5. Resultat och analys
5.2 Resultat och analys från intervjuer
5.2.4 Sociala aspekter
5.2.4.1 Jämlikhet
När frågan angående gröna tak och jämlikhet ställdes till respondenterna svarade Bengtsson att gröna tak kan få en utjämnande effekt mellan lägenhetsinnehavare och villaägare, då det ger en möjlighet för människor i stadsmiljö att ägna sig åt odling. Vidare lyfter hon aspekten av att det är en oerhört priviligerad grupp som har råd att bo i Norra Djurgårdsstaden, och att de ekonomiska och ekologiska aspekterna har fått större plats än de sociala i planeringen av stadsdelen. Lorentz säger att de sociala aspekterna har blivit viktigare senare i planeringen. Olsson betonar att det finns en risk att tappa sociala värden om allt för stort fokus i
stadsplaneringen ligger på ekologiska värden. Forskning säger likt Olsson att ambitionerna att koppla samman ekonomiska och ekologiska mål är något som ofta tas upp i
stadsplaneringsstrategier medans den sociala aspekten försummas (Khan, Hildingsson och Garting, 2019. s. 2). Att känna trygghet är viktigt och om någon känner sig otrygg på gården kan privata gröna tak fungera som en trygg plats då utomstående inte har tillgång enligt Falkman. Den sociala hållbarheten kan delas in i tre områden där en av aspekterna är trygghet (Weingaertner och Moberg, 2014. s. 128-129). Lorentz lyfter att de som är hemma mer, gamla och barn, har ett större behov att skydda sig varma soliga dagar, då fyller gröna tak en funktion för särskilda grupper. Detta är viktigt då social hållbarhet även inkluderar aspekten god hälsa och mänskliga rättigheter (Weingaertner och Moberg, 2014. s. 128-129). När Lorentz svarar på frågan om de gröna takens tillgänglighet för alla i Norra Djurgårdsstaden svarar han att de flesta taken för de mesta inte är tillgängliga för allmänheten. Däremot berättar han att om Stockholms stad bygger offentliga byggnader ser de till att gröna tak är tillgängliga för alla, exempelvis Värtapiren “Där finns utsiktsplatser som har jättemycket gröna tak och solceller, dit är alla välkomna och det spelar ingen roll om man är gammal eller ung eller var man bor”. Det är viktigt ur ett tillgänglighetsperspektiv att de offentliga ytorna är öppna för alla och att de har en ovillkorlig tillgänglighet (Madanipour, 2004. s. 282). Wiborn nämner hur vissa av de gröna taken är tillgängliga för de boende och lyfter att
takrestauranger är en trevlig miljö. Bar-Nilsson poängterar vikten av att privata gröna tak som rekreationsyta begränsar vem som har tillgång, medan grönytor i marknivå är att föredra då de är öppna och synliga för alla. Stora familjer, trångboddhet och kulturella skillnader gör bland annat att vissa familjer använder de offentliga ytorna mycket och ser det som en förlängning av hemmet (Madanipour, 2004. s. 271). Detta kan leda till en konflikt då urbana grönområden oftast är ojämnt fördelade och därmed inte tillgängliga på samma sätt för alla människor (Kabisch och Haase, 2014. s. 130). Aspekten om offentliga ytors tillgänglighet tas tydligt upp i Sociotophandboken (SKB, 2003. s. 15-19). Vidare menar Bar-Nilsson att
tillgången på grönytor kanske inte är ett så stort problem i just Norra Djurgårdsstaden,
eftersom att Nationalstadsparken ligger alldeles i närheten. Individens betalningsförmåga och marknaden avgör var människor bosätter sig, där höginkomsttagare kan välja var de vill bo, medans låginkomsttagare får den plats som är avsedd för dem (Madanipour, 2004. s. 271).
