Strömförsörjning
6.2 INSTALLATION & FEEDBACK
Produktens installationsprocess bestämdes till en installations-process som sker via en app. Den första sida användaren kommer till är en enkel sida, där det inte finns något att klicka på förutom knappen “Kom igång”, alstra som står i större bokstäver, Umeå Energi och en text om att följa elförbrukningen i mobilen.
När användaren trycker på “Kom igång” kommer användaren mötas av en bild samt instruktioner för hur produkten ska kopplas in i elmätaren på ett korrekt sätt. När användaren sedan har kopp-lat in nätverkskabeln kommer lampan börja lysa i ett konstant vitt sken för att visualisera att pro-dukten är igång. När användaren anser att hen är färdig med detta steg måste användaren klicka på knappen “Gå Vidare” för att komma till nästa steg i installationen.
Nästa steg i installationen ska användaren koppla samman produkten och appen genom den QR-koden som är på placerade på baksidan av produkten. Appen berättar även för användaren vart QR-koden är placerad för att försöka undvika eventuella irritationsmoment eller frågetecken kring detta steg av installationen. I samband med att användaren kommer till detta steg kommer den lampa som är placerad på signalförstärkaren börja lysa i blått, men börjar även rotera för att indikera att produkten håller på att ansluta eller koppla med något.
När användaren har skannat QR-koden och kopplingen mellan gateway och appen blir lyckad, kommer feedback upp i appen om att den har blivit kopplade. Ifall gatewayen mot förmodan skulle vara så att användaren inte lyckas koppla produkten och appen så kommer det istället ett meddelande som beskriver att kopplingen miss-lyckades. Denna feedback anser vi endast kommer ske ifall produkten inte är kopplad in i elmätaren eller att produkten är skadad. Den information som användaren får via appen är att appen inte känner av produkten och att användaren ombeds att säkerställa att produkten är korrekt inkopplat i elmätaren samt en symbol att anslutningen miss-lyckades. Det som kommer visas på skärmen när användaren lyckas med kopplingen är en symbol för att visualisera att kopplingen blev lyckad med en text som säger “Kopplad!”.
När användaren sedan har lyckats att koppla ap-pen med produkten kommer apap-pen automatiskt ta användaren vidare till nästa steg i installationen utan att användaren behöver göra ett aktivt val för att ta sig vidare. När användaren kommer till nästa steg i installationen kommer användaren kunna välja mellan olika tillgängliga nätverk som pro-dukten kan ansluta till. Vi har valt att använda oss utav detta steg för att skapa en känsla av kontroll till användaren, och att de känner sig säker kring vilket nätverk produkten ansluts till trots att upp-kopplingen skulle kunna ske automatiskt.
Då en del av vårt examensarbete var att undersö-ka ifall det går att säkerställa en stabil uppkoppling har vi försökt lösa detta genom att använda oss utav den tillhörande signalförstärkaren till pro-dukten. I och med att vi har en signalförstärkare som användaren kan flytta ut en bit anser vi, som tidigare nämnts, att vi kan höja sannolikheten till en stabil uppkoppling för användaren jämfört med de konkurrerande produkter vi kunnat hitta på marknaden. Med denna lösning har vi därmed lagt till en knapp där det står “Mitt nätverk syns inte”.
Om användaren inte hittar sitt nätverk och väljer att klicka på denna knapp kommer ett meddelan-de upp i appen som ger två lösningar som even-tuellt kan lösa problemet. Den första lösningen som appen ger användaren är att hen ska placera produkten utanför elskåpet, som elmätare ofta är gömd bakom. Om detta inte löser problemet står
Utöver ikonen kommer även feedback i appen att ges. Om det är så att användaren misslyckas att ansluta till sitt nätverket, så kom-mer ett meddelande upp på appen som meddelar att anslutningen misslyckades och som ber användaren försöka igen samt att det kan bero på att användaren skrivit in ett felaktigt lösenord.
