Gröna tak och hållbar urban utveckling
- en fallstudie av stadsutvecklingsprojektet Norra
Djurgårdsstaden i Stockholm
Av: Sara Andersson och Lovisa Sundström
Handledare: Sara SöderströmSödertörns Högskola | Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik Kandidatuppsats 15 hp
Miljövetenskap | Vårterminen 2020 Kandidatprogram i Miljö och Utveckling
Sammanfattning
Mänskligheten står inför en framtid med klimatförändringar och utmaningar i form av
återkommande värmeböljor, ökad nederbörd, urbanisering samt minskad biologisk mångfald. Det blir allt mer attraktivt att bosätta sig i städer och i kombination med befolkningsökningen sker det en snabb global urbanisering. Detta leder till hög exploateringshastighet i våra städer då andelen hårdgjorda ytor ökar och andelen gröna ytor minskar. Vid byggandet av
fastigheter tillkommer en stor mängd outnyttjade ytor, ofta i form av mörka tak. Dessa är inte bara outnyttjade ytor på dyr tomtmark utan skapar ytterligare problem kopplade till
urbanisering i form av bland annat minskat albedo. Närhet till grönska gör att människor mår både fysiskt och psykiskt bättre vilket avspeglar sig i en högre betalningsvilja för bostäder i närhet till grönska. Privatpersoner samt fastighetsägare vill gärna profilera sig som hållbara då hållbarhet på senare tid kommit att bli en identitetsskapande “statusmarkör”. Hållbara bostäder kan därmed vara en säljande faktor. Grönska på taken är i sig inget nytt påfund men har senaste åren fått en renässans i Sverige då det visat sig kunna ge fördelar såsom tillgång till grönska för de boende, dagvattenhantering, minskad värmeöeffekt och bättre luftkvalitet. Syftet med studien har varit att undersöka hur ett av Europas mest omfattande
stadsutvecklingsprojekt, Norra Djurgårdsstaden i Stockholm, arbetar med hållbar urban utveckling genom gröna tak. De gröna taken kan generera en mängd ekonomiska, ekologiska och sociala fördelar i städer. I studien används urban hållbarhetsteori samt ett egenkonstruerat analysramverk baserat på avsnittet tidigare forskning och teori. Genom en kvalitativ
innehållsanalys samt semistrukturerade intervjuer har det framkommit i denna studie att den sociala dimensionen av hållbar stadsutveckling utifrån gröna tak i Norra Djurgårdsstaden överskuggas av de två andra aspekterna; ekonomiskt och ekologiskt. Detta trots att hållbarhetsarbetet med Norra Djurgårdsstaden tagit med alla tre aspekter inom hållbar utveckling; ekonomiskt, ekologiskt och socialt i beaktande när det kommer till planering av stadsdelen.
Nyckelord: Hållbar utveckling, urban hållbarhetsteori, hållbar stadsutveckling, grön infrastruktur och transdisciplinaritet.
Abstract
Humanity is today facing a future with climate change and challenges in the form of periodic heatwaves, increased rainfall and reduced biodiversity. The urbanization processes are driven by expanded population growth and it’s becoming more attractive to live in the cities. This causes the dimension of hard surfaces to increase and consequently the proportion of green spaces sinks. In the construction of housing, a large amount of unused space is added in form of dark areas on roofs. These are not only unused areas on expensive land but create
additional problems linked to urbanization in the form of decreased albedo. Furthermore, citizens' willingness to pay has been shown to rise with closeness to green surfaces which can provide recreational and health benefits. Private individuals and property owners would like to profile themselves as sustainable, as the term “sustainability” recently has become an identity-created “status marker”. Sustainable housing can therefore also be a selling factor. Green roofs are not a new invention but have had a renaissance over the years as it has proven to provide the availability to green surfaces for the citizens, stormwater management, heat island effect, and provide healthier air quality. The aim of the study was to examine how the district Norra Djurgårdsstaden in Stockholm, Sweden works with sustainable urban development through green roofs. In this study we have used urban sustainability theory as the green roofs can generate a wealth of economic, ecological and social benefits in urban areas. We have also used our own constructed analysis framework based on previous research and urban sustainability theory. By doing a qualitative content analysis, as well as
semi-structured interviews, it has appeared that the social dimension of urban sustainable
development in Norra Djurgårdsstaden is overshadowed by the two other aspects; the
economic and the ecological. Although the sustainability work in Norra Djurgårdsstaden has taken all three aspects; economic, ecological and social into account when it comes to planning of the district, the social aspect is often neglected.
Keywords: Sustainable development, urban sustainable development, urban sustainability theory, green infrastructure and transdisciplinarity.
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning 3
1. Inledning 5
1.1. Problemformulering 7
1.2 Syfte och frågeställningar 7
2. Bakgrund och tidigare forskning 8
2.1 Norra Djurgårdsstaden 8
2.2 Tillgänglighet till offentliga ytor 9
2.3 Grönytefaktor 10 2.4 Grön infrastruktur 10 2.5 Gröna tak 11 2.6 Willingness to pay 13 3. Teori 14 3.2 Urban hållbarhetsteori 14 3.3 Analysramverk 15
4. Metod och material 17
4.1 Metodval 17
4.2 Insamling av empiri 18
4.3 Analys av empiri 20
4.4 Metoddiskussion 21
5. Resultat och analys 22
5.1 Resultat och innehållsanalys av dokument 22
5.2 Resultat och analys från intervjuer 24
5.2.1 Ekonomiska aspekter 24 5.2.1.1 Willingness to Pay 24 5.2.1.2 Anläggning 25 5.2.1.3 Skötsel 27 5.2.3 Ekologiska aspekter 27 5.2.3.1 Grönytefaktor 27 5.2.3.2 Biologisk mångfald 29 5.2.3.3 Ekosystemtjänster 29 5.2.4 Sociala aspekter 31 5.2.4.1 Jämlikhet 31 5.2.4.2 Hälsa 32 5.2.4.3 Rekreation 32
6. Diskussion 34
8. Källförteckning 38
9. Bilagor 41
9.1 Bilaga 1 Intervjuguide 41
1. Inledning
Här ges först en kort introduktion till studiens betydelse och inramning. Inledningen avslutas med studiens problemformulering och syfte, samt frågeställning.
Stockholm beskrivs som en av Europas snabbast växande regioner (Stockholms stad, 2018a. S. 10) och Stockholms län bedöms öka från nästan 975 000 personer (SCB, 2020) till 3,4 miljoner invånare till 2050 (Stockholms stad, 2018a. s. 10). Stockholmsregionen har även de senaste 10 åren präglats av en hög befolkningstillväxt, eftersom Stockholm är motorn för svensk ekonomi och centrum för näringsliv ökar behovet av fler arbetsplatser och bostäder (Stockholms stad, 2018a. s. 10-11). Enligt Stockholms stad (2020a) blir Sveriges klimat varmare och medeltemperaturen i Stockholm har senaste åren stigit och SMHI:s regionala klimatanalys för Stockholms län från 2015 visar att det förväntas ske en ökning med 3-5 grader till år 2100, likaså förväntas värmeböljor och torka under sommarhalvåret bli allt vanligare. Vidare beräknas dygnsnederbörden och årsnederbörden öka med 20-30 procent och havsnivåerna i Stockholm förväntas stiga med ca 40 cm (Stockholms stad, 2020a). Med klimatförändringarna ökar trycket på stadsplanerare och beslutsfattare då många
ekosystemtjänster riskerar att gå förlorade. För att motverka denna negativa utveckling krävs det en ökad förståelse och kunskap om förhållandet mellan urban biologisk mångfald och människors hälsa i planeringen av de växande städerna (Schewenius, McPhearson, Elmqvist, 2014. s. 434-435).
Enligt Shafique, Kim och Rafiq (2018) har snabb ekonomisk tillväxt och urbanisering påverkat det naturliga landskapet och miljön. Genom att införliva nya gröna strategier kan de negativa effekterna av urbanisering minska, strategierna kan bland annat innebära anläggning av gröna tak. Gröna tak och vegetation på byggnader har utvecklats för att ge fördelar såsom minskad värmeöeffekt, förbättrad luftkvalitet, dagvattenhantering och minskad
energiförbrukning. Det skapar dessutom en plats för rekreation och ökade grönområden som ger estetiska värden i stadsmiljöer (Shafique, Kim och Rafiq, 2018. s. 759). Generellt föredrar människor att omge sig med gröna urbana ytor framför hårdgjorda ytor och byggnader
(Dunnett, 2006. s. 3). Dessutom kan ett ökande avstånd till grönområden försämra den mentala hälsan och livskvalitén signifikant (Zalejska- Jonsson, Wilkinson och Wahlund, 2020. s. 8). Enligt Stockholms stad (2006) har offentliga grönområden och parker sedan 1800-talet varit ett stående inslag i Stockholm och varit betydelsefulla som mötesplatser. Den första parken anlades 1832 med offentliga medel, Strömparterren i närheten av slottet. Vidare år 1866 presenterades en reform som skulle föra in ljus och luft i staden för att stockholmarna skulle få “en lantlig naturs välgörande inverkan”. Parkerna skulle anläggas där de behövdes som mest, exempelvis i anslutning till bostäderna. Varje stadsdel skulle även förse sina invånare med lek- och rekreationsplatser och 1941 gavs ett förslag om att knyta an stadens långsträckta parknät med det större friluftsområdet utanför staden (Stockholms Stad, 2006. s. 81-83).
