Gränsöverskridande distansförsäljning

Bedömning: Det finns för närvarande inte skäl att införa ett förbud mot gränsöverskridande försäljning av e-cigaretter.

Tobaksproduktdirektivets krav på registrering av gränsöver-skridande distansförsäljning får anses uppfyllda genom införan-det av en anmälningsskyldighet för försäljning av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare.

Det bör inte införas en särskild bestämmelse om att återför-säljare som bedriver gränsöverskridande distansförsäljning av e-cigaretter och påfyllningsbehållare utser en fysisk person som ansvarar för att kontrollera att elektroniska cigaretter och på-fyllningsbehållare, innan de når konsumenten, uppfyller före-skrivna krav.

Förslag: En näringsidkare som via distansförsäljning tillhanda-håller elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare för för-säljning till konsumenter i ett annat land än det land där nä-ringsidkaren har sitt säte eller sin affärsverksamhet ska inte få lämna ut personuppgifter om konsumenten till tillverkaren av sådana produkter eller till företag som ingår i samma koncern

eller till andra tredje parter. Personuppgifter ska inte heller få användas eller överföras för andra ändamål än det aktuella köpet.

Skälen för bedömningen och förslaget

Förbud eller registreringsskyldighet?

Som redogjorts för i avsnitt 4.7 ska tobaksproduktdirektivets be-stämmelser om gränsöverskridande distansförsäljning av tobaksva-ror även tillämpas på gränsöverskridande distansförsäljning av e-cigaretter och påfyllningsbehållare. Det innebär att det inlednings-vis måste tas ställning till om sådan försäljning överhuvudtaget ska vara tillåten.

I fråga om tobaksvaror har Tobaksdirektivsutredningen i delbe-tänkandet gjort bedömningen att det för närvarande inte finns skäl att införa ett förbud mot gränsöverskridande distansförsäljning.

Detta eftersom det är tveksamt om ett förbud mot gränsöverskri-dande distansförsäljning skulle leda till en minskning av internet-handeln med tobak, eftersom Tullverket enligt skattelagstiftningen redan i dag har möjlighet att omhänderta i princip all distansförsåld tobak från utlandet (se vidare SOU 2015:6 s. 139-141).

Det kan argumenteras för att alla former av begränsningar av handeln torde minska tillgången till e-cigaretter liksom risken för att ungdomar får tillgång till sådana produkter (se ingresspunkt 33 i tobaksproduktdirektivet). För att kunna bedöma det faktiska be-hovet och ändamålsenligheten av ett förbud krävs dock kunskap om hur distanshandeln med e-cigaretter ser ut i dag. Att det i dag bedrivs internethandel med e-cigaretter står klart. Det saknas dock underlag för att närmare bedöma omfattningen och utbredningen av denna handel, liksom hur stor del av handeln som har gränsöver-skridande karaktär. Därtill kommer att det inte på förhand går att förutse den framtida marknadsutvecklingen eller hur effektiva de övriga regler som föreslås i fråga om e-cigaretter blir. Det saknas därför i dagsläget ett tillräckligt underlag för att förbjuda gränsö-verskridande distansförsäljning av e-cigaretter och påfyllningsbe-hållare. De regler om rapporteringsskyldighet som föreslås för till-verkare och importörer av e-cigaretter och påfyllningsbehållare (se

avsnitt 5.12 nedan) kan emellertid bidra till ökad kunskap inom området, vilken skulle kunna läggas till grund för framtida övervä-ganden i denna fråga. En annan fråga som skulle kunna övervägas i ett senare skede är om det finns anledning att säkerställa att ålders-gränsen upprätthålls vid leverans av distansförsålda e-cigaretter (jfr SOU 2013:50 s. 229-230).

Genomförandet av registreringsskyldigheten

Som redovisas i avsnitt 6.3 nedan föreslås en anmälningsplikt och regler om egenkontroll för försäljning av e-cigaretter och påfyll-ningsbehållare. Systemet med anmälningsplikt fyller samma funkt-ion som tobaksproduktdirektivets krav på registrering av återför-säljare av gränsöverskridande distansförsäljning (artikel 18.1). Nå-gon kompletterande nationell bestämmelse om registreringsskyl-dighet vid sådan försäljning är därför inte nödvändig.

Direktivet uppställer vidare krav på att de behöriga myndighet-erna i medlemsstatmyndighet-erna ska säkerställa att konsumentmyndighet-erna har till-gång till en förteckning över alla återförsäljningsställen som är regi-strerade hos dem (artikel 18.2). Det framstår inte som nödvändigt eller motiverat att inrätta ett särskilt register för gränsöverskri-dande detaljhandel. Relevanta uppgifter kommer genom det före-slagna anmälningssystemet att finnas hos kommunerna. Av sekre-tesslagstiftningen och offentlighetsprincipen följer att var och en kan få tillgång till sådana uppgifter.

Kontroll av e-cigaretter och påfyllningsbehållare som säljs via gränsö-verskridande distansförsäljning

Med hänsyn till de nedan föreslagna reglerna om anmälningsskyl-dighet och egenkontroll vid försäljning av e-cigaretter och påfyll-ningsbehållare framstår det inte som nödvändigt att, enligt den möjlighet som artikel 18.3 i tobaksproduktdirektivet öppnar för, införa regler om att en fysisk person ska utses för att ansvara för att kontrollera produkterna. Tobaksdirektivsutredningen har i delbe-tänkandet gjort samma bedömning när det gäller gränsöverskri-dande distansförsäljning av tobaksvaror (se SOU 2015:6 s. 144-145).

Ålderskontroll

I avsnitt 6.2 nedan föreslås att det ska införas 18-årsgräns för inköp av e-cigaretter och påfyllningsbehållare. Det i avsnitt 6.3 föreslagna kravet på egenkontroll inom detaljhandeln syftar bl.a. till att säker-ställa att åldersgränsen upprätthålls.

Av artikel 18.4 i tobaksproduktdirektivet följer att återförsälj-ningsställen som bedriver gränsöverskridande distansförsäljning ska använda ett ålderskontrollsystem som, vid tidpunkten för för-säljningen kontrollerar att köparen uppfyller det krav på lägsta ål-der som föreskrivs enligt den nationella rätten i den medlemsstat som är destinationsland. Definitionen av ett sådant ålderskontroll-system är ett dataålderskontroll-system som entydigt bekräftar konsumentens ålder i enlighet med den nationella rätten (artikel 2.36). Tobaksdi-rektivsutredningen har i delbetänkandet (SOU 2015:6 s. 143-144) gjort bedömningen att kravet på kontroll i elektroniska register kan uppfyllas genom kontroll i folkbokföringsregistret. Skäl saknas att i nu aktuellt hänseende göra en annan bedömning.

Behandling av personuppgifter

I artikel 18.5 i tobaksproduktdirektivet uppställs vissa krav beträf-fande hanteringen av personuppgifter. Tobaksdirektivsutredningen har i delbetänkandet (SOU 2015:6 s. 145-146) gjort bedömningen att det med hänsyn till dessa krav är befogat att införa en specialstämmelse i tobakslagen. Regeringen har delat utredningens be-dömning i denna fråga (se prop. 2015/16:82 s. 54-55). De skäl som motiverar en specialbestämmelse för tobaksvaror gör sig gällande även i förhållande till e-cigaretter och påfyllningsbehållare. En mot-svarande bestämmelse bör därför införas.

5.13 Rapporteringsskyldighet för tillverkare och