När användaren sedan har anslutit till nätverket genom att följa dessa steg eller lyckades utan att behöva klicka på knappen “Mitt nätverk syns inte”, kommer appen visa en bekräftelse att produk-ten har anslutit till nätverket. Denna bekräftelse ser likadan ut som den som bekräftade att produkten och appen kopplade samman men skillnaden här är att den tillhörande texten “Kopplad!” har bytts ut till “Ansluten!”.
När användaren sedan är ansluten till nätverket är installationen färdig och användaren kommer automatiskt in till startsidan till alstra. Här har vi även skapat en egen sida som endast kommer vara synlig för användaren direkt efter installationen. Anledningen till att vi valt att skapa en egen startsida istället för att använda den befintliga är för att användaren ska kunna avsluta installations-processen med en positiv upplevelse kring installationen då den välkomnas till Alstra. Lampan på signalförstärkaren kommer även vid detta skede övergå från det blåa roterande skenet till ett vitt konstant sken.
det även att användaren kan ta loss den tillhörande signalförstär-karen och placera den upp till 10 meter närmare routern och se-dan koppla in signalförstärkaren i ett eluttag för att sese-dan försöka hitta nätverket på nytt. När signalförstärkaren separeras kommer en sladd-ikon börja lysa, vilket i vanliga fall är dold hos produkten.
Denna lampa är där för att indikera till användaren att den måste ansluta förstärkaren till ett eluttag.
Feedbacken som produkten förmedlar under hela installationsprocessen slutade med att den endast kommer förmedla information till användaren ge-nom att använda sig utav den lampa signalförstär-karen har. När produkten kopplas in i elmätaren med hjälp av nätverkssladden kommer produkten börja lysa vitt i ett konstant sken. Valet av den vita färgen bestämdes genom de användartester vi ge-nomförde där användarna ansåg att det var tydligt att produkten gick igång och att den fungerar. Vi hade som tidigare nämnt, ett alternativ där färgen grön användes för samma budskap, denna färg framgick även som tydlig hos användarna men med tanke på att det är människor som har en färgdefekt kring den gröna färgen (McKay, 2013) valde vi istället att gå på den vita färgen.
När användaren ska ansluta till sitt nätverk eller skannar QR-koden på produkten kommer lampan övergå till ett blått sken som roterar kring lampan.
Denna feedback ansågs också som tydlig och att många användare från användartestet kände igen den blå färgen från när exempelvis när hörlurar ska kopplas till telefonen, där brukar nämligen också den blå färgen användas samtidigt som det pulserar.
När produkten inte har internetuppkoppling kommer lampan sluta lysa i ett konstant vitt
sken och övergå till det roterande blåa skenet igen för att skapa uppmärksamhet till produkten och att försöka meddela att produkten försöker ansluta till något, precis som den gjorde under installationsprocessen. Vi valde att fortsätta med den blåa färgen istället för att använda oss utav en annan färg som exempelvis röd för detta, då användarna tyckte att färgen passade bra och att de har tidigare erfarenheter om att, blinkande blå färg, indikerar på att något försöker ansluta. De påpekade även att när röd färg användes istället för den blåa färgen, fick de en känsla av att den snarare var trasig eller att något mer allvarligt var fel. Detta motiveras även genom den teori om färg som är skriven tidigare i kontexten, där McKay (2013) menar att blå färg är mer neutral och röd färg ofta används för att indikera fara eller mer allvarliga situationer.
När produkten sedan får internetuppkoppling kommer det blåa roterande skenet stanna och övergå till det vita konstanta skenet igen.
När signalförstärkaren är frånkopplad från produkten och försörjs av batteriet, kommer en lampan med en sladd-ikon börja lysa i vitt för att meddela användaren att den fungerar, men att det behövs någon typ av interaktion med produk-ten.
