Goda lärandemiljöer

Mindre grupper och att få in bra resurser som speciallärare i skolarbetet och i verksamheten för att förstå vilket arbete som görs i klasserna är väldigt centralt. En lärare uttrycker att:

Idag går de bara runt och handleder oss lärare men det fungerar inte, de måste integreras mer i verksamheten samt vara med på arbetslagsmöten och ha egna mentorselever (L5).

Lärarna anser att det inte är antalet resurspersoner som gör skillnad utan att det finns bra resurser på rätt plats. Att arbeta intensivt med en elev i korta perioder och sen släppa denne ett tag och se om det behövs mer insatser. Ibland räcker det med en tids uppmärksamhet och stöd för att eleven ska komma på fötter men då krävs det bra och kunnig personal. Det är mycket bättre att sätta in resurser när de är små. Skolan skulle vinna mycket på det om man ser det som en investering. En lärare menar att:

Problemet idag är att eleverna oftast inte får stödresurser förrän de redan är så pass långt efter att det är svårt att reparera. Med dessa elever gäller det att sätta in stöd och hjälp så tidigt som möjligt för att de ska ha lika stor möjlighet att nå sina mål som alla andra (L1).

Elevsynen på den hjälp och stöd de får i skolan för att nå sina mål beskrivs mest tydligt som att läraren delar ut och går igenom kursplanerna, de får ibland hjälp att läsa inför prov och

med att göra läxor om de behöver det. Däremot på gymnasiet svarar två elever som satsar på höga betyg att lärarna inte stöttar dem tillräckligt med sina studier. All tid går år för läraren att hjälpa de som har svårt att nå godkänt. De säger att de är väldigt självgående och att de kan fråga sina föräldrar och att de inte förväntar sig något av lärarna. Trots detta uttrycker de att de möjligen skulle kunna lite längre om läraren hade visat dem mer engagemang och stöd för vägen till höga betyg kan ibland vara svår ensam. En av dessa elever säger:

Jag hade nog velat ha mer push för det känns som att de glömmer bort mig och tänker att den eleven klarar det. Och jag klarar det ju men det hade varit skönt att få mer stöd, lite mer utmaningar och engagemang från läraren (E6).

Utifrån deras perspektiv så känns det som att de elever som vill nå högre betyg får mindre tid och stöd i undervisningen.

Dysthe (1996) hävdar att kunskap konstrueras eller skapas på nytt av varje enskild individ eftersom den nya kunskapen vävs samman med det som individen redan kan. Detta gör att kunskapen kommer att variera beroende på vem som lär sig (a.a.) Skolan lever i spänningen mellan att ge utrymme för individuella erfarenheter av lärande och att odla gemensamma processer. De viktigaste inom all slags utbildning är att finna samband och balans mellan individen och gruppen och mellan individualiserande och samarbetsinriktade former för lärande (Dysthe, 2003).

De andra eleverna som blev intervjuade ansåg att andra elever får den hjälp de behöver för att nå godkända betyg. Det är olika beroende på läraren och de uttrycker att vissa lärare är väldigt noga med att alla elever ska nå målen medan andra lärare saknar den

drivkraften. Så enligt eleverna så är det mycket beroende på läraren om eleven når målen eller inte. En elev uttrycker att:

På vissa lektioner struntar lärarna mer eller mindre i hur det går för eleverna, når eleverna inte G så gör det inte det, sen på andra lektioner är läraren väldigt förstående och hjälpsam och man känner att den vill att man ska bli godkänd (E5).

På grundskolan anordnas det anordnas små grupper, extra material, lättare läxor och extra lärare för de som inte klarar av att nå målen. Vidare är även hjälpen som eleven får beroende på vilket betyg som eleven strävar mot. I Hans Åke Scherps studie om Lärares Lärmiljö-att leda skolan som en lärande organisation (2004) står det att skolutvecklingsprocessen verkar vara beroende av nödvändighet och förutsättningar. Goda förutsättningar som tex resurser tycks inte leda till förbättringsinsatser. Däremot nämns eldsjälar, ledarskapet och

Att lära om hur man i olika situationer kan bidra till elevernas lärande och utveckling blir avgörande för den enskilde skolans förmåga att hantera problemen den ställs inför.

I Lpo94 och Lpf94 står det att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Skolan ska klargöra för eleverna men även för föräldrarna vilka mål utbildningen har och vilka krav som finns och den ska även klargöra de rättigheter och skyldigheter som föräldrar och elever har.

Emilie Kinge ställer sig två frågor: Kan måluppfyllelse i dagens skola stimulera till ett här- och nu tänkande snarare än till långsiktiga mål? Är detta snarare en tvångströja än en stimulans? Vidare menar hon att om man fokuserar på elevens negativa beteende så förstärks dessa. Därför är det viktigt i samtal med elev och föräldrar att ta fram styrkorna hos barnet och fokusera på det (a.a.). Det krävs tålamod och tolerans för att visa barnet erkännande och förståelse trots att det visar ett provocerande handlingsmönster. Skolan har möjligheter att hjälpa barnet till en mer positiv utveckling menar Kinge (2000).