Bidrar SOA till kvalitativa egenskaper och inom vilken aspekt av affärsnytta? - Bidrar SOA till affärsnytta?

Teknik och samhälle Datavetenskap

Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå

Bidrar SOA till kvalitativa egenskaper och inom vilken

aspekt av affärsnytta?

Bidrar SOA till affärsnytta?

Does SOA contribute to quality attributes and in what aspect of

business value?

Does SOA contribute to business value?

Mirel Bikic Amir Pllana

Kandidatexamen 180 hp Handledare: Kristian Ekberg

Datavetenskap Andrabedömare: Rolf Axelsson

Informationsarkitekt 2013-08-28

Sammanfattning

Affärsnytta är ett mångtydigt och svårdefinierat begrepp, men det är något som alla verksamheter vill uppnå.

Uppsatsen avgränsar sig till särskilda kvalitativa egenskaper som definieras av ISO/IEC FDIS 25010:2010 under kapitlet "Quality in use". Uppsatsen går ut på att utvärdera de kvalitativa egenskaperna och om SOA (Service Oriented Architecture) bidrar till dessa samt inom vilken aspekt av affärsnytta. För att svara på frågan var det relevant att utvärdera begreppen Affärsnytta och Kvalitativ nytta samt definiera SOA.

Resultatet fick vi genom kvalitativa intervjuer från fyra respondenter som har deltagit i ett lyckat SOA projekt och har goda kunskaper inom SOA och dess koppling till affärsnytta inom olika aspekter.

Utifrån litteraturen och resultatet ser vi indikationer på att SOA bidrar till de utvalda kvalitativa egenskaperna. Resultatet visar även indikationer på att SOA bidrar till kvalitativ nytta och att det är en drivande kraft för strävan av affärsnytta.

Abstract

Business value is ambiguous and very hard to define, but it is something that all enterprises strive for.

The thesis focuses on specific quality characteristics defined by ISO / IEC FDIS 25010:2010 chapter "Quality in use". The thesis aims to evaluate the qualitative attributes and to find out if SOA (Service Oriented Architecture) contributes to these and in what aspect of business value. To answer the question it was relevant to define Business Value, Qualitative value and SOA. Our results are based on four qualitative interviews from respondents who have participated in a successful SOA project and have knowledge about SOA and it’s connection to business value in various aspects.

We see indications that SOA contributes to the selected qualitative characteristics based on the litterature and result. The result also indicates that SOA contributes to qualitative value and that it is the driving force behind the pursuit of business value.

Innehåll

1. Inledning 6 1.1 Bakgrund 6 1.1.1 Tidigare forskning 7 1.2 Problemformulering 9 1.3 Syfte 9 1.4 Målgrupp 9 1.5 Avgränsning 9 2. Teoretisk referensram 10 2.1 Affärsnytta 11 2.1.1 Kvalitativ nytta 11

2.2 Service Oriented Architecture 12

2.3 ISO/IEC FDIS 25010:2010 14

2.3.1 Quality in use model 14

2.3.2 Definitioner av kvalitativa egenskaper 15

2.4 Expertkonsultation 16

2.5 Sammanfattning av teoretisk referensram 17

3. Metod 18 3.1 Ansats 18 3.2 Litteratursökning 18 3.3 Genomförande av litteratursökning 18 3.4 Kvalitativ metod 19 3.5 Tillvägagångssätt 19 3.5.1 Urval av respondenter 19

3.5.2 Teoretisk referensram kopplat till empirisk undersökning 19

3.5.3 Utformning av intervju 20

3.5.4 Riktlinjer för intervju 21

3.5.5 Reliabilitet & Validitet 22

3.5.6 Metodkritik 23

4. Resultat 24

4.1 Intervjuer 24

4.1.1 Professionell roll 24

4.1.2 Fallfrågor 25

4.1.4 Abstrakta frågor 32

4.2 Attitydundersökning 34

4.2.1 Attitydundersökning av kvalitativa egenskaper 34

4.2.2 Attitydundersökning av affärsnytta 36

5. Analys 38

5.1 Granskning av affärsnytta och kvalitativ nytta 38

5.2 Granskning av kvalitativa egenskaper 39

5.3 Sammanfattning

42

6. Diskussion 43

6.1 Slutsats 44

6.2 Förslag till vidare forskning 45

Referenser 46

Bilaga 1 48

1. Inledning

---Följande kapitel kommer att behandla bakgrund av ämnet samt tidigare forskning inom samma område, emellertid ur en annan synvinkel. Kapitlet behandlar även en kort problemformulering, syfte, målgrupp och avgränsningar. Allt för att ge en så bra inblick som möjligt för vår studie och frågeställning.

---1.1 Bakgrund

Många företag förlitar sig idag på IT som stöd till att bedriva sin verksamhet. Eftersom betydelsen av IT har vuxit, har även IT-investeringarna stigit under de senaste årtiondena [1]. Komplexiteten och integrationen av IT-system komplicerar situationen. I huvudsak är investeringsbeslutet att välja det bästa IT-systemet eller i många fall den bästa kombinationen av IT-system. De bästa IT-systemen för organisationen behöver inte vara IT-system med mest funktionalitet, bäst informationssäkerhet, bäst datakvalitet etc. Det bästa IT-systemet är det som bidrar till mest affärsvärde i dimensioner som är viktiga affärsmässigt, till exempel när det gäller att förbättra affärsprocesser, vilket möjliggör en mer flexibel organisation. En investeringsbedömning måste också omfatta en teknisk bedömning av investeringen och att relatera denna bedömning av effekterna på affärsnytta (se avsnitt 2.1 Affärsnytta s.9). [1] Ibrahim, Holley & Josuttis förklarar att de senaste åren har SOA (Service Oriented Architecture) (se avsnitt 2.2 Service Oriented Architecture s.12), ökat från att bara vara ett koncept som nyttjas av några få, till att bli en av de viktigaste arkitektoniska stilar som organisationer försöker införa på grund av dess koppling till affärsnytta. [2]

Om system kan utformas för att spegla hur verksamheter fungerar, det vill säga om tekniken är anpassad efter företagens behov, kan affärer och teknik kombineras till framgång. Att hitta bra sätt att återanvända flera års investeringar i system betyder väl investerade pengar. Dessa frågor står i centrum för SOA. [3]

För att en SOA arkitektur ska vara optimal är det viktigt att både ekonomiska och icke-ekonomiska värden uppfylls. Icke-ekonomiska värden eller kvalitativ nytta (se avsnitt 2.1.1 Kvalitativ nytta s.11) behandlar bland annat flexibilitet som även Gammlegård [1] nämner ovan. Lundberg [7] beskriver att icke-ekonomiska värden är minst lika viktiga.

Från litteraturstudier ser vi att största fokus vid en SOA implementation ligger på ekonomisk nytta. Av den orsaken har vi valt att inrikta oss mot kvalitativ nytta för att se dess koppling med SOA och hur det bidrar till affärsnytta.

1.1.1 Tidigare forskning

I en undersökning gjord av O’Brien, Merson och Bass [4] visas de kvalitativa egenskaper på ett sådant sätt som passar verksamhetens behov. De redovisar hur SOA stödjer kvalitativa egenskaper i en tabell med en mognadsgrad för varje egenskap (Se Tabell 1). De menar att specifika affärsmål kräver vissa kvalitativa egenskaper, till exempel affärsmål som anpassningsförmåga. Anpassningsförmåga kan vara kvalitativa egenskaper som interoperability, scalability och extensibility och dessa blir de viktigaste drivkrafterna för utvecklingen av arkitekturen.

Nedan visas deras tabell med definierade egenskaper samt hur mycket SOA bidrar till varje egenskap. "Status" kolumnen avser mognadsgraden SOA har i varje område. Den gröna färgen visar att det finns kända lösningar för SOA som är baserade på mogna standarder och teknologier. Den gula färgen visar att vissa lösningar finns men behöver ytterligare forskning för att bevisa dess användbarhet gentemot kvalitativa egenskaper. Den röda färgen visar att standarder och tekniker fortfarande är omogna och att det krävs ansträngning för att stödja kvalitativa egenskaperna i SOA.

Tabell 1: Rekonstruerad från O’Brien, Merson och Bass [4] Tabellen illustrerar hur SOA stödjer

kvalitativa egenskaper med en mognadsgrad för varje egenskap.

