Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av skolan/rektorsområdet... 2 Sammanfattande bedömning... 2 Bedömning av resultaten... 3 Bedömning av genomförandet... 4 Bedömning av förutsättningarna ... 7
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Jonebergsskolan den 28–29 november 2006. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyl-ler statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata mate-rial och på Skolverkets webbsida (www.skolverket.se/Inspektion).
Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skol-verket vilket framgår av SkolSkol-verkets beslut. SkolSkol-verket följer också upp effek-terna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Jonebergsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationel-la uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.
På Jonebergsskolan intervjuades skolledning, lärare, elevvårdspersonal, elever och elevrådsrepresentanter samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektö-rerna besökte lektioner i olika ämnen. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedöm-ningen.
SKOLVERKET
Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgif-ter i rapporten.
Beskrivning av skolan/rektorsområdet
Jonebergsskolan Antal elever
Grundskola 7–9 342
Skolan är byggd 1961 och är belägen i Simrishamns tätort. På orten finns ytter-ligare en skola med elever i årskurs 7–9, Korsavadsskolan. Till Jonebergsskolan kommer elever från landsbygden runt Simrishamn och till Korsavadsskolan främst elever från centralorten. Endast ett fåtal av skolans elever har invandrar-bakgrund. Av de elever som väljer att gå vidare på gymnasiet går de flesta på Österlengymnasiet i Simrishamn. Närliggande alternativ är gymnasieskola i Kristianstads kommun och Sydskånska Gymnasieförbundet med säte i Ystad.
Sammanfattande bedömning
Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Jonebergsskolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar.
Inspektörerna bedömer att Jonebergsskolan uppnår godtagbara kunskapsresul-tat och att flertalet elever är engagerade och motiverade. Rektorn är förtrogen med verksamheten och stöder pedagogiska initiativ från personalen men driver inga utvecklingsprojekt. Skolan hanterar elevers behov av särskilt stöd på ett bra sätt och har goda förutsättningar att bedriva en undervisning av god kvalitet.
Inspektörerna bedömer att nedan angiven brist snarast måste åtgärdas.
- Skolan har ingen arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden.
- Ytterligare åtgärder bör sättas in för att minska frånvaron.
- Jonebergsskolan bör ytterligare utveckla arbetsformer för att öka elevernas inflytande såväl över undervisningens innehåll, arbetssätt och arbetsformer som över verksamheten i stort.
- Skolan bör utarbeta gemensamma normer för hur ordningen ska vara under skoltid.
- Skolan bör öka förutsättningarna för samverkan mellan lärare så att elever-nas möjlighet till överblick och sammanhang förbättras.
- Läroplanens övergripande kunskapsmål bör bli tydligare i skolans verksam-het.
- Skolan bör förstärka kvalitetsarbetet när det gäller betyg och bedömning för att säkerställa att betygssättningen blir likvärdig.
- Det systematiska kvalitetsarbetet bör förbättras för att få en starkare kopp-ling till de nationella målen.
- Jonebergsskolan bör omarbeta elevens val så att den överensstämmer med författningen.
- Skolan bör tillse att studie- och yrkesvägledningen organiseras så att elever-na får den information de har rätt till.
Bedömning av resultaten
Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen och de nationella kursplanerna.
Kunskaper
Meritvärdet för 2006 ligger i paritet med kommunens övriga skolor men något under rikssnittet. 96 procent av eleverna var 2006 behöriga till nationella program på gymnasieskolan, en nivå över riksgenomsnittet och kommunens andra grundskola med elever i år 7–9.
Tabell 1. Resultat nationella ämnesproven 2006. Andel elever i procent med godkända resultat.
Årskurs 9 Jonebergsskolan
Pojkar Flickor
Svenska 96,8 % 96,6 %
Engelska 95,2 % 94,9 % Matematik 87,3 % 86,4 %
Jonebergsskolan uppnår goda resultat på nationella proven 2006. Det finns små skillnader mellan pojkar och flickor till pojkarnas fördel.
