Nedan följer en analys av standardens samtliga kvalitativa egenskaper och hur resultatet ser att SOA förhåller sig till dessa.
✓ Effectivity
Standarden definierar effectivity som noggrannhet och full- ständighet med vilken användarna uppnår givna mål. Från resultatet går det att tyda att respondenternas projekt hade olika verksamhetsmål som skulle uppfyllas. Verksamhetsmålen var bland annat att minska ledtid, öka användbarhet, öka modul-
Detta indikerar på att SOA bidrar till effectivity eftersom att resp- ondenterna hade givna verksamhetsmål som skulle uppfyllas.
✓ Efficiency
Resultatet indikerar att samtliga respondenter har en gemensam bild av efficiency och dess innebörd. Standarden definierar efficiency som hur resurser används. Dr. Amer Catic menar att om ledtiden minskar kan användarna undgå att jobba mindre. Vidare förklarar han att genom optimering av mänskliga resurser kunde användarna växla mellan projekt och därmed öka efficiency. Dr. Amer Catic anser att SOA kunde förkorta tiden det tog att slutföra en uppgift samt göra användarna effektivare i deras verksamhet. Petter Kvarnfors menar att det egentligen inte beror på vilken systemdesign som väljs för att uppnå efficiency. Ola Lindfeldt förklarar att det hänger på hur det implementeras; om det är stabilt, bra genomtänkt och har en bra prestanda. Han menar dock att SOA har fördelen att göra det lättare för användare att snabbare slutföra en uppgift eftersom tjänster sammanfogas. Resultatet från empirisk datainsamling och vår teori indikerar att SOA bidrar till efficiency eftersom att det tillåter en enkel fördelning av resurser. Vår analys är att det leder till att användare snabbare kan slutföra sina uppgifter och vara anpassningsbara vid olika typer av arbete.
✓ Satisfaction
Dr. Amer Catic menar att användarna blev nöjda efter implemen- tationen eftersom att SOA eliminerar riskmomentet (se fråga 3 Har ni upplevt att användarna blivit mer nöjda efter en implement- ation av SOA? Var de mer nöjda innan implementationen? sida 30). Petter Kvarnfors förklarar att en implementation av SOA medför att användarnas behov uppfylls fortare och enklare av systemet. Vidare förklarar Petter Kvarnfors att SOA bidrar till att nya önskemål och krav på systemet enklare kan införas. Från resultatet kunde vi interpretera skildringar i respondenternas projekt bland annat att de var ostrukturerade innan en implementation av SOA. Hurwitz, Bloor, Kaufman & Dr. Halper förklarar att om system kan utformas för att spegla hur verksamheter fungerar, det vill säga om tekniken är anpassad efter företagens behov, kan affärer och teknik kombineras till framgång [3]. Standarden definierar satisfaction som till vilken utsträckning användarnas behov är uppfyllda när en produkt eller ett system används i ett givet sammanhang. Ur både respondenternas och litteraturens perspektiv tolkar vi att det är en fördel att ha en SOA arkitektur.
✓ Freedom from risk
Enligt standarden definieras freedom from risk som till vilken utsträckning en produkt eller ett system minskar den potentiella risken för ekonomi och risken för hälsa eller miljö. Vi har fått indikationer på att resultatet stämmer överens med standardens definition. Petter Kvarnfors menar att hela syftet med SOA implementationen är att få en struktur för de som jobbar med systemet. Vidare förklarar han att SOA bidrar till att användarna får mer kontroll över arbetsuppgifterna och detta kan till exempel leda till mindre stress. Ola Lindtfeldt menar att det beror på användaren hur mycket SOA kan bidra till freedom from risk eftersom att det finns datorvana och icke datorvana användare. Detta menar han är en viktig faktor som ska tas i beaktande när det talas om freedom from risk. Dr. Amer Catic menar att aspekten ekonomisk risk inom freedom from risk minskas eftersom SOA gör det möjligt att undvika beroendet av mjukvaruleverantörer. Vi tolkar detta som att SOA bidrar till freedom from risk men att det beror på olika aspekter inom organisationer.
