Innehåll
Inledning ... 1
Underlag ... 1
Beskrivning av skolan... 2
Sammanfattande bedömning... 2
Bedömning av resultaten... 3
Bedömning av genomförandet... 4
Bedömning av förutsättningarna ... 6 Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Österlengymnasiet den 5–6 december 2006. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsätt-ningar och resultat. Bedömförutsätt-ningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion).
Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sam-manfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Österlengymnasiet, dels den information som samlats in under besöket.
Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem.
I Österlengymnasiet intervjuades rektorn, de tre verksamhetsledarna, lärare, elever, skolsköterskan, studie- och yrkesvägledare samt specialpedagog. Inspek-törerna besökte lektioner i olika program och årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på
sakuppgif-SKOLVERKET
Beskrivning av skolan
Österlengymnasiet Antal studerande
Gymnasieskola 632
Österlengymnasiet är beläget i centrala Simrishamn och verksamheten bedrivs i lokaler som byggdes år 1985. Utbildningen omfattar sju nationella program, två specialutformade och det individuella programmet enligt följande:
barn- och fritidsprogrammet elprogrammet
handels- och administrationsprogrammet hotell- och restaurangprogrammet naturvetenskapsprogrammet samhällsvetenskapsprogrammet tekniska programmet
specialutformat program med inriktning mot estetiska programmet, musik specialutformat program med inriktning mot samhällsvetenskapsprogrammet det individuella programmet
Sammanfattande bedömning
Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Österlengymnasiet och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar.
Verksamheten i Österlengymnasiet är övergripande av god kvalitet. Eleverna trivs bra och känner sig i huvudsak trygga i sin skola. Betygen ligger i nivå med genomsnittet i riket. Inspektörerna såg flera exempel på allsidig och varierad undervisning och ett lustfyllt lärande präglat av god interaktion mellan lärare och elever. Dock behöver skolan säkerställa att alla elever blir mer delaktiga i och får ett större inflytande över undervisningen. Lärarna är angelägna om att ge eleverna gedigna kunskaper inom sina ämnesområden och är måna om eleverna. Rektorn är väl förtrogen med den dagliga verksamheten medan det pedagogiska ledarskapet behöver bli tydligare. Verksamhetens förutsättningar att nå målen är goda.
Inspektörerna bedömer att nedan angiven brist snarast måste åtgärdas.
- Utvecklingssamtal genomförs inte enligt förordningen (7 kap. 19 § gymna-sieförordningen).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden.
- Kvalitetsredovisningen bör kompletteras med en bedömning av i vilken utsträckning de nationella kursmålen för utbildningen har förverkligats.
samt innehålla uppgifter om resultat även för det individuella programmet.
- Förutsättningar för lärarna att samverka med varandra för att skapa helhet i elevernas studier bör skapas. Programmålen bör vara styrande inom ämne-na.
- Skolan bör säkerställa att eleverna får kunskap om läroplansmålen och att eleverna ges möjlighet att utveckla de förmågor som läroplanen anger.
- Gemensamma rutiner bör utvecklas så att alla elever får ett verkligt infly-tande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen och så att de tar ansvar för sin inlärning och sitt lärande i skolan.
- Ett gemensamt system för att kvalitetssäkra att bedömning och betygssätt-ning är likvärdig och rättvis bör utvecklas. Kursmål och betygskriterier bör tydliggöras för eleverna och hållas aktuella för eleverna under hela kursen.
- Det pedagogiska ledarskapet bör bli tydligare.
Bedömning av resultaten
Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen, de nationella kursplanerna och programmålen.
Kunskaper
Kunskapsresultaten i Österlengymnasiet avseende kursrelaterade kunskaper ligger totalt sett i nivå med riket i sin helhet. Den genomsnittliga betygspoängen vårterminen 2006 var 14,4 (14,0 i riket). Andelen elever som fullföljer sina gymnasiestudier inom fyra år ligger totalt på 81 procent och 100 procent av eleverna inom NV-, SP- och TE-programmen fullföljer sina gymnasiestudier inom fyra år. Eleverna inom dessa tre program utgör 39 procent av skolans totala elevantal.