7
Det här kapitlet kommer diskutera resultatet i förhållande till dess relevans, teori samt rekom-mendationer för fortsatt arbete.Som vi tidigare har presenterat under bakgrunden till arbetet, har samhället blivit allt mer miljömed-vetet. Detta har lett till att människor fattar fler beslut med mål att försöka minska sin miljöpåver-kan. Därav är det viktigt att de bästa möjliga för-utsättningarna finns för de personer som vill göra miljömedvetna beslut. Genom de nya funktions-kraven som kommer införas innan 2025 kommer de öka möjligheterna för dessa människor att minska sin miljöpåverkan. Dessa funktionskrav kommer även kunna skapa möjligheter att minska sin elförbrukning då det är möjligt att läsa av sin elförbrukning i realtid. Om problematiken som Daresay samt Umeå Energi identifierade kring internetuppkopplingen mellan elmätare samt husets nätverk inte kan säkerställas, elimineras möjligheterna till att försöka minska sin miljöpå-verkan. Genom den lösning som vi framställt behöver dessa möjligheter inte längre elimineras för alla, utan kommer istället utöka möjligheten till ett allt mer miljömedvetet hushåll.
Den svenska marknaden kring det område vårt examensarbete berör, är som sagt inte lika etable-rat på samma sätt som i exempelvis Norge. Vårt koncept på den gateway vi framställt kommer där-för kunna skapa en grund där-för andra där-företag att ef-terlikna för att att lösa problematiken kring stabil uppkoppling. Därmed kommer företagen utveckla nya och bättre produkter som är anpassade till en större mängd människor, oberoende vart deras elmätare är installerad. Vilket i sin tur kommer gynna samhället då de kan göra klimatsmarta val kring sin elförbrukning. Sen kommer det i sin tur resultera i att jordens naturresurser inte förbrukas i samma utsträckning och därmed skapar en mer hälsosam miljö på jorden.
Diskussion
7.1 SLUTSATS
Utifrån vår frågeställning som vi arbetat kring un-der detta arbete, anser vi att design kan användas för att stödja en användarvänlig installation och genom teori kan detta också uppmuntra använda-ren till en positiv inställning för att fortsätta bruka
produkten långt efter installation. Genom de tre steg som Norman (2005) nämner: Visceral-, Behavi-oral-, och Reflective design.
Kan en produkt uppfylla dessa steg menar Norman att produkten har en lyckad design och därmed uppnått en emotional design. Genom att använda oss av teori från Monö (1997) och hur människor uppfattar former kunde vi designa ett koncept som ansågs som både diskret och enkel genom sina runda och mjuka former. Där vi även kunde bryta denna kontrast på ett estetiskt sätt genom den detalj som är placerad på framsidan av signalförstärkaren. Genom användningen av skarpare kanter samt en nivåskillnad på ovansidan av signalförstärkaren skapas ett intresseväckan-de första intryck hos produkten. Där även intresseväckan-dess cirkelrunda lampa skapar ett estetiskt tilltalande intryck när lampan lyser både i det vita men även blåa roterande skenet. Detta anser vi då kommer stimulera det första steget Norman pratar om, vil-ket var Visceral design som handlar om att skapa ett intresse hos användaren.
För att sedan stimulera Behavioral design, menar Norman (2005) att produkten måste fungera som den ska samt på det sätt som användaren förvän-tar sig att den ska göra. Här har designen på pro-dukten ingen betydelse, utan att det handlar om att designa produkten så den passa och fungerar tillsammans med användaren. Därav anser vi att installationsprocessen måste vara tydlig och enkel samt att användaren känner att den har kontroll över vad som händer, och att det inte upplevs att produkten har kontrollen över installationen. Där designval har fokuserats kring användbarhet och för vilka steg som passar bäst under installatio-nen. För att då kunna underlätta komplexiteten samt irritationsmomenten under installationen men även när användaren stöter på problem under processen.