Infektioner till följd av vård och omsorg förekommer inom kommunal vård och omsorg, både inom hälso- och sjukvård och äldre- och funktionshinderomsorgen. Ett stort antal vård- och omsorgstagare rör sig mellan olika vårdgivare och olika vård- och omsorgsformer, såsom slutenvård, öppenvård och olika boendeformer. Kontakterna kan vara många och ibland täta, vilket ökar risken för smittspridning. Flertalet vård- och omsorgstagare har även riskfaktorer i form av sår, katetrar eller andra ”slangar” samt nedsatt kognitiv förmåga. Många av de som erhåller vård- och omsorgsinsatser har även en ökad mottaglighet för att få en infektion, eftersom de ofta är äldre, multisjuka med nedsatt immunförsvar och många gånger har ett stort behov av omvårdnad. Multiresistenta bakterier (MRB) är också alltmer vanligt
förekommande i samhället och infektioner p.g.a. MRB riskerar bli mer svårbehandlade. Att förebygga infektioner är därför en viktig del i kvalitets- och säkerhetsarbetet inom alla former av vård, omsorg och omvårdnad.
Grundläggande regelverk:
• Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)
• Socialtjänstlagen (2001:453)
• Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
• Patientsäkerhetslagen (2010:659)
• Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
• Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS, Smittrisker (2018:4)
Enligt de grundläggande regelverken ska vårdgivaren och den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS uppfylla kraven på god kvalitet. Det innebär exempelvis att den ska vara trygg, säker och som hälso- och sjukvårdslagen tydligt uttrycker vara av god hygienisk standard.
God hygienisk standard innebär att lokaler, utrustning, organisation och planering av verksamheten utformas så att risken för infektioner och smittspridning blir så liten som möjligt. Detta förutsätter att verksamheten har vårdhygienisk kompetens.
Vårdhygienisk kompetens
En förutsättning för att förhindra smittspridning och förebygga uppkomst av vårdrelaterade infektioner inom alla former av vård, omsorg och omvårdnad är vårdhygienisk kompetens.
Det är respektive chefs ansvar att se till att rätt kompetens finns och att fastställda
hygienrutiner efterföljs. Det är av största vikt att personalen ges tillräckligt med tid för att kunna tillämpa sina kunskaper.
Grundkompetens vårdhygien
All vård- och omsorgspersonal i kommunal vård- och omsorg ska ha grundkunskap i vårdhygien som är relevant för den verksamhet som man arbetar inom d.v.s. kunskap om smitta, smittspridning och arbetssätt som förhindrar smittspridning samt förebygger uppkomst av vårdrelaterade infektioner.
4 Detta tillgodoses genom exempelvis:
• Introduktion i samband med anställning i verksamhetens hygienrutiner exempelvis basala hygienrutiner och klädregler, personlig skyddsutrustning, punktdesinfektion och rengöring, hantering och förvaring av medicintekniska produkter
• Årlig uppföljning av basala hygienrutiner i form av genomgången E-utbildning eller motsvarande, som kontinuerlig kompetensutveckling
• Att verksamheten har hygienombud alternativt andra nyckelpersoner med särskilt ansvar för vårdhygieniska frågor och som genomgått Smittskydd och vårdhygiens grundutbildningar tillsammans med chef.
• Vårdhygieniska frågeställningar lyfts regelbundet av chef och av chef utsedda nyckelpersoner på exempelvis arbetsplatsträffar.
Vårdhygienisk expertis
Tillgång till vårdhygienisk expertis, såväl i det förebyggande arbetet som vid akuta problem regleras i avtal mellan kommun och Region Östergötland. Enheten för Smittskydd och vårdhygien i Östergötland besitter vårdhygienisk expertis samt specifik kompetens inom smittskydd.
Organisering och planering av hygienarbetet
En ändamålsenlig organisation med tydlig ansvarsfördelning och planering av
verksamhetens hygienarbete är en förutsättning för att uppnå god hygienisk standard.
Ansvarsfördelning, planering av verksamheten och beskrivning av arbetssätt utifrån vårdhygieniska aspekter ska framgå i vårdgivarens ledningssystem.
Alla vårdgivare, liksom den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS har skyldighet att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om
ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.
Med kvalitet menas i detta sammanhang att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller enligt lagar, föreskrifter och beslut.
Planering och utvärdering av hygienarbetet
I ledningssystemet ska det vårdhygieniska arbetet tydliggöras. De arbetssätt och åtgärder som behöver ingå för att säkra verksamhetens kvalitet ska identifieras, beskrivas utifrån hur de ska utföras och fastställas. Hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten ska framgå. Verksamhetens kvalitet ska säkras genom att egenkontroller utförs i den omfattning som krävs. Tydliga mätbara mål ska sättas upp.
I kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen ska det vårdhygieniska arbetet som bedrivits beskrivas utifrån det övergripande målet, att förhindra smittspridning och förebygga vårdrelaterade infektioner. Dessutom ska resultat av de specifika delmål som satts upp för året redovisas och nya strategier och målsättningar sättas upp för kommande år.
Vård- och omsorgslokaler
Lokaler som används för vård och omsorg ska enligt hälso- och sjukvårdslagen vara anpassade till de hygienkrav som ställs på den verksamhet som bedrivs där. I
kunskapsunderlaget Byggenskap och vårdhygien (BOV) som getts ut av Svensk Förening för Vårdhygien (SFVH) behandlas hur man kan uppnå en god hygienisk standard vid ny- och ombyggnation samt renovering av vård- och omsorgslokaler. Vårdhygienisk expertis bör finnas med tidigt i planeringen vid ny- och ombyggnation.
5
Utrustning för god hygienisk standard
Det ska finnas tillgång till utrustning som möjliggör för personalen att tillämpa ett smittförebyggande arbetssätt. All utrustning som används inom vård och omsorg ska uppfylla kraven på god hygienisk standard. Utrustningen får inte riskera att sprida smittämnen till vård- och omsorgstagare, personal och besökare. Vid upphandling av ny utrustning ska vårdhygieniska aspekter beaktas för att undvika att olämplig utrustning kommer in i verksamheten. I kunskapsunderlaget Byggenskap och vårdhygien (BOV) som getts ut av Svensk Förening för Vårdhygien (SFVH) behandlas hur man kan uppnå en god hygienisk genom att utrusta lokalerna rätt. Se referenslista i slutet av handboken.
Tillbaka
6