Normer och värden
Inspektörerna ser exempel på att elever är engagerade i skolarbetet och bedö-mer att flertalet av eleverna är motiverade och har en lust att lära. Elevernas förmåga att ta ansvar för sitt skolarbete är generellt god men inspektörerna vill påpeka att lektionsbesöken visat att tidsanvändningen inte alltid blir effektiv bland annat på grund av att svagt motiverade elever sprider oro och stör pågå-ende arbete. För övrigt präglades skolan vid besöket av en lugn och trygg miljö och inspektörerna fick samstämmiga uppgifter om att stämningen är god. Dock framkom vid intervjuer att tendenser till kränkande behandling kan förekomma såväl mellan elever som mellan elever och vuxna. Av elever och föräldrar fram-kom att kränkningar även förefram-kommer mellan elever på Jonebergsskolan och Korsavadsskolan. Kommunens förvaltning genomförde under läsåret 2004/2005 en undersökning i kommunens skolor avseende elevers trygghet, lärande och inflytande. Man riktar där kritik mot Jonebergsskolan avseende bland annat trygghet och trivsel. Enligt rektorn har skolan inte analyserat resul-tatet av värdegrundsarbetet utan förlitar sig på den kommunala undersökning-en. Skolverket vill framhålla att lagen (SFS 2006:67) om förbud mot diskrimine-ring och annan kränkande behandling av barn och elever ytterligare har skärpt kraven att ingen elev i skolan får bli diskriminerad eller utsatt för kränkningar.
Inspektörerna bedömer att resultatet av normer och värden inte är
tillfreds-SKOLVERKET
Sammanfattning
Skolan uppnår goda kunskapsresultat men resultatet av normer och värden är inte tillfredsställande.
Bedömning av genomförandet
Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet i det inre arbetet; innehåll, organisation och arbetssätt i undervis-ningen; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning; kvalitetssäkring och förbättringsarbete; skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för skolformen.
Arbetsmiljö och delaktighet
Skolans värdegrundsuppdrag syftar till att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som samhället vilar på. Från och med den 1 april 2006 råder ett utryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagens ändamål är att främja barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasse-rier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I planen skall åtgärder redovisas och den skall följas upp varje år
På Jonebergsskolan arbetar man förebyggande mot kränkande behandling endast i begränsad omfattning. På mentorstiden, två gånger i veckan, förekom-mer bland annat värderingsövningar, men lärarna uppger att det är svårt att få igång diskussioner kring värdegrundstemat och olika lärare hanterar frågan olika. Det finns en antimobbningsgrupp som ska utbildas till kamratstödjare, men det arbetet har inte kommit igång ännu. Några av eleverna känner till att det finns en plan mot kränkande behandling, men känner inte igen dokumentet när de får se det. Skolan har även en lathund för vad som ska ske då någon utsätts för kränkande behandling. Den finns uppsatt i varje klassrum, eleverna säger sig känna till den men har inte varit med vid utformandet. Skolan saknar en likabehandlingsplan men arbetet var vid inspektionen planerat att starta under terminen. Inspektörerna bedömer att en likabehandlingsplan snarast måste upprättas och att det måste bedrivas ett målinriktat arbete för att före-bygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling av skolans elever.
Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet framhåller att läraren, men ytterst rektorn, skall utveckla sina arbetsformer så att elevernas inflytande över under-visningens arbetssätt och innehåll gynnas och kan öka med stigande ålder och mognad. Vidare framgår att läraren skall se till att alla elever oavsett kön, och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll.
