3.1 Vilka initiativ har tagits för att styra utvecklingen i enlighet med den nationella handlingsplanen?
Landstingsplanen är landstingets överställda måldokument. Här redovisas de övergripande målen och riktlinjerna för landstingsstyrelsen och divisionerna. Landstingsstyrelsens verksamhetsplan 2002 är samtidigt den lokala handlingsplanen för Norrbotten. I landstingsplanerna och landstingsstyrelsens verksamhetsplaner från 2001 och fram till 2003 berörs den lokala handlingsplanen. Uppdrag till divisionerna anges men även förväntade effekter och krav på uppföljning. Uppföljningen av
styrelsens plan ger en god grund för att i kommande planer tilldela nya uppdrag avseende åtaganden som finns i den nationella handlingsplanen.
I berörda divisioners verksamhetsplaner finns även lokala handlingsplanens uppdrag
operationaliserade tillsammans med divisionernas övriga uppdrag och mål. I flera fall går lokala handlingsplanens uppdrag och övriga uppdrag och mål för divisionerna in i varandra.
I 2001 års landstingsplan anges att under året ska landstinget och kommunerna med utgångspunkt från den nationella handlingsplanen utarbeta en lokal handlingsplan för primärvård, äldrevård och psykiatri. I styrelsens verksamhetsplan för samma år redovisas uppdraget att den lokala planen ska vara klar i september 2001.
Den lokala handlingsplanen är, som nämnts, inarbetad i landstingsstyrelsens verksamhetsplan för 2002. För främst Division Primärvård men även för Divisionerna Vuxenpsykiatri, Medicinska specialiteter och till viss del Division Opererande specialiteter är lokala handlingsplanens mål utformade som särskilda uppdrag till respektive division.
Landstingsplan 2002 är konkret och utvecklar ambitionerna med den lokala handlingsplanen.
Områden som lyfts fram är samverkan mellan primärvården och den specialiserade vården, tillgång till familjeläkare, ökad läkartäthet och en tyngdpunktsförskjutning från sluten vård till öppenvård. En satsning på primärvården ska göras genom reduceringar inom den slutna vården. Exempel på mål är att;
§ den enskilde ska kunna välja sin primärvårdsläkare
§ läkartätheten ska öka, ordinarie läkare ska rekryteras till vakanta befattningar
§ alternativa driftsformer (ökad mångfald) ska stödjas
Division primärvård har sexton uppdrag med koppling till lokala handlingsplanen. Division Opererande specialiteter har ett uppdrag, Division Medicinska specialiteter har sex uppdrag och Division Vuxenpsykiatri har fem uppdrag (se uppdragen i bilaga 1).
Division Tandvård har inget uppdrag under rubriken Lokal handlingsplan, men ett av uppdragen berör lokala handlingsplanens områden: ”Genomföra uppsökande munhälsobedömningar hos äldre och funktionshindrade. Samarbetsrutiner med hemsjukvården och hemtjänsten ska utvecklas”.
Landstingsplan 2003 har i det närmaste samma prioriteringar för den lokala handlingsplanen som 2002. Tillfört är; metodisk utveckling av verksamheten vid vårdcentralerna, införande av
telefonbokningssystem och ökad tillgänglighet till habilitering. Styrelsen ska även överväga om det finns behov av andra kompetenser inom primärvården. Planen anger att arbetet är långsiktigt och ska genomföras inom en treårsperiod.
Landstingsstyrelsens verksamhetsplan för 2003 innehåller, på liknande sätt som 2002, uppdrag till divisionerna inom ramen för arbetet med den lokala handlingsplanen (se bilaga 2). Därutöver finns flertalet uppdrag inom området psykisk ohälsa som till stora delar faller inom lokala handlingsplanens intentioner. Dessa uppdrag kommer från fullmäktigeberedningarnas omfattande kartläggningen och rapportering 2002 om den psykiska ohälsan i länet.
Det bör även uppmärksammas att många av de projekt som landstinget driver med resurser från de sk tillgänglighetsmedlen ligger nära och stödjer lokala handlingsplanens intentioner. Bl a har landstinget kartlagt och analyserat samtliga väntelistor i slutenvården med syfte att skapa bättre tillgänglighet vilket även förväntas ge effekter inom primärvården. Landstingsrevisorerna följer tillgänglighetsmedlens användning separat under 2003.
Divisionerna driver såväl gemensamma som interna och utredningar för att fullgöra lokala
handlingsplanens uppdrag från styrelsen. Om flera divisioner samverkar kring ett utvecklingsområde har alltid en av divisionerna ansvaret för uppdraget och rapporteringen.
3.2 Vilka insatser skulle göras enligt den lokala handlingsplanen och vilka resultat kan hittills påvisas?
De insatser som landstinget avser att göra med inriktning på den lokala handlingsplanen framgår av de uppdrag som styrelsen lämnat till divisionerna (bil 1 och 2). Inom ramen för denna undersökning har det inte varit möjligt att undersöka och utvärdera samtliga uppdrag som kan hänföras till den lokala handlingsplanen. Men från den rapportering som lämnats inom landstinget samt från våra intervjuer är vårt intryck att för vissa områden kan konkreta resultat redan ses. För flera områden pågår utrednings- eller projektarbete med inriktning på uppdragens resultatmål.
