• No results found

Gladsax skola och A-klass i Gärsnäs skola

Innehåll

Inledning ... 1

Underlag ... 1

Beskrivning av rektorsområdet ... 2

Sammanfattande bedömning... 2

Bedömning av resultaten... 3

Bedömning av genomförandet... 4

Bedömning av förutsättningarna ... 7 Inledning

Skolverket har granskat verksamheten i och besökt särskolan i Simrishamns kommun (Gärsnäs skola och Jonebergsskolan), A-klassen i Gärsnäs skola och Gladsax skola den 6 och 7 december 2006. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.

Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsätt-ningar och resultat. Bedömförutsätt-ningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion).

Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sam-manfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.

Underlag

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Simrishamns kommun och verksamheten, dels den information som samlats in under besö-ket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem.

I skolorna intervjuades rektorn, representanter för lärare och annan personal,

SKOLVERKET

årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i de olika verksamheterna. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument utgör underlag för kvalitetsbedömningen.

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgif-ter i rapporten.

Beskrivning av rektorsområdet

Gärsnäs skola Antal elever

Grundskola 4

Obligatorisk särskola 17

Jonebergsskolan Antal elever

Obligatorisk särskola 13

Gladsax skola Antal elever

Grundskola 9

Rektorsområdet består av obligatorisk särskola i Gärsnäs skola (årskurs 1–6 grundsärskola och årskurs 1–10 träningsskola) och Jonebergsskolan (grundsär-skola årskurs 7–10), en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp i Gladsax (årskurs 2–6) och en grundskoleklass för elever inom autismspektrat, kallad A–klassen, i Gärsnäs skola. I Resurscentrum ingår också Elevhälsan och dess Centrala stödteam. Rektorn har ansvaret för cirka 60 medarbetare (här ingår också kommunens cirka 10 elevassistenter).

Den obligatoriska särskolan i Gärsnäs är lokalintegrerad i Gärsnäs skola och består av fyra klasser. Det finns 17 elever som är inskrivna i särskolan och 12 av dessa undervisas enligt träningsskolans målområden och 7 enligt särskolans kursplaner. Eleverna går i årskurs 1–6 grundsärskola och 1–10 träningsskola.

I Jonebergsskolan finns 11 elever i grundsärskolans årskurs 7–10 lokalintegre-rade i grundskolan.

I Gladsax skola undervisas 9 elever i en särskild undervisningsgrupp. Eleverna kommer från hela kommunen och har en komplex problematik med sig. I den särskilda undervisningsgruppen är målsättningen att ge eleverna ett sådant stöd de inte kunnat få i sin hemskola.

De elever som har plats i ett fritidshem, har det i sin hemskola. Det kan vara en skola som eleven tidigare undervisats i eller en skola som finns nära elevens bostad.

Sammanfattande bedömning

Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen inom rektorsområdet och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar.

Inspektörerna bedömer att verksamheten inom rektorsområdet är av god, i vissa avseenden mycket god, kvalitet. Rektorsområdet omfattar utbildning inom två olika skolformer. Inspektörerna bedömer att undervisningen uppfyller för-fattningarnas krav och medvetet anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Personalen har i huvudsak utbildning för den undervisning de bedriver, visar ett stort engagemang och en tydlig vilja att utveckla verksamheten.

Undervisningen är i hög grad individanpassad, den är varierad och innehåller många inslag där eleverna arbetar med olika skapande uttrycksformer.

Det sker en gedigen dokumentation av elevernas utveckling, såväl den sociala som kunskapsmässiga. Tydliga målsättningar utformas under utvecklingssamta-len i samråd med eleverna (de som har möjlighet) och vårdnadshavarna och följs kontinuerligt upp.

Det finns en ledning som är väl förtrogen med verksamheten och som uppfat-tas, av både personal och föräldrar, som ett tydligt stöd. Det pågår ett kvalitets-arbete som riktar insatser mot de områden som lyfts fram som utvecklingsom-råden. Kvalitetsredovisningarna uppfyller de krav som förordningen anger och har förutsättningar att vara verktyg i utvecklingsarbetet.

Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden.

- Verksamheten bör utveckla former för att få en samlad bild av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till målen för utbildningen.

