1. Vilken är innebörden av att ha ett mandat i styrgrupp och företräda ett regionalt perspektiv?
Utbildningsgruppen utses av förbundsfullmäktige. Verksamheten legitimeras i första hand av det myndighetsuppdrag som medlems-kommunerna delegerat liksom i avtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar huvudsakligen GR och GRs medlemskommuner emellan. Enskild ledamot i Utbildningsgruppen företräder ett regionalt perspektiv snarare än ett kommunalt.
2. Hur sker kontakter och avstämningar samt vilket informations-behov finns mellan presidierna i förbundsstyrelse och styrgrupp? Utöver de formella dokument som årligen tas fram, samrådsunderlag och årsredovisning, så tillskapas en naturlig avstämningsyta mellan
Utbildningsgruppen och förbundsstyrelsen genom att samarbetet på utbildningsområdet medlemskommunerna emellan beskrivs i och bedrivs inom ramen för samverkansavtal och överenskommelser, vilka reglerar allt från kvalitetsutveckling över gemensamma rutiner och spelregler till regelrätta prisöverenskommelser.
Beslutskedjan skapar behovsstyrda kontaktytor mellan Utbildningsgruppen, förbundsstyrelsen och medlemskommunerna, en hantering som borgar för nödvändig förankring och upprätthåller kontaktytor i konkreta
resultatskapande processer.
3. Förankring, återkoppling och information till kommunerna om arbetet i styrgrupp - vad förväntas, vad görs och hur?
Rubricerad frågeställning är helt central i arbetet med att skapa framgångsrik samverkan 13 medlemskommuner emellan och detta perspektiv är det absolut viktigaste i Utbildningsgruppens strategi för måluppfyllelse, vilken i rubrikform redovisas nedan;
- Skalfördelar – en arena för sambruk
Regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun för att ge bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens utbildningsanordnare.
- Katalysator – ett forum för kunskaps-, idé- och erfarenhetsutbyte Spjutspetskunnande och goda exempel i kommuner / på skolor kan i det regionala samarbetet göras tillgängliga för övriga kommuner i regionen. - Regional styrka – en plattform för gemensamt agerande
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
Då kommunerna har gemensamma intressen att bevaka i utbildningsfrågor, ger regionens samlade tyngd större genomslag mot omvärlden än vad kommunen skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande. - Samverkan med andra organisationer
Utbildningsgruppens arbete sker ofta i interorganisatorisk samverkan med andra huvudmän och samarbetspartners. Vid sidan av detta samarbete är de nätverk och arbetsgrupper som etablerats av central betydelse för genom-förandet av de regionalpolitiska utbildningsmålen och i arbetet med att realisera den inriktning som fastställs årligen.
- Förankring av Utbildningsgruppens arbete
Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk bedrivs helt integrerat. Detta innebär att det finns dels ett utvecklingsuppdrag, dels ett löpande, efterfrågestyrt serviceuppdrag, båda till kontinuerligt stöd för skolornas vardagsverksamhet.
4. Hur sker kopplingen mellan uppdrag i styrgrupp och uppdrag i förbundsstyrelse?
Se svar på fråga två ovan.
5. Finns eventuella likheter/skillnader i mandat, arbetssätt, resursstöd, återkoppling till kommunerna m.m. för de olika styrgrupperna? Styrgrupperna arbetar med så vitt skilda verksamhetsfält som miljö- och samhällsbyggnad, arbetsmarknadssatsningar, stöd till
medlems-kommunerna på socialtjänstens område och regiongemensamma satsningar på barns, ungas och unga vuxnas lärande.
GR speglar härmed sina medlemskommuners breda välfärdsuppdrag och styrgrupperna är tydliga exponenter för detta. Av detta följer att mandat, arbetssätt, resursstöd och återkopplingsstrategier för de olika styrgrupperna ser olika ut.
Att överväga inför nästa mandatperiod
• Behövs eventuella förtydliganden i förbundsordning eller
arbetsordning om uppgifter, arbetsfördelning, beredningsförfarande, beslutsfattande?
Utbildningsgruppens tydliga mandat och formella roll såsom den kommer till
uttryck i förbundsordning och i samrådsunderlag/inriktningsdokument har tjänat medlemskommunerna och dessas elever/studerande väl.
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
politiska ansvaret för förutsätter en tydlig förbundsordning, vilken revideras allteftersom uppgifter tillkommer och eller utgår samt en arbetsordning såsom den kommer till uttryck i de årliga samrådsunderlagen, där uppgifter och arbetsfördelning klarläggs. Det kan i detta sammanhang inte nog
betonas det faktum att all beredning och allt beslutsfattande på regional nivå förutsätter djup kommunal förankring för måluppfyllelse.
• Byte av ledamot i styrgrupp, successivt eller alla på en gång? Denna fråga är väl främst kopplad till ny mandatperiod dvs. för
valberedningens arbete med att försöka säkerställa så att t.ex. minst fem av 15 ledamöter från tidigare mandatperiod kvarstår. När ”poster” ska fördelas i samband med ny mandatperiod – att ordf. och vice ordf. i styrgruppen också finns i FS.
GRs absolut främsta framgångsfaktor utgörs av bredden och djupet på det politiska engagemanget för den regionala saken. Ska 13 kommuner åstadkomma resultatgivande samarbete förutsätts många ledande och kommunalt väl förankrade politikers delaktighet. För att ledande
kommunpolitiker ska engagera sig regionalt förutsätts att dessa ges rejäla beslutsmandat och en tydlig roll.
Av detta följer att konstruktionen med en stor styrelse kompletterad med hälften så stora styrgrupper skapar både många politikers engagemang samt därtill den kunskapsbredd som förutsätts för att etablera och utveckla ett fruktbart regionalt samarbete. Detta givet så är naturligtvis
kontinuitetsfrågan också viktig och kan valberedningen säkerställa
kontinuitet utan att ovan redovisade perspektiv går förlorade torde detta vara gynnsamt för regionsamarbetet.
• Nuvarande antal och omfattning av styrgrupper för att möta långsiktiga GR-behov?
Visionen för Utbildningsgruppens arbete är att den studerandes behov och önskemål ska sättas i främsta rummet, att den som studerar ska ha stor frihet att, i progressiva och spännande lärmiljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och insikter, utan hänsyn till begränsningar av t.ex.
geografisk, administrativ, social och kulturell art. Visionen ska ses mot bakgrund av att satsningar på utbildning och kompetensutveckling, på det livslånga lärandet, är
den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för en region/ett land. En stor utmaning
för framtiden är att etablera utbildningssystem som väl möter vardags- och arbetslivets krav och som fångar upp alla växande och vuxna, intresserar dem för livslångt lärande och på så sätt bidrar till att göra människor rustade för livet.
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
Utbildningsinvesteringar är kvalificerade och kostnadskrävande satsningar, där regional samverkan inom utbildningssystemen bidrar till att skapa högre kvalitet till lägre kostnad. Gemensamma satsningar på livslångt lärande är en garant för medborgarkraft, bärkraft, konkurrenskraft, för fortsatt utveckling av ett demokratiskt samhälle. Av detta följer att regional samverkan på det livslånga lärandets område kommer att vara en central uppgift för GR under överskådlig tid och att styra den satsningen via en politisk styrgrupp, Utbildnings-gruppen, har visat sig vara framgångsrikt och torde så vara också framgent.
I övrigt speglar GRs styrgrupper i allt väsentligt kommunernas uppdrag och kompetensområden förhållandevis väl.
Göteborg 100816 Börje Rådesjö Utbildningschef
KOMMUNALFÖRBUNDET GR