Kvalitativ

Egenskap Definition Status

Interoperability

Förmågan hos en samling av kommunicerande enheter att dela och arbeta med information enligt en

överenskommen aktiv semantik. Grön

Reliability Förmågan hos ett system att vara i drift under en

given tid. Gul

Availability Funktionsdugligheten av ett system eller en komp-onent när den behövs för användning. Gul Usability Mått på kvaliteten av användarens upplevelse att

int-eragera med information eller tjänster. Gul Security Associerat med fyra principer, sekretess, äkthet,

int-egritet och tillgänglighet. Röd

Performance Hur lång tid det tar att behandla en begäran. Röd Scalability Möjligheten för SOA att fungera väl (utan försämring

av andra kvalitativa egenskaper). Gul

Extensibility Enkelheten av hur tjänster kan utökas utan att påverka andra tjänster eller delar av systemet. Grön Adaptability Enkelheten av hur ett system kan ändras för att passa

förändrade behov. Gul

Testability Underlättande av test kriterier och utförandet av tester för att avgöra huruvida dessa kriterier är uppfyllda. Röd

Auditability

Kvalitetsfaktor som representerar den grad till vilken en applikation eller komponent håller tillräckligt lämpliga register för att stödja en eller flera

specificerade ekonomiska eller juridiska revisioner.

Röd

Operability and

Deployability Förmågan att behålla ett system på ett säkert, pålitligt och fungerande skick. Gul Modifiability Förmågan att göra snabba och kostnadseffektiva

1.2 Problemformulering

Utifrån denna bakgrund har vi kommit fram till följande problemformulering: ✓ Bidrar SOA till kvalitativa egenskaper och inom vilken aspekt av

affärsnytta?

✓ Bidrar SOA till affärsnytta?

1.3 Syfte

Studien har för avsikt att reda ut begrepp för kvalitativa egenskaper gentemot kvalitativ nytta och studera om SOA kan bidra till affärsnytta.

1.4 Målgrupp

Rapporten vänder sig till personer som är intresserade av systemarkitekturer, mer specifikt SOA samt hur det kopplas till dagens alltmer dynamiska affärsvärld.

1.5 Avgränsning

Vi har valt att avgränsa begreppet affärsnytta till aspekten att förmedla förståelse till innebörden av begreppet och dess koppling till kvalitativ nytta. Vi kommer inte att undersöka andra kvalitativa egenskaper förutom de som nämns i ISO/IEC FDIS 25010:2010 under kapitlet ”Quality in use” [6]. Studien avgränsar sig till lyckade SOA projekt.

2. Teoretisk referensram

---Följande kapitel kommer att behandla teori för alla nyckelaspekter för vår studie och frågeställning. Den teoretiska referensramen behandlar affärsnytta, service oriented architecture, ISO/IEC FDIS 25010:2010, expertkonsultation, sammanfattning samt underkategorier för dessa för att få ett större djup och förståelse. Expertkonsultationen genomförs för att få en bredare förståelse och kunskap inom området. En sammanfattning görs av hela teoretiska referensramen för att knyta ihop alla aspekter och begrepp för att förtydliga och förmedla studien.

---SOA hjälper organisationer att uppnå affärsnytta, men på vilket sätt? Begreppet affärsnytta är ett brett område och innefattar åtskilliga parametrar, som kräver en omfattande undersökning för att få en konkret beskrivning. En anledning till detta är att organisationer inte är av samma natur, det vill säga att många parametrar spelar roll för vilken typ av affärsnytta SOA kan bidra till. Lundberg [7] definierar affärsnytta i två olika typer, nytta i verksamheten som sådan vilket innebär kvalitativ nytta och nytta i form av minskade IT-kostnader, vilket innebär ekonomisk nytta. Han beskriver att båda dessa typerna är viktiga. Vid definition av SOA nämns kvalitativa egenskaper som viktiga faktorer samt att han beskriver det som en gemensam typ av nytta för alla verksamheter, därför har vi valt att studera kvalitativ nytta.

Vi har valt att studera standarden ISO/IEC FDIS 25010:2010, som är en internationell standard för kvalitativa egenskaper för programvaru- och datorsystem [6]. Standarden definierar kvalitativa egenskaper som berör kvalitativ nytta inom begreppet affärsnytta.

Kitchenham & Pfleeger [19] refererar till ISO/IEC 9126 för att utreda begreppet mjukvarukvalitet i deras artikel ”Software Quality: The Elusive Target” . CISQ (Consortium for IT Software Quality) [18] är en ledande standard för mätning av mjukvarukvalitet och deras definition av kvalitativa egenskaper härstammar från ISO/IEC 9126 [20].

2.1 Affärsnytta

Lundberg [7] förklarar att IT och affärsnytta har utvecklats till en viktig del i organisationers verksamhet och affärer, vilket har medfört ett stort intresse för vilken nytta IT tillför. Han menar att organisationer vill veta hur en investering inom IT ska genomföras för att bli lyckad och när den nyttan av investeringen har uppfyllts.

Lundberg definierar affärsnytta genom att dela upp det i fyra poster: ✓ Kostnadsbesparingar: Kostnaden för att driva en verksamhet före

införandet av nytt IT-system minus kostnaderna som uppstår efter införandet av systemet.

✓ Intäktsökning: Intäkterna efter införandet av IT-system minus intäkterna före.

✓ Kvalitativ nytta: Förbättringar i de kvalitativa nyckeltal som används i verksamheten. Exempel på detta kan vara kund-nöjdhet, trivsel och personalomsättning.

✓ IT-nytta: Kostnader för IT före förändringen minus kostnaden efter.

Gammlegård [1] menar att IT-investeringarna stigit under de senaste årtiondena. Han förklarar vidare att mycket pengar spenderas med hopp om att investeringarna kommer att generera värde för verksamheterna som använder systemen. Det är därför lätt att förstå behovet av metoder för att bedöma affärsvärdet av IT-investeringar.

Ottersten & Balic [21] skriver om begreppet positiva värden inom aspekten av nytta. Positiva värden innebär förenklingar som kan effektivisera en verksamhet men kan även vara kvalitetshöjning, ökad kundtillfredsställelse och kunskapsförmedling. Nyttan kan mätas på olika sätt och i de flesta fall kan den även omsättas ekonomiskt, trots det är icke-ekonomiska värden minst lika viktiga. De menar att i fall IT-investeringar misslyckas med att generera nytta för sina användare, då skapas inte någon verksamhetsnytta heller.

beslut ska fattas. Många centrala nyttoeffekter är inte lätta att mäta och sätta pengar på. Påverkan på varumärket och företagets popularitet på arbets-marknaden är typiska exempel på detta. Kvalitativ nytta är inte meningsfullt att mäta direkt i ekonomiska värden. När kvalitativa effekter samlas in och beskrivs är det mycket viktigt att beskriva hur de ska mätas. Det viktiga med mätningar av kvalitativ nytta är att kunna avgöra om nyttomålen har uppfyllts efter att IT-satsningen är genomförd. Att arbeta med styrkort är ett sätt att definiera kvalitativa mätetal, genom att söka mätbara mål som kan vara till nytta för verksamheten. [7]

Ilros & Olsson [22] ger en egen definition av kvalitativ nytta som bygger på Lundberg [7] samt Ottersten & Balic [21] definition av affärsnytta. Ilros & Olsson menar att kvalitativ nytta är immateriella tillgångar som innefattar mjuka faktorer i en verksamhet. De fortsätter förklara att formen av nytta inte kan mätas och värderas i ekonomiska värden utan det är nyttoeffekter som kan uppstå i en IT-investering, och genererar värde som inte påvisas rent ekonomiskt.

2.2 Service Oriented Architecture

Enligt Josuttis är det svårt att ta reda på vem som myntade begreppet SOA. Han menar att det är svårt att hitta en exakt definition och problemet är inte att det inte finns några definitioner, problemet är att det finns många olika definitioner. Josuttis nämner flexibilitet i samband med SOA och menar att inom alla stora företag och stora distribuerade system är flexibilitet avgörande och att det har blivit en viktig nytta inom verksamheter. [9]

O’Brien, Bass & Merson [4] menar att, precis som det inte finns någon officiell definition av SOA, finns det ingen officiell uppsättning av serviceinriktade designprinciper. De fortsätter att förklara att det finns en gemensam uppsättning av designprinciper som förknippas med tjänsteinriktning, de menar på att tjänster är återanvändbara, delar ett formellt avtal, löst kopplade, abstrakta, sammansättningsbara, självständiga, tillståndslösa, tillgänglig lokalisering, enkla att nå lokalt och att de har ett nätbaserat gränssnitt. De menar att de centrala principer som ligger till grunden för SOA, baserat på designprinciper som förknippas med service-inriktning är självständighet, lös koppling, abstraktion och behovet av ett formellt avtal. I detta fall har vi valt att ge en beskrivning för de designprinciper som ligger till grunden för SOA enligt O’Brien, Bass & Merson.

