Gränssnitt för applikation

Solution Sketch

4.4.3 Gränssnitt för applikation

Utifrån den feedback vi fick av användartestet började vi sedan skapa det gränssnitt som använ-daren kommer se vid installationen av produkten.

Gränssnittet skapades med hjälp av programmet Figma som är ett enkelt verktyg att använda för att kunna visualisera enkla men även mer avancera-de gränssnitt. Gränssnittet byggs upp utan koavancera-der och använder sig istället av olika former man kan applicerar i programmet för att skapa sitt gräns-snitt på det sättet. Det går även att infoga bilder för att använda dem istället för att bygga upp ett från grunden via former. Därefter kan olika kopplingar dras mellan de olika sidor som skapas för att efterlikna knappar som tar en vidare till nästa sida. Genom denna funktion kan en hierarki byggas upp och skapa en verklighetstrogen bild av hur det kommer se ut som ett färdigt gränssnitt.

Vårt gränssnitt skapades inte under en iterativ process utan gränssnittet framställdes under en-staka sessioner, men där mycket inspiration togs från den befintliga appen alstra. Där vi försökte efterlikna dess grafiska profil för att skapa en samhörighet mellan vårt arbete och Daresays app alstra. Genom att använda oss utav Figma kunde vi utvärdera gränssnittet kring hur all feedback i appen skulle presenteras samt visualiseras under varje moment.

process som ger en tydlig men enkel feedback till användaren så användaren vet vad som behöver göras vid varje steg för att komma vidare.

4.4.4 3D-Modellering

3D-modellering i form av Computer-Aided De-sign, (CAD) beskriver Tovey (1989) oftast används i slutet av en designprocess för att det kräver en väldigt hög detaljnivå på slutresultatet. Författa-ren utvecklar detta med att beskriva att en design oftast bestäms genom olika skisser och liknande men att detta främst gäller exempelvis konturer eller den generella formen. Detta är självklart inte alltid fallet men det författaren försöker få fram är att utvärderingar av skisser och idéer ofta kan ske relativt informellt där detaljdesignen istället arbe-tas kring och bestäms vid 3D-modellering. Detta då det är svårt att tillåta vaghet i slutresultatet i jämförelse med skisser där oklarheter oftast tillåts och uppskattas.

Westin (1998) beskriver också att det är oftast är mer tidseffektivt i jämförelse med exempelvis en lermodell. Där en lermodell även kan vara

begrän-sad i detaljnivå där plastfolie, färg m.m. behöver användas. Denna jämförelse gör han däremot vid modellerandet av en bil vilket bör tas vid beakt-ning samtidigt som en välgjord fysisk modell ger möjligheten att faktiskt känna och uppfatta en modell i verkligheten.

Vi valde att använda oss av 3D-modellering då vi ansåg att det skulle på bästa sätt representera slutresultatet på ett effektivt sätt. Där vi likt som Tovey (1989) beskriver ville få fram och fastställa den slutgiltiga detaljdesignen genom en tydlig 3D-modell. Den andra anledningen är just för att kunna experimentera kring den valda formen vi valt att gå vidare med efter de användartest som genomförts. Där allt ifrån delarnas ihop sättning, konturer och gestaltning utforskades vidare. Enligt Westin (1998) är detta en fördel med 3D-model-lering där olika alternativ enkelt kan testas och sparas.

4.5 METODDISKUSSION

Resultatet från det här arbetet resulterade i en produkt vi anser kommer förbättra slutanvändar-nas upplevelse jämfört med liknande produkter på marknaden. Genom att ständigt försöka använda oss utav användares åsikter och känslor fram-ställde vi både en produkt med hjälp av ett flertal metoder, men vi skapade även en installationspro-cess med ett tillhörande applikationsgränssnitt. På grund av den rådande pandemi som pågår under den period detta arbete har genomförts har vi inte kunnat involvera användare i den grad vi önskat.

Detta kan ha påverkat vårt resultat på ett negativt sätt då beslut ibland har tagits utan att involvera den riktiga användaren.

Den enkät som skickades ut under arbetet använ-des för att ersätta intervjuer med de användare som stämmer in i vår målgrupp. Fördelen med enkäter är att den har möjligheten att nå ut till fler användare än om det skulle genomföras intervju-er, nackdelen med det är dock att resultatet av en enkät kan variera mellan varje svar och till skillnad från intervjuer är det inte möjligt att be personen att förtydliga eller be den att utveckla sitt svar. Att vi tog fram en persona och flera user stories anser vi dock gjorde att vi kunde gräva ytterligare i vad vår målgrupp tycker och har för behov. Vilket även gjorde att vi kunde ha en bra grund och alltid ha användaren i fokus trots att vi under arbetet haft svårt att nå ut till vår målgrupp.