- Inspektörerna bedömer att elever och föräldrars delaktighet i arbetet med kvalitetsredovisningarna kan förbättras inom enhetens olika verksamheter.

Bedömning av resultaten

Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen och de nationella kursplanerna.

I den obligatoriska särskolan i Gärsnäs och Joneberg och i A-klassen i Gärsnäs skola betonas skolans kunskapsuppdrag gentemot den enskilde eleven. I grund-särskolan finns ingen sammanställning på skolnivå av elevernas kunskapsresul-tat förutom betygssammanställningen för de elever som på begäran får betyg från och med årskurs 8. Under de senaste fem åren har samtliga elever i grund-särskolan fortsatt sin utbildning i gymnasiegrund-särskolan där de flesta genomgått ett nationellt program. I Gladsax finns tydligt fokus på målsättningen att utveckla elevernas sociala förmåga, självkänsla och motivation. Här redovisas inget samlat resultat på skolnivå för elevernas kunskapsutveckling utan endast för varje elev i form av i den individuella utvecklingsplanen (kunskapsplanen).

Inspektörerna bedömer att de olika verksamheterna inom Resurscentrum bör utveckla former för att få en samlad bild av elevernas kunskapsutveckling i för-hållande till målen för utbildningen.

I Gärsnäs skola uttrycker föräldrarna till eleverna i särskolan att deras barn trivs och att det finns en god stämning i skolan. De intervjuade föräldrarna är också nöjda med undervisningen och anser att deras barn utvecklar sina olika förmå-gor.

I Gladsax pågår ett aktivt arbete för att utveckla elevernas sociala kompetens, där framför allt impulskontroll och förmåga till empati och respekt för andra människor och deras åsikter betonas. Både personal och elever är överens om att arbetet gett goda resultat och att samvaron i gruppen utvecklats positivt.

Vid besöket i Jonebergsskolans särskoleklass upplever inspektörerna en god stämning, det finns mycket glädje och lust att lära hos eleverna. Lärarna uppfat-tar att eleverna trivs och inte upplever att de är utsatta för kränkningar från

SKOLVERKET

Enligt läroplanen skall eleverna ges möjlighet att påverka, ha inflytande och ta ansvar över verksamheten i stort och även över undervisningens form och innehåll. Inflytandet skall också vara progressivt, det vill säga öka med stigande ålder och mognad. Inspektörerna bedömer att de olika verksamheternas arbete för att ge eleverna inflytande har fungerat väl. Undervisningen bygger i stor utsträckning på elevernas behov och intressen och deras uppfattningar efter-frågas och respekteras.

Sammanfattning

Inspektörerna bedömer att resultaten i de olika verksamheterna är goda. I Gärsnäs skola uttrycker föräldrarna till eleverna i särskolan att deras barn trivs och att det finns en god stämning i skolan. I Gladsax är både personal och elever överens om att arbetet med normer och värden gett goda resultat och att samvaron i gruppen utvecklats positivt. Inspektörerna bedömer också att de olika verksamheternas arbete för att ge eleverna inflytande har fungerat väl.

Undervisningen bygger i stor utsträckning på elevernas behov och intressen och deras uppfattningar efterfrågas och respekteras. Inspektörerna bedömer dock att verksamheten bör utveckla former för att få en samlad bild av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till målen för utbildningen.

Bedömning av genomförandet

Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individan-passning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation.

Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författ-ningar för respektive skolform.

Arbetsmiljö och delaktighet

Skolan har som uppdrag att förmedla och hos eleverna förankra de grundläg-gande värden som vårt samhälle vilar på. Från och med den 1 april 2006 skall varje skola ha en likabehandlingsplan i enlighet med lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. I arbetet med att ta fram en sådan plan skall representanter för eleverna vara delaktiga.

Planen skall syfta till att främja barns och elevers rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funk-tionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Planen skall enligt särskild förordning upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. För verksamheten inom Resurscentrum har det upprättats en likabehandlingsplan som gäller särskolan i Gärsnäs skola och särskolan i Jone-bergsskolan. Inspektörerna bedömer att den plan som gäller grundsärskolan uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. För verksamheten i Gladsax finns ingen likabehandlingsplan men rektorn uppger att man, inom kort, ska påbörja ett sådant arbete.