✓ Tjänster är självständiga: Tjänsten har fullständig självständig-het och är inte beroende av andra tjänster för genomförande av ett syfte.

✓ Tjänster är löst kopplade: De måste vara utformade för att kunna samverka från en löst kopplad utgångspunkt och upprätthålla detta tillstånd.

✓ Tjänster är abstrakta: Den enda delen av tjänsten som är synlig för användarna är det som syns via tjänstens beskrivning. Det som inte uttrycks i tjänstens beskrivning syns inte.

✓ Tjänster delar ett formellt avtal: Ett formellt avtal som definierar villkoren för informationsutbyte och eventuell kompletterande beskrivning av tjänstens information.

O’Brien, Bass & Merson menar att varje tjänst implementerar en affärs-funktion, alla program som behöver utföra denna uppgift använder den delade tjänsten för att utföra det [4].

Enligt Hurwitz, Bloor, Kaufman & Dr. Halper är SOA en strategi inom organisationer som är till för att bygga IT-system som gör det möjligt för organisationer att utnyttja befintliga tillgångar, skapa nya och enkelt aktivera de oundvikliga förändringarna som krävs för att stödja verksamheten. [3]

Catić förklarar att den viktigaste egenskap SOA har är flexibilitet, som aktiveras genom modularisering och återanvändbarhet [10]. Kreger, Brunssen, Sawyer, Arsanjani och High återkopplar till flexibilitet och menar att SOA underlättar skapandet av flexibla och återanvändbara tillgångar för att möjliggöra end-to-end affärslösningar [11].

Network World som tillhandahåller IT tidskrifter samt är en del av IDG (International Data Group)  menar att SOA handlar om att skapa en miljö där tjänster är modulära, återanvändbara och enkla att integrera [12]. Gartner definierar SOA genom att förklara det som ett designparadigm och en disciplin som hjälper IT att möta företagens krav genom anpassningsförmåga. Vissa organisationer inser betydande fördelar med SOA, så som lägre kostnader och ökad smidighet. Vidare menar de att SOA minskar redundans och ökar användbarheten, underhållsmässighet och värde. SOA skapar enklare och snabbare system som ökar smidighet och minskar den totala ägande-kostnaden [13].

2.4 ISO/IEC FDIS 25010:2010

ISO (International Organization for Standardization) är världens största utvecklare av internationella standarder [8]. ISO bidrar till att göra industrin mer effektiv genom bryta ner hinder för internationell handel. Syftet med standardisering är att säkerställa att produkter och tjänster är säkra, pålitliga och av god kvalitet. Standardisering är ett strategiskt verktyg för verksamheter som hjälper till att minska kostnader genom att minimera antalet fel och öka produktivitet.

IEC (International Electrotechnical Commission) är en ledande global organisation som publicerar internationella standarder inom elektroteknik. IEC har som mål att bli globalt erkänd som den ledande plattformen för standarder. Deras syfte är att underlätta den internationella handeln och förbättra användarupplevelsen värde inom el, elektronik och tillhörande teknik. [17]

Standarden ISO/IEC 9126 [20] som ersatts av ISO/IEC FDIS 25010:2010, är en klassisk standard för kvalitativa egenskaper gällande programvara. Vi har valt att undersöka ISO/IEC FDIS 25010:2010 eftersom att den är mest aktuell för vår studie.

Standarden kan användas för att identifiera kvalitativa egenskaper som sedan nyttjas för att fastställa relevanta kvalitetskrav. För att uppnå målen med hög kvalitet är det nödvändigt att definiera de önskade kvalitativa egenskaperna. Det är nödvändigt att dessa är av hög kvalitet för att ge nytta och eventuellt undvika negativa konsekvenser för intressenter. Målen för att uppnå personlig tillfredsställelse, framgång, och människors säkerhet vid användning av systemet (”Quality in use”) är beroende av högkvalitativa system. [6]

2.4.1 Quality in use

“Quality in use” modellen i standarden definierar fem egenskaper vid människa-system-interaktion, dessa är: effectiveness, efficiency, satisfaction, freedom from risk, och context coverage. Varje egenskap kan tilldelas olika aktiviteter av intressenter, så som samspelet med en operatör eller underhåll av en utvecklare [6]. För att få en bild av ett systems kvalitet vid användning beaktas enligt modellen dessa fem egenskaper.

Figur 1: Rekonstruerad från ISO/IEC FDIS 25010:2010 [6] beskriver de fem egenskaper samt

deras sub egenskaper.

2.4.2 Definition av kvalitativa egenskaper

Nedan följer en tabell som definierar de fem kvalitativa egenskaperna i standarden. De kvalitativa egenskaperna är extraherade ur figur 1.

Tabell 2: Rekonstruerad från ISO/IEC FDIS 25010:2010 [6] beskriver de fem egenskaper som vi

valt att inrikta oss på.

Quality in use Definition

Effectivity Noggrannhet och fullständighet med vilken användarna uppnår _{givna mål.}

Efficiency

Resurser förbrukade i förhållande till den noggrannhet och fullständighet i vilket användarna uppnår målen eller med andra ord verkningsgraden. Resurser kan inkludera tid att slutföra uppgiften (mänskliga resurser), materiella eller de ekonomiska kostnaderna av användningen.

Satisfaction

Till vilken utsträckning användarnas behov är uppfyllda när en produkt eller ett system används i ett givet sammanhang (Usefulness, Trust, Pleasure och Comfort).

Freedom from risk

Till vilken utsträckning en produkt eller ett system minskar den potentiella risken för ekonomi och risken för hälsa eller miljö.

Context coverage

Till vilken utsträckning en produkt eller ett system kan användas med effectiveness, efficiency, freedom from risk och satisfaction (i omfattning och bruk av produkt och datorsystem är det relevant att inkludera “quality in use” samt vissa “product quality”  egenskaper).

✓ Context completeness - Till vilken utsträckning en produkt eller ett system kan användas med effectiveness, efficiency, freedom from risk och satisfaction i alla de angivna situationer för användning.

✓ Flexibility - Till vilken utsträckning en produkt eller ett system kan användas med effectiveness, efficiency, freedom from risk och satisfaction i situationer utöver de som ursprungligen angetts i kraven.

2.5 Expertkonsultation

För att få en förståelse hur SOA och kvalitativa egenskaper förhåller sig till affärsnytta konsulterades experter från svensk industri. Expertkonsultationen skedde via en öppen konversation. Syftet var att få återkoppling samt en klarare bild av begreppen inför formulering av frågor för empirisk insamling. Dr. Amer Catic, Knowledge Management Specialist på Volvo Group Trucks Technology - Advanced Technology and Research (April 2013) förklarar att SOA och affärsnytta är löst kopplade begrepp. Han menar att företag jobbar med och implementerar SOA utan att egentligen veta vad det är. Vidare förklarar han att SOA är en arkitektur för att integrera organisationer. Det är ett sätt att nå och realisera jobbet med Enterprise Architecture och uppnå optimal affärsnytta. Alla organisationer har som mål att uppnå Enterprise Architecture eftersom att det innebär att det ska finnas en affärsnytta för varje IT system. Dr. Amer Catić menar att definitionen av affärsnytta beror helt enkelt på vad organisationen handlar om. Han menar att verksamhets-områden har som mål att nå olika typer av affärsnyttor.

Stefano Giobbi, Functional Tester på CGI (April 2013) menar att kvalitativa egenskaper så som Effectivity, Efficiency, Satisfaction, Freedom from risk, och Context coverage, är väl kända egenskaper vad det gäller test. Han förklarar att det finns testtekniker för att till en viss grad säkerställa och kvalitetssäkra dem. Vidare förklarar han att kvalitativa egenskaper är mål man vill uppnå vid utveckling av nya tekniska lösningar med hjälp av till exempel SOA, men att de ska kunna påvisas och kvalitetssäkras.

