganska vanligt med utplanteringar av främmande arter i våra sjöar och vattendrag. Numera är man betydligt mer restriktiv. Syftet med målet är att bevara den biologiska mångfalden och undvika att främmande arter tränger undan naturligt förekommande arter eller påverkar dem negativt.
LÄNSSTYRELSEN I VÄSTMANLANDS LÄN 8. Levande sjöar och vattendrag MILJÖMÅL FÖR VÄSTMANLANDS LÄN
De främmande arter som har satts ut i Västmanlands läns sjöar och vattendrag och som kan påverka den inhemska faunan negativt är amerikansk bäckröding och signalkräfta.
Reproducerande bestånd av amerikansk bäckröding finns i Hedströmmen och Kolbäcksån i länets norra delar. Arten konkurrerar med öring och tål mycket surt vatten. Signalkräfta är lagligt utplanterad i alla länets vattensystem utom Svartån och Örsundaån. Dessvärre finns uppgifter om illegala utplanteringar både i Svartån och i Örsundaåns nedre delar. Signalkräftan konkurrerar ut den inhemska flodkräftan genom att sprida kräftpest. Numera är Länsstyrelsen mycket restriktiv vad gäller tillstånd till utsättningar av signalkräfta och amerikansk bäckröding. Det ska finnas ett tillstånd sedan tidigare och det ska också vara absolut säkert att arterna inte har möjligheter att sprida sig utanför vattenområdet.
Exempel på åtgärdsbehov
• Bättre kunskap om flodkräftan och signalkräftans utbredning för att kunna vidta åtgärder som gynnar flodkräftan. Länsstyrelsen.
• Bättre underlag om skyddsvärden i vatten (delmål 1) för att kunna göra riktiga prioriteringar vid beslut om utsättningar. Länsstyrelsen.
• Bättre kunskap överlag vad gäller effekter på naturlig flora och fauna när man gör utsättningar av framför allt fisk, men även andra djur och växter. Länsstyrelsen, Naturvårdsverket, universitet och högskolor.
Uppföljning
• Antal flodkräftvatten i länet (ev utbredningskartor), se delmål 5.
• Antal nya förekomster av signalkräfta.
• Antal tillstånd för utsättningar av olika arter
5. Senast år 2005 skall arbetet enligt åtgärdsprogrammen för länets hotade vattenlevande arter vara påbörjat.
Bakgrund
Syftet med målet är att särskilt värna om de arter som inte kan återhämta sig på egen hand trots att miljön förbättras. Regeringen har nyligen gett i uppdrag till Naturvårdsverket att upprätta, genomföra och utvärdera åtgärdsprogram för hotade arter. Vilka arter som är i behov av åtgärdsprogram bestämmer Naturvårdsverket i samarbete med Artdatabanken, Fiskeriverket och andra berörda.
Av de arter som har åtgärdsprogram, eller där ett åtgärdsprogram håller på att tas fram, känner vi till förekomst av flodkräfta, flodpärlmussla, nissöga, groplöja, asp, flodnejonöga och kransalger i Västmanlands län. Dessutom har mal fångats vid enstaka tillfällen i Mälaren de senaste åren, men det rör sig med stor sannolikhet om nyligen hitflyttade fiskar. En förutsättning för att kunna vidta åtgärder som gynnar hotade arter är att man väl känner till deras utbredning i länet. För flera arter är kunskapen om utbredningen begränsad och inventeringar måste utföras.
Exempel på åtgärdsbehov
• Åtgärdsprogram tas fram av Naturvårdsverket tillsammans med bl.a. Fiskeriverket och Artdatabanken. Beroende på vilka åtgärder som ingår i programmen blir olika aktörer inblandade, t.ex. Länsstyrelsen, kommuner och fiskevårdsföreningar.
• Kartläggning måste utföras av de arter som saknar tillfredsställande grunddokumentation (Länsstyrelsen m.fl.). Det gäller framför allt nissöga, flodnejonöga och kransalger, men även asp, flodkräfta och flodpärlmussla. Limniska stormusslor är bristfälligt dokumenterade.
LÄNSSTYRELSEN I VÄSTMANLANDS LÄN 8. Levande sjöar och vattendrag MILJÖMÅL FÖR VÄSTMANLANDS LÄN
Många av dem finns med på rödlistan och tjockskalig målarmussla omfattas även av EU:s habitatdirektiv.
Uppföljning
Antal bestånd/populationer av respektive art (ev utbredningskartor).
7. Sjöars, stränders och vattendrags stora betydelse för friluftslivet och för djur- och växtlivet värnas och utvecklas hänsynsfullt och långsiktigt genom god efterlevnad av strandskyddsbestämmelserna.
Bakgrund
Strandskyddet tjänar två syften, dels att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv, dels att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet (gäller såväl vardagslandskapet som miljöer med högre natur- eller friluftsvärden). Tillgängligheten för att idka friluftsliv kan i vissa fall komma i konflikt med naturvårdsintressen. I flera kommuner finns också ett intresse att exploatera strandnära miljöer för bostadsbyggande. Naturvårdsverket har kartlagt efterlevnaden av strandskyddsbestämmelserna i landet. Regeringsuppdraget redovisades i april 2002 och visade på stora brister i tillämpningen av strandskyddet genom en alltför frikostiga dispensgivning från kommunerna. Inför Naturvårdsverkets arbete gjorde Länsstyrelsen en översyn i länet av kommunernas strandskyddsdispenser mellan åren 1994-2001. Resultatet bekräftar Naturvårdsverkets bild av situationen.
Exempel på åtgärdsbehov
• Bättre tillämpning av strandskyddsbestämmelserna hos kommunerna vid prövning av dispenser och vid planering av s.k. sjönära boende. Det gäller både betydelsen för friluftslivet och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet.
• Förbättra informationen om syftet och tillämpningen av strandskyddsbestämmelserna.
Naturvårdsverket, Länsstyrelsen.
• Kommunerna bör inventera och kartlägga sina stränder som ett underlag i översiktsplaneringen.
• Tillsynen över strandskyddsbestämmelserna behöver förbättras, dels genom att Länsstyrelsen delegerar den operativa tillsynen till kommunerna, dels genom att Länsstyrelsen samtidigt förstärker insatserna för tillsynsvägledning.
Uppföljning
Antal givna strandskyddsdispenser.
Antal sökta strandskyddsdispenser.
Samband med (andra) miljömål
För att delmålen för miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag ska kunna nås inom en generation krävs omfattande åtgärder inom miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet.
LÄNSSTYRELSEN I VÄSTMANLANDS LÄN 8. Levande sjöar och vattendrag
LÄNSSTYRELSEN I VÄSTMANLANDS LÄN 8. Levande sjöar och vattendrag