Enligt Francis och Jensen (2017) sägs gröna tak leverera en rad miljömässiga, ekonomiska och sociala fördelar så kallade “ekosystemtjänster”. Många dokumenterade fördelar av gröna tak antyder att de skulle kunna spela en viktigt roll i hållbar stadsutveckling, vidare har gröna tak under senaste decennierna blivit vanligare i urban stadsplanering (Francis och Jensen 2017, s. 167-168). Boverket (2017) beskriver hur mer grönska i vardagen ger många fördelar som påverkar människors hälsa både direkt och indirekt och att det är extra viktigt för
socioekonomiskt utsatta grupper. Grönska ger minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och förtidig död (Boverket, 2017. s. 5-6), samt minskar risken för ångest, depression och ADHD (Bratman, 2019. s. 3). I takt med att värmeböljor blir vanligare förväntas den urbana
värmeöeffekten bli allt större. Den värmebölja som varade över Europa 2003 resulterade i 35 000 extra dödsfall där de urbana områdena var extra utsatta. Luftföroreningar och värme i kombination har visat sig vara speciellt skadligt (Thoni et al., 2017. s. 28). Enligt Stockholms stad (2020a) kan luftföroreningar utgöra ett hälsoproblem och eventuellt innebära en ökad risk för cancer och hjärt- och lungsjukdomar, men även en negativ hälsopåverkan på foster (Stockholms stad, 2020a). Detta kan potentiellt leda till en försämrad folkhälsa och ett ökat antal sjukdoms- och dödsfall, speciellt hos den äldre delen av befolkningen (Thoni et al., 2017. s. 28). Urbana grönområden är därför viktiga för att skapa förutsättningar för välbefinnande, rekreation och tillgång till hälsofördelar för alla (Boverket, 2017. s. 6).
Enligt Waas et al. (2011) talas det allt mer om hållbar utveckling och det finns mängder av definitioner vad det egentligen innefattar beroende på vem som gör definitionen och vart fokus ligger. 1987 släpptes dokumenten Our Common Future med följande definition
‘Sustainable development is development that meets the needs of the present without
compromising the ability of future generations to meet their own needs´ (World Commission on Environment and Development, 1987. Kap. 2 s. 1). 2015 lanserade Förenta Nationerna (FN) 17 globala mål för en hållbar utveckling, mål nr. 11 Hållbara städer och samhällen, handlar om att göra städer säkra, inkluderande och hållbara, även främja positiva
ekonomiska, sociala och miljömässiga kopplingar mellan stadsområden, stadsnära områden och landsbygdsområden genom att stärka den nationella och regionala utvecklingen (Globala målen, 2017). Weingaertner och Moberg (2014) hävdar att det trots tidigare forskning finns ett behov att bättre förstå den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Enligt författarna kan social hållbarhet delas in i tre områden; god hälsa, trygghet och mänskliga rättigheter. Relationen mellan de tre områdena kan vara komplexa och gå in i varandra (Weingaertner och Moberg, 2014. s.128-129). Enligt Folkhälsomyndigheten (2018) innebär social hållbarhet ett jämställt och jämlikt samhälle där människors lika värde står i centrum. Ur ett
samhällsekonomiskt perspektiv är social hållbarhet nödvändigt och helt avgörande för ett demokratiskt samhälle. En förutsättning för social hållbarhet är en gemensam syn på vad ett välfärdssamhälle ska erbjuda. De mänskliga rättigheterna ska säkerhetsställas, samhället ska bidra till inkludering och anpassas till de grupper som har ett större behov
(Folkhälsomyndigheten, 2018). Boström (2012) menar att begreppet social hållbar utveckling kan tolkas på många olika sätt och att begreppet måste inramas, fyllas på med innehåll och tolkas om då och då och från plats till plats, annars riskerar det att bara vara ett tomt koncept (Boström, 2012. s.11-12). Tydliga kopplingar mellan de miljömässiga och social aspekterna
måste göras för att analysera hur stater och organisationer ska kunna arbeta med hållbar utveckling (Murphy, 2014. s. 15).
1.1. Problemformulering
I takt med förändrat klimat blir städer mer sårbara. Högre temperaturer, återkommande värmeböljor, ökad nederbörd och minskad biologisk mångfald är exempel på risker som svenska städer står inför (SMHI, 2015). Emilsson (2005) skriver hur moderna städer i västvärlden idag täcks av oanvända ytor i form av mörkfärgade tak. Taken är inte bara outnyttjade ytor utan kan skapa problem kopplade till urbaniseringen, till exempel
dagvattenhantering och stadens värmeöeffekt (Emilsson, 2005. s 7). I flera av regeringens 16 miljökvalitetsmål betonas frågor om grönstruktur i den tätortsnära naturen och vikten av tillgång till rekreationsområden för allmänheten (Boverket, 2007. s. 5). Människan är beroende av naturen på många sätt då den ger försörjning, upplevelser och bidrar till
rekreation (Boverket, 2007. s. 13). Ambitioner och förmågor att koppla samman ekologiska och ekonomiska mål identifieras oftast i stadsplaneringsstrategier men den sociala aspekten nämns sällan (Khan, Hildingsson och Garting, 2019. s. 2). Enligt Kabisch och Haase (2014) är urbana grönområden ofta ojämnt fördelade i en stad och därmed inte tillgängliga för alla människor i samhället (Kabisch och Haase 2014, s. 130). Det grundläggande i offentliga utrymmen är tillgängligheten, desto mer öppen och ovillkorlig tillgänglighet ett område har, desto mer offentligt blir det (Madanipour, 2004. s. 282). Kimpton (2017) skriver hur tidigare studier visar att stadens invånare är villiga att betala mer för att bo nära grönområden. Den här betalningsviljan gör att det blir konsekvenser för social jämlikhet då vissa grupper har råd att betala mer för den optimala platsen (Kimpton, 2017. s. 2-3, Zalejska- Jonsson, Wilkinson och Wahlund, 2020. s. 7- 8). Vidare har det blivit mer populärt att vara hållbar och
medborgare har därmed blivit villiga att betala mer för att bidra till ekonomiska och sociala fördelar (Xie och Zhao, 2018. s. 99).
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur Norra Djurgårdsstaden arbetar med hållbar urban utveckling genom gröna tak i ljuset av urban hållbarhetsteori.
❖ Hur stärker gröna tak individers betalningsvilja och bidrar till ekonomisk hållbarhet i Norra djurgårdsstaden?
❖ På vilket sätt bidrar gröna tak till ekologisk hållbarhet genom grön infrastruktur och ekosystemtjänster i Norra Djurgårdsstaden ?
❖ På vilket sätt bidrar gröna tak till social hållbarhet genom möjlighet till rekreation, god hälsa och tillgänglighet i Norra Djurgårdsstaden?
2. Bakgrund och tidigare forskning
Nedanför följer ett avsnitt vilket är tänkt som bakgrundsinformation till vår analys och grunden för det analytiska ramverk. En kortfattad redogörelse för området Norra
Djurgårdsstaden, tillgänglighet till offentliga ytor, Grönytefaktor och grön infrastruktur. Därefter följer en redogörelse för tidigare forskning om gröna tak och avsnittet avslutas med tidigare forsking om Willingness to Pay.