2.6 Sammanfattning av teoretisk referensram

Affärsnytta är ett omfattande begrepp med olika definitioner. Vi har valt att inrikta oss mot kvalitativ nytta som en del i affärsnytta utifrån ovanstående definitioner. Kvalitativ nytta beskrivs som en gemensam nytta för alla verksamheter enligt Lundberg [7]. SOA står i centrum för vår studie och vi har valt att inrikta oss mot kvalitativa egenskaper eftersom de nämns som fördelar och mål som verksamheter vill uppnå vid en implementation av SOA.

Ilros & Olsson [22] menar att kvalitativ nytta är immateriella tillgångar som innefattar mjuka faktorer. Lundberg [7] definierar kvalitativ nytta som kund-nöjdhet, trivsel och personalomsättning. Ottersten & Balic [21] menar att positiva värden kan vara kvalitetshöjning, ökad kundtillfredsställelse och kunskapsförmedling.

Som referensram vid studier av sådana kvalitativa nyttor valde vi att inrikta oss mot standarden ISO/IEC FDIS 25010:2010 och dess definition av kvalitativa egenskaper inom ”Quality in use”.

3. Metod

---Följande kapitel kommer att behandla metodval och hur vi har gått till väga för en metodisk lösning som passar bäst för vår undersökning. Kapitlet kommer att utförligt beskriva alla steg som vi har gått igenom för att uppnå ett resultat, det vill säga ett metodval. Kapitlet förklarar även varför vi har valt att göra kvalitativa intervjuer.

---3.1 Ansats

Studien har en kvalitativ forskningsansats och vi ser det ur ett hermen-eutistiskt perspektiv. Hermeneutik innebär att genom tolkning försöka förstå mänskliga erfarenheter och människors situationer. Vi använder oss av en kvalitativ referensram som utgångspunkt för ett explorativt tänkande [24]. En explorativ undersökning fokuserar på ett bestämt problemområde och syftet är att inhämta så mycket kunskap som som möjligt kring området. Sådana studier ligger ofta till grund för vidare forskning eftersom att syftet är att försöka belysa ett problem allsidigt. Vid en explorativ undersökning används en rad olika tekniker för att samla in data med avsikten att nå så mycket kunskap som möjligt [24]. En explorativ ansats motiverar expertkonsultation. I expert konsultationen ställs frågor till specialister inom området. I vår undersökning använder vi oss utav två tekniker, en kvalitativ intervju samt en attitydundersökning.

3.2 Litteratursökning

Syftet med litteratursökningen var att få en översikt över problemområdet, se olikheter och likheter kring begreppen, koppla samman teorin samt använda det som underlag för intervjufrågor. För att förstå problemet undersöktes artiklar och böcker samt tidskrifter som behandlade begreppen affärsnytta, SOA samt kvalitativa egenskaper inom området datavetenskap. Under hela litteraturgenomgången har vi analyserat materialet och det vi funnit relevant för vår studie.

3.3 Genomförande av litteratursökning

Litteratursökningen började på Malmö högskolas databaser där vi främst använde oss av ACM:s (Association for Computing Machinery)

digitala-bibliotek. ACM erbjuder det datavetenskapliga fältet med ledande pub-likationer och konferenser och är världens största organisationen inom utbildning- och datavetenskap [14]. Därefter lånades relevanta böcker med koppling till ämnet från Malmö högskolas bibliotek. Eftersom SOA är en branschstämpel och tekniken kring SOA förändras hela tiden så har vi valt att även använda oss av tidskrifter samt expertkonsultationen vid beskrivning av begreppen. För att detta är en datavetenskaplig studie användes standarden ISO/IEC FDIS 25010:2010 samt att standarden är en tillförlitlig källa för kvalitativa egenskaper.

3.4 Kvalitativ metod

Vår rapport har sin grund i en kvalitativ metod där syftet är att karaktärisera något, dvs. undersöka hur ett fenomen är beskaffat [23]. Det centrala vi kommer fokusera på är att söka kategorier och beskrivningar som bäst beskriver vår frågeställning.

3.5 Tillvägagångssätt

Nedan beskrivs tillvägagångssättet för empirisk datainsamling.

3.5.1 Urval av respondenter

Vi letade efter respondenter som hade erfarenheter av SOA inom aspekten av affärsnytta. Urvalet skedde inte efter verksamhetstyp utan det krävdes att de skulle ha kunskap kring affärsnytta och kvalitativa egenskaper. Eftersom att vi väljer att ha en begränsad mängd av respondenter inriktar vi oss mot lyckade SOA projekt.

3.5.2 Teoretisk referensram kopplat till empirisk undersökning

För att ett svar ska extraheras ur vår problemformulering använder vi oss av vår teoretiska referensram som utgör en koppling mellan samtliga begrepp. Empiriskt material samlas in via fyra intervjuer. Intervjuerna består av frågor som bygger på vår teoretiska referensram. Vi väljer att definiera kvalitativa egenskaper enligt ISO/IEC FDIS 25010:2010 [6] för att formulera intervju-frågor. Tabell 2 avsnitt 2.4.2 Definition av kvalitativa egenskaper illustrerar definitionen av varje kvalitativ egenskap och utifrån det har intervjufrågor

allmänna frågor kring affärsnytta, kvalitativ nytta och kvalitativa egenskaper. För att få en bild av respondenternas uppfattning kring SOA:s bidrag till kvalitativa aspekter har vi utformat en attitydundersökning i två delar. (se tabell 3 s.20)

Tabell 3: Intervjufrågor är definierade i förhållande till varje enskild definition av kvalitativa

egenskaper från ISO/IEC FDIS 25010:2010 [6].

Kvalitativ Egenskap Intervjufråga

Effectivity

Har projektet gjort det möjligt för användaren att enklare uppnå givna verksamhetsmål? Hur såg det ut innan projektet och efter projektet?

Efficiency Anser ni att SOA i förkortat tiden det tar att slut-föra en uppgift, det vill säga ”mänskliga resurser”.

Satisfaction

Har ni upplevt att användarna blivit nöjdare efter en implementation av SOA? Var de nöjdare innan implementationen?

Freedom from risk Anser ni att projektet bidragit till en tryggare verksamhetsmiljö eller var det bättre innan?

Context coverage

Givet det ni tog fram då? Vet ni senare om man kan utnyttja arkitekturen för att bygga på och utöka till nya användare?

3.5.3 Utformning av intervju

Vår insamlingsmetod var i form av intervju med öppna frågor utifrån en intervjuguide. Syftet med intervjun var att nå kunskap om respondentens ställningstagande till SOA och kvalitativa egenskaper. Vi använde oss av en låg grad strukturering vilket innebär att respondenten kan tolka frågorna fritt beroende på sina egna språkvanor, erfarenheter, värderingar, önskningar etc [23]. Intervjun var uppdelad i fyra delar: bakgrund, case, abstrakta frågor samt attitydundersökning.

Bakgrund innebar att respondenten fick berätta om sig själv och sin aktuella roll samt erfarenheter av SOA. Syftet med fall frågorna var att behandla ett projekt som respondenten varit involverad i samt få återkoppling från deras fall. För att undersöka om SOA bidrar till kvalitativa egenskaper valde vi att ställa frågor som bygger på avsnitt 2.4.2 Definition av kvalitativa egenskaper tabell 2. Vi bestämde oss att endast formulera frågorna utifrån standardens definition av varje kvalitativ egenskap. Exempel: genom att ta egenskapen effectivity som innebär noggrannhet och fullständighet med vilken användarna uppnår givna mål. För att få fram ett resultat angående effectivity formu-lerades frågan: Har projektet gjort det möjligt för användaren att enklare uppnå

givna verksamhetsmål? Hur såg det ut innan projektet och efter projektet? Genom att lägga upp frågorna på detta sättet anser vi att ett tydligt svar kan erhållas. Abstrakta frågor behandlade frågor kring våra utvalda kvalitativa egenskaper samt affärsnytta. I denna del av intervjun fick respondenten tala fritt, här var det en väldigt öppen dialog så att denne kunde föra fram sina åsikter. För att få indikationer om hur respondenterna ställer sig mot kvalitativa egenskaper och affärsnytta har vi utformat en attitydundersökning i två delar. Första delen behandlar kvalitativa egenskaper och bygger på avsnitt 2.4.2 Definition av kvalitativa egenskaper. Andra delen behandlar begreppet affärsnytta och baseras på avsnitt 2.1 Affärsnytta. Som ett moment i intervjun fick respondenterna svara på attitydundersökningen innan. De skulle rikta sina svar efter det projekt som behandlas under fallfrågorna. Vi uppmanade även respondenterna att hoppa över de frågor som de inte var säkra på. Anledningen till detta är för att vi vill ha så säkra svar som möjligt för att sedan kunna analysera med god trovärdighet.