Resultat från nationella prov i svenska B-kurs 2005 visar att 86,5 procent av eleverna inom barn- och fritidsprogrammet nådde betyget Godkänd eller högre, medan endast 71,4 procent nådde samma slutbetyg i kursen. Drygt 20 procent av eleverna inom handels- och administrationsprogrammet och inom hotell- och restaurangprogrammet fick Icke Godkänd i slutbetyget i svenska B-kurs.
Normer och värden
Enligt den enkät som av Barn- och utbildningsnämnden i Simrishamns kommun genomfördes med alla elever i årskurs 2, känner sig flertalet elever trygga i sin skola och upplever att de blir bemötta på ett bra sätt. Detta resultat överensstämmer med inspektionsteamets intryck vid inspektionstillfället.
Enligt samma enkät upplever en stor del av eleverna att deras möjlighet att påverka undervisningen är begränsad. Den resultatuppföljning som Österlen-gymnasiet gör avseende skolans arbete med värdegrunden och läroplansmålen, visar även den att elevernas möjlighet till inflytande över sina studier varierar från ämne till ämne (se Bedömning av genomförandet, Arbetsmiljö och delak-tighet) och att elevernas inflytande i de ämnen de har inflytande i, blir större ju högre upp i årskurserna de kommer. Inspektörerna bedömer att resultatet av skolans värdegrundsarbete är godtagbart men att skolan bör arbeta vidare med elevernas möjlighet till inflytande över sin studiesituation.
Sammanfattningsvis
Skolan bör utveckla rutiner som säkerställer att bedömning och betygssättning är likvärdig och rättvis.
SKOLVERKET
Resultatet av värdegrundsarbetet i Österlengymnasiet är godtagbart men skolan bör arbeta vidare med elevernas möjlighet till inflytande över sin studiesituation.
Bedömning av genomförandet
Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individan-passning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation.
Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författ-ningar för respektive skolform.
Arbetsmiljö och delaktighet
Av såväl elevintervjuer vid inspektionstillfället som skolans senast genomförda enkät, framgår det att eleverna i Österlengymnasiet trivs väl och i huvudsak känner sig trygga på sin skola. Emellertid framkom det vid intervjuer, framför allt med elever, att det finns ett statustänkande på skolan, som innebär att de olika programmen rangordnas och förknippas med högre eller lägre status -
”studieinriktade program smäller högre än yrkesinriktade”. Vidare upplever elever att det råder en uppfattning på skolan om att det på de yrkesinriktade programmen skulle vara lättare att få höga betyg i kärnämnena. Inspektörerna vill uppmärksamma skolan på att det vore lämpligt att utreda vilken syn på de olika programmen som finns på skolan och analysera om skolan behöver vidta åtgärder för att komma till rätta med ett synsätt som skulle kunna avvika ifrån skolans värdegrund.
Från och med den 1 april 2006 råder ett utryckligt förbud (SFS 2006:67) mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Kommu-nen är skyldig att bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. Österlengymnasiet har upprättat en likabehandlingsplan, men eleverna har inte varit delaktiga vid framtagandet av denna plan. Inspektörerna påpekar att elever skall vara delaktiga vid framtagande och kommande revide-ring av likabehandlingsplanen.
Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna skall de demokratiska principer-na att kunprinciper-na påverka, vara delaktig och ta ansvar omfatta alla elever. Eleverprinciper-nas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl undervisningens innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen.
Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. Elevernas möjlighet till delaktighet och inflytande på undervis-ningens innehåll varierar i Österlengymnasiet mellan olika ämnen. I vissa ämnen är delaktigheten och inflytandet stort medan eleverna i andra ämnen inte kan påverka undervisningen nämnvärt. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla gemensamma rutiner så att alla elever får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen och så att de tar ansvar för sin inlärning och sitt lärande i skolan.
