Gode mäns gränser i uppdraget - God man är som en spindel i nätet

En av de gode männen berättar så här om deras gränser i uppdraget:

Jag har jobbat som brandman och ambulansman under tidigare år, det här med känslor får man ta väck helt, för att kunna bli bra i sin yrkesroll, och det har jag nytta av. Jag är väldigt strukturerat, håller avstånd men inte så att det går ut över dem på något sätt. Men är jag väldigt tydligt med mina gränser. Jag håller distans och går inte in i känslor.

34 Annars blir det fullständigt kaos med relationer. Jag tar aldrig hem ungdomarna till mig, vi gör allt annat ute men där stannar det.

En av de gode männen är tydliga med sina gränser och tar avstånd till ensamkommande barn. På så sätt tycker hen att det är lättare att vara bra i sin yrkesroll genom att inte visa eller blanda in känslor. Två av gode männen säger:

Jag brukar ta hem barnen och brukar vi baka våfflor och äta det med glass, det gillar de… Det är viktigt att kunna säga nej och sätta gränser samtidigt, allt inte är okej… Man måste hålla distans, annars går det inte, ska du jobba som socialsekreterare ska du lära dig snabbt stänga dörren till jobbet för då man ta dö för sig själv och man måste lära sig det. Det händer naturligtvis att jag ligger vaken och säger hur fan ska jag göra nu eller ok hur ska detta gå? Ibland lider jag verkligen jag får också tänka till det får inte krypa in för långt. Dem kommer försvinna ur mitt liv osv. Men jag har dem i bakhuvudet men jag kan inte ta på mig helt och hållet.

En av de gode männen berättade att han sätta gränser och behandlar barnen som sina egna barn. Ensamkommande barn behöver beröm som alla andra barn, för de har blivit vuxna i så tidigt ålder jobbat och slitit. Det händer ibland att gode mannen ligger vaken och fundera om nätterna. En av de gode männen berättade om att det är mycket frustrerande när det är lång handläggningstid på migrationsverket. Den långa väntan är jobbig både för barnet men också för gode männen. Det framkom under intervjuerna att en annan svårighet med uppdraget är när barnen får ett negativt besked som utvisningsbeslut från migrationsverket, detta tar mycket på krafter, gode mannen hjälper alltid till med överklagan. Medan en annan god man menar att det svåraste med uppdraget är kontakter med myndigheterna bland annat

migrationsverket, överförmyndarnämnden, försäkringskassan, skatteverket osv. Men det kan också vara svårt att en del av när ensamkommande barn är analfabeter det är jättesvårt att motivera de att gå i skolan för att lära sig. En av de gode männen berättar sin kamp mot myndigheterna för barnen så här:

Det var två barn som var mycket gulliga de fick inte uppehållstillstånd och det var, ja en lång historia, men i alla fall de var här i drygt 5 år innan de fick uppehållstillstånd då fick jag nästan slås för detta, vi var i uppdrag granskning ett tv program, vi var i Smålandsposten vid två tillfällen, i aftonbladet och i expressen. Ingenting händer så till slut så hade vi pressat migrationsverket lite vad jag förstod men ingenting hände i alla fall och advokaten slutar då efter sista nej-et och det är ju vi som skulle skicka in papper och såna saker till migrationsverket Men sen åkte jag ner till Malmö och knackade på, jag har ju bekanta där sen migrationsverket tid så jag fråga först om att

35 handläggaren som hade ärendet var där. Efter lång tid kämpande kom han med

uppehållstillstånd för killar.

Det finns idag en hel del stipendier som god man kan söka för ungdomarna, exempelvis när de tar körkort. En del ungdomar bor med familjen då de inte kan spara så mycket pengar. Oftast är familjer från fattiga länder som inte har förståelse direkt för att spara pengar till ungdomens körkort. Gode män känner och vill göra frivilliga arbeten när de märker att ungarna behöver hjälp fortfarande. Gode män som vi intervjuade sätter gränser för de ensamkommande barnen. De är tydliga med att visa vad barnen ska göra eller inte göra. Såsom några av gode männen säger och erkänner att de har makt över barnen och kan sätta gränser. Detta kan vi förstå genom begreppet pastoralmakt som Giertz (2012), förklara att det är en makt med omsorg. Det kan finnas en motsättning i att den som har makt, i detta fall god man, genom att ge omsorg som bygger på tillit och samtidigt sätter gränser. De svårigheter som uppstår i gode männens uppdrag är också en gräns.

