Likvärdig bedömning av elever

Det är tydligt att vi inte har en lika skola för alla menar lärarna. Det skulle behövas en kreativ diskussion lärare emellan hur man ska nå en likvärdighet i de olika ämnena men även en diskussion om hur man ska bemöta elever med olika behov. På en av skolorna förekommer något som kallas för ämneskonferens men den är inte seriös i alla ämnen eftersom under konferensen så upplever vissa lärare att det är fånigt att diskutera och vill sköta sig själva och sitt ämne dvs. göra som de alltid har gjort. Det borde finnas ett upplägg för vad som ska diskuteras och vad som ska göras i de olika ämnena för att det ska bli en utvecklande diskussion. På den andra skolan så diskuteras detta överhuvudtaget inte och skillnaderna är stora i betygsättandet. En lärare menar:

Att få ett G av en lärare skulle kunna vara ett MVG för en annan lärare i samma ämnen. Skillnaden ligger i tolkningarna av betygskriterierna och nog också att lärare är så rädda för att göra fel och det gör det här med bedömning så otroligt svårt (L2).

Många lärare upplever att bedömningen av eleverna är det jobbigaste med hela yrket. Samtidigt som lärarna ska bedöma eleverna så ska de dessutom lära dem för livet. En lärare uttrycker att:

Det känns konstigt att vi ska lära dem för livet och sen ska jag samtidigt vid varje terminsslut bedöma honom eller henne och de ska få ett G, VG, MVG eller IG (L4).

Det behöver skapas en diskussionsyta till att börja med mellan lärarna på en och samma skola där man kan skapa en likvärdighet mellan ett och samma ämne menar lärarna. Ett godkänt är ett godkänt oavsett vilken lärare du har. Att även diskutera mer strukturerat och konkret vad som står i kursplanerna och vad som menas men det upplevs som centralt av lärarna. Olika forum för att diskutera elevers olika behov och förutsättningar finns inte för närvarande på skolorna och inte mellan skolorna emellan heller. En lärare säger:

Det skulle behövas en bestämd tid på schemat där man kunde ge varandra information om hur man gör i de olika arbetslagen med elever med speciella behov (L1).

I Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram (2001), en annan skrift från Skolverket så menar man att elevernas förutsättningar för lärande hänger samman med en rad faktorer. Det handlar både om den enskilde elevens förutsättningar, om lärarens kunskaper och kompetens för att möta just den elevens behov, om skolan som instution kan skapa arbetsformerna och en kultur som fungerar så som de förutsättningar och begränsningar som de lokala och nationella styrdokumenten skapar. Det skrivs mycket om innebörden av en ”skola för alla” samt hur man bör göra för att uppnå detta. I Salamancadeklarationens förord står det till exempel att alla är olika och har olika behov och därför har skolan till uppgift att skapa möjligheter för det enskilda barnets utveckling och lärande utifrån hans eller hennes egna förutsättningar och behov. Det är skolan som ska anpassas och inte omvänt (Svenska Unescorådets, 1996).

5. DISKUSSION

I vår diskussion kommer vi att diskutera vårt arbete i helhet och kritiskt granska vår

undersökningsmetod. Vi kommer vidare att diskutera litteraturen vi har använt oss av samt föra en slutdiskussion kring hela resultatet.

5.1 Metoddiskussion

Vi tycker att vår undersökning med intervjuer har gått bra men det finns delar som kan ifrågasättas. När man väljer kvalitativ forskningsmetod som vi gjorde så är det enligt Stukát (2005) vanligt att man använder just intervjuer som datainsamlingsmetod för att intervjuer kan ge bredare och djupare information än t.ex. enkäter. Dessutom får respondenten även möjligheten att delge mer av sin kunskap och sina upplevelser. Kvale (1996) beskriver att forskningsintervjun är en ansats som har till syfte att beskriva och förstå centrala teman som den intervjuade upplever och förhåller sig till. Vi valde därmed intervjuer för att vi ville få fram lärarnas och elevernas erfarenheter och tankar.

Metoden som vi använde oss av kan till viss del ifrågasättas då vårt urval var litet och selektivt. Vi valde lärare som vi visste var engagerade och brann för sitt arbete. Eleverna utifrån deras engagemang i skolan och utifrån att de har bra betyg. Nu i efterhand skulle det vara intressant att ha intervjuat både engagerade och oengagerade elever och lärare och kanske även från andra skolor i kommunen för att få ett bredare resultat och då hade vi

förmodligen fått ett annat slutresultat. Kanske är det så att vi visste för mycket om vad lärarna på våra skolor tycker och tänker för att studien ska bli fullkomlig men trots detta anser vi att vi fick svar på våra frågeställningar.

Vad gäller våra frågor i elevintervjun så kunde en del frågor varit mer genomtänkta och vi hade kunnat göra mer än en pilotintervju för att kunna skriva ner de följd frågor som vi som intervjuare kom upp med. Vissa elever har svårt att uttrycka sig och ibland blev svaren bara ja eller nej. Kanske är det så att eleverna skulle ha fått läsa igenom frågorna innan och få fråga om det var något de inte förstod för att vi skulle få ut mer fullständiga svar.

Sammanfattningsvis anser vi fick fram tillräckligt i våra intervjuer för att kunna utföra denna studie men för att kunna generalisera resultatet så bör omfattningen vara större och framförallt inte med ett urval som är selektivt.

5.2 Litteraturdiskussion

När vi började söka litteratur som gav svar på våra frågor så fann vi att den

problemställningen vi har valt att arbeta med är ett mycket omdiskuterat ämne både i Sverige men även i våra grannländer. Den befintliga studien som skolverket har gjort Utan

fullständiga betyg (2001) där de kategoriserar orsakerna till varför så många elever går ut utan fullständiga betyg har gett oss en bra grund att arbeta utifrån. Vi jämförde Piaget och

Vygotskijs teori om inlärning och fann att det som var mest relevant för vårt arbete var Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet på inlärning delvis för att våra läroplaner till största delen bygger på hans teori men även för att vi ansåg att hans teori passade bättre in men vår problemställning. Han hävdar att mening, kunskap och förståelse skapas genom interaktion och där den enskilde eleven inte är föremålet för analysen utan hela

aktivitetssystemet som består av samverkande individer, situationer, aktiviteter och ämnesinnehåll som bidrar till att ge mening åt det som sker (Dysthe, 2003). Om vi hade använt oss av Piagets teori där han menar att inlärning handlar om en biologisk och kognitiv mognad och där eleven måste ta ansvar för den egna inlärningen så hade vi hamnat i andra diskussioner. Han anser också att inlärningen är beroende av hur omgivningen ser ut där eleven ska lära som t ex klassrumsmiljö och hur stora grupperna är men även hemmiljön och detta är något som har diskuterats i våra intervjuer med lärarna. Det hade självklart varit intressant att diskutera och jämföra de båda teorierna och vi hade säkert funnit många bitar som skulle kunna relateras till både Piaget och Vygotskij. Litteraturen har gett oss en väldigt bra grund både till detta arbete men även en större förståelse och en bekräftelse av våra insikter vi fått i våra nuvarande yrken som lärare.

5.3 Slutdiskussion

Syftet med studien var att genom intervjuer med några elever och lärare undersöka deras uppfattning om varför så många elever går ut med ofullständiga betyg. I följande avsnitt kommer vi att diskutera de slutsatser som vi kommit fram till genom våra frågeformuleringar som var: 1. Vilka orsaker anser lärare och elever ligger till grund för att så många elever går ut med ett ofullständigt betyg? 2. Vilka resurser behövs i arbetet mot en ökad måluppfyllelse?