Exempel på uppdrag där landstinget kommit så lång att t ex en tillämpning som ger effekter på verksamhetsnivå eller i patientledet kan ses är:
§ TeleQ Callback är en IT-baserad och automatiserad telefontjänst som ökar tillgängligheten till primärvården och som samtidigt ger personalen en bättre arbetssituation. Tretton av trettiotre vårdcentraler har tjänsten som fortsätter att installeras under 2003.
§ Genombrottmetod – en metod för kontinuerligt förbättringsarbete som bygger på att det finns kunskap som inte tillämpas tillräckligt i vardagsarbetet och att ny kunskap inte sprids
tillräckligt. Metoden avser att förbättra tillgängligheten för patienterna. Elva team inom primärvården har under 2002 jobbat med metoden och elva nya team planerar starta under 2003.
§ Meddix är ett nyutvecklat IT-stöd för informationsöverföring av patientuppgifter mellan sjukhusvården, primärvården och kommunerna i länet. Stödet avser att förbättra
kommunikationen i samband med in- och utskrivningar till och från sjukhusvård. Meddix avser även att säkra vårdplaneringen. Systemet är i drift avseende Sunderby sjukhus och primärvården och kommunerna i Luleå och Boden. Meddix utvecklas och införs under 2003 i hela landstinget.
§ Rekrytering av ST-läkare och allmänläkare från Polen via företaget Kalmena i Kalmar med syfte att öka antalet allmänläkare. Nio polska läkare är klara för att börja arbeta i länet. För 2003 är dessutom ytterligare 3 mkr avsatt för ST-läkare.
§ Som ett steg för att öka mångfalden i vården har landstinget under 2002 överlåtit verksamheten vid Vittangi vårdcentral på entreprenad till Praktikertjänst AB.
§ Olika utredningar inom landstinget har pekat på behovet av beteendevetare inom
primärvården för att på ett bättre sätt kunna svara upp mot olika patientgruppers vårdbehov (psykisk ohälsa, utmattningsproblem, stress, traumatiska tillstånd mm). För 2003 är 5 mkr avsatt för att skapa dessa funktioner vid vårdcentralerna.
Exempel på uppdrag och områden som är under utredning eller där projektgrupper jobbar med kartläggning och analys är bland andra:
§ Formulering av primärvårdens basåtagande. Primärvården driver ett projekt inom ramen för den lokala handlingsplanen ”Basåtagande och budgetfördelningsmodell” där ett av
effektmålen är att klargöra primärvårdens arbetsuppgifter i basuppdrag och tilläggsåtagande samt avgränsa dessa uppdrag mot slutenvården och kommunens primärvård”. Ett annat effektmål är att se till att nationella handlingsplanens intentioner uppfylls. Det kan i
sammanhanget nämnas att landstinget gjort en analys av såväl slutenvården som primärvården (Ledningsbolagets rapporter) för att ge underlag till ställningstagande för en
tyngdpunktsförskjutning från slutna vårdformer till mer öppna vårdformer.
§ Det av fullmäktiges Programberedning drivna ”Programarbetet psykisk hälsa/PPO – optimal psykisk hälsa” ledde fram till att landstingsstyrelsen gav divisionerna tolv
fördjupningsområden att arbeta vidare med under 2003. Dessa var;
1. äldre med psykisk ohälsa 2. psykiska funktionshinder 3. unga vuxnas behov
4. kris och självmordsnära tillstånd
5. vår egen hälsa/arbetsmiljö 6. stressrelaterade sjukdomar 7. rättspsykiatrisk vård 8. läkemedelstillämpning 9. missbrukets vårdproblem 10. små barn och föräldraskap 11. neuropsykiatri
12. psykisk ohälsa och invandringsproblem
Programarbetet har beaktat lokala handlingsplanens mål, särskilt inventerades barn och unga, unga vuxna, psykiskt funktionshindrade och äldre med psykisk ohälsa.
Många av de ovan redovisade tolv fördjupningsområdena faller inom ramen för uppdrag i landstingsstyrelsens verksamhetsplan som anges under rubriken lokala handlingsplanen. Arbetet med dessa områden pågår och delrapportering sker i vissa fall under 2003 och slutrapporter lämnas 2005.
§ Ett viktigt uppdrag är att personer med varaktiga psykiska funktionshinder ska få sina somatiska och psykiatriska behov tillgodosedda. Gruppen är delvis känd för såväl
primärvården som socialtjänsten men här avses att utveckla och förbättra stödet. Arbetet uppges vara i en inventeringsfas och ett utvecklingsarbete har påbörjats mellan divisionerna Vuxenpsykiatri, Primärvård och Medicinska specialiteter.
Sammantaget är vårt intryck att landstinget/divisionerna inlett arbetet med de uppdrag som kan kopplas till den lokala handlingsplanen för 2002. Arbetet har kommit längre för vissa uppdrag där tydliga effekter kan ses. För vissa uppdrag är takten mer blygsam genom att enbart en kartläggningar är gjorda.
3.3 Finns en tydlig strategi för uppföljning av de åtagande som uttalats?
Arbetet med den lokala handlingsplanen har introducerats och bedrivits på olika sätt inom landstinget. De flesta chefer inom primärvården och vuxenpsykiatrin känner till nationella/lokala handlingsplanen och dess mål. Vissa har varit aktivt med i planerings- och utrednings-/projektarbete
inom landstinget. Under nivån verksamhetschef är vårt intryck att begreppen nationell eller lokal handlingsplanen inte är så kända.
Den interna informationen och planeringen har främst skett inom dels divisionernas ledningsgrupper där flera verksamhetsansvariga ingår och dels inom specifika projekt med koppling till nationella handlingsplanen. I divisionernas ledningsgrupper förs löpande dialog kring det pågående arbetet med uppdragen. Uppföljningen av divisionernas arbete med lokala handlingsplanens sker månadsvis (månadsrapporter) och rapporteras till landstingsdirektören som rapporterar vidare till styrelsen.
Dessutom lämnas till styrelsen två delårsrapporter (april/aug) som bl a innehåller uppgifter om arbete med den lokala handlingsplanen. Därefter sker vidarerapportering från styrelsen till fullmäktige. Från 2003 införs en förändrad rapporteringsprocedur till landstingsstyrelsen. Det kommer bl a att bli
tydligare vilka rapporterade uppdrag som avser lokala handlingsplanen. Även fasta rapporteringstidpunkter införs.
För flera uppdrag är tidpunkten för slutrapportering fastlagd till 2005.
I det ovan nämnda utvecklingsavtalet mellan Regeringen, Landstingsförbundet och
Kommunförbundet ingår även en överenskommelse att landstingen ska, senast den 1 mars åren 2003-2005, till Socialstyrelsen redovisa uppföljningar avseende den lokala handlingsplanen. I denna
rapportering redovisas erfarenheter, aktiviteter och åtgärder. Landstinget har efter behandling i landstingsstyrelsen (2003-03-27) och fullmäktige (2003-04-10) lämnat in en första årsrapport till Socialstyrelsen.
3.4 Hur har det ekonomiska resurstillskottet fördelats och använts?
Landstinget har för vardera åren 2001 och 2002 fått 19 mkr för genomförande av insatser enligt utvecklingsavtalet.
Inom landstinget har inte dessa 38 mkr avsatts särskilt för lokala handlingsplanens utvecklings-områden. Nationella handlingsplanens pengar har gått in i landstingets sammantagna budget för hälso- och sjukvårdsinsatser. Budskapet till divisionerna från styrelsen har varit att utvecklingsarbetet ska ske inom ramen för tillgängliga resurser. Dock har Division Primärvård tillförts vissa medel.
För primärvården har för 2001 gällt att 6 mkr ska frigöras inom den egna verksamheten samt att divisionen tillförts 4,5 mkr för utvecklingsinsatser. 2002 tillfördes 4,5 mkr och 2003 får primärvården 8 mkr (5 mkr till beteendevetare och 3 mkr för finansiering av ST-läkare). Sammantaget har divi-sionen för 2001 och 2002 haft 15 mkr för att klara uppdragen enligt lokala handlingsplanen. I den mån divisionen för 2001 och 2002 inte kommit igång med delar av utvecklingsarbetet har
utvecklingsmedlen använts för att täcka divisionens ekonomiska underskott.
Division Vuxenpsykiatri och Division Medicinska specialiteter har inte erhållit några särskilda medel för uppdragen i den lokala handlingsplanen.
Under 2003 avsätter landstinget 15 mkr för personalens kompetensutveckling och 5 mkr för utveckling av egenvården i länet. Dessa utvecklingsinsatser berör områden som finns med i lokala handlingsplanen.
I sin rapport till SoS framhåller landstinget att besparingar inom hälso- och sjukvården under 2001-2002 framför allt har gjorts inom den slutna vården.
3.5 Återrapportering till landstingsfullmäktige?
De uppdrag som divisionerna har fått ansvar för via landstingsstyrelsens verksamhetsplan/ lokala handlingsplanen följs upp på samma sätt som de övriga uppdragen i styrelsens plan. En del av lokala handlingsplanens mål är divisionsövergripande men en division har alltid ansvaret för att uppdraget genomförs. Månadsvis dokumenterar och rapporterar divisionerna (planering, åtgärder, resultat) till lanstingsdirektören som lämnar sin rapport till landstingsstyrelsen varje sammanträde. Styrelsen
vidarerapporterar i sin tur till landstingsfullmäktige. Fullmäktige har därför löpande tillgång till information om hur arbetet med den lokala handlingsplanen framskrider, även om information är på en övergripande sammanställd nivå.
Landstingets rapport till Socialstyrelsen om det lokala handlingsplansarbetet har behandlats av både landstingsstyrelsen och fullmäktige.