Rektorn på skola A anser att ämneskompetensen för klasslärare måste öka, eftersom målet med SVA-undervisningen är att den mer och mer ska ske integrerad i klassrumsundervisningen.
”Vi har inte varit bra på att ge lärarna kompetensutveckling inom SVA. Vi har en duktig SVA-lärare men vi måste bygga mer på bredden nu.”
Rektorn ämnar kontakta det kommunala pedagogiska resurscentrat för att få information om möjlig fortbildning. Under hösten 2007 hoppas hon kunna ge all personal någon form av utbildning inom ämnet SVA. Hon påpekar också att språkets betydelse är ett tydligt och prioriterat mål i kommunen och på deras skola, detta har gjort att
medvetenheten om SVA och språkets betydelse för elever med annat modersmål än svenska har ökat. Hon märker också en medvetenhet hos personalen då mer diskussioner om SVA numera förs i kollegiet. Dessutom har skolan, säger rektorn, arbetat mycket med värdegrunder och olika kulturers påverkan, samt språkutveckling i allmänhet. Nu säger hon att de ska fortsätta på den här vägen men även fokusera sig mer på SVA och dess speciella språkinlärning, för all personal. Organisationen av ämnet upplever hon fungerar bra men kan naturligtvis bli bättre, framförallt genom att alla lärare får mer kompetens i ämnet. SVA-läraren skulle vilja ha mer kompetensutveckling på det praktiska planet, hur hon ska göra för att bättre undervisa och möta de elever som har väldigt dåliga svenska kunskaper. Hon var inte riktigt nöjd med sin utbildning i SVA då hon tyckte den var alldeles för fokuserad på forskning.
”Jag var intresserad av att få kunskap om att jobba med barn. Fakta har jag med mig redan, men jag ville lära mig om hur jag faktiskt kan göra, tips och ideer gällande undervisningen och hur man kan närma sig en elev med annat modersmål än svenska.”
Hon tycker att de föreläsningar de fått inom både språkutveckling och kulturella ämnen på skolan samt skolans tydliga mål mot att de ska jobba språkutvecklande, har lett till att kolleger fått upp ögonen på ämnets vikt. De frågar också mer och ber om hennes hjälp och det upplever hon som positivt. Angående organisationen tycker hon att den är så bra den kan vara med de resurser de har.
”Men visst, tid och pengar saknas. Jag tror att det är tjänsterna som saknas som är det viktiga.”
Som SVA-lärare skulle hon önska att hon kunde ha större grupper i enbart SVA och ge eleverna mer utrymme till att kommunicera i större grupp.
”Jag tror jag hade fått mer helhet med dessa elever, som jag inte får med de elever som kommer tre timmar i veckan. Men det finns tyvärr inte utrymme för det i mitt schema.”
Hon nämner också att det är schemamässigt svårt att plocka ihop eleverna från olika klasser. Klassläraren på skola A saknar kunskaper gällande andraspråksinlärning och önskar mycket mer. Hon upplever inte att det har erbjudits förutom vissa föreläsningar med kulturell inriktning och språk i allmänhet som de fått, och som varit bra. Angående organisationen tycker hon att den är ok. Däremot tycker hon att man bör titta på fördelningen innan man sätter ihop nya klasser.
”Så att inte alla invandrare hamnar i samma klass. Visst, har jag fler elever med behov av SVA så får jag mer timmar men det handlar ju inte bara om detta. Det är mycket annat också som följer med. Föräldrakontakt, tolkar. Allt tar längre tid. Det är en annan kultur och barnen är olika, med andra kulturella arv och uppväxtkrav, än barn med svenska föräldrar. Det är inte sämre eller bättre men det är skillnad och nytt för mig också och det tar mer tid att möta.”
Hon önskar mer tid för att kunna prata med kolleger och SVA-läraren. Hon upplever att de har mycket skoltid med barnen och önskar att det fanns mer tid för att diskutera, planera och förbereda.
Rektorn på skola B tycker att pedagogerna som jobbar på skolan har lång erfarenhet av att arbeta med barn med andra modersmål. Hon upplever inte att det efterfrågas någon kompetensutveckling av klasslärarna inom ämnet, möjligen för att det finns en väl utbildad SVA-lärare på skolan.
”Hade jag inte haft det så hade det ju behövts en kompetens ute hos klasslärarna och även övrig personal.”
Däremot tycker hon att en del kanske inte har kunskapen om att SVA är ett eget och
viktigt ämne, även om kunskapen har ökat. Hon upplever att organisationen av ämnet fungerar utifrån de förutsättningar de har.
”Visst, jag kan kanske önska att vår SVA –lärare kunde haft möjligheter att också var mer ute i klasserna, möta barnen i det sammanhang – situation de befinner sig. Men vi tycker vi har nöjda
barn och det visar också resultaten. Vi håller hårt om vår SVA organisation och SVA-lärare.”
Tyvärr, säger hon, så sätts det för lite focus på ämnet SVA , både i ledningsgrupper och i förvaltningen. På skolan försöker hon lyfta fram SVA mer och ett nätverk för personalen håller på att byggas upp inom skolområdet. SVA-läraren upplevde sin utbildning i SVA mycket positivt. Däremot tycker hon att övrig personal borde få mer fortbildning inom SVA.
”Det är bara jag som har utbildning i ämnet på skolan. Det är ibland svårt att förmedla vikten av ämnet och den speciella
språkutvecklingen.”
