Krav– användning av byggvarubedömni ngen Likvärdig systematik innebär ett system för materialbedömning och loggbokshantering som uppfyller kemikaliekraven enligt stadens kemikalieplan och miljöprogram. Likvärdig innebär också att bedömningarna ska vara tredjepartsgranskad e samt att kriterier ska uppfyllas enligt BVB’s bedömningskriterie r för innehåll version 4.0, vilket likställs med bedömning A, B, eller C+ i
SundaHus eller att varan är registrerad i BASTA-registret. Dessutom ska förorenande ämnen med risk för urlakning till vatten undvikas, till exempel koppar- och zinkjoner som kan urlakas från tak- eller
fasadmaterial s. 15.
Grönytefaktor Norra 2 HEBA har lyckats hålla en bra och balanserad grönytefaktor genom alla skeden fram till bygg- handling. De har arbetat med faktorer så som ”rain garden” för dagvattenhantering, gröna fasader och odling på tak s. 10.
Låt naturen göra jobbet
Gröna byggnader och gårdar
Kvarteren ska användas för att stärka
grönstrukturen i området. Vegetation på tak och fasader välkomnas och är ett sätt att till- godose behovet av grönska i området. Möjligheten att integrera grönska i arkitekturen ska i förekommande fall tas med som en förutsättning tidigt i
gestaltningsprocessen. Grön bebyggelse ska som regel betraktas som ett komplement till, och inte en ersättning för, väl fungerande gröna bostadsgårdar. Gårdarna ska därför planeras med tillräckliga
ljusförhållanden och planteringsdjup som möjliggör träd och annan högvärdig vegetation. Även gårdar till skolor och förskolor ska uppnå dessa kvaliteter och ha en storlek som är rimlig för det antalet personer som ska vistas där. s. 43. Odla livskvalitet Möjlighet till egen odling ska finnas i området och nyttjas som ett medel att främja hälsa samt uppnå sociala och estetiska kvaliteter. Det kan ordnas på allmän plats, av mer eller mindre permanent karaktär, eller i privata och gemensamma odlingsytor i kvarteret på till exempel takterrasser, uteplatser och balkonger. s. 43. Kvartersmark För att grönstrukturen ska användas som en aktiv komponent i planeringen, ska byggaktörerna nå en fastställd grönytefaktor. Grönytefaktorn är ett beräk- ningsverktyg för den ekoeffektiva ytan. Användning- en av grönytefaktorn har lett till fler mångfunktionel- la ytor på kvartersmark, gårdar och tak. På gårdar finns växter från ängsmarken och grönskande fasa- der. Gårdar och tak fördröjer dagvatten som leds till olika växtbäddar eller till uppsamlingskärl för senare bevattning. I de två första etapperna består de grö- na taken mestadels av sedum. Hittills har 16 700 m2
gröna tak och 29 145 m2 gröna gårdar färdigställs. s. 17. -100% av de boende har en park inom 200 meter
-16 700m2 gröna tak
-8,2 m2 grön oas* per boende s. 17.
I senare etapper planeras för flera biotoptak, det vill säga tak med djupare växtbäddar som ma- gasinerar större mängder regnvatten och ökar variationen av växter. 2018 genomfördes en enkät bland de boende kring utemiljön. Den visar att 84 % upplever
gårdarna som bra vistelsemiljöer under den varma sommaren. s. 17-18.
4. Stockholmshems
grönytefaktor i Brofästet Bildtext:
1. Gröna tak med sedum 2. Tornseglarholkar
3. Odling på balkonger med integrerade balkong lådor 4. Gröna fasader 5. Regnträdgård – för dröjning av dagvatten 6. Diversitet av buskar, bl a bärande buskar 7. Ej underbyggd markgrönska 8. Djup växtbädd för odling 9. Fatburen – lek, odling, umgänge
10. Vattenlek 11. Mellanstora träd, körsbärsträd
12. Hårdgjorda ytor med fogar, fördröjning av dagvatten i fuktstråk 13. Gårdstunet – pergola, mötesplats. s. 11. Bildtext: Solceller och grönt tak i etapp Norra 2 möter Nationalstadspar ken. s. 24.
5. Bildtext: Värtaterminalens tak kommer att vara tillgängligt för allmänheten. Stockholms stad flyttar dessutom en endemisk art, spetsfingerört, från den gamla banvallen till
Värtaterminalens tak. s. 12. Grönytefaktor övriga Värtaterminalens tak kommer att vara tillgängligt för allmänheten. Stockholms stad flyttar dessutom en endemisk art, spetsfingerört, från den gamla banvallen till Värtaterminalens tak. s. 12. “Generellt inom Norra Djurgårdsstaden är det höga ambitioner vad gäller gårdarnas gestaltning. Tak och vatten har använts mycket jämfört med hur detta hanteras traditionellt.
Landskapsarkitekternas ambi tioner och påstridighet vad gäller jorddjup och antal träd har också stor betydelse. Planförutsättningarna med husplacering har stor betydelse för möjligheterna att skapa goda gårdar för respektive byggherre och landskapsarkitekt”. s. 12.
6. Energi
Bild, där både sedumtak och solceller förekommer tillsammans. s. 13.
7. Vad gör ni för att lyckas med energikravet?
“Vi har använts oss av en energikonsult och jobbat med flera olika åtgärder så som FTX ventilation, låga u värden och fasadisolering med högt värmemostånd. Nytt för oss är också att vi har jobbat med en konstruktionslösning med balkonger som sitter i hängen från tak med fästen i väggen för att minska köldbryggor.” s. 15.
8. Plusenergihus i Brofästet
Under 2014 anordnades en markanvisningstävling för två byggnader i etappen Brofästet med fokus på plus energihus, d v s byggnader som
genererar mer energi än som används. Vinnare blev Stockholmshem tillsammans med arkitektkontoret Dinell Johansson. Byggnaderna, som just nu projekteras, har fokus på att minimera energi förlusterna och har bland annat en fristående
balkongkonstruktion för att undvika köldbryggor. Vidare är bygg nadernas form optimerad för lokal energiproduktion med solceller på tak och fasad. Energisystemet bygger på bergvärme med FTX och värmeåtervinning ur avloppsvatten. s. 16.
9. Energianvändning övriga Att det skiljer mellan mellan befintliga byggnader i Gasverket beror bland annat på hur byggnaden är utformad och vilka åtgärder som kan göras. T ex kan det variera i hur mycket tilläggsisolering som kan byggas in i väggar och tak. s. 17. 10. Egengenererad energi Värtaterminalen Planerade solceller på Värtaterminalens tak beräknas generera 3,2 kWh/m2 Atemp och ligger därmed i linje med kravet. s. 18.