Varje klass på skolan har klassråd tre gånger per termin då protokoll ska föras och man följer en dagordning som föreslagits av rektor. Varje klass har repre-sentanter i elevrådet som ska föra upp frågor från klasserna och sedan åter-koppla. Elevrådet har också en styrelse. Såväl klassråd som elevråd avhandlar
främst frågor av praktisk natur såsom julavslutningar, sommaravslutningar, jul-pysseldag etc. Elevrådet har dock diskuterat skolans nedläggningshot och genomfört en undersökning om detta bland skolan elever. Elevrådet har också skrivit ett förslag till hur man vill ha framtidens skola i Simrishamn till kommu-nen men man har inte fått något svar. Däremot har man vid några tillfällen fört elevers klagomål på lärare vidare till rektorn. Elevernas möjlighet att ha infly-tande över och ta ansvar för verksamheten bedömer inspektörerna vara begrän-sad och inskränker sig oftast till möjligheten att välja form för kunskapsbedöm-ning. Variation finns dock mellan lärarna. Inspektörerna gör bedömningen att Jonebergsskolan ytterligare bör utveckla arbetsformer för att öka elevernas inflytande såväl över undervisningens innehåll, arbetssätt och arbetsformer som över verksamheten i stort.
Sedan några år tillbaka finns det ingen föräldraförening på skolan utan rektorn bjuder in några föräldrarepresentanter från varje klass till ett informationsmöte varje år. Föräldrarna uttrycker att det mest pratas om problem på mötena och att man borde fokusera mer på det positiva. Föräldrarna känner sig välkomna till skolan men skulle önska en större flexibilitet när det gäller möjligheten att besöka skolan.
Om en elev utan giltig anledning uteblir från skolarbetet, skall rektorn se till att en kontakt upprättas mellan skolan och elevens vårdnadshavare. På Jonebergs-skolan förs frånvaro in på listor i lärarrummet och mentorerna ansvarar för att vårdnadshavare kontaktas om frånvaron inte är föranmäld. Det finns en plan för hur frånvaron ska hanteras men trots detta har man problem med ogiltig frånvaro. Inspektörerna bedömer att ytterligare åtgärder bör sättas in för att minska frånvaron.
Rektorn ska ansvara för att det finns ordningsregler för varje skola. Ordnings-reglerna skall utarbetas och följas upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Elever och vårdnadshavare har inte medverkat vid utformningen av Jonebergsskolans ordningsregler men har haft möjlighet att lämna synpunkter. Eleverna tycker att lärarna borde vara mer följsamma och samstämmiga mot de upprättade regler-na. I intervjuer framkommer dessutom att gemensamma normer saknas för hur ordningen ska vara på lektionerna. Lärarna anser att eleverna accepterar att lärarna är olika och att de lär sig hantera detta. Inspektörerna bedömer att skolan bör utarbeta gemensamma normer för hur ordningen ska vara under skoltid.
Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen
Lärarna på Jonebergsskolan är indelade i årskurslag. Varje klass, med något undantag, har två mentorer. Mentorerna följer klassen under alla tre åren.
Schemat är upplagt i pass om 40 till 60 minuter. Det finns inget organiserat samarbete mellan lärarna och ämnesövergripande arbete sker på initiativ från enskilda lärare. Rektorn säger i intervjun att förutsättningarna hade varit bättre om personalen varit organiserad i arbetslag men att skolan försöker parallellägga ämnen för att möjliggöra samarbete. Vid observationer i klassrummen upplevde inspektörsteamet en stor variation när det gäller arbetsformer och innehåll.
Inspektörerna fick se exempel på lektioner som präglades av elevaktivitet, undersökande arbetssätt och lust att lära, medan andra lektioner var mer läro-boksbaserade där det var svårare att se målet med övningen. Eleverna säger i
SKOLVERKET
om hur mycket man lärt sig. Vid intervjuer med lärarpersonal och elever fram-gick att undervisningen till stor del är fokuserad på målen i grundskolans kurs-planer medan målen i läroplanen åsidosätts. Inspektörerna vill påpeka att rektorn enligt läroplanen har ett ansvar för att undervisningen i olika ämnes-områden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskaps-områden som en helhet och att ämnesövergripande kunskapskunskaps-områden integre-ras i undervisningen i olika ämnen. Inspektörerna bedömer att skolan bör organiseras så att förutsättningar ges för samverkan mellan lärare ökar så att elevernas möjlighet till överblick och sammanhang förbättras. Vidare bör läro-planens övergripande mål bli tydligare i skolans verksamhet.
