Bygger på småländska
Småländska Gislaved med 27 837 invånare (SCB 2014-12-31) är en lagom stor kommun.
Tillräckligt liten för att möjliggöra en tät kontakt mellan tjänstemän, politiker och invåna-re. Tillräckligt stor för att ha råd med lite mer än det absolut nödvändiga.
Det är enligt Magnus Jonsson, kulturchef i Gislaved, en av förklaringarna till att Gislaved är framgångsrik kulturkommun.
I rapporten ”Kultur kan göra skillnad!” 2009 berättades om det nya, fina bibliotek som kommunen investerat 28 miljoner i, och som blev utsett till Årets bibliotek 2008.
– Biblioteket blev precis den hållbara satsning som vi hoppades på. Det fortsätter att utvecklas på ett bra sätt, det senaste är att vi utökat med ytterligare en bibliotekarietjänst med inriktning på barn och unga, säger Magnus Jonsson.
Fortsatta investeringar
Och investeringarna fortsätter i Gislaved. Aktuellt just nu är Glashuset, ett kulturhus i centrum där kommuninvånarna både ska kunna uppleva kultur och skapa själva. Här ska finnas både scener och repetitionslokaler, en ny konsthall med ateljé, möteslokaler, kafé, en bowlinghall och en restaurang. Bland annat.
Det är den gamla Gisleparken som byggs om och det sker etappvis.
– Vi bygger på småländska – en bit i taget allt eftersom vi har råd. Vi vill absolut inte bränna så mycket pengar på själva bygget att vi sedan inte har råd att driva någon verk-samhet i det, säger Magnus Jonsson.
Tanken är att Glashuset ska stå helt klart 2020, till en totalkostnad av mellan 160 och 180 miljoner kronor. Men det etappvisa byggandet innebär också att planeringen kan revideras allt eftersom.
– Just nu har vi fått signaler om kommande besparingar, som gör att vi måste se över lokal-ytorna ytterligare en gång. Men jag tror att vi ska klara det utan att missa målet med vårt kulturhus och försämra kvalitén, säger Magnus Jonsson.
Identitetskris
Gislaveds identitet som industriort fick sig en rejäl knäck 2002, när det meddelades att den gamla anrika däckfabriken skulle läggas ner och 800 personer skulle mista sina jobb.
Fabriken som startade 1893, då med tillverkning av galoscher och gummistövlar, hade köpts upp av tyska koncernen Continental, och nu skulle däcktillverkningen flyttas till Portugal och Tyskland.
Något tidigare hade Gislaved dragit igång ett projekt kallat Teaterresan. 600 personer var engagerade, det sattes upp teater på sex olika platser i kommunen och publiken bussades runt under den sammanlagt tio timmar långa föreställningen.
– Premiären sammanföll ganska precis med nyheten att fabriken skulle läggas ner. Beske-det innebar förstås en gigantisk identitetskris för hela samhället men vi bestämde oss för att inte spela på den strängen. ”Kom och spela teater med oss så mår du bättre”, liksom, det hade ju bara blivit patetiskt, säger Magnus Jonsson.
Med tiden visade det sig dock att nedläggningen inte drabbade så hårt som befarat. De flesta av dem som blev arbetslösa sögs upp av småindustrierna i området. Och Teaterresan blev en succé helt av egen kraft.
– Vi ser fortfarande goda effekter av projektet. Av de sex teaterföreningar som bildades är tre fortfarande aktiva och sätter upp både stora och små föreställningar. Och jag tror att många som inte själva var kulturellt engagerade ändå fick upp ögonen för kulturens kraft.
Att det inte handlar om någon timmes underhållning utan om själva processen.
Kulturen är viktig
Gislaveds kommun har en ren kulturnämnd med en egen förvaltning.
– Vid varje ny mandatperiod ses ju organisationen över, och jag har frågat politikerna ibland om det finns planer på att till exempel slå ihop kultur- och fritidsnämnderna, som man gjort på så många andra håll. Men varje gång har jag fått svaret att här ändras ingenting. Kulturen är så viktig i Gislaved att det ses som självklart att den ska ha en egen nämnd.
Kulturen ses som ett viktigt strategiskt område när det gäller att utveckla Gislaveds attraktivitet. För även om det mesta verkar positivt när man pratar med kulturchefen, så finns det orosmoln:
– Befolkningen minskade stadigt från 2000 till 2013 beroende på lägre födelsetal, minskad invandring och färre arbetstillfällen. Antalet industriföretag har inte minskat, men behöver i dag mindre arbetskraft på grund av en effek-tivare produktion. 2014 såg vi en liten, liten uppgång i befolkningsantalet men på längre sikt räknar vi med fortsatt minskning.
Sitter trygg
Den kommunala kostymen måste anpassa sig efter detta, men Magnus Jonsson ser ingen risk att kulturen kommer att få stryka på foten till förmån för annat som anses viktigare, som till exempel skola, vård och omsorg.
– Vi sitter just nu (mitten av maj, red:s anm) i en budgetprocess och där är förslaget än så länge att det inte ska skäras alls på kulturen.
Han låter glad och trygg, Magnus Jonsson. Och att basa över kulturen i en kommun som anser sig ha råd med inte bara bibliotek och kulturskola utan också kulturhus, konsthall, konsertsal och en egen symfoniorkester, det är nog inte så tokigt. Man anar att en del kulturchefer i andra glesbygdskommuner med minskande befolkning gärna skulle vilja vara i hans situation.
Magnus Jonsson, kulturchef i Gislaved, varför heter ert nya kulturhus Glashuset?
– Folk fick skicka in förslag på namn och sedan hade vi en omröstning. Glashuset vann omröstningen.
Det är lätt att associera till glasbruk, men Gislaved är det finns en historisk koppling.
– Sedan är ju Glashuset ett transparent hus med mycket glas i fasaden, vilket också gör att namnet passar.
Från Xenia Kriisins spelning på Glashuset i Gislaved i december 2014. Trummisen heter Johan Hjalmarsson.
FOTO: Sara Berndtsson/Gislaveds kommun
Från studion i Glashuset sänder Radio Live radio för ungdomar av ungdomar.
FOTO: Sara Berndtsson/Gislaveds kommun