En av de gode männen som vi intervjuade menar att de måste hålla distans med

ensamkommande barn annars blir de för mycket känslomässigt involverade. God man lyckas inte alltid att hålla distans för att det händer att vissa gode män ligger vaken och tänker hur ska detta gå eller hur ska de göra nu? Inom socialt arbete, jobbet med människor krävs det att man måste hålla distans och inte krypa in för långt annars är man inte professionell i arbetet längre. Men i god mans uppdrag är det inte så enkelt att hålla distansen många gånger. Eftersom ensamkommande barn är utan vårdnadshavare i Sverige, är minderåriga, inte kan språket, inte vet mycket hur samhället fungera och är i en kritisk situation. Därför är det inte så lätt och inte bli känslomässigt involverat som god man. För att skapa relation kräver att ha tillit och vad man vill göra för att skapa tillit, hur långt vill man gå det är väldigt olika

beroende på vilken ambition har just den gode mannen för sitt uppdrag. Ett dilemma som också sätter gränser är att vilken tillit de ensamkommande barnen ska ha, tillit till god man som person eller tillit till god mans uppdrag. Alla av de gode männen som vi intervjuade har svårt att sätta gränser när relationen ska ta slut den dagen uppdraget upphör, alla hjälper och kämpa för barnen frivilligt även när deras uppdrag har upphört, som vi också kan se på deras berättelse ovan. Sammanfattningsvis kom vi fram till att god man sätter gränser för de ensamkommande barnen och deras uppdrag sätter gränser för gode männen.

Behovet av utbildning och kompetens

En av de gode männen berättar om sin kompetens så här:

Första besöket minns jag fortfarande, jag visste ingenting om någonting. Så hade en pojke precis fått PUT och min uppgift var att hålla i de papper på kanslisvenska, visste inte vad jag skulle läsa och inte läsa… sådana grejer har det varit svårt i början…

Att genomföra god mans uppdrag kräver mycket kunskap inom allmänna frågor och inte minst inom migrations frågor. Enklare saker för någon som har gått genom den här asylprocessen men inte för en svensk god man som inte har kunskap eller utbildning inom migrationsfrågor. En av de gode männen säger:

... vi är några stycken i länet som har gått gode mans utbildning, alla borde få det och man borde inte få bli god man utan det… jaa visst kan du bli god man du är inte i brottsregistret, du är har ingenting hos kronofogden men vi vill att du går den här utbildningen beroende att det uppdraget är så pass annorlunda, du ska förstå vad det handlar om att göra eftersök av anhöriga vart du går någonstans för att kunna få den hjälpen, vad Röda Korset gör hur de jobbar. God man behöver kunna en del om

lagstiftningen för att förstå det som sägs, en bättre beskrivning av vad migrationsverket gör, annars ska du lära dig den svåra vägen.

Alla gode männen som vi intervjuade tycker att det saknas kunskap på vissa områden, och detta kan beror på att de saknar en obligatorisk utbildning. God man har lite stencilerade blad som de själv plockar från Röda Korset och det är väldigt fritt och ingen kontroll alls. En av de gode männen säger att de saknar utbildningar om exempelvis hedersrelaterade brott,

hedersrelaterade ställningstaganden och hedersrelaterade handlingar med tanke på att de jobbar men barn från olika kulturer och har olika bakgrund och inte sällan hamnar i sådana situationer där de inte riktigt vet hur de ska gå till vägar. Andra inser att de saknar och skulle vilja ha mer kunskaper kring dessa barn och deras bakgrunder. En av de gode männen berättar om att de inte har hjälp eller handledning:

… vi har ingen hjälp och ingenting… Vi är så missgynna som någon kan vara så klart att till slut så har man så lite hjärta i kroppen så mår man dåligt till slut.