De metoder vi har valt att använda under arbe-tet anser vi kompletterar varandra på ett sådant sätt att vi har kunnat använda oss av ett resultat från en metod som grund till en annan metod allt eftersom i arbetet och som slutligen kunna appliceras på det slutliga konceptet. Resultatet av vissa metoder, exempelvis enkäten, gav oss inte det resultat eller den mängd svar vi förväntade oss men gav oss trots detta tillräckligt för att vi kunde gå vidare i processen och utnyttja det svar vi fick ut. Där även vissa metoder som vi genomförde un-der ideationsfasen kunde resultera i större utbud om vi, under vissa moment, hade inkluderat utom-stående personer för att hjälpa till med idégenere-rande metoder samt bjuda in till olika diskussioner kring våra lösningar. Då hade vi eventuellt kunna öka det antal alternativ vi framställde och hittat nya tillvägagångssätt för att angripa vår fråge-ställning. Trots detta är vi nöjda med kvalitén och mängden på idéer vi framställde under

ideations-fasen, och anser inte att vi hade brist på alternativ för att kunna utföra metoder för att utvärdera och analysera dem. De metoder vi använt oss för att utvärdera idéerna anser vi har fungerade väldigt bra. Värdemetoden som vi använts oss mest av anser vi gjorde det enkelt för oss att utvärdera och förstå vad som var bättre, sämre och unikt hos varje idé. Där även tillvägagångssättet vi använde oss av metoden konceptviktningsmatris fungerade bra för att utvärdera och analysera det resultat som givits från användartesterna.

Valet av utformningen av produkten tillsammans med den konceptuella lösningen vi har tagit fram anser vi inte har påverkats utav den rådande pan-demi. Dock anser vi att det hade varit bra att få utvärdera idéer mot personer inom vår målgrupp istället för att göra denna utvärdering mot stu-denter inom teknisk design. Den feedback vi fick från användartesterna anser vi dock var väldigt värdefulla trots att de inte tillhör den målgrupp vi var ute efter. Då vi läser samma utbildning som de som genomförde testerna kunde vi hålla dis-kussioner efter testerna för att bolla tankar men även för att be dem förtydliga och motivera deras åsikter ytterligare. En nackdel med de användar-test vi genomförde var att några av deltagarna var personer vi känner och träffar dagligen, vilket är något Arvola (2017) råder en att undvika med anledning att svaren kan bli partiska till vår fördel.

Dock anser vi att det resultat vi fick ut fortfarande kan anses legitimt och ärligt eftersom vi anser att de gick in på en god detaljnivå när de gav feed-back samt kritik på våra lösningar.

5

I detta kapitel kommer samtliga resultat från de metoder som genomförts under projektet att presenteras. Kapitlet är uppdelat utefter design-processens tre olika faser, Inspiration, Ideation och Implementation, där resultatet presenteras i samma kronologisk ordning som i metodkapitlet.

5.1 INSPIRATION

Nedan kommer det resultat som framställdes under inspirationsfasens två delar, informationsin-samling och informationsanalys, att presenteras.

RESULTAT

5.1.1 Informationsinsamling

Denna del innefattar det resultat från de metoder vi använt oss av under inspirationsfasen för att samla information kring området och för att skapa en förståelse av de behov som finns hos både användare och system.

Expertintervju

Utifrån de expertintervjuer som genomfördes kunde vi få bekräftat hur olika processer ser ut hos olika elnätsleverantörer för att kunna aktivera samt använda elmätare med HAN-port. I princip alla elnätsleverantörer meddelade att de i dags-läget inte har en process som fungerar och därav måste skapa den process samt plattform som kommer krävas för att kunna identifiera de kunder som vill aktivera sin HAN-port. Anledningen till att detta inte är lika väletablerat som hos norska elnätsbolag som vi även varit i kontakt med är eftersom den norska regeringen införde ett krav flera år innan Sverige om att alla elmätare ska kunna använda HAN-porten. Sveriges regering

införde detta 2017 och att alla elnätsbolag måste kunna erbjuda sina kunder detta innan år 2025 då de nya funktionskraven, som nämnts tidigare, ska vara i bruk på alla elmätare. I och med de nya funktionskraven på elmätarna meddelade även elnätsbolagen att de inte har hunnit installera alla nya elmätare till sina kunder för att kunna uppfylla dessa funktionskrav.

Genom en intervju med Kampstrup som tillver-kar elmätare som flera olika elnätsleverantörer använder sig utav, fick vi även här bekräftat hur HAN-porten aktiveras och vad som krävs vid akti-veringen. Just denna elmätare som flera elnätsbo-lag använder sig utav är Kampstrup OMNIPOWER och den behöver en modul som kopplas in i elmätaren för att kunderna ska kunna använda sig utav HAN-porten.