2.1 Norra Djurgårdsstaden
Figur 1. Lägeskarta över stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm, där delområdena Hjorthagen, Värtahamnen, Frihamnen och Loudden är markerade i orange. Bild: Stockholms stad
Stockholms stads (u.å) beskriver hur Norra Djurgårdsstaden enligt visionen ska bli “En miljöstadsdel i världsklass” till 2030. Vidare beskrivs Norra Djurgårdsstaden som ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsområden och ett av Stockholms
hållbarhetsprofilerade områden (Stockholms stad, u.å.). Stockholms stad (u.å.) beskriver hur byggprojektet till stor del sker i områden som tidigare använts för gasproduktion och annan industriverksamhet. Planeringen inför projektet startade i början av 2000-talet och området väntas att vara helt utbyggt vid 2030. Området är uppdelat på fyra delområden, Hjorthagen, Värtahamnen, Frihamnen och Loudden och byggs i olika etapper (Stockholms stad, u.å.). I
Agenda 2030 redovisas 17 globala mål för hållbar utveckling som alla länder ska uppfylla till 2030 (Globala målen, 2017). Enligt Norra Djurgårdsstadens hållbarhetsredovisning från 2018 bidrar Norra Djurgårdsstaden till att uppfylla 13 av 17 mål för hållbar utveckling genom fem olika strategier (Stockholms Stad, 2018b). I strategin Låt naturen göra jobbet från
Stockholms stad (2018c) står det att eftersom Norra Djurgårdsstaden ligger nära
Nationalstadsparken har stadsdelens grönområden en viktig funktion som spridningszon för bland annat de fridlysta och rödlistade arterna i området. Vid genomtänk planering ska den gröna infrastrukturen bidra med synergieffekter mellan människors hälsa, välbefinnande samt skapa ekosystemtjänster. Man har i området ett gångavstånd om högst 200 meter från
fastighet till en grönyta och hittills har 16 700 kvadratmeter gröna tak samt 12 850 kvadratmeter gröna gårdar anlagts (Stockholms stad, 2018c).
2.2 Tillgänglighet till offentliga ytor
Enligt SKB (2003) innefattar Sociotophandboken Stockholms stads undersökningar om stockholmarnas vardagsliv i parker, naturområden och fria ytor som torg och kajer. 1996 beslutade Stadsbyggnadskontoret att nybyggnation i första hand ska ske på redan exploaterad mark och inte i värdefulla parkmiljöer. Utvecklingen av park och naturmark ska främjas samtidigt som det ska vara möjligt med förtätning av staden och stadstillväxt.
Sociotophandboken ska underlätta för att förstå stadsbornas verklighet och möjliggöra byggplaner för framtiden. Sociotophandboken redovisar genom undersökningar att stockholmarna regelbundet använder naturområden, parker i närmiljöer, främst barn,
ungdomar, familjer, och pensionärer. Undersökningen visar att ett kort avstånd till närmiljö är positivt för hur ofta den används. Grönytornas upplevda tillgänglighet handlar om nåbarhet och orienterbarhet, därför är det viktigt att öka parktillgången genom att förbättra gångstråk och övergångsställen för att skapa en mer sammanhållande parkstruktur. Tillgängligheten handlar också om tillträde, om ytan är offentlig och har tydliga entréer och offentliga gator i närliggande område. De flesta konflikter inom stadsplanering idag handlar om grönytor (SKB, 2003. s. 3- 4 och 15- 19). Enligt Madanipour (2004) har staden alltid varit en
mötesplats där de offentliga ytorna i de centrala delarna av städerna i Europa har betraktats som knutpunkter. Staden i sin helhet tillhandahåller olika ekonomiskt välmående områden som baseras på sociala skillnader och segregation; de rika kan välja var de vill bo och bygger upp sitt samhälle utifrån sociala, kulturella och politiska preferenser. Låginkomsttagare har inte denna möjlighet, de är indirekt hänvisade till områden som är avsedda för dem, det är marknaden och individens betalningsförmåga som avgör var människor bosätter sig. Därför blir det en uppdelning i staden mellan olika grupper. För vissa hushåll är de offentliga ytorna en förlängning av det egna hemmet och de offentliga ytorna används flitigt. Det kan bero på stora familjer, trångboddhet, avsaknad av uteplats, faciliteter eller för den delen kulturella skillnader (Madanipour, 2004. s. 268- 271).
2.3 Grönytefaktor
Enligt Stockholms stad (2015a) är grönytefaktorn (GYF) tänkt att fungera som ett
inspirerande, flexibelt och stödjande planeringsverktyg för byggherrar och arkitekter i stadens arbete. GYF mäter ytor med olika kvaliteter och ställer krav på utformning, det är viktigt att grönskan i urbana områden har flera funktioner, trots begränsad yta. Detta kallas för
ekoeffektiv yta och kan innebära att ytorna fördröjer och renar dagvatten, skapar gröna rum,
ger skugga, är vacker att titta på och bidrar till pollinering. GYF är mångfunktionell och därför är det nödvändigt med samarbete mellan olika områden såsom; brandsäkerhet,
biologi/ekologi, gestaltning, byggnadsarkitektur, dagvattenhantering och konstruktion under planeringen. GYF ersätter inte ordinarie planerings- och projekteringsarbete, utan skall ses som ett komplement. Skillnaden mellan kvarterets totala yta och den ekoeffektiva ytan mäts ut och ges poäng utifrån en förbestämd lista. Blåa ytor såsom dammar, öppen
dagvattenhantering, regnträdgårdar, diken och de gröna ytorna tillhör de ekoeffektiva ytorna. GYF-värdet tas fram genom att mängden ekoeffektiv yta delas med hela tomtens yta. Om mindre än 50% av en tomt är bebyggd får den värdet 1,0, värdet 0,6 om 50-70% är bebyggt och om mer än 70% av tomten är bebyggd får den värdet 0, 4 (Stockholms Stad, 2015a. s. 4, 8 och 11). GYF hanterar fem olika ekosystemtjänster; livskraftig ekologisk infrastruktur, dagvattenreglering och rening, lokalklimat/temperaturreglering, ljudkvalité samt sociala och rekreativa värden. Stockholms grönområden och parker är de viktigaste delarna i den
ekologiska infrastrukturen, områden som är bebyggda och innehar kvartersmark i form av gröna gårdar med träd, blommande växter och gröna tak kan även de utgöra viktiga spridningszoner. Barrskog, ek- och ädellövskog, våtmarker och naturstränder är utpekade som särskilt viktiga naturtyper att stärka och bevara i Stockholm. Stadsprojektets läge i den ekologiska infrastrukturen avgör vilket/vilka karaktärshabitat som ska premieras och därmed ge högre poäng enligt GYF (Stockholms Stad, 2015a. s. 6-7).
2.4 Grön infrastruktur
Enligt Coutts och Hahn (2015) är det skog, nationalparker, grönstråk, gemensamma trädgårdar, parker och all den privata och offentliga grönskan tillsammans som utgör den gröna infrastrukturen (GI). I den urbana miljön utgörs GI inte bara av parker och gröna korridorer, det innefattar även konstgjord natur i form av gröna tak och alléer. Alla bidrar med stöttande ekosystemtjänster utan att ta upp yta i staden, vilken är en begränsad resurs. En definition av GI är ett sammanlänkat nätverk av grönytor vilka bevarar ekosystemtjänster och funktioner och levererar fördelar till den mänskliga populationen. Inbyggt i själva
definitionen finner vi de fördelar som människan får av naturen och GI. Bland de mycket sammanflätade fördelarna med ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter finner vi även flera hälsofördelar som associeras med att skydda GI i staden som en del av vårt “natural life-support system” (Coutts och Hahn, 2015. s. 9770). Med mer grönska, exempelvis gröna tak gynnas de växter och djur som finns i och i närheten av städerna vilket ökar
biodiversiteten, nya livsmiljöer skapas och gynnar utbredningen av exempelvis pollinerare (Capener et al., 2017. s. 4), vilket även gynnar människan. Enligt Magill et al. (2011) är gröna tak att föredra framför de vanligen ekologiska döda zonerna på tak i staden, däremot har de ingen naturlig motsvarighet, utan är konstgjorda system. Att försöka återskapa
livsmiljöer i staden som liknar de naturliga habitaten är viktigt och komplicerat, men det blir aldrig riktigt det samma som de naturliga (Magill et al., 2011. s. 23- 24). Enligt C/O City (2017) kan sammanhängande grönstråk skapa frodig stadsgrönska och goda livsmiljöer. Öppningar mellan husen samt växtplatser på tak och väggar tillåter pollinatörer att röra sig i stadslandskapen och är extra viktiga i tätbebyggda områden med fragmenterad grönstruktur (C/O City, 2017. s. 22).
2.5 Gröna tak
Enligt Catalano et al. (2018) finns det tre typer av gröna tak; Extensiva tak är oftast 6-20 cm tjocka och vanligen är det mossor, sedum, lökar och gräs som används. Det bör vara växter som tål stress och förökar sig lätt, därför blir skötseln lätt. På intensiva tak kan träd, buskar, perenna örter och gräs växa på en växtbädd 15-200 cm tjock. De kan designas på många olika sätt och egentligen de enda begränsningarna är den bärande konstruktionen och kostnaden. Skötselmetoderna blir likvärdiga parker, gällande exempelvis gräsklippning och vattning.