Ingen av de gode männen får någon handledning, och ingen av dem har någon att prata med när de upplever att uppdraget blir tufft och jobbigt. De flesta sa att de pratar med sina nära familjemedlemmar och några hade goda kontakter med någon socialsekreterare därifrån de kunde få lite råd från. Önskemålet för de flesta gode männen är att de ska ha en ordentlig utbildning och för alla nya så måste de gå genom utbildning. Det ska finnas åtminstone en

utbildning om året eller vartannat år som en uppdatering. En av de gode männen tycker att kommunen borde vara intresserat av det, så att man hade lite mer kött på benen visste hur de skulle hantera olika saker för annars blir jobbet svårt.

Gode män som medverkade i vår studie upplever de att det finns svårigheter och brist på kunskap i god mans uppdrag. En svårighet som gode män upplever är samverkan med myndigheterna. Backlund m.fl. (2012) i sin studie kom fram att det finns svårighe ter i gode mans uppdrag att samverka med olika myndigheter. Andersson och Karlsson (2010) menar i sin studie att många gode män tar del av svåra situationer där barnen berättar och att gode mannen behöver handledning för att orka med sitt uppdrag. Förslag till förbättring tas upp i studien och det är att utveckla rekrytering och tillsyn för god man för ensamkommande barn och ungdomar, nationella riktlinjer och handbok, snabbare överlämnade mellan

överförmyndare. En annan förbättringsåtgärd i Andersson och Karlsson (2010) studie är att det inte finns ett operativt ansvar därför krävs det kunskap om samhällets alla delar. Det står inte tydligt beskrivet vad det innebär att vara juridisk vårdnadshavare, vilket leder till oklarhet om hur uppdraget ska hanteras. Det står inte i lagtexten heller om vem som är lämplig för uppdraget och på vilket sätt det ska skötas. I studien visas kartläggning om att god man är i stort behov av en handbok för uppdraget. Gode männen är lite osäkra ibland på om de gör rätt i sitt uppdrag, vilket är allvarligt med tanke på deras ansvar för barnen. Socialsekreterarna i Anderssons och Karlssons (2012) studie menar att överförmyndaren borde ha ett

uppföljningsansvar runt hur de gode männen sköter sitt uppdrag som t.ex. hur socialtjänsten följer upp kontaktpersoner. Det krävs att överförmyndarna behöver bli bättre på att utveckla rekrytering och tillsyn av gode männen. God man behöver både introduktion som tydliggör deras uppgifter, ansvar och att de har kontinuerlig handledning (Stretmo &Melander, 2013 och Andersson &Karlsson, 2010). Även tidigare forskning går i led med i vår studie visar att gode männen är i behov för introduktion, handledning och uppföljningar i deras uppdrag. Det som tas upp i tidigare forskning stämmer bra med vår studie för att alla gode män som deltog i vår studie tycker att det skulle vara bra om det fanns en obligatorisk utbildning från

överförmyndarnämnden innan man får uppdraget god man. Slutligen kan vi säga att god man har kunskap i det svenska samhället jämfört med ensamkommande barn men inte så mycket kunskap om deras uppdrag för att det inte står tydligt i lagtexten. Gode män eftersträvar utbildning innan och efter dem blir god man.

Slutdiskussion

Studiens syfte är att utifrån kvalitativa intervjuer förstå gode männens uppdrag, roll och relation till ensamkommande barn. Kvalitativa metoder som semi strukturerade intervjuer användes som datamaterial för att få fram studiens syfte. Genom intervjuerna fick vi tillgång till gode männens unika berättelse om sitt uppdrag. Val av teori och begrepp gjorde lättare för oss att utföra en konstruktiv analys. Utifrån vår teori och begreppen var det enklare att

uppfylla studiens syfte eftersom teori och begreppen gör det möjligt att får djupare förståelse för uppdraget, rollen och relationerna. I studiens resultat framkom upplevelsen av att den goda relationen mellan god man och ensamkommande barn medför ett välbefinnande upplevelse i relationen.