Enligt Wiborn finns det lite uppföljning på hur de gröna taken används och hur de uppfattas. Han säger att många av de boende inte vet att det finns gröna tak eller varför, medans andra individer är mycket mer engagerade genom exempelvis odling. Han lyfter fram en lärdom; att de som bygger, bör ha ett större ansvar att berätta för kommande fastighetsägare hur de gröna taken kan användas. Detta eftersom det är viktigt att projektets aktörer har en gemensam uppfattning om vilka krav och slutmål som finns med de gröna taken (Capener et al., 2017. s. 10). Enligt Bengtsson och Falkman är det viktigt att inte underskatta värdet av gröna tak, då de små åtgärderna kan ligga till grund för ett intresse att driva de stora hållbarhetsfrågorna framåt i bostadsrättsföreningarna. I detta fall blir det tydligt att gröna tak har både
ekonomiska, ekologiska och sociala fördelar (Shin och Kim, 2019. s. 1) samt att kopplingen mellan de sociala och miljömässiga aspekterna är viktiga för att uppnå en hållbar utveckling (Murphy, 2014. s. 15). Det blir tydligt att gröna tak kan bidra till att uppnå både ett jämlikt samhälle men även även FNs globala mål nr 11, Hållbara städer och samhällen vilket handlar om att göra städer säkra, inkluderande och hållbara (Globala målen, 2017).
5.2.4.2 Hälsa
Mer grönska i vardagen kan minska risken för ångest, depression och ADHD (Bratman, 2019. s. 3) och Bar-Nilsson nämner att grönska på taken ger ett mervärde för de boende, oavsett om de ser den eller ej. Detta kan till exempel bidra till att upprätthålla ett behagligt inomhusklimat genom att förhindra att värme kommer in (Magill et al., 2011. s. 28) och dessutom leda till förbättrad luftkvalitet då det filtrerar bort partiklar och gasformiga
föroreningar (Getter och Rowe, 2006. s. 1279). Bar-Nilsson lyfter även aspekter av trevligare lokalklimat, högre luftfuktighet, minskad väremeöeffekt samt bättre isolering, vilket alla får positiv effekt på hälsan i stort. Enligt tidigare forskningar har gröna tak många fördelar vilket antyder att de kan spela en viktigt roll i hållbar stadsutveckling (Francis och Jensen, 2017. s. 167-168). Bar-Nilsson och Wiborn nämner att det finns en utmaning med att dämpa
lågfrekvent ljud från Värtahamnen och kryssningsfartygen. Gröna tak kan ge en viss bullerdämpning, vilket är viktigt då buller kan orsaka sömnstörningar, minskad
prestationsförmåg och problem med ökat blodtryck och nedsatt hörsel (Getter och Rowe, 2006. s. 1279-1280). Wiborn tror att den bullerdämpande effekt gröna tak har kommer få en större betydelse i detta sammanhang.
5.2.4.3 Rekreation
Enligt Olsson är storleken och närheten till parkmark viktigt för att ge möjlighet till god utomhusvistelse. Enligt Wiborn gör Norra Djurgårdsstadens närhet till Nationalstadsparken att det rekreativa behovet i stadsdelen är mindre än i andra områden. Bar-Nilsson menar att trots det måste närmaste parkmarken vara väl planerad för att fungera i vardagen. Det är tydligt i undersökningar att tillgången på grön miljö avgör hur ofta den används (SKB, 2003, s. 8-9). Olsson lyfter att om man ska anlägga gröna tak för biologiska värden kan man lika gärna planera för sociala värden också. Kopplingen mellan ekologiska och sociala värden i planeringen ger en mångfunktionell yta som ger en högre poäng inom GYF (Stockholms stad, 2015a. s. 8). Olsson samt Bar-Nilsson lyfter att vyn från de gröna tak som går att beträda,
men även utsikten över gröna tak är viktig. Där säger forskning att öppna ytor är attraktiva att titta på och bjuder in till gemensamma aktiviteter (Shafique, Kim och Rafiq, 2018. s. 766).
