Global nivå

Som nämnt, argumenterar Karns, Mingst och Stiles (2015:109) för att FN är den huvudsakliga organisationen vid den globala politiska nivån då nästan alla nationer i världen är medlemmar i FN. Inom FN finns, som nämnt, flertalet olika underorganisationer. Dessa underorganisationer arbetar alla mot Covid-19 utifrån sitt specialiserade område. Exempelvis belyser UNWTO hur Covid-19 påverkar turistnäringen globalt. WHO är den underorganisation inom FN som besitter störst expertis inom hälso- och sjukvård och kan således betraktas som mest central vid analysen av hur Covid-19 har påverkat den globala politiska nivån (United Nations (UN) 2020d).

WHO har låtit utföra en tidslinje över samtliga åtgärder de tagit under Covid-19. Dessa åtgärder kan sägas visa på graden av aktivitet inom den globala politiska nivån under Covid-19. Vid sammanställning av dessa åtgärder framgår punkterna i listan nedan som centrala och återkommande.

4.2.3.1 WHO under Covid-19

• Sammanställt information om Covid-19 


• Kommunicerat med omvärlden, direkt genom exempelvis presskonferenser och sociala medier, samt indirekt genom möte mellan FN:s

medlemsländer

• Koordinerat och bedrivit forskning kring Covid-19

• Tagit fram ramverk för hur nationer världen över kan respondera mot Covid-19

• Koordinerat möte mellan nationer, civilsämhälliga aktörer och forskare i syfte att etablera handlingsplaner för hur samhällskonsekvenserna under Covid-19 bör hanteras

• Verkat för att finansiera forskning om Covid-19

• Verkat för att öka tillverkningen av nödvändig hälso- och sjukvårdsutrustning

• Samarbetet med finansiärer, forskare och tillverkare för att utveckla ett vaccin mot Covid-19

• Agerat värd för världstoppmöten, såväl fysiska som digitala för forskning och diskussion om Covid-19

• Klarlagt vilka lagar som implementeras i samband med Covid-19 världen över och säkerställt att dessa inte strider mot FN:s mänskliga rättigheter • Tillsatt kommitté för utredning av arbetet samt funktionen av det

internationella hälsoreglementet (IHR) under Covid-19-pandemin • Verkat för att vaccin mot Covid-19 ska distribueras globalt

4.3 Kulturella dimensionen av globalisering i relation till Covid-19 4.3.1 Kulturell homogenitet kontra kulturell variation

Som tidigare nämnt, belyser Steger (2017:81) att det råder delade meningar om globalisering resulterar i en global kulturell homogenitet eller en kulturell variation. Vidare förklarar Steger (2017:82) att vissa nationer har försökt utestänga utländska kulturella influenser genom regleringar, vilket kan betraktas som en motreaktion mot globaliseringen av kultur. Under Covid-19 kan denna motreaktion sägas ha intensifierats;

I Mars 2020 förklarade Jamas (2020) att Kina som land samt människor från Kina har stigmatiserats då Covid-19-viruset först upptäcktes i Kina. James (2020) jämförde Covid-19 med digerdöden och påtalade att i perioden efter den sjukdomen följde en våg av xenofobi, främlingsrädsla. James (2020) argumenterade för att detta samhällsfenomen kan upprepas efter Covid-19, vilket, enlig James (2020), riskerar att leda till en tillbakagång för den globala universalismen.

I maj 2020 instämde Human Rights Watch (HRW) i den bild James (2020) målar upp och klargjorde att sedan februari 2020 har asiater och människor med asiatiskt påbrå utsatts för diskrimineringar, attacker, hot och misshandel med hänvisning till Covid-19-viruset. Därutöver har diskrimineringar med xenofobiska och rasistiska motiv mot människor med utländsk härkomst ökat allmänt, globalt, under Covid-19. Denna bild fick stöd i april 2020 av

Devakumar, Shannon, Bhopal och Abubakar (2020) och White (2020) samt i juni 2020 av FN (United Nations Human Rights Office Of The High

Commissioner (OHCHR) 2020). Covid-19-viruset har även tillämpats som argument för politiska budskap om bland annat anti-invandring och xenofobi bland politiska partier och grupper i flertalet nationer. HRW menar att de finns ett samband mellan dessa politiska budskap och den ökade andelen

4.3.2 Media

Under Covid-19 har såväl konsumtionen av kommersiell underhållning som efterfrågan av nyhetsrapportering stigit (Hall & Li 2020). Trots markant ökad efterfrågan under Covid-19 av oberoende nyhetsrapportering och journalistik har nyhetsmakarna förlorat en omfattande del av sina intäkter.