I slutdiskussionen har vi valt att besvara och diskutera våra frågeställningar. I lagtexten står inte tydligt vad gode mans uppdrag går på. Det är olika och vi kan inte generalisera hur god man tolkar sin roll och sitt uppdrag. I vår studie har vi kommit fram till att gode mans uppdrag för ensamkommande barn är ett komplex uppdrag. Det finns många olika

anledningar till det komplexitet i uppdraget, en anledning är att det gör deras roll speciell för att ensamkommande barn är minderåriga och kommer hit utan vårdnadshavare, de kommer från olika världsdelar som har med sig olika kulturer och bakgrunder samt otydlighet i lagen gör att gode mans uppdrag blir komplex.

Utifrån gode mäns erfarenheter finns det olika tolkningar på deras uppdrag beroende på deras livserfarenheter, arbetsliv och ålder. Eftersom det inte står tydligt i lagen vad en god man måste göra så ställer den till en hel del i deras uppdrag, och gode männen blir ibland osäkra hur mycket/lite skall de göra egentligen. Ur gode mäns erfarenheter är relationen till

ensamkommande barn inte så nära i början, på grund av att de inte känner till varandra, barnen litar inte på gode mannen och vet inte om de är myndighetspersoner eller vad gode mans uppdrag är egentligen. Det är lätt förståndigt att barnen inte har tillit till någon i början, inte minst till god man för att barnen tror att de är också myndighetspersoner som påverkar deras asylprocess. Efter ett tag då tilliten växt fram och gode man blir kallat för svenska pappa/ mamma av ensamkommande barn.

Utifrån gode mäns erfarenheter har vi kommit fram till att de har flera olika roller som till exempel föräldrarollen. Vi undrar om detta verkligen innebär föräldrarollen när gode män inte har försörjningsplikt och uppfostrans plikt? Gode män säger att det är svårt att skilja

ensamkommande barn från sina egna barn men hur skulle det ser ut om de hade

försörjningsplikt eller uppfostrans plikt. Detta är en fråga som kräver en lång diskussion. Gode männen har även andra roller i uppdraget, såsom åhörarrollen när barnen mår dåligt så sitter de tillsammans och gode mannen lyssnar på barnens berättelser. Vi tycker att det är medmänskligt att lyssna på någon när de inte mår bra, och det är viktigt för de

ensamkommande barnen att bli lyssnat med tanke på att de bär med sig en tung historia. En annan roll som god man har är en kontrollerande rollen eftersom de har hand om barnens ekonomi och är närvarande på olika möten på myndigheterna med barnen. På det sättet skapas det en osynlig makt över barnen som kallas för pastoralmakt, makt med omsorg. Vi anser att makt förekommer på alla möten och mellan alla människor i vardagen. I verkligheten är vi beroende av varandras tjänster på så sätt den som har kunskapen har också makten. Ett vanligt exempel där makt förekommer är människor som får ekonomiskt bistånd, de måste

förverkliga handläggarens förväntningar för att kunna få bistånd, på så sätt utövas det makt. Gode mans omsorgs makt över ensamkommande barn utövas det genom att de har hand om barnens ekonomi och är med barnen på olika myndighets möten. God man är tillsatt från en myndighet och är inte tillsatt för att utöva makt och kontrollera men att ge omsorg som är grunden vilket är positivt. Men med deras legitimerade uppdrag förekommer makt som är pastoralmakt.

Slutligen konstatera vi att uppdraget omfattar stor makt i väldigt många olika situationer. Analysen utifrån begreppet pastoralmakt är ett sätt att synliggöra denna makt för att då också kunna problematisera och kanske begränsa den så att det inte blir negativ för barnet. Det är vidare grundläggande för att möjlig göra en sund relation som bygger på tillit. Om god man är klar över sin roll och den makt som ligger i uppdraget underlättas kanske möjligheten att bygga en tillitsfull relation och först då kan god man bli ett bra stöd. I detta är det förutom att det är viktigt att vara medveten om hur makten man har fungerar också vara tydligt i sin roll så att inte tilliten byggs upp på att man är som en förälder ena stunden och en avgränsad byråkrat i nästa stund.