3.5.4 Riktlinjer för intervju

Enligt Eriksson & Wiedersheim-Paul [15] är det viktigt att hantera följande frågor när man använder sig av en intervju eller enkät:

Tabell 4: Illustrerar beskrivning av frågor som är tagna ur Eriksson & Wiedersheim-Paul [15]

samt hur vi förhöll oss till detta.

Beskrivning Utförande

Precisering av problem och syfte: Här är det viktigt att ha klart för sig vad man vill veta och till vad informationen ska användas.

Detta har vi beskrivit i sektion 1.2 Problemformulering.

Observationsenhet och undersöknings-typ: Man måste bestämma vad som ska vara observationsenhet och hur den populationen ska avgränsas.

Det empiriska resultat är baserat på intervjuer från experter som jobbar med eller har erfarenhet av lyckade SOA projekt samt SOA och dess koppling till affärsnytta och kvalitativa egenskaper. Metod för materialinsamling: Vilken är

den bästa metoden eller kombinationen av metoder för att samla in den avsedda informationen?

Materialinsamling sker via telefon-intervjuer och attitydundersökningar.

Eriksson & Wiedersheim-Paul [15] förklarar några nackdelar och fördelar med en telefonintervju samt ger tips och råd på vad man ska tänka på. Detta illustreras i tabell 5 nedan. (se tabell 5 s.22)

Tabell 5: Rekonstruerad från Eriksson & Wiedersheim-Paul [15] illustrerar fördelar och

nackdelar med en telefonintervju.

Plus (+) Minus (-)

Går fort att genomföra. Det går inte att ställa allt för komplicerade frågor.

Hög svarsfrekvens. Man kan inte visa bilder och skalor. Låg kostnad per intervju. Intervjuareffekter kan förekomma. Intervjuare kan följa upp frågorna. Det kan vara svårt att ställa känsliga _frågor.

Telefonintervjuerna spelades in med tillåtelse från respondenterna och sedan transkriberades de. Analysmetoden är en dekonstruktion, målet med dekon-struktion är att inte komma fram till en sanning. Istället försöker man visa att texter kan ha flera tolkningar och att vår verklighet därför går att förstå på många olika sätt [16].

3.5.5 Reliabilitet & Validitet

Mätinstrumentet för vår undersökning är en kvalitativ intervju samt en attitydundersökning som utformats efter det vi vill undersöka och få svar på. Begreppet reliabilitet innebär att undersökningen ska ge tillförlitliga och stabila utslag [15]. Eftersom vi använder oss av intervju samt attityd-undersökning kommer tillförlitligheten av attityd-undersökningen associeras till vår förmåga. För att undersökningen ska ha en hög reliabilitet krävs det en god förmåga hos oss som intervjuare [24].  

Eftersom att studien har haft en explorativ ansats har validiteten varit beroende av vårt mätinstrument. Attitydundersökningen har varit ett kompletterande sätt för respondenterna att ta ställning men det låga antalet respondenter gör att det kan bli svårt att dra slutsatser i anknytning till resultatet. Samma gäller för intervjuerna, undersökningens validitet är beroende av vår förmåga som intervjuare och observatörer [24]. Genom att vi verifierar resultatet mot experter i intervjuer anser vi detta bidra positivt till studiens validitet [25].

3.5.6 Metodkritik

Vi har gjort egna tolkningar utifrån ISO/IEC FDIS 25010:2010 [6] för att skapa intervjufrågor. Det finns en risk att intervjufrågorna tolkats på olika sätt ur respondenternas perspektiv.

Eftersom intervjuerna genomfördes via telefon kan det leda till att vi går miste om vissa aspekter så som gester och kroppsspråk vilket kan vara tongivande vid den här typen av undersökningar. Vid ett ställningstagande från respon-denterna kan en gest vara avgörande för svaren som genereras.

Studien har i sin synnerhet fokuserat på SOA projekt som är lyckade. Vi har utgått från de kvalitativa egenskaperna från standarden och till vilken

utsträckning dessa bidragit till respondenternas projekt. I ett annat scenario kan det vara relevant att studera projekt i allmänhet, det vill säga projekt som både har lyckats och misslyckats och sedan göra en jämförelse mellan dessa.

4. Resultat

---Följande kapitel kommer att behandla resultatet från empirisk datainsamling. Kapitlet består av intervjuer och attitydundersökningar. Intervjuerna inleds med en presentation av respondenternas professionella roll och sedan listas deras projekt i ordning sorterat efter professionell roll. Attitydundersökningen består av en skala med värden som respondenterna fick kryssa för, det finns även en förklaring för varje fråga.

---4.1 Intervjuer

Nedan följer resultatet från empirisk datainsamling. Det finns bortfall vid attitydundersökningen på grund av att respondenterna hade svårt att bedöma enstaka frågor på skalan. De valde istället att motivera ett svar som gav tillräckligt med information för att utföra en analys.

4.1.1 Professionell roll

✓ Dr. Amer Catić är Knowledge Management Specialist på Volvo Technology - Advanced Technology and Research. Han är ansvarig för att sätta upp och implementera en strategi för knowledge management på Volvo Technology. Intervjun kommer att behandla ett projekt gällande motorutveckling. ✓ Petter Kvarnfors är System Manager på Nobina. Han har

jobbat som systemutvecklare sedan 1989 och har varit med om hela utvecklingen av SOA. Petter Kvarnfors har varit med och utvecklat tjänsteorienterade system långt innan SOA begreppet fanns. Intervjun kommer att behandla ett projekt gällande skadebesiktning.

✓ Ola Lindtfeldt är Agile Architect på CGI. Han har arbetat som systemutvecklare sedan slutet av 1998 och har byggt SOA-lösningar sedan år 2000. Intervjun kommer att behandla ett projekt gällande e-fakturor.

✓ Robert Sandell är Enterprise Architect på CGI. Inom sin roll som Enterprise Architect arbetar han med en strategisk inriktning av integration med SOA. Tidigare har Robert Sandell

jobbat som utvecklingschef på region Skåne. Intervjun kommer att behandla ett projekt gällande en tjänsteplattform.

4.1.2 Fallfrågor

1. Kan ni berätta om ett framgångsrikt SOA projekt som ni deltagit i (Ett projekt som ni varit varit med om innan projektstarten samt efter projektets slut) hur ser det ut? Varför var det framgångsrikt?

Motorutveckling: Dr. Amer Catić deltog i ett forskningsprojekt i avsikt att testa SOA eller mer specifikt en SOA standard som fanns framtagen vid den tiden, detta var 2008.

Skadebesiktning: Petter Kvarnfors var med och utvecklade ett system för If Skadeförsäkring (tidigare Ideal försäkring på Skandia). Det var ett system som användes för besiktning av bilskador.

e-faktura: Ola Lindtfeldt deltog i ett projekt för Göteborgs stad i syfte att bygga upp ett mottagningssystem för elektronisk faktura. Han medverkade i projektet i 10 år.

Tjänsteplattform: Mellan år 2007 och 2008 startade Robert Sandell ett SOA projekt som kallades plattform för gemensamma tjänster. Projektet handlade om att etablera en tjänsteplattform för Region Skåne. Det som gjorde projektet framgångsrikt var dels att ledningen var delaktiga i projektet från början. Han menar att den här typen av projekt måste ha sin fasta förankring i verksamheten och då gäller det att ledningen är med.