Semi-intensiva tak har en växtbädd på 12-100 cm och liknas vid de intensiva taken men
anläggning och underhåll har vanligen lägre kostnader. Det finns ytterligare en typ av gröna tak, vilken placeras mellan intensiva och semi- intensiva tak; biotoptak. De är tänkta att återskapa eller möjligen förbättra de områden vilka har försvunnit på grund av exploatering (Catalano et al., 2018. s. 16- 19). Biotoptak innehar vanligen flera typer av habitat så som grus, jord, hö, stenhögar eller gamla stockar för att specifika inhemska och/eller hotade arter kan etablera sig (Catalano et al., 2018. s. 16- 19 och Magill et al., 2011. s. 23- 24). Enligt Catalano et al. (2018) väljs materialet för att möjliggöra en spontan utveckling av
vegetationen samt för att minimera underhållsarbetet. Valet av vegetation bör baseras på de abiotiska faktorer som är aktuella för taket, byggnadens utformning, konstruktionen, växternas fysiologiska egenskaper samt ta hänsyn till annan vegetation som finns i
omgivningen (Catalano et al., 2018. s. 16- 19). Vegetationsklädda tak har länge använts på byggnader i Skandinavien för att upprätthålla ett behagligt inomhusklimat genom att förhindra värme från att komma ut och vatten in (Emilsson, 2005, s. 8). Enligt
Vijayaraghavan (2016) lyfts gröna tak ofta fram som en modern företeelse men i själva verket har vegetation på tak förekommit länge. Det mest kända gröna taket var Babylons hängande trädgårdar från omkring 600 f.Kr. Tack vare teknikutvecklingen har gröna tak blivit mer moderna, mer komplexa, praktiska, effektiva och har fler fördelar än sin antika förebild. De mer storskaliga gröna taken har utvecklats i Tyskland och därifrån spridit sig till resten av Europa. Ungefär 10% av alla byggnader i Tyskland har gröna tak i dag och i staden Portland i USA, är alla nybyggnationer ålagda att ha gröna tak på minst 70% av takytan
(Vijayaraghavan, 2016. s. 741). Många studier visar att moderna gröna tak har en viktig roll i staden och att de är kända för att ha flera ekonomiska, ekologiska och sociala fördelar (Shin
och Kim, 2019. s. 1). Det tidigare ganska svala intresset för gröna tak i Sverige har nu ökat och det blir vanligare att takvegetation anläggs på skolor, bibliotek, privata hus och
kontorsbyggnader (SMHI, 2019).
Enligt Thoni (2017) är hårdgörande av mark en av de viktigaste faktorerna som påverkar vattenbalansen och översvämningsrisken i städerna. Vatten flödar snabbare på jämna ytor såsom betong och asfalt än vad de gör över vegetationsklädda ytor, den hårdgjorda ytan minskar även markens förmåga att ta upp vatten. För att minska översvämningsrisker är det därför viktigt att plantera träd, anlägga fler parker och gröna tak för att minska den andelen hårdgjord mark. Det är främst substratet i gröna tak som binder vatten och ett djupare substrat binder mer vatten. Även vegetationstypen påverkar, där ett grästak har en större
flödesreduktion än ett tak med örter eller sedum (Thoni, 2017. s. 33- 34). Regnvattnet som inte avdunstar rör sig genom växtbädden och andra lager innan det rinner av taket, det leder till en fördröjning av dagvattnet vilket minskar trycket på stadens dagvattensystem (Capener et al., 2017. s. 4-5). I området Augustenborg i Malmö visar studier att den årliga avrinningen har minskat med 50% tack vare gröna tak, i Tyskland har en minskning upp till 79% påvisats (Villarreal och Bengtsson, 2005. s. 2). Växter filtrerar även bort partiklar och gasformiga föroreningar i luften, gröna tak kan alltså bidra till förbättrad luftkvalité (Getter och Rowe, 2006. s. 1279). Samt att växtlighet på tak ger skugga, reflekterar solstrålning samt ger en avkylande effekt, vilket ger staden en högre resiliens mot klimatförändringar (Magill et al., 2011. s. 27). Temperaturen är generellt högre i städer än dess omgivning, vilket brukar benämnas som den urbana väremeöeffekten (Vijayaraghavan, 2016. s. 742 och Thoni et al., 2017. s. 28), vilken genom en storskalig etablering av gröna tak kan minska (Hongming, 2010. s. 2950). I en jämförelse mellan svarta och gröna tak var det en skillnad på 18°C i inomhustemperaturen, där det gröna taket var långt mer effektiv att hålla värmen ute (Magill et al., 2011. s. 28). I Toronto, Kanada, visade effekterna av gröna tak en minskning i den omkringliggande temperaturen med 0,5 till 2° C, vilket skulle resultera i en minskning av uppvärmningskostnaderoch därmed en högre betalningsvilja för de boende
(Zalejska-Jonsson, Wilkinson och Wahlund, 2020. s. 7). Gröna tak kan därför vara ett attraktivt sätt inom byggnadssektorn att minska kostnaden för energianvändningen
(Vijayaraghavan, 2016. s. 742). Förbättringen ligger till största delarna i att taket blir skuggat, bättre isolerat och det blir en högre termisk massa på taket, vilket typ av växtlighet spelar också roll för maximerad energiminskning (Magill et al., 2011. s. 27 och Vijayaraghavan, 2016. s. 742). Albedot (reflektionsförmågan) för ett grönt tak kan vara så högt som 0.7 till 0.85, vilket är betydligt högre än asfalt, tjära och grus som har ett albedo på 0.1 till 0.2 (Vijayaraghavan, 2016. s. 742).
Getter och Rowe (2006) beskriver hur växtbäddar på tak kan bidra till ljuddämpning och minska buller i en stadsmiljö. Där en 10 cm tjock växtbädd på en flygplats minskade ljudnivåerna med 5 db. Människan påverkas negativt av exponering av buller och brus. Det kan bland annat skapa nedsatt hörsel, ökat blodtryck och kranskärlssjukdomar,
sömnstörningar och minskad prestation i skolan (Getter och Rowe, 2006. s. 1279-1280). Gröna tak kan generera en mängd sociala fördelar, exempelvis är öppna gröna ytor attraktiva att titta på och bjuder in till gemensamma aktiviteter så som odling (Shafique, Kim, och
Rafiq, 2018. s. 766). En studie från Michigan, USA visar att odling av tomat, gurka och bönor på extensiva tak gav så stor avkastning att den urbana odlingen på gröna tak kan vara till stor hjälp för livsmedelsproduktionen (Whittinghill, Rowe och Cregg, 2013. s. 481-482).
Capener et al. (2017) beskriver eventuella risker med implementering av gröna tak då arbetsprocessen är komplex. De betonar vikten av tydlig kommunikation mellan olika projektörer, beställare och entreprenörer. Dessa måste dela uppfattning om vision, vad det finns för krav och slutmålet. Växtbäddsdjup och jordkvalitet spelar stor roll, bristande kunskap kan leda till att en sorts vegetation används på fel plats. Med en välgjord
projektering minskar risken för anläggningar som inte fungerar samt en lång livslängd på taken kan väntas tillsammans med minskat skötselbehov (Capener et al., 2017. s. 10). När det kommer till skötsel, finns en risk att gröna tak skapar konflikter i vattenfrågan i torra
områden där konstbevattning behövs (Thoni et al., 2017. s. 30). Fastighetsägare och stadsutvecklare tvekar att implementera gröna tak på grund av den höga initiala kostnaden, även de återkommande kostnaderna med skötsel och eventuella kostnader vid felaktig skötsel och förståelse för hur taken ska skötas (Tsang och Jim, 2010. s. 364-365), brist på samarbete mellan de olika aktörerna inom projektet lyfts också (Francis och Jensen 2017, s. 769). Enligt Getter och Rowe (2006) rekommenderas inspektion av gröna tak en till två gånger om året för optimal effekt. Detta inkluderar eventuell gödning, rensning av ogräs, ersätta plantor som dött och material som har eroderat bort samt översyn av dräneringssystemet för att förhindra översvämning (Getter och Rowe, 2006. s. 1282). Tsang och Jim (2010) menar att vissa fördelar av gröna tak inte direkt gynnar den betalande, det kan gynna samhället i stort men det blir inga direkta vinster för individen. Detta kan göra att det sker minskade investeringar i just gröna tak (Tsang och Jim, 2010. s. 364-365). Att anlägga gröna tak kan kosta nästan det dubbla jämfört med ett konventionellt tak som har ca 20 års livslängd, i gengäld har det gröna taket 40 års livslängd eller längre (Getter och Rowe, 2006. s. 1282 och Magill et al., 2011. s. 27).