För varje klass i gymnasieskolan skall det finnas ett klassråd. Klassrådet består av samtliga elever i klassen och deras klassföreståndare eller motsvarande. Tid för klassråd finns på Österlengymnasiet utlagt på schemat så att detta kan hållas en gång i veckan. Det elevråd som finns på skolan upplever att eleverna i allmänhet uppvisar ett ointresse för denna verksamhet och att elevrådet hade
behövt ett tydligare stöd från lärarna och skolledningen i sitt arbete. Inspektö-rerna vill här understryka vikten av att alla elever, i enlighet med läroplanens demokratiska principer, skall tränas i att kunna påverka, vara delaktiga i och ta ansvar för sin utbildning.
Undervisningens organisation
Vid lektionsbesök såg inspektörerna flera exempel på varierad och allsidig undervisning med många elevaktiva arbetssätt och en god studiemiljö.
I undervisningen i matematik delas klassen in i två grupper, för att bättre kunna möta elevers behov av särskilt stöd i detta ämne. Skolan erbjuder stödundervis-ning i matematik samt i svenska och engelska. Stöd ges även av respektive undervisande lärare inom ramen för den ordinarie undervisningen. Skolans specialpedagog testar alla elever i årskurs 1 i läsning och stavning och erbjuder samtal med elever som visar sig vara i behov av särskilt stöd. Modersmåls-undervisning bedrivs i samarbete med den intilliggande grundskolan Korsavadsskolan. Inspektörerna bedömer att skolan har goda möjligheter att erbjuda stöd åt elever som är i behov av det.
Något gemensamt system för samverkan mellan lärare i olika ämnen finns inte på skolan. I en del ämnen och inom några program samverkar lärarna i stor utsträckning med varandra medan det i andra ämnen och på andra program knappast förekommer någon samverkan. Även programmålsinfärgningen varie-rar och är avhängig av undervisande lävarie-rare. Inspektörerna bedömer att skolan bör skapa förutsättningar för lärarna att samverka med varandra för att skapa helhet i elevernas studier samt tillse att programmålen blir styrande även inom kärnämnena.
Några utvecklingssamtal, med den individuella studieplanen som underlag och där eleven ges en samlad information om hela sin utbildning, förekommer inte, med undantag av handels- och administrationsprogrammet där eleverna erbjuds utvecklingssamtal i enlighet med förordningen. Inspektörerna bedömer att sko-lan måste säkerställa att alla elever, och deras vårdnadshavare om eleverna är omyndiga, har utvecklingssamtal minst en gång per termin.
Kvalitetsarbete, bedömning och betygssättning
Enligt förordningen om kvalitetsredovisning skall en skolas kvalitetsredovisning innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbild-ningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Österlengymnasiets kvalitetsredovisning anger emellertid inga betygsresultat. Några resultat för eleverna på det individuella programmet finns heller inte angivna i kvalitetsredovisningen. Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsredovisning bör kompletteras med en bedömning av i vilken utsträckning de nationella kursmålen för utbildningen har förverk-ligats samt innehålla uppgifter om resultat även för det individuella program-met.
I en del ämnen förs diskussioner kring betygssättning sporadiskt och på lärares egna initiativ men ett gemensamt system för att kvalitetssäkra att bedömning och betygsättning är likvärdig och rättvis saknas på skolan vilket inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla, med beaktande av vad som nämnts i avsnitt 1.