2. Kan du berätta hur det såg ut innan ni började och efter? (när ni var klara)?

Motorutveckling: I Dr. Amer Catićs fall var det ett par ingenjörer som jobbade med motorutveckling och motoroptimering. Han förklarar att han undersökte fallet och insåg att de använde sig av en specifik mjukvara för att optimera turboaggregat. Mjukvaran var framtagen av en expert som ingenjörerna skickade mail till och bad honom köra sin simuleringsmjukvara. Det var bara experten som hade tillgång till mjukvaran. Han menar att syftet var att ingenjörerna kunde få tillgång till mjukvaran automatiskt samt att de kunde köra simuleringsmjukvaran direkt. Mjukvaran skulle dels köras automatiskt med ett script samt att den skulle ha andra inputs och parametrar från ett antal andra system.

bedömning av vad det skulle kosta att reparera. Uppgifterna skickas in och kontrolleras och jämförs med försäkringar och skadeuppgifter som finns i datorsystem. Han förklarar att If skadeförsäkring hade många småsystem, flera olika system för att lösa dem här arbetsuppgifterna. Vidare förklarar Han att syftet var att koppla ihop alla små systemen med datorsystemet så att det blev en applikation. Vidare berättar han att det tog ungefär ett år att göra grundprojektet och få det att fungera med kopplingar till datorsystemet. Efter det byggdes systemet vidare i förvaltningen. Efter projektets slut övergick det i en förvaltningsfas med samma projektdeltagare.

e-faktura: Innan Ola Lindtfeldt deltog i projektet hade Göteborgs stad en annan plattform som hette Antrix och den hanterade bara kommunikation. Systemet hade väldigt lågt antal e-fakturor som kom in till Göteborgs stad, system och var inte så utvecklat utan det tog bara emot filerna och skickade vidare de till stordatorn. Det var väldigt invecklat för användarna, de fick gå in och skriva nya program när de skulle ansluta en ny leverantör. När han började fanns det cirka 10.000-20.000 fakturor på ett år och efter införandet ökade det till 300.000-400.000 fakturor.

Tjänsteplattform: Robert Sandell berättar att Region Skåne är en väldigt systemtät verksamhet. Han förklarar att de hade flera system för samma uppgift till exempel, flera format system hade väldigt mycket redundans det vill säga ett behörighetssystem för varje system även när det gäller informationstjänster och patientuppgifter. Vidare förklarar han att det var punkt-till-punkt integrationer som var totalt oöverskådliga. Han menar att planen var att övergå till en tjänsteorienterad arkitektur och att tjänsterna skulle bli återanvändbara.

3. Uppfylldes alla kraven som ni skulle leverera?

Motorutveckling: Dr. Amer Catić förklarar att han och hans kollegor var väldigt ambitiösa och hade höga krav, de kraven som var direkt relaterade till användarna uppfylldes. Han menar att om SOA inte varit implementerat hade man behållit det manuella jobbet med att mata in inparametrarna till mjukvaran.

Skadebesiktning: Petter Kvarnfors menar att alla kraven uppfylldes.

e-faktura: EnligtOla Lindtfeldt uppfylldes alla kraven.

Tjänsteplattform: Robert Sandell menar att alla funktionella och icke funktionella krav uppfylldes.

4. Hur lång tid tog projektet att utföra?

Motorutveckling: Dr. Amer Catić berättar att det tog ungefär 3 månader att genomföra projektet.

Skadebesiktning: Petter Kvarnfors förklarar att det tog ungefär 1 år att utföra projektet.

e-faktura: Ola Lindfeldt förklarar att projektet tog ett år att utveckla systemet. Vidare förklarar han att eftersom det är en löpande förvaltning så utvecklas systemet hela tiden.

Tjänsteplattform: Robert Sandell berättar att det tog cirka 2 år att genomföra projektet.

5. Följde ni den utsatta budgeten för projektet? Eller blev det billigare/dyrare än vad som var planerat?

Motorutveckling: Dr. Amer Catić förklarar att eftersom det var ett forsknings-projekt så hade de ingen utsatt budget.

Skadebesiktning: Petter Kvarnfors menar att budgeten var att de skulle jobba med projektet under ett år och sedan skulle systemet levereras i tid, vilket det gjorde.

e-faktura: Ola Lindtfeldt förklarar att han inte riktigt minns om de följde den utsatta budgeten men att det var ett ekonomiskt framgångsrikt projekt. Han menar att det inte bara handlade om pengar utan att de rent kvalitativt ökade verksamheten eftersom att hela jobbet sköttes manuellt tidigare.

Tjänsteplattform: Robert Sandell förklarar att det är svårt att besvara frågan eftersom att projektet ingick i ett stort verksamhetsprojekt. Han misstänker att det har dragit över budgeten lite.

6. Hur stort var projektet? Var det många inblandade?

Motorutveckling: Dr. Amer Catić förklarar att projektet bestod av sju personer. Dr. Amer Catić och hans kollega var de som förankrade processerna och intervjuade användarna. Det var även de som gick igenom SOA – standarden. De resterande fem var programmerare.

e-faktura: Ola Lindfeldt berättar att det var tre personer som deltog i projekt.

Tjänsteplattform: Robert Sandell förklarar att det var sex till sju personer som deltog i projektet. Vidare förklarar han att det ingick i ett stort verksamhets-projekt och där var det cirka 100 deltagare som var inblandade.

7. För vem levererade ni? Vad levererade ni?

Motorutveckling: Dr. Amer Catić förklarar att rent formellt levererades ett forskningsprojekt och användarna var motoringenjörer på Volvo. Vidare förklarar han att de levererade en prototyp.

Skadebesiktning: Petter Kvarnfors förklarar att när systemet byggdes var Skandia försäkring uppdragsgivaren. Vidare förklarar han att det är samma system som de fortfarande använder idag för skadebesiktning av fordon. Han menar att grunderna i systemet är kvar, det vill säga SOA delen ligger kvar.

e-faktura: Ola Lindtfeldt berättar att de levererade en applikation för en BizTalk server och att de levererade applikationen till Göteborgs stad.

Tjänsteplattform: Robert Sandell förklarar att det var Region Skåne som beställde systemet och det som levererades kallades tjänsteplattform. Med tjänsteplattform menar han inte bara hårdvara utan arbetet med tjänster och styrningen omkring tjänstehantering.

8. Vad var syftet med projektet?

Motorutveckling: Dr. Amer Catić menar att syftet var att testa SOA men mer specifikt att testa en standard.

Skadebesiktning: Petter Kvarnfors berättar att syftet med projektet var att slå ihop alla småsystem och funktioner till ett system där användarna kunde göra allt på en plats.

e-faktura: Ola Lindtfeldt förklarar att syftet med projektet var att öka andelen elektroniska fakturor.

Tjänsteplattform: Robert Sandell menar att syftet med projektet var att etablera en tjänsteplattform som Region Skåne skulle använda för sina interna affärer samt att kunna kommunicera med andra landsting.

4.1.3 Frågor kring kvalitativa egenskaper

1. Har SOA projektet gjort det möjligt för användaren att enklare uppnå givna verksamhetsmål? Hur såg det ut innan och hur såg det ut efter?

Motorutveckling: Dr. Amer Catić förklarar att projektet gjorde det möjligt att uppnå verksamhetsmålen. Han menar att verksamhetsmålen var kortare ledtid och det blev det eftersom de kunde komma ifrån att utföra de manuella stegen. Ledtiden försvann även när ingenjörerna behövde vänta på experten som skulle behandla deras begäran och köra simuleringen.

Skadebesiktning: Petter Kvarnfors menar att det har blivit enklare för användarna att jobba i systemet. Han förklarar att det är på grund av att de tidigare satt med många olika system. Vidare förklarar han, av den orsaken att projektet var SOA byggt och mer modulärt så kunde de införa nya funktioner som i sin tur gör det lättare att utföra verksamhetsmålen.

e-faktura: Ola Lindfeldt menar att målen var att öka andelen elektroniska fakturor samt eliminera den manuella hanteringen. Han förklarar att genom att uppfylla dessa målen så får man en hög grad av effektivitet.

Tjänsteplattform: Robert Sandell förklarar att SOA i själva verket är en arkitektur som nästan alla jobbar efter. Vidare förklarar han att i nästan vartenda upphandling han varit med om så konstaterar verksamheterna att alla deras krav är inriktade på SOA. Han menar att alla inriktar sig på att bygga tjänster för att få effektivitet.

2. Anser ni att SOA i ert sammanhang förkortat tiden det tar att slutföra en uppgift? Det vill säga ”mänskliga resurser”.