Med anledning av att elever i särskolan i Gärsnäs skola ibland blir utsatta för kränkningar från övriga elever har skolan påbörjat ett gemensamt arbete för att eleverna i särskolan skall integreras i den övriga undervisningen och att det skall finnas ett inkluderande klimat i skolan som står i överensstämmelse med värde-grunden.

De intervjuade föräldrarna med barn i särskolan i Gärsnäs uppger att barnen trivs i skolan. De går med glädje dit och utvecklas både socialt och kunskaps-mässigt. Föräldrarna har hög grad av delaktighet och får god information om vad som händer i verksamheten.

För samtliga verksamheter inom Resurscentrum gäller att eleverna har stort inflytande på verksamheten. Undervisningen utgår, på ett tydligt sätt, ifrån elevernas olika förutsättningar, behov och intressen. Eleverna har mycket olika förutsättningar och deras förmåga att uttrycka sina åsikter varierar. I tränings-skolan måste oftast de vuxna tolka elevernas olika signaler, i grundsärtränings-skolan pågår ständiga samtal och även i Gladsax sker det en ständig dialog med elever-nas där deras synpunkter tas tillvara och påverkar undervisningens form och innehåll. I A-klassen observerar inspektörerna hur undervisningens form och innehåll växer fram i dialog med eleverna. I elevernas individuella utvecklings-planer tydliggörs den individuellt anpassade undervisningen där varje elevs behov och intressen tas tillvara inom ramen för utbildningens mål.

Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen

Lärarna som undervisar i särskolan är engagerade och väl insatta i särskolans kursplaner och träningsskolans målområden. De planer inspektörerna tar del av är väl genomtänkta och tydligt fokuserade på skolans uppdrag. Särskolan, både i Gärsnäs skola och i Joneberg, arbetar mycket med estetiska uttryckssätt och utnyttjar också de resurser som finns i Kulturpedagogiskt centrum. Eleverna i Gärsnäs är grupperade i klasser utifrån utvecklingsnivå och föräldrarna anser att både eleverna i grundsärskolan och träningsskolan möter utmaningar i sitt lärande.

Särskolan i Jonebergsskolan består av en klass med 13 elever, 5 elever i årskurs 7, 2 elever i årskurs 8 och 6 elever i årskurs 10. Under besöket pågick arbete med temat ”Köpmannen i Venedig”. Undervisningen är mycket ämnesintegre-rad och syftar till att skapa sammanhang för eleverna. Det finns ingen utvecklad samverkan mellan särskolan och övriga grundskolan i Joneberg, men klassen deltar i vissa skolgemensamma aktiviteter (exempelvis vid olika högtider) och ibland också i skolgemensamma projekt.

Den så kallade A-klassen i Gärsnäs skola har funnits i tre år. Eleverna har diagnosen autism. Gruppen undervisas enligt kursplanerna för grundskolan och tanken är att eleverna skall integreras så mycket som möjligt i ordinarie under-visning. Gruppen arbetar dock mestadels tillsammans med läraren i ett eget klassrum och undervisningen bygger mycket på temaarbete med mycket estetis-ka inslag. Under inspektionsbesöket var klassrummet omgjort till synagoga och eleverna diskuterade olika inslag i judendomen.

I Gladsax skola undervisas en liten grupp elever som har en komplex problema-tik. Det är elever, där hemskolorna inte lyckats ge adekvat stöd. Undervisningen sker utifrån varje elevs utvecklingsplan och, i möjligaste mån, utifrån de arbets-planer och läromedel som finns i hemskolan. Målsättningen är att eleverna skall slussas tillbaka till sina hemskolor. Inspektörerna bedömer att den undervisning som ges eleverna i såväl obligatoriska särskolan, A-klassen och undervisnings-gruppen i Gladsax är av god kvalitet och strävar efter att ge eleverna de bästa möjliga förutsättningar att nå målen för utbildningen.

SKOLVERKET

Individanpassning och stöd

Alla elever i verksamheten har åtgärdsprogram. Dessa har en tydlig struktur med en positiv ansats, tydlig ansvarsfördelning och rutiner för uppföljning. Alla elever har en individuellt utformad undervisning som styrs av elevernas behov och förutsättningar. De har individuellt utformade läromedel och arbetar med anpassat datorstöd.