2.6 Willingness to pay
Xie och Zhao (2018) beskriver att medborgare har blivit mer benägna att bidra till sociala och ekonomiska fördelar när populariteten kring hållbar utveckling ökar. Dessutom har fler blivit mer benägna att betala för grön energi då detta på lång sikt ger hälsofördelar. Andra typer av energi kan påverka hälsan negativt. Det har visat sig att konsumenter är villiga att betala olika mycket, någonting som kan uttryckas i Willingness to pay (WTP) (Xie och Zhao, 2018. s. 99). Shin och Kim (2019) har studerat hur WTP för gröna tak ser ut och de poängterar att de sociala fördelarna med gröna tak är så kallade non-market benefits, att det inte finns något tydligt monetärt värde, då det inte handlas med på någon marknad (Shin och Kim, 2019. s. 4). För att få fram en individs WTP enligt Shin och Kim (2019) ställs frågor till respondenter som handlar om besökarnas medvetenhet, upplevelse, tankar och efterfrågan på gröna tak, de får även värdera sin egna WTP för den estetiska upplevelsen, rekreationsvärde och varför de kunde/inte kunde tänka sig betala mer för gröna tak (Shin och Kim, 2019. s. 4). Vidare tar Xie och Zhao (2018) upp att ålder, könstillhörighet, utbildning, familjens inkomst, antalet
familjemedlemmar och vem det är som bestämmer i familjen påverkar utfallet av WTP. Andra faktorer spelar även de roll, såsom inställning till förnyelsebar energi och klimatet, speciellt klimatförändringar, tilliten till staten, informationens transparens och deltagandet i processen till beslutet (Xie och Zhao, 2018. s. 98- 99). Enligt Zalejska- Jonsson, Wilkinson och Wahlund (2020) visar studier att människor är benägna att betala mer där det finns större andelar grönytor och där avståndet mellan grönytor och urbana områden är kort. Vilket stärker forskningen om vikten av att ökande avstånd till grönområden försämrar den mentala hälsan och livskvalitén signifikant (Zalejska- Jonsson, Wilkinson och Wahlund, 2020. s. 7- 8, Kimpton, 2017. s. 2-3).
3. Teori
I detta avsnitt presenteras den valda teorin; urban hållbarhetsteori. Teorin samt avsnittet bakgrund och tidigare forskning står som grund för sista delen i teorikapitlet vilket utgörs av vårt analytiska ramverk.
3.2 Urban hållbarhetsteori
Hållbar utveckling syftar i stora drag till att uppnå en balans mellan ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet (Dempsey et al., 2011. s. 298, Vojnovic, 2014. s. 33). Urban
hållbarhetsteori har valts för att analysera gröna tak i kontexten av hållbar urban utveckling. Childers et al. (2014)skriver att det finns många sätt att definiera hållbarhet. Den vanligaste definitionen utgår från människans behov och värderingar med ett fokus på framtiden. Att jobba med hållbar utveckling ligger i tiden, i och med det har en ny vetenskap vuxit fram,
hållbarhetsvetenskap. Den huvudsakliga tanken är att möta och lösa problem, vilket skiljer
den från andra discipliner. Fokus ligger på att hitta symbioser mellan mänsklig aktivitet och miljön, något som är extra utmanande när det kommer till den snabba globala urbaniseringen (Childers et al., 2014. s. 321). Samspel mellan sociala och ekologiska system betonas
eftersom det mänskliga styret syftar till att förvalta och återställa ekosystemen samt dess tjänster (Huitric et.al. 2009. s. 55-56) Yan et al. (2018) lyfter fram att hållbar utveckling länge har brottats med svårigheter att gå från ett koncept till att bli införlivat i praktiken. Hållbar utveckling söker alltid en balans mellan den sociala rättvisan, den ökande klyftan i samhället, ekonomin samt de ekologiska och klimatmässiga aspekterna. Den urbana hållbarhetsteorin lyfter fram den naturliga hållbara utvecklingen i städer, där den ses som en självklar grund för ekologisk och social utveckling. De tre mål och principer som verkligen definierar den
urbana hållbara utvecklingen är; hållbar mänsklig välfärd som ständigt förbättras, hållbart nyttjande av naturresurser samt stabilitet i ekosystemen och ekosystemtjänsterna (Yan et al., 2018. s. 67- 68).
Enligt Childers et al. (2014) har urban ekologi utvecklats samtidigt som den urbana hållbarhetsteorin under de senaste 20 åren. Den har utvecklats från att prata om ekologi i
traditionella ekologiska strukturer och fört in dem i staden, men nu har en mer holistisk syn fått forskarna att övergå till att se på staden som ett eget ekosystem, där Homo sapiens nu ses som den dominerande arten. Biofysiska och sociokulturella delar vävs nu in de urbana systemen tillsammans med de ekologiska. Ett transdisciplinärt synsätt har mer eller mindre blivit en självklarhet där modellen knowledge to action är ett holistiskt synsätt, den nuvarande kunskapen om urbana ekosystem används för att på ett genomtänkt sätt utveckla städernas hållbarhet för att uppnå en bättre livskvalité (Childers et al., 2014. s. 321). Martin-Ortega et al. (2015) har liknande tankar om transdisciplinaritet och menar att när olika discipliner samverkar uppnås final knowledge, som då skulle innebära en större sanning i ett resultat än om de olika disciplinerna jobbar var för sig. Detta eftersom miljöproblem är komplexa och dynamiska och därmed krävs ett flexibelt sätt att lösa dem, vilket i sin tur kräver kunskap från olika discipliner (Martin-Ortega et al., 2015. s. 35) detta är en naturlig del av
hållbarhetsvetenskapen (Weinstein, 2010. s. 2). Vidare menar Weinstein (2010) att om bevarandeekologi, restaureringsekologi och vetenskapen om biodiversitet och naturresurser skulle inkluderas i beslutsfattande för urbana områden skulle en balans uppnås inom och mellan de tre hållbarhetspelarna. Weinstein lyfter att det egentliga syftet med
hållbarhetsteorier är att; skapa länkar genom ett gränsöverskridande synsätt mellan
stadsplanering, socioekonomiska och biofysiska principer. Weinstein betonar även att det är viktigt med en balans mellan kunskap och beslutsfattande på regional och lokal skala. Hållbar utveckling är enbart möjlig att uppnå om de tre systemen; ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet kombineras i ett integrerat transdisciplinärt förhållningssätt där fokuset måste vara att hitta gemensamma mål för att nå en systemförändring (Weinstein, 2010. s. 1 och 5).
3.3 Analysramverk
Ett analysramverk har utvecklats baserat på urban hållbarhetsteori samt tidigare forskning som presenteras i avsnittet Bakgrund och tidigare forskning. Detta har gjorts genom att kategorisera materialet om gröna tak och hållbar utveckling i urbana miljöer efter de tre huvudkategorierna inom hållbar urban utveckling; ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Nedan följer tre tabeller vilka var och en redogör för en kort motivering av analysramverkets
subkategorier samt källhänvisning.
Tabell 1. Visar subkategorierna för den ekonomiska aspekten i det analytiska ramverket samt en kort motivering till valet och dess källhänvisning.
Ekologiska aspekter
Subkategorier Motivering Källa
Willingness to Pay (WTP)
Betalningsvilja hos olika aktörer och individer.
- Xie och Zhao, 2018. - Kimpton, 2017.
Anläggning Argument för
anläggningskostnader.
- Getter och Rowe, 2006. - Magill et al., 2011.
Skötsel Argument för kostnader kring
skötsel.
- Francis och Jensen, 2017. - Tsang och Jim, 2010. - Getter och Rowe, 2006.
Tabell 2. Visar subkategorierna för den ekologiska aspekten i det analytiska ramverket samt en kort motivering till valet och dess källhänvisning.
Ekonomiska aspekter
Subkategorier Motivering Källa
Grönytefaktorn (GYF) Planeringsverktyg för att stärka stadens grönstruktur.
- Stockholms Stad, 2015a.
Grön infrastruktur (GI) Gröna tak kan fylla en viktig funktion som spridningszon.
- Magill et al., 2011. - Catalano et al., 2018. - Coutts och Hahn, 2015.
Ekosystemtjänster Gröna tak kan bidra med ekosystemtjänster. - Thoni, 2017. - Hongming, 2010. - Emilsson, 2005. - Vijayaraghavan, 2016. - Villarreal, Bengtsson, 2005. - Magill et al., 2011.
- Coutts och Hahn, 2015.
Tabell 3. Visar subkategorierna för den sociala aspekten i det analytiska ramverket samt en kort motivering till valet och dess källhänvisning.
Sociala aspekter
Subkategorier Motivering Källa
Jämlikhet Tillgång och tillgänglighet för alla. - Madanipour, 2004. - SKB, 2003.
- Kabisch och Haase, 2014. - Folkhälsomyndigheten, 2018.
Hälsa Närhet till grönska bidrar till god hälsa. - Thoni et al., 2017.