Motorutveckling: Dr. Amer Catić förklarar att det finns två sätt att tolka mänskliga resurser. Det första är att ingenjörerna kan undgå att jobba mindre, eftersom att ledtiden är kortare. Det andra är att om det finns konstruktörer som har luft i sitt scheman eftersom att de väntar på begäran från experten, då kan han optimera resursen genom att lägga fler projekt på det stället. Han förklarar att det bidrar till att fler motorer konstrueras och när det blir ledtid i ett projekt så kan de hoppa vidare till ett annat. Han menar att SOA kunde förkorta ledtiden, det vill säga förkorta tiden det tar att utföra uppgiften samt att ta bort luften i schemat.

tjänster sammanfogas.

e-faktura: Ola Lindfeldt förklarar att det beror på hur SOA implementeras, om det är stabilt, bra genomtänkt eller om systemet har en bra prestanda. Vidare förklarar han att det kan bli fel även om en SOA lösning utförts. Han menar att SOA inte är en garanti för att någonting blir bra utan det beror på hur det utförs.

Tjänsteplattform: Robert Sandell förklarar att det förkortar tiden att utföra en uppgift och det bidrar till en bättre struktur samt att det går mycket fortare att implementera.

3. Har ni upplevt att användarna blivit mer nöjda efter en implementation av SOA? Var de mer nöjda innan implementationen?

Motorutveckling: Dr. Amer Catić förklarar att både experter och användare blev nöjda med SOA implementationen. Vidare förklarar han att användarna fick undgå att vänta på ett eventuellt riskmoment att experten till exempel inte hade tid.

Skadebesiktning: Petter Kvarnfors förklarar att användarna inte vet att det är SOA bakom systemet vilket gör att det blir svårt att se om de var mer nöjda innan än efter systemet. Vidare förklarar han att de var nöjda att de fick det nya systemet eftersom det gick snabbare att implementera nya funktioner. Han menar att det var väldigt ostrukturerat innan implementationen av SOA. Petter Kvarnfors förklarar att han baserar frågan på att användarna fortare och enklare kan få det dem vill ha. När det kommer nya krav och nya önskemål på systemet blir det enklare att införa de.

e-faktura: Ola Lindtfeldt menar att det är tack vare SOA att användarna blir nöjdare. Han förklarar att man ska använda SOA med förstånd, på rätt sätt och rätt omfattning, allting beror på hur det utförs.

Tjänsteplattform: Robert Sandell menar att användarna inte är nöjda i det enskilda projektet i en verksamhet men att de på sikt får en flexiblare arkitektur vilket gör att att allting går fortare. Den enskilda användaren kanske inte uppfattar att det går snabbare. Han förklarar att ett projekt som tagit ett år att genomföra tar nu elva månader istället eftersom att de redan har färdiga tjänster.

4. Anser ni att projektet bidragit till en tryggare verksamhetsmiljö eller var det bättre innan?

Motorutveckling: Dr. Amer Catić menar att SOA bidragit till en tryggare verksamhetsmiljö. Han förklarar att det blev betydligt mindre stress eftersom att de har mer kontroll över arbetsuppgifterna. Vidare förklarar han att de inte längre var beroende av experten efter implementationen av SOA. Han menar att det finns en annan aspekt av frågan i form av att det går att lita på resultatet mer, han menar att det inte är SOA som gör det utan det var användarna som var tvungna att känna förtroende för de som jobbade med projektet. Han förklarar att användarna var vana vid att de kunde följa upp med frågor till experten när de kör simuleringen och nu kunde de inte göra det längre. Dr. Amer Catić avslutar frågan med att förklara att det inte är SOA som gör något utan det är mer hur projektet är uppsatt och hur förtroende-ingivande de inblandade i projektet är.

Skadebesiktning: Petter Kvarnfors förklarar att det hänger samman med hela syftet av projektet det vill säga att få ihop en bättre struktur för de som jobbar med systemet. Han menar att på det sättet så bidrar det till en tryggare verksamhetsmiljö.

e-faktura: Ola Lindtfeldt menar att det har bidragit till en tryggare verk-samhetsmiljö eftersom informationen kommer fram snabbare när det fakturorna ska behandlas. Han fortsätter att förklara att det är väldigt individuellt hur man ställer sig till denna fråga. Ola Lindfeldt menar att det finns de som är datorvana och de som inte är datorvana och på så sätt kan det skapa mer eller mindre stress individuellt.

Tjänsteplattform: Robert Sandell menar att det har blivit en tryggare verksamhetsmiljö efter implementationen av SOA. Han förklarar att det utvecklades bastjänster som innehåller säkerhetstjänster.

5. Givet det ni tog fram då? Vet ni senare om man kan utnyttja arkitekturen för att bygga på och utöka till nya användare?

Motorutveckling: Dr. Amer Catić menar att det går att utnyttja arkitekturen för att bygga vidare. Han förklara att det rent tekniskt går att utnyttja arkitekturen men något som de inte lyckades med var att övertyga ledningen att hålla kvar vid arkitekturen och bygga sig vidare inne i arkitekturen för att gå ifrån point-to-point integrationer.

och utnyttja arkitekturen för att bygga vidare.

e-faktura: Ola Lindtfeldt förklarar att systemet gick att utöka till nya användare. Vidare förklarar han att de använde systemet för att skicka ut fakturor för kommunen och att det inte hade något med skadeförsäkringar att göra. Ola Lindtfeldt menar att systemet kan produceras i andra typer av verksamhets-system.

Tjänsteplattform: Robert Sandell förklarar att det är hela syftet med tjänste-plattform. Han menar att det ska gå att jobba evolutionärt, det vill säga kunna bygga- och förädla successivt.

4.1.4 Abstrakta frågor

1. Givet de här begreppen (Effectivity, Efficiency, Satisfaction, Freedom from risk, Context coverage) vad var de största skillnaderna i projektet före och efter.

Motorutveckling: Dr. Amer Catić förklarar att de största skillnaderna för motorkonstruktörerna var effectivity och efficiency eftersom att de kunde lägga tid på rätt saker för vad de skulle göra, det vill säga konstruera motorer och inte samla parametrar.

Skadebesiktning: Petter Kvarnfors förklarar att syftet var att göra arbetet enhetligt och enklare. Han menar att det var väldigt ineffektiv tidigare, både ur systemutvecklings- och användarsynpunkt.

e-faktura: Ola Lindtfeldt förklarar att det de tog fram gav en ökad kvalitet, det vill säga att informationen skickades korrekt när den kom fram. Han menar att detta gav en stor nytta och efficiency.

Tjänsteplattform: Robert Sandell menar att SOA bidrar till alla givna kvalitativa egenskaper. Han förklarar att andra begrepp som återanvänd-barhet, utbytbarhet och standardisering är viktiga begrepp inom SOA.

2. Hur definierar ni affärsnytta i ert SOA projekt?

Motorutveckling: Dr. Amer Catić förklarar att de inte definierade affärsnytta i deras SOA projekt. De fokuserade på två andra viktiga aspekter, det var att få högre effectivity och högre efficiency i användarledet och den andra var att få lägre kostnad för IT-underhåll. Dr. Amer Catić menar att affärsnytta är allting som reducerar waste, det vill säga sådant som inte bidrar till att göra kunden nöjdare.

Skadebesiktning: Petter Kvarnfors förklarar att affärsnytta handlar om hur

systemet kan bidra- eller hjälpa till med i förhållande till kostnaderna för systemet. Han menar vad systemet kan göra för verksamheten i förhållande till hur mycket det egentligen kostar att utveckla, det vill säga vad det skulle kosta utvecklingsmässigt att införa ett system mot vad det ger för effekt för dem som använder systemet och för verksamheten.

e-faktura: Ola Lindfeldt definierade affärsnytta som att spara in pengar och öka informationskvaliteten.

Tjänsteplattform: Robert Sandell förklarar att de definierade affärsnytta som verksamhetsnytta. Vidare förklarar han att det viktigaste en verksamhet vill uppnå förutom återanvändbarhet är att flexibiliteten ökar.

3. Hur ser ni allmänt på affärsnytta?

Motorutveckling: Dr. Amer Catić förklarar att affärsnytta består av två delar. Det första är att eliminera det som är waste eller det som inte bidrar till sådant som kunden uppskattar. Det andra är att öka fokus på det som kunden uppskattar. Han menar att ifall det går att adressera båda så genereras affärsnytta.

Skadebesiktning: Petter Kvarnfors menar att det finns andra viktiga aspekter som innefattar affärsnytta som till exempel hur det går att dra ner på skadekostnaderna på ett försäkringsbolag. Han förklarar att det är viktigt att tänka på hur IT kan förenkla och hjälpa till att lösa problem. Petter Kvarnfors förklarar vidare att det alltid finns andra aspekter som står för affärsnyttan.

e-faktura: Ola Lindtfeldt förklarar att begreppet affärsnytta inte betyder något. Han menar att det måste uppfyllas och bli mer konkret.