Hon upplever sig som rätt ensam och att hon har mer behov av klasslärarna än de av henne. Men för barnens skull tycker hon det är viktigt med mer samtal om ämnet och eleverna, mer samarbete. Hon tror att hon kunde hjälpa både eleverna och lärarna mer om hon bara fick möjlighet till det. Hon tycker vidare att ämnet SVA måste få en tydligare plats i den åldersintegrerade organisation av undervisning som skolan bedriver. Att tänka på hur man placerar eleverna i klasserna är viktigt, säger hon.
”Att i möjligaste mån placera barn med samma modersmål i samma klass.”
Det skulle underlätta för henne och ge eleverna bättre möjligheter till SVA. Eleverna kan också ge stöd till varandra i början om de går i samma klass. Hon säger att det bästa hade varit om skolan hade haft renodlade klasser, då kunde hon jobba mot en eller två klasser, men då hade det ju krävts ytterligare SVA-lärare. Dessutom önskar hon någon form av nätverk mellan SVA –lärare för att kunna träffas och diskutera. Hon tycker också att man måste bygga upp ämnets status.
”Tyvärr så har det varit så att vem-som-helst kunde få undervisa i SVA. Ämnet krävde inte mer tyckte man, det gjorde att det inte fick någon status och det lever nog kvar idag.”
Klassläraren på skola B tycker att hon behöver mer kunskaper inom det mesta som berör SVA. Tyvärr erbjuds det inget på skolan.
”Vi ska ju ha eleverna i våra klasser, för att möta dem bättre behöver vi det.”
Angående organisationen så upplever hon att de gör det de kan, påverkan av organisationen ligger lite utanför deras kontroll anser hon. Hon önskar dock att det fanns fler SVA-lärare, 3 tjänster, som då kunde vara kopplade till två klasser vardera. Då kunde de jobba mycket mer i klasserna.
”Jag tycker det hade varit bättre om SVA-läraren varit med i klassen.”
Hon poängterar dock att detta är omöjligt med så många elever med behov av SVA och med endast en SVA-lärare. Som det är nu så försöker de lösa undervisningen själva i klassrummet, med en dialog med SVA-läraren.
5.4.1 Sammanfattning
Rektorn på skola A tycker att klasslärarna erbjudits men har fått för lite kompetensutveckling inom SVA. Målet är att starta någon form av fortbildning hösten 2007. Skolan har gett fortbildning och arbetat mycket med språkutveckling, olika kulturers påverkan och värdegrunder. Detta tillsammans med kommunens tydliga mål om språkets betydelse har bidragit till att personalen har blivit medveten om språkets betydelse, även för elever med annat modersmål än svenska. Eftersom målet med SVA undervisningen är att den mer och mer ska ske integrerad i klassundervisningen är det nu viktigt att ge alla lärare kompetens inom SVA och andraspråksinlärning. Rektorn anser att organisationen fungerar bra men den kan bli ännu bättre om klasslärarna får mer ämneskompetens. SVA-läraren anser att hon behöver mer kunskaper i hur man ska möta elever med väldigt dåliga svenska kunskaper. Hon var inte riktigt nöjd med den utbildning hon fick inom SVA, utan saknade vissa praktiska tips. Hon ser mycket positivt på kollegernas intresse och frågor hon nu får om ämnet SVA. SVA-läraren tycker också att organisationen fungerar bra men upplever ändå att tid och pengar saknas. Hon skulle vilja ha mer möjligheter att arbeta med SVA i större grupper så att eleverna får mer möjligheter att kommunicera med varandra i grupp. Hon påpekar också
att det finns schemamässiga anledningar till att detta inte fungerar. Klassläraren saknar kunskaper gällande andraspråksinlärning och önskar mer men tycker de föreläsningar om språk och olika kulturers påverkan de fått varit bra och intressanta. Hon tycker organisationen är o.k men poängterar att det är viktigt att se på fördelningen av elever med annat modersmål när man sätter ihop nya klasser. Hon uttrycker att allt tar längre tid när man har elever med annat modersmål än svenska i sin klass. Det handlar inte bara om själva språket utan hon ser också ett behov av att få mer tid att diskutera, planera och förbereda med kolleger och SVA-läraren.
Rektorn på skola B upplever inte att det finns något behov av kompetensutveckling av klasslärarna då de har en utbildad SVA-lärare på skolan. Hon tycker att organisationen av ämnet fungerar utifrån de förutsättningar de har. SVA-läraren är själv mycket nöjd med sin utbildning men tycker att övrig personal borde få mer kompetensutveckling inom SVA. Hon upplever att det är svårt att förmedla vikten av ämnet då det bara är hon som har utbildning. För barnens skull är det viktigt om alla var mer insatta i ämnet. Hon tycker att ämnet SVA måste få en tydligare roll och plats i skolans åldersintegrerade organisation. Att tänka mer på SVA elevernas olika behov är viktigt anser hon. Dessutom poängterar hon att ämnets status måste byggas upp och att det vore önskvärt med ett nätverk med SVA-lärare så att de kunde träffas och diskutera ämnets roll i skolan. Klassläraren önskar mer kompetens inom ämnet för att kunna möta eleverna bättre. Gällande organisationen så upplever hon att den ligger lite utanför lärarnas kontroll. Hon önskar att det fanns tre SVA–lärare som kunde arbeta mer ute i klasserna. I dagens organisation försöker de lösa undervisningen i klassrummet med stöd i form av en dialog med SVA-läraren.
6 Diskussion
Diskussionsdelen är indelad i två delar. I första delen diskuterar jag metoddelen och i den andra diskuterar jag resultaten i ett jämförande perspektiv mellan de två skolorna, samt teorier kopplade till detta. Resultaten med diskussioner presenteras under samma rubriker som i resultatsammanställningen. Jag kommer att använda mig av förkortningarna SVA-lärare och SVA även i diskussionen.