SKOLVERKET
Efter avslutad kurs görs i de flesta ämnen en utvärdering i klassen och eleverna erbjuds ett betygssamtal. Några gemensamma riktlinjer för kursutvärdering finns dock inte på skolan. Eleverna får inför en ny kurs information om kurs-mål och betygskriterier. Det framkom emellertid vid intervjuer med elever att de inte alltid är insatta i vad kursmålen och betygskriterierna innebär. Det är heller inte alltid så att lärarna under kursens gång återkopplar till kursmål och betygskriterier. Inspektörerna bedömer att skolan bör tillse att kursmål och betygskriterier blir tydliga för eleverna och hålls aktuella under hela kursen.
Skolledning
Österlengymnasiets skolledning består av en rektor och av tre verksamhets-ledare. Två av verksamhetsledarna ansvarar för skolans schemaläggning och för tjänstefördelningen och en av verksamhetsledarna upprättar skolans kvalitets-redovisning. Rektorn fick sitt uppdrag för tre år sedan och är väl förtrogen med den dagliga verksamheten. Han har inte genomgått den statliga rektorsutbild-ning och utövar sitt pedagogiska ledarskap huvudsakligen genom de utveck-lingssamtal han genomför med varje lärare. Lärarna upplever att rektorn till stor del låter det pedagogiska utvecklingsarbetet utgå ifrån lärares egna initiativ, som han ställer sig bakom. Inspektörerna bedömer att rektorn är väl förtrogen med den dagliga verksamheten men att rektorns ansvar för att utveckla utbildningen bör bli tydligare.
Sammanfattningsvis
Rektorn är väl förtrogen med den dagliga verksamheten medan rektorns ansvar för att utveckla utbildningen bör bli tydligare.
Gemensamma rutiner bör utvecklas så att alla elever får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen och så att de tar ansvar för sin inlärning och sitt lärande i skolan. Skolan bör tillse att kursmål och betygskriterier blir tydliga för eleverna och hålls aktuella under hela kursen.
Skolan bör skapa förutsättningar för lärarna att samverka med varandra för att skapa helhet i elevernas studier samt tillse att programmålen blir styrande även inom kärnämnena.
Alla elever skall ha utvecklingssamtal minst en gång per termin.
Skolans kvalitetsredovisning bör kompletteras med en bedömning av i vilken utsträckning de nationella kursmålen för utbildningen har förverkligats samt innehålla uppgifter om resultat även för det individuella programmet. Ett gemensamt system för att kvalitetssäkra att bedömning och betygsättning är likvärdig och rättvis saknas på skolan, vilket inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla.
Bedömning av förutsättningarna
Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen;
tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen.
På Österlengymnasiet undervisar 65 lärare på motsvarande 56 heltidstjänster.
Flertalet lärare har utbildning för den undervisning de bedriver. Antal lärare per 100 elever är 8,7, vilket överensstämmer med genomsnittet i riket.
Elevvårds-teamet på Österlengymnasiet utgörs av skolsköterska, skolläkare, kurator, studie- och yrkesvägledare och specialpedagog. Skolan har en skolbibliotekarie.
Genom de profiler som utmärker varje program kan skolan erbjuda ett varierat utbud av valbara kurser och kurser inom det individuella valet. Tillgången till arbetsplatsförlagd utbildning är god.
Skolans lokaler är anpassade till den verksamhet som bedrivs. Ett café finns tillgängligt för eleverna i anslutning till skolans bibliotek.
Sammanfattningsvis
Inspektörerna bedömer att verksamhetens förutsättningar för att nå målen är goda.
Datum Ort
2007-04-10 Lund
Ingela Jonasson Nils Pihlsgård
Skollagen (1985:1100)
Läroplan för förskola, Lpfö 98
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94 Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 Grundskoleförordningen (1994:1194)
Särskoleförordningen (1995:206)
Förordning (1996:1206) om fristående skolor Gymnasieförordningen (1992:394)
Förordning (1994:741) om gymnasiesärskolan
Förordning (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning Förordning (1992:736) om vuxenutbildning för
utvecklingsstörda
Förordning (1994:895) om svenskundervisning för invandrare Förordning (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl.
Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet