• No results found

Hur kan graffiti användas i Karlstad?

In document Graffiti i Karlstad (Page 32-36)

4. Utbud och restriktioner

4.4 Hur kan graffiti användas i Karlstad?

Vad kan kommunen i Karlstad göra för att skapa mer möjligheter att utöva graffiti som konstform? Det finns olika sätt att främja graffitin som andra städer och länder har gjort, både historiskt och idag. Men hur kommer det sig att konstnärer får med sig ett helt samhälle och börjar måla i det offentliga rummet? Judith F Baca är den konstnär som startade projektet ”The great wall of Los Angeles”, tillsammans med 80 ungdomar mellan 14 och 21 år och av olika etniskt ursprung, som blev hänvisade dit av justitiedepartementet.

Projektet att måla Los Angeles historia på en stor flodbanksvägg pågick 1976, 1978-1981 och 1983, och mer än 400 ungdomar har varit delaktiga under dessa år (”The great wall of Los Angeles”). Varje år målades nya händelser, som till exempel första och andra världskriget, spanjorernas ankomst till LA från Mexiko och målningar som visar kampen för de homosexuellas rättigheter under 1950-talet. Ungdomarna fick lön genom ett sommarjobbsprogram och fick söka anställning i projektet efter intervjuer. Så med det här exemplet kan vi se att målningar i det offentliga rummet kan skapa både kreativitet och arbetstillfällen för unga.

Under sommaren 2012 så målade två studenter kabelskåpen i Karlstad city. De studerade vid Sundsta Älvkullegymnasiet och hade målandet som projektarbete. Med tillåtelse från Karlstad elnät fick de måla kabelskåp där en stor ström av människor går förbi varje dag. Detta kan vi kalla för konst i det offentliga rummet. Syftet var att pigga upp stadsbilden och att göra folk glada. Jag frågade Ulrika Krantz Tedfelt som jobbar på Karlstads elnät hur processen gick till när idén om att måla kabelskåpen kom till liv. ”Vi gillade idén, tanken bakom och de skisser de visade upp. I processen tittade vi så klart på hur skisserna såg ut men även hur de ommålade elskåpen skulle passa in i den stadsmiljö de står” sade hon. Jag frågade henne också om det hade varit samma urvalsprocess om det hade varit två graffitimålare som hade haft idén med att måla kabelskåpen. Hon svarade: “Vad gäller din fråga så kommer vi resonera på samma sätt om vi får liknande förfrågningar, oavsett om motivet är i graffitiform, landskapsmålningar, porträtt eller vad som helst. Vi säger inte nej på grund av konstformen utan ser till helheten. Vad är det för tanke bakom motiven och hur passar det in i den aktuella stadsbilden.” Så i teorin vore det inga problem att komma med idéer till kommunen även om du är graffitimålare och vill måla graffiti på offentliga platser ägda av kommunen. Det är dialogen mellan de olika parterna som är viktig. Projektet med målningarna på kabelskåpen kommer senare att utvärderas.

Judith F Bacas målade Los Angeles historia på flodbanksväggen och på samma vis kan Karlstads historia och miljöer målas med graffiti här. Detta var även något som Tim Hontwedt pratade om, att främja Värmland med hjälp av graffiti, visa upp Värmlands alla sidor precis som Judith F Baca visade upp Los Angeles. Målare B hade också ett förslag på hur vi skulle kunna få Karlstad att bli en mer attraktiv

graffitistad för målare. Hen vill att graffitimålarna ska kunna ”prodda” ihop. Med prodda menas att man målar en stor målning tillsammans. Inte klassisk graffiti med bokstäver utan också med figurer. Hen tycker att detta är något som kan göras vartannat år för att få en kul variation i kommunen. Hen tror också att det är ett sätt att minska taggandet och den olagliga graffitin. Målare B säger: ”Ger man alla målare en chans att vara med så ger de respekt till kommunen och målarna som varit med, genom att inte måla i en tunnel där det är en fin målning.” Skulle Karlstad kommun vilja så verkar det ändå som att de kan få med graffitimålare för att göra sådana här projekt. Att ta bort den olagliga graffitin helt är svårt men att ha en dialog mellan alla aktörer verkar vara det bästa sättet.