Tjänsteplattform: Robert Sandell menar att man inte ska göra någonting om det inte finns en affärsnytta. Han förklarar att många verksamheter stödjer ITIL som handlar om hur man levererar affärsnytta till en verksamhet.

4. Ser ni på kvalitativa egenskaper som affärsnytta? Och i så fall vilka?

Motorutveckling: Dr. Amer Catić menar att kvalitativa krav är en del av affärsnytta. Han förklarar att det finns två typer av affärsnytta, det som går att

fungerar felfritt och användarvänligt vilket i sin tur ger affärsnytta. Vidare förklarar han att om ett system är felfritt och användarvänligt får man kostnadseffektivitet på köpet. Petter Kvarnfors menar att kvalitativa egen-skaper är mycket viktiga och om den kvalitativa delen fungerar så fungerar även den ekonomiska delen.

e-faktura: Ola Lindtfeldt menar att verksamheter har olika typer av behov. Han förklarar att det finns olika behovskrav som avgör affärsnyttan för en verksamhet.

Tjänsteplattform: Robert Sandell förklarar att allting som levereras ska på något sätt generera affärsnytta och att det är därför kvalitativa egenskaper finns. Han menar att standardens kvalitativa egenskaper bidrar till affärsnytta och att verksamheter strävar efter att uppnå de.

4.2 Attitydundersökning

R1 Respondent 1 Dr. Amer Catić

R2 Respondent 2 Petter Kvarnfors

R3 Respondent 3 Ola Lindtfeldt

R4 Respondent 4 Robert Sandell

Det har skett ett visst bortfall vid attitydundersökningen. Robert Sandell har inte kryssat på skalan eftersom att han ansåg sig själv ha ett svårt ställningstagande till frågorna. Han valde istället att svara muntligt på alla frågor.

4.2.1 Attitydundersökning av kvalitativa egenskaper

1. I vilken utsträckning anser ni att SOA bidrog till Effectivity?

Bidrog inget Bidrog mycket

Dr. Amer Catić förklarar att SOA bidrog till effektivitet eftersom den tillät utvecklarna att designa systemet efter användarnas krav. Petter Kvarnfors menar att användarna får lättare att uppnå sina mål med hjälp av SOA och dess bidrag till effektivitet. Enligt Robert Sandell är hela syftet med införandet av SOA att det ska bli effektivare och flexiblare.

2.

I vilken utsträckning anser ni att SOA bidrog till Efficiency?

Bidrog inget Bidrog mycket

Dr. Amer Catić menar att SOA gör det möjligt att ta bort begränsningar som man vanligtvis hade haft, om man inte hade SOA. Det ideala är att användarna får göra vad som är möjligt. Han menar att genom att ta fram det ideala från användaren, får vi fram det högsta möjliga efficiency. Petter Kvarnfors tror inte att SOA bidrar till detta. Han menar att den bidrar till en del men inte hela biten. Ola Lindtfeldt förklarar att man sparar pengar när man har SOA implementerat när det gäller de ekonomiska kostnaderna av användningen vilket är en givande faktor för efficiency.

3. I vilken utsträckning anser ni att SOA bidrog till Satisfaction?

Bidrog inget Bidrog mycket

Dr Amer Catić menar att glädjen till att fullborda sina behov som användare görs genom leveransen av SOA, han förklarar att deras projekt lyckades förstå användarna. Petter Kvarnfors berättar att SOA gjorde det driftsäkert och att det var lätt att förstå hur det fungerade samt att det var enkelt att hitta det som krånglade. Ola Lindtfeldt menar att det är svårt att veta, han fortsätter att förklara att man får gå ut och fråga användarna om det.

4.

I vilken utsträckning anser ni att SOA bidrog till Freedom from risk?

Bidrog inget Bidrog mycket

Dr. Amer Catić förklarar att en tjänstebaserad arkitektur gör att du är mer oberoende av specifika mjukvaruleverantörer och då minskar du risken för inlåsningseffekter. Petter Kvarnfors menar att SOA bidrar till en enklare miljö att jobba i eftersom att den skiljer delarna från varandra, det vill säga att man separerar de delarna man jobbar med. Detta gör att du får en mindre ekonomisk risk när du utvecklar.

5. I vilken utsträckning anser ni att SOA bidrog till Context coverage?

Bidrog inget Bidrog mycket

Dr. Amer Catić förklarar att sammanfattningen av ovanstående kvalitativa egenskaperna bidrar till flexibilitet, enligt honom bidrar SOA till flexibilitet. Petter Kvarnfors förklarar att ifall systemet byggts på något annat vis hade det lett till ett läge där det hade blivit mycket mer komplext. Han menar att användare hade fått lösa varje delsystem på sitt eget sätt och detta hade varit mycket svårare. Petter Kvarnfors förklarar att om man gör SOA implement-ationen på rätt sätt och hittar tjänster som behöver finnas och bygger de, detta leder till att de blir återanvändbara och detta ökar flexibiliteten.

4.2.2 Attitydundersökning av affärsnytta

1. I vilken utsträckning bidrog SOA till kostnadsbesparingar?

Låg besparing Hög besparing

Dr. Amer Catić förklarar att innan införandet så kostade det 100 timmar för den specifika uppgiften och efter införandet så kostade det 50 timmar. De hade en medelhög besparing. Han menar att det var bara de administrativa delarna utav arbetsuppgifterna de kunde automatisera bort. Petter Kvarnfors menar att man gjorde en stor besparing med hjälp av systemet. Han förklarar att besparingen bestod egentligen inte av pengar utan att man kunde utföra flera ärenden per man. Han fortsätter att förklara att i början kunde man göra fem till sex ärenden per dag men efter införandet av systemet så kunde man göra tjugo till trettio ärenden istället. Systemet gjorde även att man kunde skära ner på personalen allt efter att verksamheten växte. Robert Sandell berättar att SOA bidrar till kostnadsbesparingar i det långa loppet. I början kan det bli dyrt och komplicerat men Robert Sandell väljer att upplysa SOA och förklarar att det är återanvändbart och med återanvändning menar han att man får en bra struktur och i sin tur blir det mycket lättare att underhålla systemet. SOA gör så att man får en flexiblare miljö som gör att man kan räkna hem affärsnyttan. Robert Sandell menar att företag vill ligga en bit före än sina konkurrenter och det kräver förändringar inom organisationen i snabb takt. Han menar att det behövs en arkitektur som snabbt kan anpassa sig till förändringar och SOA är en sådan arkitektur som gör det möjligt.

2. I vilken utsträckning bidrog SOA till intäktsökning?

Låga intäkter Höga intäkter

Dr. Amer Catić förklarar att de intäkterna som genererats fram har kommit in långt efter och påverkats av så många parametrar att det är svårt att säga. Han menar att rent kvalitativt kan man säga att om de hinner göra fler simuleringar så får de fram en bättre motor och en bättre motor säljer bättre vilket leder till bättre intäkter. Petter Kvarnfors menar att det inte innebar en intäktsökning. Han förklarar att hela skadehanteringen är bara hantering av kostnader som ska minimeras, man ska minska kostnaderna, det blev ingen intäktsökning på det viset. Ola Lindtfeldt berättar att det påverkade inte så mycket eftersom det var en kommunal verksamhet och deras intäkter är skattepengar. Robert Sandell menar att intäktsökning inte är kopplad till arkitekturen utan den är kopplad till det du presenterar för kunden och det är inte SOA du presenterar för din kund utan det är kanske en webbaffär eller en kundportal. Vidare förklarar Robert Sandell att det inte är SOA som är kundportalen, utan att SOA är grundstrukturen som gör att du kan få en flexiblare kundportal.

3. I vilken utsträckning bidrog SOA till IT-nytta?

Låga intäkter Höga intäkter

Dr Amer Catić förklarar att mycket av IT-kostnaden låg i expertens timmar. Petter Kvarnfors menar att införandet av SOA ökade kostnaderna. Han förklarar att det behövdes sättas upp en ny systemmiljö som inte fanns förut, ny hårdvaruarkitektur, nya maskiner samt ny infrastruktur för att stödja SOA.