Att efterfrågan på oberoende journalistik och nyhetsrapportering har stigit förklaras bero på att människor varit angelägna om att tillskansa sig legitim information om Covid-19 och således blivit mer noggranna och källkritiska i sin nyhetskonsumtion. Att de finansiella intäkterna för de oberoende

nyhetsmakarna till trots har sjunkit under Covid-19-pandemin beror på såväl förlorade annonsintäkter som förlorade prenumerationer. Att annonsintäkter och prenumerationer har minskat förklaras bero på den allmänna ekonomiska nedgången globalt under Covid-19 (International Media Support (IMS) 2020).

WTO påtalar att världen i samband med Covid-19 upplever vad de benämner som en ‘infodemic’, vilket avser ett överflöd av såväl korrekt som felaktig information kring en rådande pandemi, i detta fall Covid-19. WHO

argumenterar för att detta överflöd av information leder till svårigheter för människor att avgöra vad som är pålitlig information om Covid-19. WHO menar att alla har ett ansvar i att främja korrekt information samt nedbringa flödet av felaktig information (World Health Organization (WHO) 2020c). På grund av att det växande informationsflödet och den problematik som kommer med det har allt fler nationer tillämpat lagstiftning som möjliggör för dess myndigheter att censurera information som de anser vara felaktig och skadlig. Ofta förklaras denna typ censur fungera som ett verktyg för att nedbringa så kallad ‘desinformation’ eller ‘fake news’. Data från

International Press visar på att censurerandet av information har accentuerats under Covid-19-pandemin (Wiseman 2020).

Wiseman (2020) påtalar dock att definitionen av ‘desinformation’ eller ‘fake news’ i många fall kan betraktas som vag i lagstiftningen. Detta har

möjliggjort för stater att även censurera nyheter och information som är korrekt, men som är kritisk till staten eller dess myndigheter. Denna typ av censur underminerar för oberoende kritiskt granskande journalistik och har varit speciellt vanligt i auktoritära stater. Wiseman (2020) argumenterar även för att denna nya lagstiftning riskerar att kvarstå långt efter

4.3.3 Språk

Forskarna vid Globalization research center vid Universitetet i Hawaii pekar bland annat ut ‘migrationsflöden’ som en betydande indikator vid mätning av globalisering av språk då människor som migrerar i regel tar med sig språk (Steger 2017: 89). Under Covid-19-pandemin har regeringar i 219 nationer och territorier infört reserestriktioner i syfte att bromsa smittspridningen av Covid-19 (International Organization for Migration (IOM) 2020a). Den 26:e oktober 2020 hade dessa 219 nationer och territorier tillsammans infört 96 202 reserestriktioner. Av de 96 202 reserestriktionerna var 27 800

entrérestriktioner, vilket exempelvis avser inreseförbud med hänvisning till att den inresande kommer från ett visst land, territorium eller område. Övriga 68 402 reserestriktioner var relaterade till Covid-19 (International

Organization for Migration (IOM) 2020b).

Med hänvisning till att denna uppsats skrivs mellan 9:e november 2020 och 4:e januari 2021 kan ej en säker siffra vad gäller global migration presenteras för 2020. Dock förväntas 2020 innebära historiskt låga migrationssiffror för OECD-området. Som ett resultat av reserestriktioner har utfärdandet av nya visum samt uppehållstillstånd för migranter i de 37 OECD-nationerna sjunkit med 46% mellan januari till juni 2020 jämfört med motsvarande period 2019. Det innebär den mest omfattande minskningen någonsin vad gäller migration till OECD-nationerna (Organization for Economic Cooperation and

Development (OECD) 2020a).