- Zalejska- Jonsson, Wilkinson och Wahlund, 2020.
- Getter och Rowe, 2006.
Rekreation Möjlighet till motion, vackra vyer återhämtning samt frisk luft.
- Catalano et al., 2018. - C/O City, 2017.
Figur 2. Analysramverket med de tre hållbarhetspelarna; ekonomisk, ekologiskt och socialt, samt subkategorier utifrån tidigare forskning. Illustration av Sara Andersson och Lovisa Sundström.
4. Metod och material
Nedan följer en förklaring till insamlandet av empiri under studiens gång, metoddiskussion samt en förklaring till hur det analytiska ramverket har använts.
4.1 Metodval
Studien syftar till att undersöka hur Norra Djurgårdsstaden arbetar med hållbar urban
utveckling genom gröna tak. För att öka studiens validitet har vi valt att använda oss av både dokumentstudie med kvalitativ innehållsanalys samt semistrukturerade intervjuer för att göra en så kallad triangulering (Alvehus, 2016. s. 71). På så sätt kan frågan om hur Norra
Djurgårdsstaden arbetar med hållbar urban utveckling genom gröna tak angripas från flera håll.
4.2 Insamling av empiri
Följande dokument har valts ut för analys;
Tabell 4. Dokument för kvalitativ innehållsanalys.
Titel År Utgivare Antal sidor
1. Norra Djurgårdsstaden Uppföljning hållbarhetskrav för byggherrar
2015 Stockholms stad 30
2. Program för hållbar stadsutveckling Norra Djurgårdsstaden visar vägen mot en hållbar framtid
2017 Stockholms stad 57
3. Hållbarhetsredovisning 2018 Norra Djurgårdsstaden
2018 Stockholms stad 25
4. Hållbarhetskrav vid byggande på stadens mark i Stockholm
2017 Stockholms stad 17
Dessa dokument har valts för analysen, då de tre första specifikt handlar om Norra
Djurgårdsstaden och det sista är krav som gäller stadens mark i Stockholm, vilket inkluderar Norra Djurgårdsstaden. Dokument nr 2 (se tabell 4) är ett styrdokument för Norra
Djurgårdsstaden och beskriver ambitioner för hållbarhet och stadsbyggande.
Hållbarhetsredovisningen från 2018 är just en redovisning av deras hållbarhetsarbete. Dokumentet Hållbarhetskrav vid byggande på stadens mark i Stockholm är viktigt då “Stockholms stad har höga ambitioner för att utveckla staden hållbart… Stockholm ska vara ett föredöme för hållbar stadsutveckling och spela en betydelsefull roll som kunskaps- och inspirationskälla för internationellt samarbete” (Stockholms stad, 2017a. s. 3). Vidare är det därför viktigt att se över hur dessa krav uppfylls i byggnationen av Norra Djurgårdsstaden och om det blir den hållbara stadsdel samt den internationella förebilden som är tänkt.
Följande respondenter har valts ut för intervju;
Tabell 5. Tabell som visar respondenternas namn, titel och arbetsplats samt datum och längd på intervjuerna.
Intervju nr. Namn Titel och arbetsplats Datum Längd på
intervju
1. Agata Bar-Nilsson Utredare Boverket Landskapsarkitekt, magisterexamensarbete - extensiva gröna tak.
5 Maj 40 min
2. Staffan Lorentz Projektchef Norra Djurgårdsstaden. Stockholms stad
6 Maj 40 min
3. Gösta Olsson Tidigare anställd vid Stockholms stads
exploateringskontor. Jobbar nu som konsulterande landskapsarkitekt. Har tillsammans med andra tagit fram dokumentet “GYF- Grönytefaktor för kvartersmark”
7 Maj 45 min
4. Emelie Brundin Hållbarhetsansvarig HSB 8 Maj 30 min 5. Peter Wiborn Projektledare/ekolog,
ekosystemtjänster/klimatan passning. Enheten Stadsmiljö inom Stockholms miljöförvaltning. Ordförande i fokusgruppen
Låt naturen göra jobbet.
8 Maj 40 min 6. Anna Bengtsson Kajsa Falkman Hållbarhetschef HSB. Landskapsingenjör. Utemiljö konsult på HSB. 14 maj 40 min
Vi har i likhet med det som som Trost (2010) skriver gjort ett riktat urval när det kommer till val av respondenter, samtliga arbetar eller har arbetat med stadsutvecklingsprojektet i Norra Djurgårdsstaden och/eller med gröna tak på olika sätt. Respondenterna samt deras titel och arbetsplats redovisas i tabell 5 ovan. Respondenter med olika yrkesroller har valts då urvalet ska vara representativt inom en given ram (Trost, 2010. s. 137). Respondenternas
kontaktuppgifter har varit tillgängliga i dokument om Norra Djurgårdsstaden från Stockholm stads hemsida; Stockholm växer. Vi har även genom mailkontakt med olika enheter blivit hänvisade till lämpliga personer att prata med. Samtliga intervjuer har genomförts via den digitala plattformen Zoom eller telefon. Vid samtliga intervjuer har både video och ljud
föreslagits för både respondent och intervjuare för att underlätta intervjun och minska risken för missförstånd. En av respondenterna föredrog telefonintervju. Vid en av intervjuerna var två respondenter närvarande, detta eftersom de ansåg att deras kunskap skulle komplettera varandra. En viss mättnadsgrad upplevdes redan efter fjärde intervjun, (Alvehus, 2016. s. 69) trots detta att genomförades resterande intervjuer för att öka studiens validitet (Alvehus, 2016. s. 122). Respondenterna har blivit tillfrågade hur de vill bli benämnda i studien, eller om de föredrar anonymisering. Samtliga godkänner användandet av för- efternamn,
arbetsplats samt yrkestitel.
4.3 Analys av empiri
Inledningsvis har vi utgått från syfte och frågeställningar för att på så vis komma fram till att metoden kvalitativ innehållsanalys är lämplig (Drisko, 2015. s. 85). Ordning i materialet har skapats genom att sortera detta under kategorierna; ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Detta då det blev lättare att titta på en sak i taget samt för att undvika kaosproblemet (Ahrne och Svensson, 2015. s. 227). Dessa kategorier utgår från vårt analytiska ramverk som i sin tur är baserat på teori och tidigare forskning. Efter den första genomläsningen fick vi en uppfattning om struktur och helhet i texten har en fokuserad sortering utifrån våra kategorier gjorts
genom en sökning på ordet tak (Ahrne och Svensson, 2015. s. 224). Ordet tak har valts då gröna tak även kan benämnas vid vegetationsklädda tak, vegetation på tak, växtlighet på tak etc. Vid upprepade tillfällen har dokumenten lästs och sökningen har kopplats till våra kategorier. I sammanhang i dokumenten där ekonomiska aspekter nämns med gröna tak markerades apekten med färgen blå, i de ekologiska sammanhangen med grönt och i de sociala sammanhangen med rött. Där det varit svårt att skilja på de olika aspekterna
markerades det med två eller fler färger. Vidare sållades och reducerades insamlat material för att få fram tolkningsmönster som knyter an till vårt syfte och frågeställningar (Ahrne och Svensson, 2015. s. 227). För att kunna argumentera och diskutera resultatet har vi knutit samman teori och empiri med det reducerade materialet för att undvika auktoritetsproblemet (Ahrne och Svensson, 2015. s. 231). Under intervjuerna har en semistrukturerad
intervjuguide använts. Det vill säga att de finns en struktur, men även utrymme för
respondenten att styra samtalet, samt för intervjuaren att ställa följdfrågor (Alvehus, 2016. s. 83). Frågorna har varit av låg grad strukturerade, så kallade öppna frågor (Trost, 2010. s. 42). Vi har konstruerat och valt att använda oss av en intervjuguide som är baserad på de
ekonomiska, ekologiska och sociala aspekterna av urban hållbarhetsteori. Frågorna är ställda på så sätt under intervjuerna att de kan bearbetas och jämföras med varandra i resultat och analys (Jacobsen, 1993. s. 19). Vid samtliga intervjuer har samtalen spelats in för att sedan transkriberats. Sedan har det transkriberade intervjumaterialet skrivits ut det analytiska ramverket har använts med samma färgkodning som vid den kvalitativa innehållsanalysen. Genom att bearbeta all empiri på detta sätt blev det tydligt vilken färg, och därmed aspekt, som dominerat i respondenternas resonemang samt i dokumenten. Utifrån detta
sammanställdes det färgkodade intervjumaterialet under de tre aspekterna; ekonomisk, ekologisk och socialt samt dess subkategorier i resultatdelen. I jämförelse med
innehållsanalysen av dokumenten gav intervjuerna mer empiri vilket syns tydligt under avsnittet resultat och analys där intervjuerna utgör en större del, det finns även en skillnad i mängden empiri mellan dokumenten. Vidare gav en del intervjuer mer empiri än andra då respondenterna svarade olika mycket på intervjufrågorna. Diskussionen har valts att skrivas med alla aspekter; ekonomisk, ekologisk och socialt samtidigt eftersom det ofta inte är tydligt var vissa av resonemangen hamnar, då exempelvis ett ekologisk påstående kan ha både ekonomiska och sociala effekter.