Enkät

För att kunna få en förståelse över hur använda-rens tankar kring energiförbrukning i realtid, samt att få en bild över användarnas förutsättningar skickade vi ut en enkät för att undersöka detta i inspirationsfasen. Informationen från enkäten sammanställdes därefter för att enklare kunna analysera och granska vad det egentligen är vi kan ta med och använda oss utav från enkäten.

Utifrån den sammanställning fick vi reda på vart deras elmätare är placerad, vilket visade sig att majoriteten av de som svarade hade sin elmätare utomhus. Denna information (Figur 5.1 nedan) bekräftar det problem Daresay säger att de har, att uppkopplingen mellan elmätaren och molnet kan därav vara svår att säkerställa. Det som även framgick i de svar vi fick, var att även om de som svarade var lite osäkra att hantera proppskåp

(Figur 5.2 ovan) skulle de känna sig tillräcklig säkra för att installera en produkt i elmätaren om det skedde med hjälp av en nätverkssladd. För att få en större helhetsbild av vad användarna känner kring en produkt som läser av energiförbruk-ningen ställdes frågor kring vad de hade velat att produkten ska uppfylla. Detta kunde bland annat vara olika funktioner den skulle innehålla, om den ska gå att flytta samt vad de anser kring installa-tion och uppkopplingen. Här fick vi resultatet att 74% anser att en smidig installation är det absolut viktigaste enligt vår enkät. Sammanställning av enkätresultatet visas i Bilaga 3.

5.1.2 Informationsanalys

Denna del innefattar det resultat från de metoder vi använt oss av under inspirationsfasen för att kunna analysera informationen samt de behov som finns hos både användare och system.

Competitive Product Analysis

Genom att undersöka diverse produkter som läser av elförbrukningen i realtid, kunde vi skapa oss en bild på hur olika produkter skiljer sig åt kring visu-aliseringen av energiförbrukning och vilka funktio-ner de använder sig utav. Vi kunde även se hur de installeras och hur deras process vid installationen av den fysiska produkten är, men även hur den installeras och kopplas mot appen samt internet.

Utifrån det vi fick fram utav denna metod kunde vi sedan använda oss utav som underlag senare i de olika moment vi genomförde. Ett av dessa var metoden kundresor.

Genom att sätta in produkterna i ett koordinatsys-tem med de förvalda kriterierna pris, räckvidd, de-taljerad information, användarvänlig information och användarvänlig installation kunde vi även få

en bättre uppfattning över hur de stod mot varan-dra (Figur 5.3 nedan). När det kommer till kriteriet detaljerad information så jämförde vi endast hur exakt och detaljerat produkten kunde ge använda-re information om elförbrukning. I jämföanvända-relse med kriteriet användarvänlig information där vi istället kollade på hur tydlig och lättförståelig informatio-nen varje produkt gav. Vid kriteriet användarvänlig installation jämförde vi produkternas installations-process för att undersöka hur den såg ut hos de olika produkterna.

Däremot var vi tvungna att ta några antagan-den vid genomförandet av dessa då vi inte hade möjlighet att testa produkterna själva och där information kring vissa produkter var bristfällig.

Därför anser vi att vi inte kunde göra en fullstän-dig bedömning över vilken som var bäst kontra sämst, men där vi anser att metoden ändå gav oss en övergripande bild över hur marknaden såg ut där vi såg att skillnaden mellan produkterna inte är så stora.

Från den analysen som gjordes på olika typer av radiotekniker kunde inte någon bedömning på vilken som ger stabilast uppkoppling göras. För-hoppningen var att en expertintervju skulle kunna svara på frågor och bekräfta våra tankar kring analysen men på grund av den rådande pandemi kunde inte ett intervjutillfälle bokas. Däremot kun-de information kring olika radiofrekvenser hittas där exempelvis radiofrekvensen 2,4 GHz, som bland annat WiFi använder, har större risk till att få störningar då det är en väldigt vanlig frekvens.

Däremot så kräver andra radiotekniker som exem-pelvis Z-Wave, som istället använder frekvensen 915 MHz, en Smarthub vilket i så fall blir ett krav på användaren att ha sedan tidigare eller köpa.

Kundresor

Arbetet har omfattats av ett flertal olika kundresor som genom arbetets gång varierat i omfattning, område samt hur detaljerad kundresan har varit.

I början av inspirationsfasen exkluderades olika känslor som uppstod vid varje steg, detta då vi genomförde kundresorna med målet att kunna skapa oss en jämförelse på vad varje produkt innehåller för olika installationssteg. Då dessa genomfördes på alla produkter vi använde oss utav under metoden Competitive Product Analy-sis var vi mer intresserad av att se hur alla pro-dukter löser varje steg och om det är steg vi vill använda oss utav eller ta bort när vi skapar vår installationsprocess. Den största skillnaden i dessa kundresor var ifall produkten använde sig utav klämmor som fästs kring ledningarna i elcentralen.