Individanpassning och särskilt stöd
Klasserna är i några ämnen indelade i grupper utefter hur fort man vill gå fram.
Indelningen är i matematik och engelska baserad på diagnostiska tester. Elever, föräldrar och lärare anser att risken för inlåsningseffekter är liten eftersom det är lätt att byta grupp och det finns olika material för olika nivåer.
Skolan har en handlingsplan för arbetet med elever i behov av stöd. I denna anges bland annat riktlinjerna för elevvårdsarbetet och hur ärenden skall hante-ras. Elevvårdteamet träffas regelbundet för att följa elevvårdsarbetet såväl på en övergripande nivå som på individnivå. Rektorn har fattat beslut om särskild undervisningsgrupp för en grupp elever med Aspergers syndrom. Identifiering-en av elever i behov av särskilt stöd samt individanpassningIdentifiering-en av de särskilda stödinsatserna fungerar bra och inspektörerna uppfattar att skolan har god kontroll på elevers behov av stöd.
Specialpedagoger erbjuder särskilt stöd till elever som befaras inte nå målen.
Åtgärdsprogram upprättas när en elev behöver särskilda stödinsatser.
Utvärdering av lärandet, betygsbedömning och betygssättning
Läraren skall i utvecklingssamtalet fortlöpande ge eleven och elevens vårdnads-havare information om elevens skolgång. På Jonebergsskolan hålls utvecklings-samtal med alla elever två gånger per läsår. Samtalen baseras på den individuella utvecklingsplanen. Inspektörerna vill dock påpeka att även målen i läroplanen kan beaktas vid samtalen.
Rektor har enligt läroplanen ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen. En likvärdig betygssättning är en viktig rättssäkerhetsfråga för eleverna och en förutsättning för ett rättvist urval till kommande studier. På Jonebergsskolan bedrivs inte något systematiskt kvalitetsarbete när det gäller betyg och bedömning. Diskussioner sker inom ämnena men sällan eller aldrig över ämnesgränserna. Vid intervjuer framkom-mer att lärare gör olika tolkningar av betygskriterierna. Eleverna uppger under intervjuerna att det varit problem men hög sjukfrånvaro bland lärarna och de är oroliga över betygssättningen. Inspektörerna bedömer att skolan bör förstärka kvalitetsarbetet när det gäller betyg och bedömning för att säkerställa att betygs-sättningen blir likvärdig.
Styrning, ledning och kvalitetsarbete
I läroplanen anges att rektorn har det övergripande ansvaret för att verksam-heten inriktas på att nå de nationella målen och skollagen anger att det är rektorns ansvar att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Intervjuer visar att rektorn är förtrogen med sitt uppdrag. Rektorn har strävat efter att ge
organisatoriska förutsättningar för att utveckla skolarbetet. Enligt lärarna ger rektorn stöd då man önskar prova nya metoder men menar att rektorn inte har utrymme att driva pedagogiska frågor.
Inspektörerna konstaterar att det saknas gemensamma aktiva dokument som beskriver hur arbetet mot de nationella kunskapsmålen skall utformas. För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen skall det finnas en arbetsplan. Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Arbetsplanen skall enligt förarbetena till läroplanen ha en bärande funktion i skolan och vara ett aktivt styrinstrument för verksamheten. Inspektörerna konstaterar att en arbetsplan saknas på Jonebergsskolan. Andra dokument är inte alltid levande och inspektörerna bedömer att rektorn på ett tydligare sätt bör leda den pedagogiska utvecklingen för att ytterligare förbättra förutsättningarna att upp-fylla skolans uppdrag och tillse att en arbetsplan snarast utarbetas.