Eleverna i Gladsax och eleverna i Gärsnässkolans A-klass undervisas i enlighet med grundskolans kursplaner men med en tydlig prioritering av ämnena sven-ska, matematik och engelska. Inspektörerna vill påpeka att det ät viktigt att skolan ser över undervisningen så att alla elever undervisas i samtliga grundsko-lans ämnen. I annat fall bör man överväga att fatta beslut om anpassning av respektive elevs studiegång.

Uppföljning av lärandet

Dokumentation av elevernas kunskapsutveckling är ett viktigt redskap för att kunna följa elevernas kunskapsutveckling och en viktig förutsättning för den information som skall ges under utvecklingssamtalet. Från och med den 1 janu-ari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan för varje enskild elev vid utvecklingssamtalet. Planen skall vara ett framåtsyftande mål-dokument och upprättas i samråd med elev och föräldrar. För eleverna i Resurscentrums olika verksamheter finns omfattande dokument i form av planer och uppföljningar av både den sociala utvecklingen och kunskapsutveck-lingen. I utvecklingssamtalen sker en dialog med eleverna (de som har möjlig-het) och vårdnadshavarna och samtalen håller generellt god kvalitet. Tydliga målsättningar utformas i samråd med vårdnadshavarna och följs kontinuerligt upp. De intervjuade föräldrarna till elever i särskolan uttrycker dock att infor-mationen om elevernas kunskapsutveckling i förhållande till kursplanernas mål ibland är otydlig. Inspektörerna bedömer att, generellt sett, är uppföljningen av lärandet för de elever som undervisas inom Resurscentrum av mycket god kvalitet.

Styrning ledning och kvalitetsarbete

För genomförandet av de fastställda målen för undervisningen skall det, enligt skolförordningarna, finnas en arbetsplan. För undervisningen i träningsskolan i Gärsnäs och grundsärskolan i Gärsnäs och Jonebergsskolan finns upprättade arbetsplaner som konkretiserar målen för undervisningen. Arbetsplanen för Gladsax skola, kallad verksamhetsplan, anger rutiner för mottagande, inskol-ning, kontakt med hemskolan, samverkan med hemmen och utskolning. Här finns också verksamhetens målsättning och arbetssätt beskrivna på ett övergri-pande sätt.

Rektorn uppfattas av personal och föräldrar som förtrogen med verksamheten, lyhörd och tillgänglig. Rektorn uppfattas också som ett stöd i olika utvecklings-frågor.

För eleverna i särskolan görs det omfattande och gedigna utredningar inför beslut om mottagande. I detta arbete samverkar det centrala stödteamet med habiliteringen. Eleverna undervisas i årskurs 1–6 i Gärsnäs skola och därefter i årskurs 7–9 i Jonebergsskolan. Lärarna har kontinuerlig kontakt och samverkar, vilket gör att lärarna i de lägre årskurserna kan följa elevernas utveckling.

I Gladsax skola har respektive hemskolas rektor ansvar för eleverna. Hem-skolornas rektorer genomför elevvårdkonferenserna och fattar de beslut som

rör elevens utbildning. Rektorernas engagemang och med vilken regelbunden-het de följer upp och tar ansvar för elevens utbildning i övrigt varierar och inspektörerna vill påpeka att det är av vikt att ansvariga rektorer kontinuerligt följer elevernas utbildning.

Varje skola, som ingår i det offentliga skolväsendet, skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. I detta arbete skall såväl lärare som represen-tanter för eleverna och deras vårdnadshavare vara delaktiga.