En viktig del i resultatet är hur stor inverkan och roll god man har för ensamkommande barns upplevelser och välbefinnande. Från gode mannens sida behövs det en medmänsklighet som handlar om empati, omsorg och trygghet liksom tröst och stöd i dessa barns liv. Samtidigt förekommer det att barnen inte mår så bra psykisk, vi har funderat över orsakerna till detta är svårt och få fram ett svar. Därför anser vi att det bör forskas vidare. För att fördjupa befintlig kunskap om gode mans roll och relation. I vårt empiriska material finns det information som

öppnat dörrar för vidare forskning. I vår fortsatta forskning skulle vi vilja göra en djupare studie kring hur gode mäns uppdrag för ensamkommande barn ser ut, utifrån gode mäns, ensamkommande barns och överförmyndarens perspektiv. Något som även kan vara intressant att forska vidare är samverkan mellan överförmyndaren och gode män som

betraktas vara bristfälligt. Denna nya kunskap syftar till att förändra det negativa i gode mans uppdrag, till något positivt. Gode mans förhållningssätt och handlingar kommer att ändras i takt med det ny kunskapen. Vi valde metod utifrån syfte, problemformulering och

avgränsningar i studien. Förleder med vårt metodval var att intervjuer skulle vara smidigare och enklare för att samla in mycket material på en gång. Nackdelar var att hade vi inte kunnat hitta intervjupersoner hade det gått riktigt illa och att inte hinna med studien i tid. I vårt fall kunde vi ha utfört studien med andra metodval såsom skickat ut enkäter till gode män eller tagit del av gode mäns självberättelser eller göra observationer. Då skulle kanske studien ha sett annorlunda än idag eller blivit på annat sätt.

Referenslista

Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Handbok i

kvalitativa metoder, Ahrne, G. & Svensson, P.(red.), Stockholm: Liber.

Andersson, L. & Karlsson, K. (2010). Ensamkommande barn och ungdomar: Ett gemensamt

ansvar. SKL(Sveriges Kommuner och Landsting). Stockholm.

Angelöw, B & Jonsson, T (2000). Introduktion till socialpsykologi. Lund: Studentliteraur. Anthony, G (1999) Modernitet och självidentitet, självet och samhället i den senmoderna

epoken. Goteborg: Daidalos AB.

Backlund, Å. Eriksson, R. Greiff, K. & Åkerlund, E-M. (2012). Ensam och flyktingbarn:

Barnet och socialtjänsten om den första tiden i Sverige. Stockholm: Ineko AB.

Björnberg, U. (2012). Väntan, ovisshet och tillit. Välbefinnande hos asylsökande barn och föräldrar. I Nätverksfamiljen, Bäck-Wiklund, M. & Johansson, T. (red.), Stockholm: Natur & Kultur.

Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2011). Intervjuer. I Handbok i kvalitativa metoder, Ahrne, G. & Svensson, P.(red.) Stockholm: Liber.

European Union Directive, 2003. Laying down minimum standards for the reception of

asylum seekers. Artikel 19(1).

Free, E. (2005). Young refugees: A guide to the rights and entitlements of separated refugee

children. Save the Children England Programme.

Giertz, L. (2012). Erkännande, makt och möte – En studie av inflytande och

självbestämmande med LLS. Kållered: Ineko AB. Avhandling-Linnéuniversitetet.

Goffman, E, (2000). Jaget och maskerna. Stockholm: Prisma.

Hessle, M.(2009). Ensamkommande men inte ensamma. Stockholm: Elanders AB. Avhandling- Stockholms Universitet.

Ingalill, E (2010) Sociologisk Forskning. Sveriges Sociologförbund.

Kohli, R. (2007). Social work with unaccompanied asylum seeking children. Basingstoke:

In document God man är som en spindel i nätet (Page 34-44)