4.4 Metoddiskussion
Intervjuer har hjälpt oss att få en bredare insyn och förståelse för hur ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter tas hänsyn till i arbetet med hållbar urban stadsutveckling i Norra
Djurgårdsstaden. Gällande intervjufrågor om de sociala aspekterna utifrån gröna tak, upplevdes respondenterna ofta som lite ställda och ganska snart gick samtalet över till ekonomiska frågor kopplat till de sociala. Detta kan bero på flera aspekter, exempelvis att respondent och intervjuare har olika uppfattning om innebörden, eller att respondenten inte förväntat sig frågor som social hållbarhet och gröna tak. En risk med intervjuer är att intervjuaren kan genom sitt sätt att ställa frågor medvetet eller omedvetet forcera fram ett svar som respondenten egentligen inte menar eller har för avsikt att berätta. Som
uppsatsskrivare är vi medvetna om att det alltid finns en risk att färga det material som ska analyseras och att det med triangulering är lätt att utgå från att det finns en sanning (Ahrne och Svensson, 2015. s. 26), detta har försökts tagit hänsyn till detta under arbetets gång. Nackdelen med att fokusera arbetet på Norra Djurgårdsstaden i Stockholm är att vi får fram ett resultat/en arbetsmetod som stämmer för detta område och inte kan generaliseras fullt ut till andra stadsbyggnadsprojekt, vilket brukar lyftas som en svaghet hos den kvalitativa forskningen (Ahrne och Svensson, 2015. s. 26). Gällande intervjuer är det svårt att tänka sig att vi får samma svar om samma person intervjuas igen, därför kan alltid reliabiliteten
ifrågasättas gällande intervjuer som metod (Alvehus, 2016. 122-123). För att utveckla arbetet hade ett bredare underlag av respondenter utvecklat studien ytterligare, exempelvis
bostadsrättsföreningar och personer boende i Norra Djurgårdsstaden för att få en större förståelse för hur närhet till och skötseln av gröna tak upplevs. Fler hållbarhetsrapporter är av intresse att analysera för att se om man i tidigare arbete med Norra Djurgårdsstaden har tagit upp fler exempel på gröna tak. En jämförelse mellan Norra Djurgårdsstaden och andra stadsplaneringsprojekt skulle belysa frågan ytterligare.
5. Resultat och analys
Först presenteras resultatet från analysen av dokumenten, sedan presentera resultat och analys från intervjuerna, vilket är uppdelat under aspekterna; ekonomiskt, ekologiskt och socialt samt dess subkategorier.
5.1 Resultat och innehållsanalys av dokument
Alla ställen där ordet tak förekommer i dokumenten (se tabell 4) redovisas nedan i löpande text, men även i tabell 6 i bilaga 2, där det går att läsa stycket eller bildtexten i sin
ursprungliga form. I dokumenten förekom ordet tak totalt 33 gånger, i
Hållbarhetsredovisning 2018 Norra Djurgårdsstaden nämns gröna tak vid elva tillfällen,
i Program för hållbar stadsutveckling Norra Djurgårdsstaden visar vägen mot en hållbar
framtid nämns tak vid fem tillfällen. I Uppföljning av hållbarhetskrav för byggherrar nämns
tak vid fjorton tillfällen och i Hållbarhetskrav vid byggande på stadens mark i Stockholm nämns tak vid tre tillfällen. I samtliga dokument förekommer tak ett flertal gånger i samband med solceller. Program för hållbar stadsutveckling Norra Djurgårdsstaden visar vägen mot
en hållbar framtid tar upp att goda synergieffekter och dagsljusförhållanden har uppnåtts tack
vare installationer av solfångare/solceller på tak, tidigare forskningar har visat att solceller i kombination med gröna tak kan gynnas av den temperatursänkning som växtligheten på taken åstadkommer (Zalejska- Jonsson, Wilkinson och Wahlund, 2020. s. 7 och Magill et al., 2011. s. 27), detta är både en ekonomiskt och ekologisk aspekt. I Uppföljning av hållbarhetskrav
för byggherrar på sida 12 samt i Program för hållbar statsutveckling Norra Djurgådstaden visar vägen mot en hållbar framtid sida 18 lyfts Värtaterminalen fram som ett exempel på
gröna tak och allmän yta, detta är de gånger tak nämns som en yta för allmänheten att beträda. Detta är viktigt då människor behöver offentliga ytor som är tydligt adresserade för allmänheten med tydliga entréer (SKB, 2003. s.15), en tydlig social aspekt. Strategin Låt
naturen göra jobbet förekommer i två av dokumenten och det blir tydligt hur gröna tak här
framförallt nämns i samband med GYF, spridningszoner, ekologisk infrastruktur samt dagvattenhantering. Under strategin talar man ganska generellt om grönstrukturen,
ekosystemtjänster och värdet av grönska i staden för att minska höga temperaturer. På sida 43 i Program för hållbar stadsutveckling Norra Djurgårdsstaden visar vägen mot en hållbar
framtid, går det att läsa “Grön bebyggelse ska som regel betraktas som ett komplement till,
och inte en ersättning för, väl fungerande gröna bostadsgårdar“. Här har man valt att beskriva gröna tak och väggar med miljömässiga fördelar i generella termer. Man lyfter även här vikten av att ha med grönska tidigt i gestaltningsprocessen, vilket betonar vikten av en god kommunikation mellan beställare, projektör och entreprenörer (Capener et al., 2017. s. 10).
De bilder som visar gröna tak är samtliga på sedumtak, vilket även flera byggherrar redovisar i text som exempel från de första etapperna. Gröna tak, såsom sedumtak är bra då de ger möjlighet för nya ekologiska zoner på taken (Magill et al., 2011. s. 23). I
hållbarhetsredovisningen 2018 Norra Djurgårdsstaden presenteras planer för anläggandet av
biotoptak i senare etapper. Tidigare forskning visar att sedumtak är bra då de förväntas vara lättskötta, däremot har biotoptak en tjockare växtbädd och fler biotoper och därmed bistår med högre biologisk mångfald och förbättrar exploaterade områden (Catalano et al., 2018. s. 16- 19). Biotoptak i senare byggda etapper är därför välkommet. I Uppföljning av
hållbarhetskrav för byggherrar nämns att den endemiska arten spetsfingerört flyttas från den
gamla banvallen till Värtaterminalens tak. Här lyfts den ekologiska aspekten av att tak kan bli en viktig plats för ovanliga och hotade arter att etablera sig. Det är viktigt att försöka
återskapa livsmiljöer som liknar de naturliga habitaten, men att det är svårt och blir aldrig riktigt som de naturliga (Magill et al., 2011. s. 23- 24). Några av takterrasserna som nämns under Låt naturen göra jobbet är tänkta att fungera som gemensamhetsytor där
odlingsmöjligheter ges. Dessa ytor kan därmed generera sociala fördelar (Shafique, Kim och Rafiq, 2018. s. 766). Sociala och estetiska värden i kombination med gemensamma odlingar lyfts fram i Program för hållbar stadsutveckling Norra Djurgårdsstaden visar vägen mot en
hållbar framtid. De boende får ett mervärde som är svårt att värdera i monetära termer, detta
är en aspekt som faller inom non- market benefits (Shin och Kim, 2019. s. 4) men trots det kan resultera i en högre WTP (Xie och Zhao, 2018. s. 99).