De produkter som använde sig utav dessa kläm-mer behöver installeras av en utbildad elektriker, medan andra produkter kunde installeras av an-vändaren själv. Detta var den stora skillnaden i de kundresor som skapades och innebar att produk-ten användaren själv installerade undvek ett flertal steg. Vilket även visualiseras i Figur 5.4 och Figur 5.5 nedan. Allt eftersom vår bild kring de olika

Persona

Genom användningen av metoden kunde vi få en bättre bild över vår målgrupp och vad deras behov kring området är. Där vi med hjälp av personan bland annat kunde fastställa vad målgruppens motivationer och drivkrafter är, hur teknisk kunni-ga de är och vad som kan göra dem frustrerade.

Generellt så visar vår persona på att målgrup-pen är mellan 45-60 år gammal och har en god ekonomi. Personan är öppen för att prova på nya saker när det kommer till tekniska produkter men ogillar när de inte fungerar som de ska. Hen gillar att göra rätt för sig samt att ha kontroll över sin vardag, vilket är de två största anledningarna till att målgruppen vill ha en bättre översikt över sin energiförbrukning. Resultatet kunde vi sedan ha som grund till det vidare arbetet och lättare få oss att alltid ha användaren i fokus. Personan visas i Bilaga 4.

kundresorna började klarna, så började vi utforska och diskutera kring olika ändringar som vi ansåg skulle leda till en förbättrad användarupplevelse för kunderna som använder sig utav produkten.

Figur 5.4: Visualisering av kundresa med elmätare som använder klämmor.

User Stories

De framtagna scenarier som skapades med hjälp av User stories gav oss en djupare förståelse kring användarens upplevelser. Genom de diskussioner som genomfördes i samband med utförandet av denna metod kunde vi kategorisera de olika scenarion som togs fram samt sålla ut förslag som vi inte ansåg passade. De fem scenarier som slutligen valdes ut var sedan med som stöd under arbetets gång när produkten och installationspro-cessen framställdes.

Som en husägare vill jag ha kontroll över mitt hem för att säkerställa att allt fungerar som det ska.

Som en tekniskt okunnig person vill jag inte begränsas av teknik p.g.a. bristande kunska-per för att undvika frustration.

Som en husägare vill jag kunna lösa de flesta av problemen som uppkommer med produkter snabbt och enkelt för att vara tidseffektiv.

Som en villaägare vill jag ha en översikt över mina kostnader för att de inte ska sticka iväg.

Som en husägare vill jag ha bättre koll på min energiförbrukning för att bidra till ett bättra samhälle.

5.2 IDEATION

Här presenteras resultatet från de metoder som genomfördes under ideationssfasen.

5.2.1 Generera

Denna del beskriver det resultat som framställdes av de metoder vi använt oss av under ideationsfasen för att idégenerera.

Under de sessioner som genomfördes för att idégenerera kring formen av produkten, hur installationsprocessen ska se ut samt hur vi skulle kunna säkerställa en stabil uppkoppling använde vi oss utav metoderna Crazy 8, Braindrawing och Brainstorming. Resultat av dessa metoder resul-terade i att vi i ett tidigt skede fattade ett beslut kring hur vi ska säkerställa en stabil uppkoppling, eller åtminstone förbättra möjligheten för att få en bättre anslutning. Det beslut vi fattade var att vi från detta skede ska jobba med att det ska vara en lösning med två-i-en lösning, och med det menar vi att gatewayen ska ha en tillhörande signalför-stärkare som går att flytta ut ifall uppkopplingen är dålig. Anledningen till denna lösning var att vi ansåg att en stabil uppkoppling inte endast beror på vilken radioteknik man använder utan även vad produkten har för funktion och hur flexibel den är.

Med tanke på detta koncept valde vi att gå vidare

Figur 5.5: Visualisering av kundresa med elmätare som använder HAN-port.

5.2.2 Värdera

Denna del innefattar det resultat som togs fram från de metoder vi använt oss av under ideationsfasen för att värdera de idéer som framställdes.

Resultatet av de olika utvärderingar som genom-fördes under ideationsfasen resulterade i att vi kunde genom metoder och tillsammans med användare sålla bort flera koncept och idéer. Vi kunde därmed fastställa vilka koncept vi skulle gå vidare med för att skapa de fysiska prototyper-med att använda oss av radioteknikerna WiFi och Bluetooth. Detta då WiFi är så pass väletablerat och finns i gemenemans hem. Anledningen till bluetooth är för att ihopkopplingen mellan signal-förstärkaren och gatewayen ska vara så enkel som möjligt. Där signalförstärkaren kopplas ihop au-tomatiskt med gatewayen när den tas av, likt hur

In document Realtidsenergi: Ett designkoncept som möjliggör avläsning av elförbrukning i realtid (Page 34-44)