Rektorn använder arbetslagskonferenserna som ett pedagogiskt forum och ser arbetsplanen och kvalitetsredovisningen som underlag för planering och verk-samhetsutveckling. Inspektörerna har tagit del av kvalitetsredovisningar från träningsskolan och särskolan i Gärsnäs och från undervisningsgruppen i Glad-sax. De olika verksamheternas specifika förutsättningar och uppdrag präglar innehållet i kvalitetsredovisningarna. Redovisningarna är strukturerade och, för träningsskolan och grundsärskolan anges både måluppfyllelse och konkreta åtgärder för utveckling. Arbetsplanerna för dessa verksamheter har samma struktur som kvalitetsredovisningen för att för att kunna ingå som en del i kvali-tetsarbetet. I arbetet med kvalitetsredovisningen är elever och föräldrarna endast delaktiga genom att lämna underlag (enkäter, synpunkter genom utveck-lingssamtalen). Kvalitetsredovisningen från Gladsax saknar tydlig analys av verksamhetens resultat och även åtgärder för utveckling kan förbättras genom konkretisering. Inspektörerna bedömer att redovisningarna från särskolan och träningsskolan i Gärsnäs uppfyller de krav som förordningen anger och har förutsättningar att vara verktyg i verksamhetsutvecklingen men påpekar att redovisningen från Gladsax kan utvecklas för att bli mera användbar i kvalitets-arbetet. Inspektörerna bedömer vidare att elever och föräldrars delaktighet i arbetet med kvalitetsredovisningarna kan förbättras inom enhetens olika verk-samheter.

Sammanfattning

Inspektörerna bedömer att den undervisning som ges eleverna i såväl obligato-riska särskolan, A-klassen som undervisningsgruppen i Gladsax är av god kvali-tet. Undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.

Inspektörerna bedömer att uppföljningen av lärandet för de elever som under-visas inom Resurscentrum är av mycket god kvalitet. Tydliga målsättningar utformas i samråd med vårdnadshavarna och följs kontinuerligt upp. I utveck-lingssamtalen sker en dialog med eleverna (de som har möjlighet) och vård-nadshavarna, här följs tidigare satta mål upp och nya mål sätts.

Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningarna uppfyller de krav som för-ordningen anger och har förutsättningar att vara verktyg i verksamhetsutveck-lingen. Inspektörerna bedömer vidare att elever och föräldrars delaktighet i arbetet med kvalitetsredovisningarna kan förbättras inom enhetens olika verk-samheter.

Bedömning av förutsättningarna

Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen;

tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och

SKOLVERKET

Tillgång till personal

I de olika verksamheterna finns god tillgång till lärare med både utbildning och erfarenhet av arbetsområdet. Föräldrarna till eleverna i Gärsnäs särskola uppfat-tar lärarna som professionella och mycket kompetenta.

Lärarna uppger att de är nöjda med både omfattning och inriktning på kompe-tensutvecklingen. Det finns planer för olika insatser för lärarna i A-klassen och särskolan, både på gemensam och individuell nivå. Kompetensutvecklingen är inriktad på individuella behov av att utveckla kompetensen utifrån elevproble-matik eller mera generella behov av att utveckla verksamheten. En långsiktig satsning har varit på utbildning av samtalsgrupper. Personalens behov av stöd och handledning är stort. Här använder man sig av både skolpsykolog och övriga resurser inom centrala resursenheten. Personalen i Gladsax deltar också i ett nätverk av lärare som arbetar i resursskolor. De får också handledning av inköpt psykolog och annan individuellt riktad kompetensutveckling.

Materiella resurser

I de olika verksamheterna finns en god variation på läromedel och i intervjuer-na framförs att resurserintervjuer-na är goda både avseende läromedel och tekniska hjälpmedel. Det finns också god tillgång till datorer.

De olika verksamheternas lokaler är rymliga, i gott skick och bedöms som ändamålsenliga.

Tillgång till utbildning

Inspektörerna bedömer att den undervisning som erbjuds inom rektorsområdet uppfyller de krav som ställs enligt författning. Som nämnts tidigare i rapporten bör skolan/rektorn dock analysera grundskoleelevernas undervisning och even-tuellt överväga beslut om att anpassa studiegången.

Alla elever i kommunen som är inskrivna i särskolan väljer att gå tio årskurser.

Sammanfattning

Inspektörerna bedömer att det finns goda förutsättningarna för att bedriva en undervisning av bra kvalitet i rektorsområdet. Inspektörerna vill här särskilt lyfta fram personalens utbildning, erfarenhet och engagemang.

Datum Ort

2007-04-10 Lund

Agneta Ericsson Per Ingvar de la Motte

Österlengymnasiet Dnr 53-2006:1435