✓ Context coverage
Context coverage definieras enligt standarden som till vilken utsträckning en produkt eller ett system kan användas med context completeness och flexibility. För att uppnå context coverage krävs det att standardens alla kvalitativa egenskaper (se sid 16 Context coverage ur avsnitt 2.4.2 Definition av kvalitativa egenskaper) samt flexibility uppfyllts. Resultatet indikerar att respondenterna har ett gott ställningstagande för context completeness. Respondenter valde att ha sin ståndpunkt på den positiva delen av skalan gällande samtliga kvalitativa egenskaper. Vi tolkar respondenternas resultat som pekar på att SOA bidrar till context completeness. Flexibility definieras enligt standarden som till vilken utsträckning en produkt eller ett system kan användas med effectiveness, efficiency, freedom from risk och satisfaction i situationer utöver de som ursprungligen angetts i kraven. Vi tolkade flexibility som en möjlighet att utnyttja SOA för att bygga vidare och utöka till nya användare. Samtliga respondenter beskriver att SOA gick att bygga vidare på och att utöka till nya användare. Robert Sandell menar att det ska gå att jobba evolutionärt, det vill säga kunna bygga- och förädla successivt. Enligt Josuttis är flexibility avgörande inom alla stora företag och stora distribuerade system samt att det har blivit en
kraven mot SOA. Resultatet pekar på att flexibility är en viktig aspekt inom SOA-inriktade verksamheter.
5.3 Sammanfattning
Kvalitativa egenskaper och affärsnytta pekar på en tydlig koppling mellan varandra. Teori och resultat indikerar på ett starkt samband. Ibrahim, Holley & Josuttis menar att SOA är en av de viktigaste arkitektoniska stilar som organisationer strävar efter att införa på grund av dess koppling till affärsnytta [2]. Vår analys är att alla respondenter är överens om att affärsnytta är en viktig aspekt och bör strävas efter i all omfattning. SOA är en bidragande faktor som kan hjälpa till på vägen. Robert Sandell menar att det som avgör hur mycket SOA bidrar till affärsnyttan är hur den implementeras. Vi har funnit indikationer på andra kvalitativa egenskaper från resultatet samt den teoretiska referensramen, dessa var usability, reusability, modularity och standardization. O’Brien, Bass & Merson menar bland annat att tjänster är återanvändbara [4]. Robert Sandell förklarar att återanvändbarhet, utbyt- barhet och standardisering är viktiga begrepp inom SOA. Med utgångspunkt från detta är vår tolkning att dessa kvalitativa egenskaper räknas som framgångsfaktorer i lyckade projekt samt att de ses som viktiga aspekter inom en implementation av SOA.
6. Diskussion
--- Följande kapitel behandlar diskussion som följs av en slutsats samt förslag till vidare forskning.
--- Vårt urval bygger på expertis från programvaruindustrin med erfarenhet från lyckade SOA projekt som gör att vi diskuterar vår teoretiska referensram samt resultat från empirisk datainsamling med visst men ringa underlag för generaliserande antaganden. Vi har verifierat resultaten mot experter i djupintervjuer [25]. Eftersom att respondenternas projekt var lyckade kunde vi se indikationer om SOA bidrog till kvalitativa egenskaper samt inom vilken aspekt av affärsnytta.
Affärsnytta är ett svårdefinierat begrepp. Vår teoretiska referensram samt resultat från empirisk datainsamling talar för att det finns olika typer av affärsnyttor för olika typer av verksamheter. Vi ser indikationer på att det beror på vad verksamheten har för verksamhetsmål och behov som sedan styr vilken typ av affärsnytta verksamheten strävar efter. Dr. Amer Catic förklarar att verksamhetsområden har som mål att nå olika typer av affärsnyttor.