Lorentz anser att gröna tak har fler sociala värden exempelvis för grillning och gemenskap än rekreationella värden. Wiborn menar att det mycket beror på hur taken är utformade och Bar-Nilsson menar att “Gröna tak man inte kan gå på är inte så spännande för människor ur rekreationsperspektiv”. Upplevd tillgänglighet och nåbarhet är viktig (SKB, 2003. s. 15) om taken ger rekreationella värden eller ej. Falkman nämner att gröna tak som rekreationsyta är jätteviktigt och att takträdgårdar borde vara nästa steg samt bli vanligare i och med att grönytorna i städer blir allt färre. Olsson däremot menar att det finns trevligare ytor än gröna tak som de boende kan använda för vistelse. Även Bar-Nilsson säger att gröna tak inte ger samma nivå av återhämtning och avslappning som park eller annan grönska på marken, men att utsikt över ett grönt tak är mycket trevligare än exempelvis utsikt över en parkering. Samtliga respondenter lyfter att takterrasser med eller utan grönska är värdefulla, dels som yta för gemensamma aktiviteter men även att utsikten är viktig, oavsett vad vyn
tillhandahåller. Bengtson, Olsson och Lorentz betonar att takterrasser är ett sätt att utnyttja tom yta som annars inte används. Vidare tar Lorentz upp att alla garage är byggda under hus eller grönytor för att slippa använda gården som en parkeringsplats “Det handlar om att maxa det man väl bygger!”. Vidare menar Lorentz att om gröna tak byggs som rekreationsyta behövs ej lika stor yta på gården. Detta är intressant då det i strategin Låt naturen göra jobbet står att grön bebyggelse ej ska ersätta väl fungerande gröna bostadsgårdar (Stockholm stad, 2017b. s. 43). Vidare menar han att Norra Djurgårdsstaden är tätbebyggd och väl planerad och om någon inser efter något år att “här vill vi ha en boulebana” får man göra ett avkall på något annat, ytan finns helt enkelt inte. Enligt Brundin har HSB en stor takterrass på en av sina byggnader i Norra Djurgårdsstaden där det finns både biotoptak och sedumtak samt en rekreationsyta vilken är tänkt för social samvaro samt odling i växthus. Vilket lyfter vikten av att gröna tak har flera funktioner (Shin och Kim, 2019. s. 1). Vidare menar Bar-Nilsson att bara det finns en anpassad yta med exempelvis odlingslådor kan tak bli en mötesplats.
Tidigare studier har även visat att odling på tak kan ge så pass stor avkastning att de bidrar till livsmedelsproduktionen (Whittinghill, Rowe och Cregg, 2013. s. 481-482).
Figur 3. Induktivt resultat utifrån analysramverket med de tre hållbarhetspelarna;
ekonomisk, ekologiskt och socialt, med subkategorier utifrån tidigare forskning samt sub-sub kategorier vilka är en del av resultat av analys av dokument samt intervjuer. Illustration av Sara Andersson och Lovisa Sundström.
6. Diskussion
I det analyserade materialet är det framförallt de ekologiska aspekterna i Norra
ekosystemtjänster fram i positiva ordalag samt anläggning och skötsel i negativa. De sociala aspekterna är inte lika förekommande, vare sig i text eller spontant i intervjuerna. Ur det ekologiska perspektivet är det viktigt med gröna tak för att gynna biologisk mångfald, minska väremeöeffekter, dagvattenhantering samt grön infrastruktur. Detta eftersom världen står inför klimatförändringar som bland annat innebär ökade temperaturer, periodvis torka samt skyfall. Det ställer höga krav på en hållbar stadsplanering då urbaniseringen ökar och
förtätning i staden blir nödvändig. Det ställs även höga krav utifrån sociala aspekter för att få ett jämställt samhälle där alla har tillgång till grönska, möjlighet till rekreation samt
bibehållen hälsa. Dessa är även ekonomiska aspekter då grönska ger förutsättningar för god hälsa, som indirekt påverkar den ekonomiska belastningen på vården positivt. Minskad andel hårdytor i staden i form av gröna tak är en positiv ekologisk aspekt där växtligheten förbättrar luftkvalitén och förbättrar människors hälsa, därmed även en ekonomisk och social aspekt. Detta belyser vikten av den positiva effekten av transdisciplinaritet och knowledge to action som leder till final knowledge, i det här fallet betonas vikten av samspelet mellan olika aktörer vid anläggning av gröna tak. Om en stad enbart planeras utifrån exempelvis miljömässiga aspekter är det lätt att den sociala aspekter försummas. Även om ekologiska aspekter tas upp i positiva ordalag, gällande gröna tak tyder resultatet av denna studie på att den aspekt som indirekt dominerar är den ekonomiska aspekten. Detta då de ekologiska aspekterna många gånger innebär ekosystemtjänster som övergår till att man talar om ekonomiska fördelar. Likt de ekonomiska aspekterna av ekologiska fördelar visar studiens resultat att även de social aspekterna lyfts fram ur ett ekonomiskt perspektiv. Det blir tydligt att den hållbara urbana utvecklingen och att dess ekologiska fördelar har ett antropocentrisk perspektiv, med ekologi av staden i stället för ekologi i staden. De gröna taken och grönska generellt ger rekreativa värden men då hållbarhet har kommit att bli en “statusmarkör” kan Norra Djurgårdsstaden och fastighetsägarna komma att tjäna på att människor vill profilera sig som “hållbara”, detta gör troligen individernas WTP högre. Att känna gemenskap och vara en del av något större är viktigt för individen och dess psykiska hälsa, mer grönska i kvarteret kan därmed bidra till social hållbarhet.