Enligt OECD finns starka indikationer på att de minskade flödet av människor globalt kommer vara långvarigt. Detta förklaras bero på lägre efterfrågan av arbetskraft, ihållande restriktioner, nya digitala arbetssätt bland så kallade ‘high-skilled’ arbetare samt ökad andel distansstudier bland studerande (Organization for Economic Cooperation and Development (OECD) 2020a).

En annan betydande indikator för mätning av språkets globalisering är ‘turism’ då turism främjar ny språkinlärning samt ökar spridning av språk internationellt (Steger 2017:89). På grund av reserestriktioner samt stängda nationsgränser i syfte att bromsa smittspridningen av Covid-19 har den internationella turismen, räknat i övernattande besökare, sjunkit med 70% månaderna januari till augusti 2020 jämfört med motsvarande period 2019. Det motsvarar 700 miljoner färre internationella turistankomster (United Nations World Tourism Organization (UNWTO) 2020).

Regionalt minskade internationell turism under januari till augusti 2020 jämfört med samma period 2019 enligt följande:

• Asien och Stillahavsregionen = -79% • Afrika och Mellanöstern = -69% • Europa = -68%,

• Nord och Sydamerika = -65%.

Så låga nivåer av internationell turism som världen har upplevt under januari till augusti 2020 har inte uppmätts sedan år 1950. Även om nationer runt om i världen etablerar en mängd åtgärder för att mildra de samhälleliga

effekterna av Covid-19 samt för att stimulera en återhämtning av

turistsektorn finns inga tecken på att dessa nivåer ska förändras nämnvärt under september till december 2020 (United Nations World Tourism Organization (UNWTO) 2020).

4.4 Ekologiska dimensionen av globalisering i relation till Covid-19 4.4.1 Överpopulation

Enligt WHO finns inget bevis för att klimatförändringar har lett till uppkomsten eller spridningen av Covid-19. WHO betonar dock att

påfrestningar på klimatet ökar risken för uppkomst av nya sjukdomar samt försvårar att respondera mot dem (World Health Organization (WHO) 2020d). Påfrestningar på klimatet kommer, som tidigare nämnt, bland annat som följd av överpopulation; Genom populationsökning uppstår ökad

efterfrågan av naturens resurser (Christoff & Eckersley 2013:1). Som tidigare nämnt hade fyra av jordens nio planetära gränser 2015 överskridits, vilket har inneburit minskad biodiversitet (Steffen et al. 2015).

Minskad biodiversitet innebär sämre skydd mot yttre påverkan såsom

uppkomsten av nya sjukdomar och virus. Biodiversitet förser människan med en variation av naturliga tillgångar. Naturliga tillgångar som är centrala för att bibehålla jordens fertilitet vid jordbruk samt för att utveckla nya

mediciner och således essentiella för människans hälsa (Organization for Economic Cooperation and Development (OECD) 2003). Påfrestningar på klimatet genom minskad biodiversitet, bland annat som följd av

överpopulation, leder följaktligen både till ett direkt hot, genom sjukdomar, och indirekt, genom försämrade möjligheter att respondera mot dessa sjukdomar (Goldin & Mariathasan 2014:132).

4.4.2 Överkonsumtion

Påverkan på klimatet i form av exempelvis minskad biodiversitet, förändrad markanvändning, förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor skapar tillsammans klimatförändringar (Steffen et al. 2015). WHO förklarar att klimatförändringar underminerar förutsättningarna för människor att tillskansa sig samt upprätthålla en preventiv hälsa, som kan skydda mot sjukdomar. Detta då klimatförändringar kan försvåra åtkomsten till ren luft och rent vatten samt till fysisk aktivitet i naturen (World Health Organization (WHO) 2020d).

Som tidigare nämnt, förväntas den globala varuhandeln sjunka med 9,2% 2020. WTO förutspår även en tillväxt på 7,2% för den globala varuhandeln år 2021, vilket innebär att den internationella handeln har minskat i aktivitet i jämförelse med trenden innan utbrottet av Covid-19 (World Trade

Organization (WTO) 2020c). Vad den minskade konsumtionen kommer att få för effekter på klimatet får framtiden utvisa.