Varje skola, som ingår i det offentliga skolväsendet, skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. På Jonebergsskolan utvärderar personal och skolledning årligen kommunens prioriterade områden, normer och värden, elevers ansvar och inflytande samt utveckling och lärande. Utvärderingen sam-manställs i en kvalitetsredovisning i vilken framgår att skolan inte nått målet inom något av de prioriterade områdena. Inspektörerna bedömer att kvalitets-redovisningen är av god kvalitet men att elever och föräldrar ska vara delaktiga vid upprättandet. Vidare bedömer inspektörerna att det systematiska kvalitets-arbetet bör förbättras för att få en starkare koppling till mål och utvecklingsom-råden.
Sammanfattning
Inspektörerna bedömer att det förebyggande arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling på Jonebergsskolan inte är tillfredsställande.
Klassråd och elevråd hålls med jämna mellanrum men elevernas möjlighet till inflytande över undervisning och annan verksamhet är begränsad. Skolan har problem med frånvaro och saknar gemensamma normer för hur ordningen ska vara under skoltid. Vidare bör förutsättningar ges för samverkan mellan lärare och ämnen där också läroplanens mål bör tydliggöras. Skolan hanterar elevers behov av särskilt stöd på ett bra sätt. Skolan bör dock förstärka kvalitetsarbetet när det gäller rättvis och likvärdig betygsättning. En arbetsplan måste upprättas och det systematiska kvalitetsarbetet bör förbättras.
Bedömning av förutsättningarna
Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen:
tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildning, per-sonal samt läromedel, pedagogiska material och utrustning. Bestämmelser finns i bl.a. skollagen.
Personalen på Jonebergsskolan har utbildning för den undervisning de i huvud-sak bedriver. Lärartätheten ligger något över kommunsnittet. Skolans rektor har genomgått den statliga rektorsutbildningen och är även utbildad speciallärare.
Skolan är väl försedd med datorer och annan teknisk utrustning men kan i
SKOLVERKET
Föräldrarna på Jonebergsskolan är mycket nöjda med informationen från skolan.
Jonebergsskolan har varit föremål för en anmälan till Skolverket angående avgifter för en årlig skidresa som skolan anordnar för elever i år 9. Med hänsyn taget till de former i vilka resan vid inspektionstillfället finansieras och anordnas gör inspektörerna bedömningen att undervisningen på Jonebergsskolan är avgiftsfri.
Elevens val är den del av undervisningen som är avsedd att ge eleverna möjlig-het till breddning eller fördjupning i ett eller flera ämnen. Enligt förordningen skall eleverna erbjudas ett allsidigt urval av ämnen. Inspektörerna vill vidare på peka att det måste vara tydligt för eleverna när denna valmöjlighet finns.
Elevens val kallas på Jonebergsskolan för ”Självständigt Arbete” och förekom-mer i två forförekom-mer. Dels kan eleven välja att gå olika kurser som omfattar ett visst antal timmar under tre veckor och dels kan eleverna välja att gå på ”Öppet Hus”, vilket innebär att man på egen hand eller med handledning läser det ämne man är intresserad av. Öppet hus ses av många elever som en slags läx-hjälp och flera elever uppger även att det är lätt att skolka från dessa lektioner.
Inspektörerna bedömer att Jonebergsskolan bör omarbeta denna del av elevens val så att den överensstämmer med författningen.
Jonebergsskolans bibliotek saknar facklitteratur och upplevs av inspektörerna som begränsat i sitt utbud.
Enligt läroplanens skall studie- och yrkesvägledning organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbild-ning. Eleverna säger under intervjuerna att de inte får den information de behöver när det gäller möjligheterna till fortsatta studier och praktikplatser.
Inspektörerna bedömer att skolan bör tillse att studie- och yrkesvägledningen organiseras så att eleverna får den information de har rätt till.
Sammanfattning
Inspektörerna bedömer att förutsättningarna att bedriva en undervisning av god
Inspektörerna bedömer att förutsättningarna att bedriva en undervisning av god