Det är inte bara unga som man pratar om när det handlar om graffiti och rätten att få utöva sin konst. Vi kan även hitta sätt att främja graffitin hos seniorerna. I Finland så finns det ett projekt som kallas K65. K65 är en grupp seniorer över 65 år som målar graffiti. Gruppen bildades 2009 och fler och fler anmälde sig till projektet och till slut blev de ett helt crew. 2008 avskaffade Finland sin nolltoleranslag mot graffiti och synsättet på gatukonst och graffiti har förändrats i och med det. Veera Jalava är konstpedagogen som bildade K65 och hon säger: ”Seniorerna erbjuds en hobby som är dagsaktuell och har samhällsanknytning” (”Graffitigruppen K65, lite äldre än snittet”). Crewet målar för det mesta i Helsingfors men man kan beställa en K65 workshop så åker de runt och målar hos andra seniorgrupper. Så varför inte testa något sådant hos seniorernas hus i Karlstad? Jag tror absolut att det skulle vara intressant och spännande för seniorerna även här i Karlstad. Karlstads kommun har ett eget seniorernas hus som tillhör kommunens öppna verksamhet, så varför inte ha en workshop där på samma sätt som de haft graffitiworkshops genom UNO.

Målare A har en idé om att en laglig graffitivägg utanför museet på Sandgrundsudden skulle vara ett bra förslag för en laglig vägg i Karlstad city. De målare jag har pratat med vill ha ett lagligt alternativ närmre stadskärnan. Under årets varmare månader skulle målare stå och utöva graffiti medan det är folk i omlopp runt om väggen. De mobila kuberna som fortfarande finns hos Karlstads kommun skulle också kunna användas mer inne i city. På det viset skulle mer människor se hur det går till när de målar och att toleransen för graffiti skulle öka om det syntes mer utåt att laglig graffiti utövas. Det går även att arbeta mer med graffiti i skolan förutom de Skapande skola

projekt jag redan nämnt. Det går att få in graffiti i bildlektioner och få barn och ungdomar att prova på graffiti tidigt. Sprayburkar är som vilket bildmaterial som helst. Men att det kanske skapar en mer problematik då graffitin anses kriminell och de tror att det kommer målas mer olagligt utanför skolan. Det kan man givetvis aldrig veta men att försöka främja graffitin som vilken konstform som helst. Det är även husägarna själva som bestämmer vad som sker med deras fasader och väggar. Fastighetsägare som inte har något med kommunen att göra bestämmer själva om det vill att det ska saneras eller inte på deras mark. De har även möjlighet att välja om graffiti ska få målas lagligt på deras väggar. Ett exempel är Fascinate i Stockholm som är en laglig målning av Circle och Tarik i ett industriområde. Den målades 1989. Fastighetsskötaren till detta hus tillät att den målades. Stockholm stadsbyggnadsnämnd vill dock riva byggnaden med graffitimålningen eftersom de strider mot deras nolltolerans, medan Stockholms stadsmuseum tycker att det har ett kulturvärde och bör vara kvar. Denna målning kan vara en av Europas äldsta och bäst bevarade graffitimålningar (Kimvall 15-16).

Karlstads kommun skulle även kunna jobba mer med att marknadsföra att de har en laglig graffitivägg. De använder sociala medier och kan då använda sig av både Facebook och Twitter för att marknadsföra den lagliga väggen. På Karlstads kommuns hemsida har jag inte hittat någon information om den lagliga väggen. Är inte detta något att vara stolta över att vi faktiskt har här? Eller är det just därför att det är en problematisk fråga och graffiti förknippas med klotter? Den 30 april 2013 blev det officiellt att Riksteaterns Art of the streets följs upp av ett nytt projekt. Walls of fame kommer den 4 augusti 2013 till Karlstad och har med sig tre av de bästa graffitikonstnärerna i världen: Mad C från Tyskland, Bates från Danmark och KAOS från Sverige. Walls of fame kommer till fem svenska städer som har lagliga väggar och det är en hyllningsturné till den öppna väggen (Enström).

In document Graffiti i Karlstad (Page 32-36)

Related documents