Enligt några av våra respondenter är gröna tak en lätt fråga att kommunicera till
allmänheten. Varför kommuniceras då inte detta mer frekvent i hållbarhetsredovisningar och dokument? Genom analys av dokument och intervjuer har det blivit tydligt att det varit stort fokus på solceller de senaste åren och takets funktion för anläggning av dessa. Det finns en meningsskiljaktighet mellan våra respondenter huruvida kombinationen solceller och gröna tak är lämplig. Intervjumaterialet och tidigare forskning visar att det ena inte nödvändigtvis utesluter det andra utan istället kan ge ytterligare värden, både ur ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter, oavsett om taken är för människan att beträda eller ej. Ett flertal
respondenter nämner dagvattenhantering som något “trendigt” och att det reviderade
hållbarhetsprogrammet för Stockholms stad troligen kommer innehålla fler lösningar utifrån gröna tak. Respondenterna med störst erfarenhet av ekologi nämner att gröna tak kan få en viktigare roll i framtiden och de hoppas på fler, framförallt biotoptak eller intensiva tak med tjockare substrat än de extensiva sedumtaken. Norra Djurgårdsstaden har idag inte några direkta krav på anläggning av gröna tak, däremot menar flera av våra respondenter att
anläggning av gröna tak är ett indirekt krav för att komma upp i rätt andel GYF. Kommer det i framtiden att ingå som ett uttalat krav eller standardlösning i Stockholm? I Tyskland och Portland finns det krav på gröna tak, så varför inte i Sverige? Solceller har sedan en tid varit subventionerat av staten, kanske kan även gröna tak bli subventionerade då det gynnar allmänheten mest och inte direkt individen? Vidare forskning på detta område uppmuntras. En del av poängsättningen inom GYF bygger på vikten av att se till platsens förutsättningar och vilka element som saknas. Är gröna tak det alternativ som ger flest fördelar, eller går det att tillföra de saknade elementen genom andra lösningar? Sedumtaken, vilka man trott var positiva ur flera aspekter, har efter några års utvärdering visat sig ha en del brister. Den artificiella miljön på gröna tak kan inte ersätta naturlig grönska för rekreation helt ut, då denna inte ger samma upplevelse. Det går även att ifrågasätta gröna tak ur ett ekologisk perspektiv, då de ej lever upp till den naturliga miljön. Resultatet av intervjuerna visar ändå att biotoptak är att föredra då de har flera funktioner, inom GYF kallad ekoeffektiv yta. I exploaterade områden behöver vi tillföra grönska och frågan är vad som egentligen är tillräckligt mycket grönska för att staden skall uppnå en god resiliens?