Lundberg [7] förklarar att affärsnytta består av två olika typer, kvalitativ nytta och ekonomisk nytta, detta stöds även utav Dr. Amer Catic. Kvalitativ nytta beskrivs av Ottersten & Balic [21] som nyttoeffekter. Detta skulle kunna ge indikationer på att kvalitativ nytta baseras på nyttoeffekter som består av kvalitativa egenskaper så som effectivity, efficiency, satisfaction, freedom from risk och context coverage som i sin tur definierar den typ av nytta verksamheten får genom användning av systemet. Resultatet talar för att verksamheter bland annat implementerar SOA för att enklare uppnå givna verksamhetsmål. Det kan vara för att få kortare ledtid vilket innebär att det går fortare att utföra en viss uppgift, detta talar för efficiency. Ett annat verksamhetsmål kan vara modularitet som möjliggör enkla förändringar, detta talar för flexibility. Vi ser indikationer på att SOA kan bidra till kvalitativa egenskaper allt eftersom verksamheterna analyserar sina behov. Gartner [13] förklarar att SOA kan hjälpa IT att möta företagens krav genom anpassningsförmåga.
Ur respondenternas svar från attitydundersökningen ser vi att standardens samtliga kvalitativa egenskaper bidrog till positiva värden både ekonomiskt (i
skaper sida 41). Flexibility är en av de viktigaste verksamhetsmålen och nytto- effekter en verksamhet kan uppnå. Josuttis berättar att inom alla stora verksamheter är flexibilitet avgörande och att det har blivit en viktig nytta inom verksamheter [9] vilket även stöds av Robert Sandell och Dr. Amer Catic. Vi ser vidare indikationer på att SOA inte ger någon garanti på att det skulle generera affärsnytta direkt. För att implementera SOA som ska generera affärsnytta förklarar Robert Sandell att alla i projektet bör vara med från start, från ledningen ner till slutanvändaren. Det talar för att ur ett affärsmässigt perspektiv ger SOA ingen kortsiktig ekonomisk nytta. Dr. Amer Catic förklarar att de intäkterna som genererats fram har kommit långt efter projektet och påverkats av så många andra parametrar att det är svårt att veta. Hurwitz, Bloor, Kaufman & Dr. Halper [3] förklarar att hitta bra sätt att återanvända flera års investeringar i system betyder väl investerade pengar. Vi kan se liknande indikationer från resultatet från fråga två (I vilken utsträckning bidrog SOA till intäktsökning ur avsnitt 4.2.2 Attitydundersökning av affärsnytta) där vi ser att två av respondenterna anser att SOA inte bidrar till någon intäktsökning efter en implementation.
Vi har även fått ett utfall av andra viktiga perspektiv för en implementation av SOA. Användbarhet var ett kvalitativt krav som ständigt återfanns och något som var viktigt efter implementationen. Efter att vi analyserat resultatet och teorin ser vi indikationer att med hjälp av användbarhet i systemen kan de kvalitativa egenskaperna uppnås och därmed hjälpa till för att ett projekt ska vara framgångsrikt. Detta indikerar att användbarhet är viktigt för de kvalitativa egenskaperna. Det är även ett mål som respondenterna i vårt fall förväntar sig som ett lyckat resultat, det vill säga att man bland annat gick över från manuell hantering till automatisk hantering av data i respektive fall.
6.1 Slutsats
Resultatet från attitydundersökningen har gett positiva utslag där vi kan se att tre av fyra respondenter har svarat på den positiva sidan av skalan. Detta skulle kunna ge indikationer på att SOA bidrog till de kvalitativa egenskaperna i de enskilda fallen. Storleken på undersökningen bidrar till att den får ett tunt underlag för att kunna dra en slutsats. Vi tolkar kvalitativa egenskaper som nyttoeffekter i en verksamhet som i sin tur skapar kvalitativ nytta. Detta pekar på att dessa genereras fram vid användning av systemet. Vår tolkning är att kvalitativa egenskaper är en del av kvalitativ nytta som är en aspekt av affärsnytta.
Givet undersökningens ringa omfattning kan vi endast se indikationer på att SOA bidrar till kvalitativa egenskaper inom aspekten av kvalitativ nytta som i
sin tur talar för att det kan generera affärsnytta. Detta öppnar upp frågeställningen för vidare forskning och en bredare forskningsansats.