I Hållbarhetskrav vid byggande på stadens mark i Stockholm nämns Stockholms
dagvattenstrategi och riktlinjer för dagvattenhantering samt krav på GYF. Här kan gröna tak fylla en viktig funktion då mängden hårdgjorda ytor minskar och därmed fördröjer vattnets hastighet och minskar risken för översvämning (Thoni, 2017. s. 33- 34). I Hållbarhetskrav
vid byggande på stadens mark i Stockholm beskrivs det på sida 13 att parallellt med ansökan
om bygglov skall det redovisas projekteringshandlingar med åtgärder för dagvattenhantering i bland annat takplan och markplaneringsplan. Samma krav finns med på sida 14 under Krav-
Grönytefaktor (GYF), här nämns ej gröna tak, men det är inbyggt i principen om GYF. På
sida 15 nämns tak i en fotnot under systematik att förorenande ämnen med risk för urlakning till vatten ska undvikas vid val av tak och fasadmaterial. I detta dokument kan vi se att gröna tak endast nämns i sammanhang med dagvatten och GYF, och i båda sammanhangen ur en ekonomisk och ekologisk aspekt. Tanken med det här dokument är kanske inte att behandla några sociala aspekter men för att uppnå hållbar utveckling bör alla de tre
hållbarhetsaspekterna tas hänsyn till (Weinstein, 2010. s. 1). I samtliga dokument redovisas inga krav på anläggandet av just gröna tak, däremot finns det ett poängsystem inom GYF som gör att om gröna tak ej anläggs blir det svårt att uppnå tänkt GYF. Det är möjligt att gröna tak föreslås som en del av lösningen inom ovannämnda dokument, där det hänvisas till olika strategier och riktlinjer, men detta redovisas ej i de analyserade dokumenten. Forskning visar att det oftast finns höga ambitioner att koppla samman ekologiska och ekonomiska mål och att dessa två förekommer mer frekvent i stadsplaneringsstrategier än den sociala aspekten (Khan, Hildingsson och Garting, 2019. s. 2). Genom analysen har det blivit tydligt att ordet
tak främst förekommer i sammanhang med energieffektivisering och därmed en ekonomisk
aspekt samt i sammanhang med miljömässiga fördelar. De sociala aspekterna och tak nämns ytterst få gånger, enbart i strategin Låt naturen göra jobbet. Det är därför intressant att se hur Norra Djurgårdsstaden jobbar med hållbar utveckling genom gröna tak eftersom hållbar
utveckling innebär en balans mellan de tre aspekterna; ekonomiskt, ekologiskt och socialt (Yan et al., 2018. s. 68).
5.2 Resultat och analys från intervjuer
En fråga ställdes till respondenterna (se tabell 5) om de hade någon tanke om varför gröna tak nämns sällan i de analyserade dokumenten, samtliga svarade att de inte läst dokumenten eller inte var så bekanta med dem. Wiborn påpekade dock att det finns många aspekter att ta hänsyn till inom hållbar utveckling och att gröna tak är “sockret på jordgubbarna eller
grädden på moset”. Bar-Nilsson är inne på samma spår som Wiborn och är inte alls förvånad över att Gröna tak förekommer på få ställen i dokumenten, hon menar att gröna tak är en så pass liten del av hållbar utveckling. Bar-Nilsson tror dock att det kommer bli vanligare i sammanhanget med klimatanpassning eftersom man just nu ser “ganska stora effekter” av de gröna taken. Vidare frågades respondenterna om de arbetade mer eller mindre med någon av de ekonomiska, ekologiska och sociala aspekterna utifrån sin yrkesroll och samtliga svarade att de arbetar eller försöker arbeta lika mycket med alla aspekter. Lorentz och Brundin benämner Norra Djurgårdsstaden som ett flaggskeppsprojekt inom hållbar stadsutveckling och enligt Brundin är det den ekologiska aspekten som står i centrum, hon nämner däremot att social hållbarhet med tiden kommit att bli en mer aktuell fråga. Samspelet mellan
ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter är av betydelse för att uppnå hållbar utveckling (Weinstein, 2010. s. 1) men även att i takt med snabb urbanisering, hitta ett samspel mellan mänsklig aktivitet och miljö i städer (Childers et al., 2014. s. 321).
5.2.1 Ekonomiska aspekter
5.2.1.1 Willingness to Pay
Brundin och Bar-Nilsson lyfter att många vill associeras med Norra Djurgårdsstadens
hållbarhetsprofil och det kan ses som en statusmarkör, vilket även fastighetsägarna har insett. Medborgare har fått en högre betalningsvilja (WPT) för att bidra till sociala och ekonomiska fördelar när populariteten kring hållbar utveckling ökar (Xie och Zhao, 2018. s. 99).Vidare menar Brundin att det på Stockholms bostadsmarknad framförallt är läge och pris som “trumfar det mesta” och att gröna tak i dagsläget inte påverkar bostadspriset. Bar-Nilsson säger att “hållbarhet och miljövänlighet, gröna tak som en del av det, säljer”. Därför är det troligt att aktörerna anlägger gröna tak för att framstå som “innovativa och miljövänliga” och därmed tjäna mer pengar på sina fastigheter, samtidigt som de jobbar med hållbarhetsfrågor. Det kan vara svårt att gå från konceptet hållbarhet till att införliva det i praktiken (Yan et al., 2018. s. 67). Bengtsson lyfter att genom miljöcertifieringar av byggnader kan andra värden än läge och estetik komma få betydelse för hur bostadstadsrättsföreningar väljer att profilera sig. Betalningsviljan hos en familj för att få en viss statusmarkör beror bland annat på inkomst, utbildning, ålder och könstillhörighet (Xie och Zhao, 2018. s. 99). Vissa fördelar med gröna tak gynnar inte direkt den betalande (Tsang och Jim, 2010, 364-365) och Bengtsson nämner
att det är en utmaning att kommunicera de långsiktiga ekonomiska fördelarna med olika hållbarhetsinvesteringar till medlemmarna i en bostadsrättsförening. Bar-Nilsson menar att det finns många värden man ej räknar på när det kommer till gröna tak, ofta hälsofördelar, så kallade non-market benefits (Shin och Kim, 2019. s. 4), “Hur ska man värdera hur folk
trivs?” säger Wiborn och poängterar svårigheten att räkna på nyttan. Bar-Nilsson samt Olsson nämner att det är de ekonomiska argumenten som väger tyngst. Det är svårt att sätta ett monetärt värde på sociala fördelar med gröna tak (Shin och Kim, 2019. s. 4). Bar-Nilsson nämner att det oftast är exploatören som bygger fastigheter och säljer vidare projektet, vilket gör att det är köparna som både får kostnaden och vinsten med gröna tak, beroende på takets konstruktion ger det olika stor vinst. Samhället kan därför komma att tjäna på de gröna taken enligt Bar-Nilsson, exempelvis när det gäller dagvattenhantering. Gröna tak kan även ge bättre luftmiljö, samt minskad värmeöeffekt (Shafique, Kim och Rafiq, 2018. s. 759), men inga direkta vinster för individen (Tsang och Jim, 2010. s. 364-365). Wiborn lyfter en undersökning i Köpenhamn, Danmark där fastighetspriset har stigit med 40% efter en
anpassning för skyfallslösningar där området blev mer attraktivt, vilket är ett tydligt exempel på WTP (Xie och Zhao, 2018. s. 99).
5.2.1.2 Anläggning
Enligt Falkman, Bar-Nilsson samt Olsson är det nödvändigt att ha med gröna tak tidigt i processen med nybyggnationer av fastigheter, då det annars riskerar att bli en högre kostnad om taken ska anpassas i efterhand. Det är viktigt att aktörer med olika kunskap är med i projekteringen (Weinstein, 2010. s. 5), av gröna tak då det minskar risken för anläggningar som inte fungerar (Capener et al., 2017. s. 10). Enligt Olsson kostar det något mer att anlägga gröna tak gentemot de traditionella, men att kostnaden är marginell och enligt både Olsson och Bar-Nilsson bidrar gröna tak till att takbeläggningen skyddas och får en längre livsläng. Gröna tak har jämfört med traditionella tak en dubbel kostnad men i gengäld dubbelt så lång livslängd (Getter och Rowe, 2006. s. 1282 och Magill et al., 2011. s. 27). Enligt Bar-Nilsson ligger kostnaden i konstruktionen, den måste vara tillräckligt bärande för den extra vikt som ett grönt tak faktiskt innebär och att det är först när riktigt stora trädgårdar med exempelvis träd anläggs på tak som kostnaden blir hög. Wiborn menar att det i dag saknas tydliga
kalkyler för anläggning av exempelvis biotoptak. Taken kan designas på många olika sätt och de egentliga enda begränsningarna är den bärande konstruktionen och kostnaden (Catalano et al., 2018. s. 16- 19). Olsson poängterar vikten av ett grundligt arbete med konstruktionen av taket så att det byggs tätt. Annars finns det risk för vattenskada, vilket är en av faktorerna som gör att fastighetsskötare tvekar till att anlägga gröna tak (Tsang och Jim, 2010. s. 364-365). Wiborn säger “det är inte så att jord och buskar är dyrare än tegel, stål och trä”, utan detta menar han mest beror på att det ännu inte finns några upparbetade
materialströmmar, fulla standarder och erfarenhet. Samarbete mellan olika aktörer kan underlätta arbetet med gröna tak (Francis och Jensen 2017, s. 769) och enligt Wiborn finns det mängder med riktlinjer och framförallt med risken för vatten i bjälklaget, där det ställs höga krav på tätskiktet. Brandsäkerhet, konstruktion och dagvatten är några av områdena där