Vidare kan man se hur Norra Djurgårdsstaden, som från början var ett gammalt industriområde gynnas av den grönska som tillförs. Områdets läge i den ekologiska
infrastrukturen gör platsen viktig som en möjlig spridningszon för organismer mellan Norra och Södra Djurgården. Stadsutvecklingsprojekt i Norra Djurgårdsstaden har planer för många nya invånare och grönområdena i närområdet, framförallt Nationalstadsparken förväntas få fler besökare, vilket kan resultera i ett högre slitage. Därför är det även viktigt med slitstark kvartersmark i form av parker och grönytor. Takens tomma ytor kan då med fördel användas för att tillföra sociala värden samtidigt som de för med sig ett antal ekosystemtjänster och gör att människors betalningsvilja ökar. Fler grönområden är ur ett ekologisk perspektiv att föredra då det kan generera fler ekosystemtjänster som är av vikt för naturens eget värde, samt för bevarandet av natur till kommande generationer. Det framgår inte i dokumenten och ingen av respondenterna nämner om det finns några krav på val av material och växter, exempelvis vilka växter som planteras på taken, hur och var dessa har odlats samt hur transporten av material ser ut. Det är möjligt att växterna som planteras på taken odlas på en plats med vattenbrist och stor mängd bekämpningsmedel utanför Sveriges gränser, samt att materialet transporteras långt och därmed bidrar till utsläpp. Gör gröna tak i dagsläget mer skada ur ett långsiktigt ekologisk perspektiv? Hur stor är nyttan gentemot vinsten? En
förutsättning för hållbara material är transparens inom leverantörskedjan. Ett transdisciplinärt synsätt där alla jobbar mot gemensamma mål är av stor vikt för de gröna takens funktion, samt kommunikation mellan olika aktörer. Människor måste veta hur gröna tak ska användas, fastighetsskötare hur de ska skötas och stadsplanerarna samt exploatörerna vad det kan ge för olika värden. Gröna tak anses vara dyra att anlägga och svåra att sköta samt att det framförallt finns riktlinjer utifrån brandskydd att följa. Detta kan bero på bristande materialströmmar och felaktig skötsel, som i sin tur beror på bristande erfarenhet och kunskap, det är återigen något som trancdisiplinärt sammarbete kan lösa. För att uppnå en hållbar urban utveckling måste alla de tre aspekterna ekonomiskt, ekologiskt och socialt arbetas med lika mycket, vilket även är en del av mål 11. Hållbara städer och samhällen. I tider med ökande klimatförändringar
och osäkerheter behövs innovativa lösningar och klimatanpassning, exempelvis genom gröna tak. Flera av respondenterna är övertygade om att dagvattenhantering kommer bli en större fråga samt betonar att klimatanpassningsåtgärder påverkas av sin samtid. Förändrade attityder och ökad medvetenhet om klimatförändringar kan leda till högre krav på hur stadsprojekt ska utformas, gröna tak kan då komma att bli standard. I ett förändrat klimat med värmeböljor ställs högre krav på ökad luftfuktighet och platser för svalka i staden. Klimatförändringar kan även leda till att Sverige behöver ställa om och bli mer självförsörjande när det kommer till livsmedelsproduktion. Intensiva gröna tak kan då spela en viktigt roll för urban
livsmedelsproduktion ur alla hållbarhetsaspekterna. En rekommendation för vidare forskning är uppföljning och jämförelse över tid på andra hållbara stadsutvecklingsprojekt gällande hållbarhetsaspekterna och gröna tak. En analys av hållbarhetsredovisningar för
hållbarhetsprofilerade områden i Sverige skulle kunna visa om det arbetats lika mycket med alla hållbarhetsaspekter över tid i projekten samt om det går att se några trender i hur gröna tak kommuniceras.
Syftet med studien har varit att undersöka hur Norra Djurgårdsstaden arbetar med hållbar urban stadsutveckling genom gröna tak. Studiens resultat pekar på att den sociala
dimensionen av hållbar stadsutveckling utifrån gröna tak i Norra Djurgårdsstaden
överskuggas av de två andra aspekterna; ekonomiskt och ekologisk. Samtliga respondenter säger att de arbetar ungefär lika mycket med alla hållbarhetsaspekter vilket skiljer sig från resultatet i denna studie. Resultatet pekar på att de flesta aspekter kopplade till gröna tak är ekologiska som vidare kopplas till ekonomiska genom bland annat ekosystemtjänster. När det kommer till de sociala aspekterna och gröna tak uttrycks de väldigt sällan i vår empiri. Med studien betonas vikten av att verkligen arbeta med ett transdisciplinärt synsätt för att uppnå