Fokus i årets rapport är på gruppindelningen men vi vill ändå lyfta fram vissa goda exempel som kan verka som inspiration till andra myndigheter. Många myn- digheter har goda exempel värda att lyfta fram men vi har endast valt ett fåtal exempel under varje rubrik:
Miljömål
Göteborgs universitet
Miljömålen för år 2005 har av Göteborgs universitet sammanfattats i en tabell i miljöredovisningen. Tabellen beskriver miljömål, indikator/nyckeltal, i vilken grad målet är uppfyllt, uppföljning av uppdrag och resultat av varje miljömål. Metoden är ett gott exempel eftersom arbetet har genomförts på ett tydligt och strukturerat sätt.
Ständig förbättring Länsstyrelsen Västerbotten
Västerbottens länsstyrelse har en miljöledningsgrupp med representanter från varje avdelning som träffas cirka en gång i månaden och arbetar med frågor kring det interna miljöarbetet. Det goda exemplet är den regelbundenhet som miljölednings- gruppen har och att det finns representanter från alla avdelningar. Regelbundenhet är en förutsättning för ett bra miljöledningssystem.
Luftfartsverket
LFV:s flygplatser har sedan länge arbetat för att möta tillsynsmyndighetens miljö- krav bland annat genom centrala övergripande mål. Genom arbetet med miljöled- ning har LFV nu en enhetlig struktur för att presentera rutiner och instruktioner för miljöarbetet och för integrationen i verksamheten. Detta är en viktig förutsättning för att LFV ska kunna arbeta för ständiga förbättringar inom miljöområdet vilket visar på en god systematik i miljöledningsarbetet.
Integration i verksamhetsplanen Länsstyrelsen i Skåne län
Länsstyrelsen i Skåne län blev angiven uppbyggnad av ett fungerande miljöled- ningssystem i verksamhetsplanen. Det blev ett prioriterat projekt och arbetet tillde- lades en budget på 284 000 kronor inklusive en tjänst motsvarande miljösamordna- re på 0,4 årsarbetskrafter. Ledningens aktiva handlingstagande vid dessa myndig- heter kan vara inspirerande för andra myndigheter.
Konjunkturinstitutet
Miljöledningsarbetet integreras i verksamheten främst i samband med det årliga budgetarbetet men också genom hyresförhandlingar (bl.a. avtal om energisnåla armaturer och annan fast utrustning i lokalerna).
Miljöutbildning
SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, visar att miljöutbildning inte behöver vara krävande vare sig ekonomiskt eller tidsmässigt. Myndigheten genom- förde en miljöutbildning på ett personalmöte. På så sätt fick alla anställd informa- tion om miljöledningssystemet.
Nyckeltal Riksutställningar
Riksutställningar har en tydlig och fungerande rutin för användning av nyckeltal. Myndigheten har redovisat nyckeltal i strukturerade tabeller för kemiska produkter, destruktion av kemiska produkter, förbrukning av papper, mängd destruerat avfall, personbilar, lastbilar, tjänsteresor, utsläppsmängd i vikt och utsläppsmängd i vikt per mil. Det är ett gott exempel dels för att myndigheter har en regelbunden rutin att mäta måluppfyllelsen och dels för att redovisningen var strukturerad och tydlig. Länsstyrelsen Kalmar län
Länsstyrelsen Kalmar län har upprättat en nyckeltalstabell för miljöaspekter med direkt miljöpåverkan. Arbetet med nyckeltal följs årligen upp med tabellen till hjälp. Tabellerna är strukturerade och innefattar olika miljöaspekter (energiför- brukning, tjänsteresor, upphandling/inköp), nyckeltal finns till varje miljöaspekt samt statistik från 2004 och 2005. Genom att ha en årlig uppföljning är det lätt för myndigheten att följa upp nyckeltalen och se en årlig utveckling.
Länsstyrelsen Stockholms län
Denna myndighet har statistik på elförbrukning, vattenförbrukning, avfall, pappers- förbrukning, inköp och bilresor år 1997 -2005. Statistiken har gjorts överskådlig genom att göra tydliga kvantifierade diagram där man på ett enkelt sätt ser utveck- lingen år till år.
Länsstyrelsen i Skåne län
Länsstyrelsen i Skåne län uppgav att behovet av mätning och beräkning av nyckel- tal för att följa upp åtgärder inom miljöledningssystemet har tillfört en bättre struk- tur och uppföljning för hela myndigheten, till exempel avseende tjänsteresor, upp- handling och pappersförbrukning. Myndighetens mål är att skapa ännu bättre sy- stem med hjälp av förfinad teknik till exempel gällande registrering av utbildningar och inköp.
Livsmedelsverket
Myndigheten har sedan år 1997 arbetat med nyckeltal. Dessa är tydligt strukturera- de år för år i tabellform. Nyckeltalen är indelade i kategorier som har detaljerade nyckeltal beskrivna under sig. Imponerande redovisning av nyckeltal som med dess historik gör den värdefull för långsiktiga mål.
Högskolan i Gävle
Tydlig redovisning där siffror varvas med diagram så att läsaren kan skapa sig en helhetsbild av hur målen har uppfyllts.
Årsarbetskraft miljösamordnare Göteborgs universitet
Har med ett organisationsschema förklarat hur organisationen ser ut och miljöled- ningens struktur och ansvarsdelegation. Myndigheten har satt organisationen på miljöområdet i dess relation till universitetets organisation. En beskrivning av an- svarsområdena har fungerat som komplement till detta.
Upphandling Pliktverket
Pliktverket har goda rutiner för säkerställande av miljöhänsyn vid upphandling. Verkets inköpsfunktion svarar för att miljöhänsyn enligt Pliktverkets regelverk beaktas i samband med upphandling av varor och tjänster. I verkets inköpshandbok samt i fastställd miljöpolicy finns riktlinjer för miljöhänsyn vid upphandling. Ut- drag ur Inköpshandboken anger exempelvis att:
• Vid all upphandling skall hänsyn tas till gällande miljölagstiftning och pliktverkets miljökrav. På en vara/tjänst skall miljökrav ställas för hela livscykeln.
• Pliktverket skall inom ramen för de lagar som styr offentlig upphandling av varor och tjänster, använda leverantörer som prioriterar aktivt kvali- tets- och miljöarbete. Anlitade leverantörer bör ha nedtecknade riktlinjer och arbeta med ständiga förbättringar inom dessa områden.
• Vidare skall Pliktverket i samband med upphandling framhålla att verket är en miljömedveten myndighet och förvissa sig om att leverantören har en miljöpolicy och dels arbetar aktivt med miljöfrågorna, dels aktivt ar- betar efter intentionerna i ett miljöledningssystem och med ständiga för- bättringar och mål.
Revision
Stiftelsen Skansen
Skansen nämner den viktiga kommunikation mellan ledning och miljösamordnare och uttrycker att ”vid det årliga revisionsarbetet förs en dialog mellan miljösam-
ordnaren, chefer och övriga verksamhetsansvariga om hur föresatserna när det gäller miljöarbetet kan stärkas och utvecklas. Det som förekommer i samtalen, som förs i samband med revisionsarbetet, ligger till grund för det nya miljöpolicy- och handlingsprogrammet.” Skansen använder sig därmed av regelbundna, årliga revi-